Inledning

Även efter omkring fjorton och ett halvt årtusende står al-Qur’an fortfarande framför oss i ett fullständigt oförändrat och oförvanskat skick. Detsamma kan med full kraft sägas om haditherna. Många försök har gjorts för att förvränga haditherna. Men Muhammads ummah har genom enastående möda, uppriktighet, hängivenhet och uppoffringar lyckats sålla fram och bevara de sanna, korrekta och autentiska haditherna. Ingen annan profets ummah än Muhammads, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, har med sådan hängivenhet försökt att noggrant bevara hela sin profets livsföring, uttalanden, handlingar, verksamhet samt varje ögonblick av hans rörelser, varje steg och varje beslut.

Hadither började nedtecknas redan under den helige Budbärarens, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, livstid. Inom två eller tre hundra år efter hans bortgång hade alla hadither granskats och blivit noggrant nedtecknade. Till en början började tabi‘in och tabi‘ al-tabi‘in nedteckna hadither i separata verk ordnade efter olika ämnen. Dessa kallades jami‘ och sunan. På detta sätt sammanställdes många grundläggande hadithverk. Därefter trädde en grupp muhaddither fram. Vissa ordnade haditherna efter följeslagarnas namn och placerade de hadither som återberättats av varje följeslagare i ett eget kapitel. Andra ordnade haditherna efter namnet på sin lärare, det vill säga den siste återberättaren. Ytterligare en grupp muhaddither nedtecknade hadither om varje ämne i separata avdelningar. Dessa kallades respektive musnad, mu‘jam och risalah. Alla dessa är grundläggande hadithverk. Därefter ägnade sig en grupp muhaddither åt att sammanställa ämnesordnade hadither från olika tillförlitliga hadithverk. Bland dessa sammanställningar intar Imam al-Nawawis Riyad as-Salihin en enastående ställning.

Riyad as-Salihins kännetecken

Imam al-Nawawi (må Allah förbarma sig över honom) sammanställde detta verk genom många års möda och efterforskningar. Han hämtade dessa hadither från al-Sihah al-Sittah och flera andra tillförlitliga hadithverk från den första perioden. Riyad as-Salihin innehåller inte en enda da‘if-hadith. I början av varje avsnitt om ett visst ämne har först olika verser ur al-Qur’an som berör ämnet infogats, varefter de autentiska haditherna om ämnet citeras. I slutet av haditherna beskrivs graden av deras tillförlitlighet, och därutöver har även viss förklaring av haditherna lagts till.

De enastående haditherna om vår vardags liv har här sammanställts på ett så magiskt sätt att de, så snart den uppmärksamme läsaren studerar dem, väcker en omfattande rörelse i hans sinnes djupaste skikt, och ingen intresserad läsare kan undgå att påverkas av dem.

Av att kapitlen inleds med verser ur al-Qur’an och därefter med återberättandet av hadither som berör ämnet förstår man hur djup relationen mellan al-Qur’an och haditherna är. Här bevisas tydligt att hadithen är en förklaring av al-Qur’an. Utan hjälp av haditherna är det inte möjligt att förstå al-Qur’ans korrekta innebörd, och haditherna beskriver det praktiska sättet att tillämpa al-Qur’ans grundläggande föreskrifter. Genom att ordna haditherna direkt efter verserna ur al-Qur’an har författaren tydligt framhållit detta. Detta är ett betydelsefullt kännetecken för detta verk.

I detta verk har Imam al-Nawawi (må Allah förbarma sig över honom) infogat 423 verser ur al-Qur’an och 1 903 hadither. Vid urvalet av innehållet har han visat en särskild skicklighet. Här har han infogat hadither med sådant innehåll att alla, från den allmänbildade och mindre utbildade läsaren till den högutbildade, kan dra lika stor nytta av dem. Han har nämligen samlat allt från uppbyggandet av en moralisk karaktär till alla aspekter av en muslims och troendes yttre liv, den korrekta vägledningen och rätta utförandet av alla hans religiösa handlingar, samt reningen av hans hjärta och andliga förfining. Efter att ha studerat detta verk kommer läsaren lätt att kunna förstå hur det vårdar och utvecklar människans mänskliga egenskaper. En av denna hadithsamlingens främsta kännetecken är den fullständiga framställningen av en troendes alla former av dyrkan och hängivenhet till Allah, vilket antyds subtilt i Jibril-hadithen om avsikten. Exempelvis har ämnen som muraqabah, mujahadah, muhasabah, tawbah, tawakkul, ikhlas, silk, gott bemötande av föräldrar, goda relationer till nära släktingar, taqwa, eftertanke och reflektion över Allah samt hopp och förväntningar beträffande tron tydligt lyfts fram i separata avsnitt. Därför anser de lärda att Riyad as-Salihin, bland Imam al-Nawawis främsta verk, intar den näst främsta platsen efter hans kommentar till Sahih Muslim.

Vissa hadithtermer och hadithernas olika kategorier

Hadithens innehåll är sådant som kom från Allahs Sändebuds, må Allah välsigna honom och ge honom frid, mun, eller något som en sahabi sade om honom; Sändebudets, må Allah välsigna honom och ge honom frid, handlingar, vare sig det var något han själv gjorde eller något en sahabi gjorde och som han godkände eller ogillade; samt något uttryck för Sändebudets, må Allah välsigna honom och ge honom frid, känslor, vanor eller önskningar. Det huvudsakliga ansvaret för att återberätta allt detta från Sändebudet, må Allah välsigna honom och ge honom frid, åvilade de ädla sahaba. Sahaba dolde ingenting som rörde Sändebudet, må Allah välsigna honom och ge honom frid. Eftersom det står i Koranen:

ما أَنكُمُ الرَّسُولُ فَخُذُوهُ وَمَا نَهَكُمْ عَنْهُ فَانْتَهُوا

”Ta emot det som Sändebudet ger er och håll er borta från det han förbjuder er.” Sahaba följde denna föreskrift fullständigt. Liksom de med största allvar såg till att lära känna, förstå och behärska varje sak som rörde honom, tog de också på sig ansvaret att med samma allvar och omsorg överföra detta till kommande generationer. I detta tog de inte till lättja, överdrift, försumlighet eller fantasi ens i ringa grad. De var nämligen fullt medvetna om Sändebudets, må Allah välsigna honom och ge honom frid, uttalande: ”Den som medvetet tillskriver mig en lögn, låt honom bereda sin boning i helvetet.” (Sahih Muslim)

De återberättade det de hade lärt sig eller hört, precis så som de hade lärt sig eller hört det. Inom hadithterminologin kallas denna typ av sanningsenligt återberättande för ’adalah’. Muhaddithun är eniga om att sahaba inte tog sin tillflykt till någon form av lögn när de återberättade hadither. Därför är deras enhälligt accepterade uppfattning:الصَّحَابَةُ كَلَهُمْ عُدُوْلٌ”Alla sahaba är ’adil”, det vill säga sanningsenliga.

Efter sahaba tog tabi’un över ansvaret för att återberätta och bevara haditherna, och efter dem gjorde tabi’ al-tabi’in detsamma. På detta sätt har denna kedja fortsatt genom generationerna. Efter sahabas tid innebar orden ’adil och ’adalah, när de användes om en återberättare eller berättare, att fem egenskaper måste finnas hos honom. Dessa egenskaper är: För det första att han aldrig hade ljugit om Sändebudets, må Allah välsigna honom och ge honom frid, hadither. För det andra att han aldrig hade befunnits vara lögnare i sitt vanliga umgänge och sina vardagliga affärer. För det tredje att han inte var en okänd person vars liv man inte kände till och vars levnadssätt därför inte kunde granskas. För det fjärde att han inte var fasiq i sitt privatliv eller samhällsliv. Det vill säga att han var muslim och i sitt liv följde islams föreskrifter, nämligen de obligatoriska plikterna och sunnah. Han omfattade ingen trosuppfattning som stred mot Koranen och sunnah, och i fråga om dyrkan och religiösa handlingar införde han inte någon ’bid’ah’, det vill säga någon ny lära eller handling som saknades i Koranen, sunnah och sahabas liv, och följde inte heller en sådan införd lära eller handling som en del av religionen.

Utöver egenskapen ’adalah ansåg muhaddithun ytterligare en egenskap vara nödvändig hos återberättarna: ḍabt. Med ḍabt avses minnesförmåga. En återberättares minne måste alltså vara så starkt att han när som helst kan återge något han hört eller skrivit ner ordagrant och korrekt, utan att någon del försvinner ur minnet. En återberättare som har denna typ av minnesförmåga kallas ḍabit. En återberättare hos vilken egenskaperna ’adalah och ḍabt finns fullt ut kallas en thiqah-återberättare. De som återberättar hadither kallas rawi, och hela kedjan av dessa återberättare – från sahabi till tabi’i, från tabi’i till tabi’ al-tabi’in och därefter från tabi’ al-tabi’in till senare återberättare – kallas sanad.

Muhaddithun har delat in haditherna i flera kategorier. Dessa indelningar grundar sig på hadithens sanad och rawi. En hadith vars sanad når fram till Allahs Sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, och som har godtagits som Sändebudets hadith kallas en marfu’ hadith. En hadith vars sanad inte når fram till Allahs Sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, utan når fram till en sahabi och har godtagits som sahabins hadith, kallas en mawquf hadith. Ett annat namn för den är athar. Det är självklart att ingen sahabi kan uttala sig på eget initiativ i religionens och shariahs grundläggande frågor. Han hade naturligtvis hört det från Allahs Sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, men av någon godtagbar anledning knöt han det inte till Sändebudet, må Allah välsigna honom och ge honom frid. Därför räknas även mawquf-hadither som sahih. En hadith vars sanad når fram till en tabi’i och slutar där, och som har godtagits som tabi’ins hadith, kallas en maqtu’ hadith. Maqtu’ är inte godtagbar.

Den hadith vars isnad inte saknar någon berättares namn på något led och där allas namn har nämnts på rätt plats kallas en ”muttasil”-hadith. Den hadith vars isnad saknar en berättares namn på något led kallas däremot en ”munqati”-hadith. Munqati-hadither är av två slag: ”mursal” och ”mu‘allaq”. Den hadith där berättaren mot slutet av isnad, det vill säga sahabins namn, saknas och en tabi‘i berättar hadithen direkt från Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom), kallas en mursal-hadith. Imam Abu Hanifa (må Allah förbarma sig över honom) och imam Malik (må Allah förbarma sig över honom) godtog utan tvekan mursal-hadither. Även imam Ahmad ibn Hanbal (må Allah förbarma sig över honom) godtog mursal-hadither framför personliga åsikter och utfärdade fatwor på grundval av dem. Den hadith vars isnad saknar en eller flera berättares namn efter sahabin kallas en ”mu‘allaq”-hadith. Mu‘allaq-hadither är inte godtagbara. En muttasil-hadith vars varje berättare i isnad besitter de fullständiga egenskaperna ‘adala och dabt och som är fri från alla slags brister i återberättandet kallas en ”sahih”-hadith. Den hadith vars berättare inte fullt ut besitter egenskapen dabt kallas en ”hasan”-hadith. De rättslärda förlitar sig vanligtvis på just sahih- och hasan-hadither när de utformar rättsliga regler.

Den hadith vars berättare inte besitter egenskaperna hos en hasan-hadith, det vill säga saknar egenskapen dabt, kallas en ”da‘if”-hadith. Svagheten hos en da‘if-hadith beror på berättarens svaghet. Annars kan ingen svaghet uppstå hos den på grund av matn (grundtexten). Den hadith som återberättas av en berättare som någon gång i sitt liv erkänts ha ljugit eller fabricerat något medvetet i Allahs Sändebuds, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, namn, kallas en ”mawdu‘”-hadith. En sådan hadith är under inga omständigheter godtagbar.

En sahih-hadith som under varje tidsepok har återberättats av så många berättare att det är omöjligt för dem att samlas på samma plats vid samma tid och hitta på en lögn kallas en ”mutawatir”-hadith. Genom mutawatir-hadith kan man uppnå ‘ilm al-yaqin (fullständigt övertygande kunskap), där inte minsta spår av osäkerhet eller tvivel finns. En sahih-hadith som under varje tidsepok har återberättats av minst tre berättare kallas en ”mashhur”-hadith. En sahih-hadith som under varje tidsepok har återberättats av minst två berättare kallas en ”aziz”-hadith. En sahih-hadith som under någon tidsepok har återberättats av endast en berättare kallas en ”gharib”-hadith. Dessa tre sistnämnda typer av hadith kallas tillsammans ”khabar al-wahid”. Eftersom antalet berättare i khabar al-wahid är mindre på något led eller i någon tidsepok, hjälper den inte till att uppnå kunskap på samma nivå av ‘ilm al-yaqin som mutawatir. Det innebär dock inte att dess berättare saknar egenskapen dabt. Därför tillhör den inte kategorin da‘if-hadith. I vissa fall kallas samma hadith också hasan-sahih. Det kan bero på flera saker: För det första anser många att detta enbart är imam Tirmidhis egen terminologi. För det andra har hadithen återberättats genom två isnad; den ena är sahih och den andra hasan. För det tredje är hadithen här hasan i bokstavlig mening och sahih i terminologisk mening. För det fjärde är hadithen sahih vad gäller den högre kvalitetsnivån, det vill säga minne, bevarandeförmåga och tillförlitlighet, och hasan vad gäller den lägre kvalitetsnivån, det vill säga sanningsenlighet.

För det femte är egenskaperna sahih och hasan likvärdiga i hadithen. För det sjätte är hadithen hasan vad gäller isnad och sahih vad gäller innehållet. För det sjunde är hadithen hasan li-dhatihi och sahih li-ghayrihi. Det innebär att hadithen är hasan på grund av de egenskaper som hör samman med dess egen natur och sahih på grund av en yttre faktor. Anta exempelvis att hadithen har återberättats genom flera isnad, men att ingen av dem når fulländningens nivå; därför räknas den som hasan. På grund av de många isnad har den samtidigt fått egenskapen sahih genom en yttre faktor.

Imam al-Nawawis levnadsbeskrivning

Imam al-Nawawis fullständiga namn och släktled är: Muhyi al-Din Abu Zakariyya Yahya ibn Sharaf ibn Mar‘i ibn Hasan ibn Husayn ibn Muhammad ibn Juma‘i ibn Hizam al-Nawawi. Hans egentliga namn var Yahya, hans kunyah var Abu Zakariyya och hans titel var Muhyi al-Din.

Han föddes i månaden Muharram år 631 efter hijra i orten Nawa, nära Damaskus. Han tillbringade sin barndom i sin hembygd, och det var också där han började sin skolgång. Han inledde sin utbildning med att lära sig det arabiska alfabetet, recitera Koranen och memorera Koranen. Under barndomen och ungdomsåren hade han inget intresse alls för lekar. När jämnåriga pojkar bad honom följa med och leka gick han inte med dem, och när de insisterade började han gråta. I början av sin ungdom försökte fadern utan framgång få honom att börja arbeta med honom i affärsverksamheten. Fadern märkte att sonen Yahya längtade efter att förvärva kunskap. Sonens höga intellektuella förmåga och enastående skarpsinne inspirerade honom. För att ge sonen högre utbildning flyttade han med honom till Damaskus, som vid den tiden var ett centrum för kunskap och vetenskap. Där fortsatte imam al-Nawawi sina studier hos den berömde läraren Kamal ibn Ahmad.

Imam al-Nawawi skrev själv om detta: ”När jag var 19 år tog min far mig med till Damaskus. När jag kom dit skrevs jag in vid Rawah-skolan. Jag stannade där i två år. Skolans ledning ansvarade för mat och dryck.” Hans djupa hängivenhet till kunskapsstudier gjorde även lärarna intresserade av honom. År 650 efter hijra reste han med sin far till hajj och stannade i en och en halv månad i Madina al-Munawwara. ‘Ata’ al-Din ibn ‘Ata’ berättar att shaykh al-Nawawi sade till honom att han varje dag studerade tolv ämnen hos sin lärare. De viktigaste av dem var: al-Jam‘ bayn al-Sahihayn, Sahih Muslim, nahw, sarf, mantiq, usul al-fiqh och asma’ al-rijal. Även hans minne var enastående. När han därför hade läst något en gång förblev det outplånligt i hans minne. Han fann själslig tillfredsställelse i studiet av hadith och fiqh. Han förvärvade kunskap om hadith från sin tids främsta muhaddither och uppnådde samtidigt stor skicklighet i usul al-fiqh och mantiq.

Imam Nawawi studerade hos ett stort antal lärare. Här följer namnen på några av hans främsta lärare: 1. Abu Ibrahim Ishaq ibn Ahmad al-Maghribi; 2. Abu Muhammad Abd al-Rahman ibn Nuh al-Maqdisi; 3. Abu Hafs Umar ibn As’ad al-Rib’i; 4. Abu al-Hasan al-Arshili; 5. Abu Ishaq Ibrahim al-Muradi; 6. Abu al-Baqa Khalid ibn Yusuf al-Nabisi; 7. Diya ibn Tammam al-Hanafi; 8. Abu al-Abbas Ahmad al-Misri; 9. Abu Abd Allah al-Jiyani; 10. Abu al-Fath Umar ibn Bundar; 11. Abu Ishaq al-Wasiti; 12. Abu al-Abbas al-Maqdisi; 13. Abu Muhammad al-Tanukhi; 14. Abu Abd al-Rahman al-Anbari; 15. Abu al-Faraj al-Maqdisi och 16. Abu Muhammad al-Ansari.

År 676 efter hijra blev han sjuk så snart han hade återvänt till sin hemby efter resan till Bayt al-Maqdis. I detta tillstånd avled han natten till onsdagen den 14 rajab. Inna lillahi wa inna ilayhi raji’un.

Imam Nawawi (må Allah vara honom nådig) författade under sina 45 levnadsår ett stort antal värdefulla böcker. Några av dem är: 1. Sharh Kitab al-Iman av Sahih al-Bukhari, det vill säga en förklarande bok till kapitlet Kitab al-Iman i Sahih al-Bukhari. 2. Al-Minhaj fi sharh Muslim ibn al-Hajjaj, det vill säga kommentaren till Sahih Muslim. Om denna bok sade Imam Nawawi själv: ”Om jag inte hade befarat att mina krafter skulle försvagas och att läsarna skulle bli färre om boken gjordes längre, skulle jag ha avslutat den i hundra volymer. Efter att ha beaktat alla omständigheter höll jag den i en medelstor omfattning.” För närvarande trycks boken på arabiska i två volymer. 3. Riyad al-Salihin. 4. Kitab al-Rawdah. Detta är en förkortad version av al-Rafi’is bok Sharh al-Kabir. 5. Sharh al-Muhadhdhab. 6. Tahdhib al-Asma wa al-Sifat. 7. Kitab al-Adhkar. 8. Irshad fi Ulum al-Hadith. 9. Kitab al-Mubhamat. 10. Sharh Sahih al-Bukhari, det vill säga kommentaren till Sahih al-Bukhari. 11. Sharh Sunan Abi Dawud, det vill säga kommentaren till Abu Dawud. 12. Tabaqat Fuqaha al-Shafi’iyya. 13. Risalah fi Qismat al-Ghana’im. 14. Fatawa. 15. Jami’ al-Sunna. 16. Bulughat al-Ahkam. 17. Manaqib al-Shafi’i. 18. Bustan al-Arifin. 19. Mukhtasar Usud al-Ghabah. 20. Risalat Istithbab al-Qiyam li-Ahl al-Fal.

Imam Nawawi, må Allahs barmhärtighet vara över honom, var inte bara känd som lärd och hadithspecialist; hans ädla karaktär, gudsfruktan och anspråkslösa livsföring betraktades också som ett föredöme i det samtida islamiska samhället. Han tog Profetens, över honom vare Allahs välsignelser och frid, levnadssätt som förebild, åt mycket enkel mat och bar grova kläder. Utbildade och outbildade, rika och fattiga, visade honom alla respekt. Men trots den stora respekt han åtnjöt i världen jagade han aldrig efter pengar, ära, ämbeten eller makt. Under hela sitt liv tog han aldrig emot statliga medel eller statligt stöd. Han tog inte emot någon gåva från någon. Hela dagen ägnade han åt att sprida och främja islam eller åt dyrkan och gudstjänst. Under hela dygnet åt han endast en gång, och då drack han också vatten. Han hade otaliga studenter. Många av imamens studenter blev senare berömda.

Abdul Mannan Talib

Inledande ord

Imam Nawawi (må Allah vara honom nådig)

All lovprisning tillkommer Allah den Upphöjde. Han är den Ende och den Enastående, den Väldige, den Allsmäktige och den som förlåter synder. Han låter natten och dagen avlösa varandra. Må de tänkande och klarsynta ta lärdom av detta. Han väcker vem Han vill bland Sina skapelser och gör honom beslutsam. Han sysselsätter honom med djup eftertanke och begrundan, ger honom förmågan att ta emot förmaningar, håller honom fast vid lydnad och skänker honom lyckan att förbereda sig för det kommande livet. Han håller honom borta från vredens och Helvetets väg och ger honom förmågan att under alla omständigheter stå fast på sanningens och rättvisans väg.

Jag lovprisar Honom utförligt med de renaste orden, som till fullo uttrycker betydelsen av alla Hans egenskaper. Jag vittnar om att det inte finns någon gud utom Allah. Muhammad (s.a.), vår ende främste ledare, är Allahs Sändebud, vän och tjänare. Han kallade mänskligheten till att följa den rätta vägen och upprätta det levnadssystem som Allah har gett. Må mina uppriktiga hälsningar vara över honom, över de övriga profeterna samt över alla följeslagare och rättfärdiga.

Syftet med människans skapelse och det rätta sättet att uppnå detta syfte. Den Allsmäktige Allah säger:

ومَا خَلَقْتُ الْجِنَّ وَالْإِنسَ إِلا لِيَعْبُدُونِ مَا أُرِيدُ مِنْهُمْ مِّن رِزْقٍ وَمَا أُرِيدُ أَنْ يُطْعِمُونِ

”Jag har endast skapat jinnerna och människorna för att de ska dyrka Mig. Jag begär ingen försörjning av dem och vill inte heller att de ska föda Mig.” (Sura adh-Dhāriyāt: 56–57)

Denna vers visar att jinnerna och människorna endast har skapats för att dyrka Allah. Därför är det en ofrånkomlig plikt för jinnerna och människorna att särskilt hålla fast vid detta syfte med skapelsen. De bör inte jaga efter världens lycka, frid och njutningar. Detta eftersom denna värld är förgänglig. Den är inte en plats där man ska stanna för evigt. Alla måste lämna den. De som tillbringar sina liv i dyrkan av och lydnad inför Allah är därför de vaksamma, och de som håller fast vid ärlighet och taqwā är de kloka. Koranen skildrar världens förgänglighet på följande sätt.

Den Allsmäktige Allah säger:

إِنَّمَا مَثَلُ الْحَيَاةِ الدُّنْيَا كَمَا أَنزَلْنَاهُ مِنَ السَّمَاء فَاخْتَلَطَ بِهِ نَبَاتُ الْأَرْضِ مِمَّا يَأْكُلُ النَّاسُ وَالْأَنْعَامُ حَتَّى إِذَا أَخَذَتِ الْأَرْضُ زُخْرُفَهَا وَازْيَّنَتْ وَظَنَّ أَهْلُهَا أَنَّهُمْ قَدِرُونَ عَلَيْهَا أَنَّهَا أَمْرُنَا ليلا أو نهاراً فَجَعَلْنَهَا حَصِيدًا كَان لَمْ تَغْنَ

بِالْأَمْسِ كَذلِكَ نُفَصِّلُ الْآيَتِ لِقَوْمٍ يَتَفَكَّرُونَ (سورة يونس : ٢٤)

“Liknelsen om det världsliga livet är som när Jag sänder ner vatten från himlen. Med hjälp av detta vatten växte jordens växter, som människor och djur äter, tätt och frodigt, tills jorden hade uppnått full livskraft och blivit väl utsmyckad och vacker, och dess ägare trodde att de nu hade full kontroll över den. Just då kom Vårt förgörande beslut över den, under någon natt eller dag, och Jag förvandlade den till torrt hö, som om den inte hade funnits där dagen innan. På detta sätt förklarar Jag tecknen tydligt för de eftertänksamma.” (Sura Yunus: 24)

Poeten säger:

“Många är Allahs tjänare som har brutit banden till det världsliga livet
och fruktat olyckan.
Efter djup eftertanke insåg de
att denna värld inte är människans eviga boning.
Med kunskap om det djupa havet lät de
deras rättfärdiga och uppriktiga gärningars skepp segla
på världens hav.”

Mot bakgrund av detta tillstånd, där det världsliga livet både består och förgår, har jag beskrivit det grundläggande syftet med vår skapelse. Nu är det varje förnuftig människas skyldighet att leda sig själv på de rättfärdigas väg och följa vägen hos människor med sunt förstånd. Dessutom bör man på allvar förbereda sig för de frågor som jag har antytt och det syfte som jag har påmint om. Därför är lydnad till och efterföljelse av Allahs sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, den enda rätta vägen. Den Allsmäktige Allah säger:

وَ تَعَاوَنُوا عَلَى البر والتقوى (المائدة : ٢)

“Och hjälp varandra i rättfärdighet och gudsfruktan.” (Sura al-Ma’ida: 2)

Det har återberättats i en autentisk hadith:

وَاللَّهُ فِي عَوْنِ الْعَبْدِ مَا كَانَ الْعَبْدُ فِي عَوْنِ أَخِيهِ –

“Så länge en tjänare fortsätter att hjälpa sin broder, fortsätter Allah också att hjälpa honom.” (Muslim, Nasāʾī och Tirmidhī)

Allahs Sändebud (frid vare med honom) sade vidare:

مَنْ دَلَّ عَلَى خَيْرٍ فَلَهُ مِثْلُ أَجْرِ فَاعِلِهِ –

“Den som visar vägen till något gott får också belöningen för den handling som utförs därefter.” (Muslim, Abu Dawud)

Han sade vidare:

مَنْ دَعَا إِلَى هُدًى كَانَ لَهُ مِنَ الْأَجْرِ مِثْلُ أَجُورٍ مَنْ تَبِعَهُ لا يَنْقُصُ ذَلِكَ مِنْ أَجُورِهِمْ شَيْئًا .

“Den som kallar till vägledning får samma belöning som den som följer den. Ingen av deras belöningar kommer att minska.”

Han sade till Ali (må Allah vara nöjd med honom):

فَوَاللَّهِ لَأَنْ يُهْدِيَ اللَّهُ بِكَ رَجُلًا وَاحِدًا خَيْرٌ لَكَ مِنْ حُمْرِ النَّعَمِ .

“Vid Allahs ed! Om Allah genom dig vägleder ens en enda person, är detta bättre för dig än röda kameler (de mest värdefulla).” (al-Bukhari, Muslim)

Jag avsåg att kortfattat sammanställa Allahs Sändebuds (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) autentiska hadither. Genom denna samling kommer vägen till det kommande livet att underlättas för läsaren. Genom den kan yttre och inre egenskaper förvärvas. Den kommer att innehålla hadither som väcker intresse för lydnad till Allah och Hans Sändebud, samt hadither om strävan efter att tygla dåliga böjelser och förbättra karaktären, tillsammans med alla slags regler, metoder och program för andlig utveckling.
Jag har i denna bok, med särskild omsorg, endast tagit med autentiska hadither från de berömda hadithsamlingarna. Jag har inlett bokens kapitel och avsnitt med verser ur Koranen. Därefter har jag återgett hadither.

Jag hoppas hos Allah att denna bok ska driva läsaren mot ärlighet, fromhet och godhet och skydda honom från synd och fördärv. Till dem som drar nytta av denna bok riktar jag en vädjan: be för mig, mina föräldrar, mina lärare, mina vänner och alla muslimer. Jag förlitar mig på den Barmhärtige Allah. Han är tillräcklig för mig. Jag har en fast tro på Honom. Han är den bäste hjälparen och den bäste problemlösaren. Ingen utom den Allsmäktige Allah har kraft att vända någon bort från den orätta vägen och leda honom till den rätta vägen. Därför överlämnar jag allt till Honom.

Vem har översatt hur mycket:

Mawlana Saiyid Muhammad Ali, hadith nr 1–176

Mawlana Muhammad Musa, hadith nr 177–373

Mawlana Shamsul Alam Khan, hadith nr 374–390

بسم الله الرحمن الرحيم

Avsnitt: 1 – Ikhlās (uppriktighet) och niyyah (avsikt)

Ikhlās (uppriktighet) och niyyah (avsikt)

قَالَ اللهُ تَعَالَى : وَمَا أُمِرُوا إِلا لِيَعْبُدُوا اللهَ مُخْلِصِينَ لَهُ الدِّينَ حُنَفَاءَ وَيُقِيمُوا الصلوةَ وَيُؤْتُوا الزَّكَاةَ وَذَلِكَ دِينُ القَيِّمَةِ .

Den Allsmäktige Allah säger:

(1) ”De blev endast befallda att dyrka Honom, uppriktigt och hängivet åt Allahs religion, att förrätta salat (bönen) och att ge zakat. Detta är den rätta och fasta ordningen.” (Sura al-Bayyinah: 5)

وَقَالَ تَعَالَى : لَنْ يُنَالَ اللهَ لُحُومُهَا وَلَا دِمَاؤُهَا وَلَكِنْ يُنَالُهُ التَّقْوَى مِنْكُمْ .

(2) ”Varken köttet eller blodet från era offerdjur når någonsin Allah; däremot når er gudsfruktan Honom.” (Sura al-Hajj: 37)

وَقَالَ تَعَالَى : قُلْ إِنْ تُخْفُوا مَا فِي صُدُورِكُمْ أَوْ تُبْدُوهُ يَعْلَمُهُ اللَّهُ .

(3) ”Säg: Oavsett om ni döljer det som finns i era hjärtan eller uppenbarar det, vet Allah allt.” (Sura Āl ʿImrān: 29)

– وَعَنْ أَمِيرِ الْمُؤْمِنِينَ أَبِي حَفْصِ عُمَرَ بْنِ الْخَطَابِ بْنِ نُفَيْلِ بْنِ عَبْدِ الْعُزَّى ابْنِ رِيَاحِ بْنِ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ قُرْطِ بْنِ رَزَاحِ بْنِ عَدِي بْنِ كَعْبِ بْن لَزَيِّ بْنِ غَالِبٍ الْقُرَشِيِّ الْعَدَوِيِّ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ سَمِعْتُ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ

عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ إِنَّمَا الْأَعْمَالُ بِالنِّيَّاتِ وَإِنَّمَا لِكُلِّ امْرِئٍ مَا نَوَى فَمَنْ كَانَتْ هِجْرَتُهُ إِلَى الله وَرَسُولِهِ فَهَجْرَتُهُ إلى الله وَرَسُولِهِ وَمَنْ كَانَتْ هَجْرَتُهُ لِدُنْيَا يُصِيبُهَا أَوْ امْرَأَةٍ يَنْكِحُهَا فَهَجْرَتُهُ إِلَى مَا هَاجَرَ إِلَيْهِ مُتَّفَقٌ عَلَى

صِحْتِهِ –

1. Berättat av de troendes befälhavare, ʿUmar ibn al-Khaṭṭāb (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Jag hörde Allahs Sändebud ﷺ säga: Alla handlingars resultat beror på avsikterna. Var och en får det som han hade för avsikt med sin handling. Den vars hijra var för Allahs och Hans Sändebuds (välbehag) skull, hans hijra var således för Allahs och Hans Sändebuds (välbehag) skull. Och den som gör hijra i avsikt att uppnå någon världslig fördel eller för att gifta sig med en kvinna, hans hijra räknas då som gjord för det syftet. (Al-Bukhari och Muslim)

– وَعَنْ أَمِّ الْمُؤْمِنِينَ أَمْ عَبْدِ اللهِ عَائِشَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهَا قَالَتْ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَغْزُو جَيْشِ الْكَعْبَةَ فَإِذَا كَانُوا بِبَيْدَاءَ مِنَ الْأَرْضِ يُخْسَفُ بأولهم وأخرِهِمْ قَالَتْ قُلْتُ يَا رَسُولَ اللهِ كَيْفَ يُخْسَفُ بِأَوْلِهِمْ

وَأَخِرِهِمْ وَفِيهِمْ أَسْوَاقُهُمْ وَمَنْ لَيْسَ مِنْهُمْ قَالَ يُخْسَفُ بِأَوْلِهِمْ وَأَخِرِهِمْ ثُمَّ يُبْعَثُونَ عَلَى نِيَاتِهِمْ -مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ

2. Återberättat av Aisha (må Allah vara nöjd med henne). Hon sade: Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: En armé kommer att bege sig för att angripa Kaba. När de når ett öppet område kommer marken att få dem att sjunka ned, både de första och de sista av dem. Aisha sade: Jag frågade: O Allahs Sändebud! Hur kan marken få alla deras första och sista att sjunka ned, när det bland dem kommer att finnas många stadsbor och sådana som inte kommer att tillhöra angriparna? Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: Marken kommer att få dem att sjunka ned, både deras första och sista, och därefter kommer de att återuppstå enligt sina avsikter. (Al-Bukhari och Muslim)

Här citeras al-Bukharis version.

وَعَنْ عَائِشَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهَا قَالَتْ قَالَ رَسُوْلُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَا هجْرَةَ بَعْدَ الْفَتْحِ وَلَكُنْ جِهَادُ وَنِيَّةٌ وَإِذَا اسْتَنْفِرْتُمْ فَانْفِرُوا – مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ .

3. Återberättat av Aisha (må Allah vara nöjd med henne). Hon sade: Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: Efter erövringen av Mecka finns ingen hijra längre. Däremot finns jihad och avsikten. När ni än kallas till jihad, ska ni ge er av. (Al-Bukhari och Muslim)

Imam al-Nawawi (må Allah förbarma sig över honom) sade: Det betyder att föreskriften om att göra hijra från Mecka inte längre gällde när denna hadith återberättades, eftersom Mecka då hade blivit en del av den islamiska staten.

وَعَنْ أَبِي عَبْدِ اللهِ جَابِرِ بْنِ عَبْدِ اللهِ الْأَنْصَارِيِّ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا قَالَ كُنَّا مَعَ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فِي غَزَاةٍ فَقَالَ إِنَّ بِالْمَدِينَةِ لَرِجَالاً مَا سِرْتُمْ مسيرا وَلَا قَطَعْتُمْ وَادِيًا إِلَّا كَانُوا مَعَكُمْ حَبَسَهُمُ الْمَرَضُ وَفِي رِوَايَةٍ إِلَّا

 شَرِكُوكُمْ فِي الْأَجْرِ رَوَاهُ مُسْلِمٌ. وَرَوَاهُ الْبُخَارِيُّ عَنْ أَنَسِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ رَجَعْنَا مِنْ غَزْوَةٍ تَبُوكَ مَعَ النَّبِيِّ صلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ إِنَّ أَقْوَامًا خَلْفَنَا بِالْمَدِينَةِ مَا سَلَكْنَا شِعبًا وَلَا وَادِيًا إِلَّا وَهُمْ مَعَنَا حَبْسَهُمُ الْعُذْرُ.

4. Återberättat av Jabir ibn Abdullah al-Ansari (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Vi var tillsammans med Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) under en jihadexpedition. Då sade han: I Medina finns det vissa människor som är med er på alla platser ni färdas till och på alla öppna områden ni passerar. Sjukdom har hindrat dem från att följa med. (Muslim) I en annan återberättelse sägs det: De delar belöningen med er.

Imam al-Bukhari återberättade denna hadith från Anas på följande sätt. Han sade: När vi hade återvänt från Tabuks jihad tillsammans med Profeten, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade han: Vi hade lämnat en grupp människor bakom oss i Medina; vilken bergspassage eller slätt vi än färdades genom, var de som om de hade varit med oss. En särskild ursäkt hade hindrat dem.

ه وَعَنْ أَبِي يَزِيدَ مَعْنِ بْنِ يَزِيدَ بْنِ الْأَخْنَسِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمْ وَهُوَ وَأَبُوهُ وَجَدهُ صَحَابِيُّونَ قَالَ كَانَ أَبِي يَزِيدُ أَخْرَجَ دَنَانِيْرَ يَتَصَدِّقُ بِهَا فَوَضَعَهَا عِنْدَ رَجُلٍ فِي الْمَسْجِدِ فَجِئْتُ فَأَخَذْتُهَا فَأَتَيْتُهُ بِهَا فَقَالَ وَاللَّهِ مَا إِيَّاكَ أَرَدْتُ

 فَخَاصَمْتُهُ إِلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ لَكَ مَا نَوَيْتَ يَا يَزِيدُ وَلَكَ مَا أَخَذْتَ يَا مَعْنُ رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ.

5. Det återberättas från Abu Yazid Ma’n ibn Yazid ibn Akhnas, må Allah vara nöjd med honom. Han, hans far och hans farfar var alla följeslagare. Han sade: Min far, Yazid, må Allah vara nöjd med honom, gick ut med några dinarer (guldmynt) för att skänka dem som allmosa. Han lämnade dem hos en man i moskén. När jag gick dit och tog dem, sade min far: Vid Allah, jag hade inte för avsikt att ge dem till dig. Då lade jag fram saken för Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom. Han sade: ”Yazid, det du hade för avsikt är ditt. Och Ma’n, det du tog är också ditt.” (Bukhari)

٦- وَعَنْ أَبِي إِسْحَاقَ سَعْدِ بْنِ أَبِي وَقَاصِ مَالِكِ بْنِ وَهَيْبِ بْنِ عَبْدِ مَنَافِ ابْنِ زُهْرَةَ بْنِ كِلابِ بْنِ مُرَّةَ بْنِ كَعْبِ بْنِ لُغَيِّ الْقُرَشِيِّ الزُّهْرِيِّ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَحَدِ الْعَشَرَةِ الْمَشْهُودِ لَهُمْ بِالْجَنَّةِ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمْ قَالَ جَاءَنِي

 رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَعُودُنِي عَامَ حَجَّةِ الْوَدَاعِ مِنْ وَجَعِ اشْتَدَّ بِي فَقُلْتُ يَا رَسُولَ اللَّهِ إِنِّي قَدْ بَلَغَ بِي مِنَ الْوَجَعِ مَا تَرَى وَأَنَا ذُوْمَالٍ وَلَا يَرِثُنِي إِلَّا ابْنَةً لِي أَفَا تَصَدِّقُ بِثُلُثَى مَالَي ؟ قَالَ “لا” قُلْتُ فَالشَّطْرُ يَا

رَسُولَ اللَّهِ ؟ فَقَالَ لَا قُلْتُ فَالثُّلْتُ يَا رَسُولَ الله ؟ اللهِ ؟ قَالَ الثلث كَثِيرٌ أَوْ كَبِيرٌ إِنَّكَ أَنْ تَذَرَ وَرَثَتَكَ أَغْنِيَاءَ خَيْرٌ مِنْ أَنْ تَذَرَهُمْ عَالَةً يَتَكَفَّفُونَ النَّاسَ وَإِنَّكَ لَنْ تُنْفِقَ نَفَقَةً تَبْتَغِي بِهَا وَجْهَ اللَّهِ إِلَّا أَجِرْتَ عَلَيْهَا حَتَّى مَا تَجْعَلُ فِي

 فِي امْرَأَتِكَ قَالَ فَقُلْتُ يَا رَسُولَ اللَّهِ أَخَلَّفُ بَعْدَ اصْحَابِي ؟ قَالَ إِنَّكَ لَنْ تُخَلَّفَ فَتَعْمَلَ عَمَلا تَبْتَغِي بِهِ وَجْهَ اللَّهِ إِلَّا ازْدَدْتَ بِهِ دَرَجَةً وَرَفْعَةٌ وَلَعَلَّكَ أَنْ تُخَلَّفَ حَتَّى يَنْتَفِعَ بِكَ أَقَوَامٌ وَيُضَرِّ بِكَ أَخَرُونَ اللَّهُمَّ أمْضِ لِأَصْحَابِي

 هِجْرَتَهُمْ وَلَا تَرُدَّهُمْ عَلَى أَعْقَابِهِمْ لَكِنِ الْبَائِسُ سَعْدُ بْنُ خَوْلَةَ يَرْنِي لَهُ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَنْ مَاتَ بِمَكَّةَ مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ .

6. Det har berättats av Abu Ishaq Sa’d ibn Abi Waqqas (må Allah vara nöjd med honom). Han var en av de tio följeslagare som hade fått det glada budskapet om paradiset. Han sade: När jag blev mycket sjuk under året för avskedshajjen kom Allahs sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, för att besöka mig. Jag sade: “O Allahs sändebud! Du ser ju hur sjuk jag är. Jag är dessutom en förmögen man, och min enda arvinge är min dotter. Ska jag skänka två tredjedelar av min förmögenhet som allmosa?” Allahs sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade: “Nej.” Jag sade åter: “O Allahs sändebud! Då hälften?” Han sade: “Nej.” Jag sade: “O Allahs sändebud! Då en tredjedel?” Han sade: “En tredjedel, och en tredjedel är mycket. Det är bättre att du lämnar dina arvingar förmögna än att du lämnar dem utblottade och tvungna att sträcka ut sina händer inför människor. Vad du än spenderar för att vinna Allahs välbehag kommer du säkert att få belöning för det, även för det du för in i din hustrus mun.” Abu Ishaq (må Allah vara nöjd med honom) sade: Jag frågade: “O Allahs sändebud! Kommer jag att bli kvar efter mina följeslagare (i Mekka efter hijra)?” Han sade: “Om du blir kvar och gör något för att vinna Allahs välbehag, kommer det utan tvivel att höja din ställning och ära. Kanske kommer du att bli kvar, och då kommer vissa människor att dra nytta av dig medan andra kommer att drabbas genom dig. O Allah! Fullborda mina följeslagares hijra och låt dem inte återvända bakåt. Men Sa’d ibn Khawla är verkligen att beklaga.” Allahs sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, uttryckte sitt deltagande när han dog i Mekka. (Bukhari och Muslim)

وَعَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ عَبْدِ الرَّحْمَنِ بْنِ صَخْرٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِنَّ اللهَ تَعَالَى لَا يَنْظُرُ إِلَى أَجْسَامِكُمْ وَلَا إِلَى صُوَرِكُمْ وَلَكِنْ يَنظُرُ إِلى قُلُوْبِكُمْ وَأَعْمَالِكُمْ – رَوَاهُ مُسْلِمٌ .

7. Det har berättats av Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade: “Allah ser inte till era kroppar och era ansikten, utan Han ser till era hjärtan och era handlingar.” (Muslim)

وَعَنْ أَبِي مُوسَى عَبْدِ اللَّهِ بْنِ قَيْسِ الْأَشْعَرِيِّ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ سُئِلَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ عَنِ الرَّجُلِ يُقَاتِلُ شَجَاعَةً وَيُقَاتِلُ حَمِيةٌ وَيُقَاتِلُ رِبَاءٌ أَيُّ ذَلِكَ فِي سَبِيْلِ اللَّهِ؟ فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ

وَسَلَّمَ مَنْ قَاتَلَ لِتَكُونَ كَلِمَةُ اللَّهِ هِيَ الْعُلْيَا فَهُوَ فِي سَبِيلِ اللَّهِ (مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ )

8. Det har berättats av Abu Musa al-Ash’ari (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, tillfrågades: “En person strider för att visa sitt mod, en annan strider av självkänsla och för sin släkts ära, och en annan strider för att visa upp sig. Vem av dem strider för Allahs sak?” Allahs sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade: “Den som strider enbart för att Allahs ord ska stå högst—det är han som strider för Allahs sak.” (Bukhari och Muslim)

– وَعَنْ أَبِي بَكْرَةً نُفَيْعِ بْنِ الْحَارِثِ الثَّقَفِيِّ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَنَّ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ إِذَا الْتَقَى الْمُسْلِمَانِ بِسَيْفَيْهِمَا فَالْقَاتِلُ وَالْمَقْتُولُ فِي النَّارِ قُلْتُ يَا رَسُولَ اللهِ هُذَا الْقَاتِلُ فَمَا بَالُ الْمَقْتُولِ؟ قَالَ إِنَّهُ كَانَ

حَرِيصًا عَلَى قَبْلِ صَاحِبِهِ (مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ)

9. Det har återberättats från Abū Bakra Nufayʿ ibn al-Ḥārith al-Thaqafī (må Allah vara nöjd med honom) att Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: ”När två muslimer drabbar samman med sina svärd, är både den som dödar och den som blir dödad i Helvetet.” Abū Bakra (må Allah vara nöjd med honom) frågade: ”O Allahs sändebud! Den som dödar är förståelig, men vad gjorde den dödade för att hamna där också?” Allahs sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: ”Även han hade varit fast besluten att döda sin motståndare.” (al-Bukhārī och Muslim)

١٠- وَعَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ صَلاةُ الرَّجُلِ فِي جَمَاعَةٍ تَزِيدُ عَلَى صَلَاتِهِ فِى سُوقِهِ وَبَيْتِهِ بِضْعًا وَعِشْرِينَ دَرَجَةً وَذَلِكَ أَنْ أَحَدَهُمُ إِذَا تَوَضًا فَأَحْسَنَ الْوُضُوءَ ثُمَّ آتَى

الْمَسْجِدَ لَا يُرِيدُ إِلا الصلاة لا يَنْهَرُهُ إِلا الصَّلاةُ لَمْ يَخْطُ خُطُوَةً إِلا رُفِعَ لَهُ بِهَا دَرَجَةً وَحُطَّ عَنْهُ بِهَا خَطِيئَةٌ حَتَّى يَدْخُلَ الْمَسْجِدَ فَإِذَا دَخَلَ الْمَسْجِدَ كَانَ فِي الصَّلَاةِ مَا كَانَتِ الصَّلاةُ هِيَ تَحْبِسُهُ وَالْمَلَائِكَةُ يُصَلُّوْنَ عَلَى

 أَحَدِكُمْ مَا دَامَ فِي مَجْلِسِهِ الَّذِي صَلَّى فِيهِ يَقُولُونَ اللَّهُمَّ ارْحَمْهُ اللَّهُمَّ اغْفِرْ لَهُ اللَّهُمَّ تُبْ عَلَيْهِ مَا لَمْ يُؤْذِ فِيْهِ مَا لَمْ يُحْدِثُ فِيْهِ (مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ وَهُذَا لَفْظُ مُسْلِمٍ وَقَوْلُهُ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَنْهَرُهُ هُوَ بِفَتْحِ الْيَاءِ وَالْهَاءِ
وَبِالزَّأَي أَي يُخْرِجُهُ وَيُنْهِضُهُ

10. Det har återberättats från Abū Hurayra (må Allah vara nöjd med honom). Han sade att Allahs sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: ”Belöningen för en persons bön i församling är mer än tjugo gånger större än belöningen för hans bön på marknaden eller i hans hem. Detta beror på att när en person utför wudu noggrant och går till moskén enbart med avsikten att be, utan att något annat driver honom, höjs hans rang ett steg för varje steg han tar tills han träder in i moskén, och en synd utplånas från honom för varje steg. När han träder in i moskén räknas han som bedjande så länge bönen håller honom kvar där. Så länge någon av er stannar kvar på den plats där han bad och inte skadar någon där eller bryter sin wudu, fortsätter änglarna att be för honom och säga: ’O Allah, visa honom barmhärtighet! O Allah, förlåt honom! O Allah, godta hans ånger!’” (al-Bukhārī och Muslim)

۱۱ – وَعَنْ أَبِي الْعَبَّاسِ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ عَبَّاسِ بْنِ عَبْدِ الْمُطَّلِبِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا عَنْ رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فِيمَا يَرْوِي عَنْ رَبِّهِ عَزَّ وَجَلٌ قَالَ إِنَّ اللَّهَ كتب الحسناتِ والسَّيِّئَاتِ ثُمَّ بَيْنَ ذَلِكَ فَمَنْ هُمْ بِحَسَنَةٍ فَلَمْ

يَعْمَلُهَا كَتَبَهَا اللَّهُ تَبَارَكَ وَتَعَالَى عِنْدَهُ حَسَنَةً كَامِلَةً وَإِنْ هَمْ بِهَا فَعَمِلَهَا كَتَبَهَا اللَّهُ عَشْرَ حَسَنَاتٍ إلى سَبْعِ مِائَةِ ضِعْفَ إِلَى أَضْعَافَ كَثِيرَةٍ وَإِنْ هُمْ بِسَيِّئَةٍ فَلَمْ يَعْمَلُهَا كَتَبَهَا اللَّهُ عِنْدَهُ حَسَنَةٌ كَامِلَةً وَإِنْ هَمْ بِهَا فَعَمِلَهَا

  كَتَبَهَا اللَّهُ سَيِّئَةً وَاحِدَةً مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ.

11. Det har berättats från Abdullah ibn Abbas (må Allah vara nöjd med honom): Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade, medan han återberättade från sin upphöjde och allsmäktige Herre: ”Allah har fastställt de goda gärningarna och de onda gärningarna och sedan förklarat dem tydligt. Om någon beslutar sig för att göra en god gärning men inte gör den, skriver Allah den Allsmäktige åt honom som en fullständig belöning. Och om han gör den, ger Allah honom från tio upp till sjuhundra belöningar, och ännu fler än så. Om någon beslutar sig för att göra en ond gärning men inte gör den, skriver Allah i stället åt honom en fullständig belöning. Men om han gör den onda gärningen, skriver Allah endast en synd åt honom på grund av den.” (al-Bukhari och Muslim)

وَعَنْ أَبِي عَبْدِ الرَّحْمَنِ عَبْدِ اللهِ بْنِ عُمَرَ بْنِ الْخَطَابِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا قَالَ سَمِعْتُ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُوْلُ انْطَلَقَ ثَلَاثَةٌ نَفَرٍ مِمَّنْ كَانَ قَبْلَكُم حَتَّى أَوَاهُمُ الْمِبَيْتُ إِلى غَارِ فَدَخَلُوهُ فَاتُحَدَرَتْ صَخْرَةٌ ۱۲

مِنَ الْجَبَلِ فَسَدَتْ عَلَيْهِمُ الْغَارَ فَقَالُوا إِنَّهُ لَا يُنْجِيْكُمْ مِنْ هَذِهِ الصَّخْرَةِ إِلَّا أَنْ تَدْعُوا اللَّهَ بِصَالِحٍ أَعْمَالِكُمْ قَالَ رَجُلٌ مِنْهُمُ اللَّهُمَّ كَانَ لِي أَبْوَانِ شَيْخَانِ كَبِيرَانِ وَكُنْتُ لَا أَغْبِقُ قَبْلَهُمَا أَهْلاً وَلَا مَالاً فَنَاى بِي طَلَبُ الشَّجَرِ يَوْمًا

فَلَمْ أُرِحٍ عَلَيْهِمَا حَتَّى نَامَا فَعَلَيْتْ لَهُمَا غَبُوقَهُمَا فَوَجَدتُهُمَا نَائِمَيْنِ فَكَرِهْتُ أَنْ أَوْقِظَهُمَا وَأَنْ أَغْبِقَ قَبْلَهُمَا اهلا أَوْ مَالاً فَلَبِثْتُ وَالْقَدَحُ عَلَى يَدِى انْتَظِرُ اسْتِيْقَاظَهُمَا حَتَّى بَرِقَ الْفَجْرُ والصَّبْيَةُ يَتَضَاغَوْنَ عِنْدَ قَدَمَى

فَاسْتَيْقَظَا فَشَرِبَا غَبُوقَهُمَا اللَّهُمَّ إِنْ كُنْتُ فَعَلْتُ ذلِكَ ابْتِغَاءَ وَجْهِكَ فَفَرِّجْ عَنَّا مَا نَحْنُ فِيهِ مِنْ هَذِهِ الصَّخْرَةِ فَانْفَرَجَتْ شَيْئًا لا يَسْتَطِيعُونَ الْخُرُوجَ مِنْهُ قَالَ الْآخَرُ اللَّهُمَّ إِنَّهُ كَانَتْ لِي ابْنَةُ عَمَّ كَانَتْ أَحَبٌ النَّاسِ إِلَى وَفِي

رِوَايَةٍ كُنْتُ أَحِبُّهَا كَاشَدِ مَا يُحِبُّ الرِّجَالُ النِّسَاءَ فَأَرَدْتُهَا عَلَى نَفْسِهَا فَامْتَنَعَتْ مِنِّى حَتَّى المُتْ بِهَا سَنَةٌ مِنَ السِّنِينَ فَجَاءَتْنِي فَأَعْطَيْتُهَا عشْرِينَ وَمِائَةَ دِينَارٍ عَلَى أَنْ تُخَلَّى بَيْنِي وَبَيْنَ نَفْسِهَا فَفَعَلَتْ حَتَّى إِذَا قَدَرْتُ

عَلَيْهَا وَفِي رِوَايَةٍ فَلَمَّا فَعَدْتُ بَيْنَ رِجْلَيْهَا قَالَتْ اتَّقِ اللَّهَ وَلَا تَفْضُ الْخَاتَمَ إِلَّا بِحَقِّهِ فَانْصَرَفَتْ عَنْهَا وَهِيَ أَحَبُّ النَّاسِ إِلَى وَتَرَكْتُ الذَّهَبَ الَّذِي أَعْطَيْتُهَا اللهم ان إِن كُنتُ فَعَلْتُ ذَلِكَ ابْتِغَاءَ وَجْهِكَ فَاخْرُجْ عَنَّا مَا نَحْنُ فِيْهِ

فَانْفَرَجَتِ الصَّخْرَةُ غَيْرَ أَنَّهُمْ لَا يَسْتَطِيعُونَ الْخُرُوجَ مِنْهَا وَقَالَ الثَّالِثُ اللَّهُمَّ اسْتَأْجَرْتُ أجراء وأَعْطَيْتُهُمْ أَجْرَهُمْ غَيْرَ رَجُلٍ وَاحِدٍ تَرَكَ الَّذِي لَهُ وَذَهَبَ فَشَمَّرْتُ أَجْرَهُ حَتَّى كَثُرَتْ مِنْهُ الْأَمْوَالُ فَجَاءَنِي بَعْدَ حِينٍ فَقَالَ يَا عَبْدَ اللَّهِ

إِذِ إِلَى أَجْرِى فَقُلْتُ كُلُّ مَا تَرَى مِنْ أَجْرِكَ مِنَ الْإِبِلِ وَالْبَقَرِ وَالْغَنَمِ وَالرِّقِيقِ فَقَالَ يَا عَبْدَ اللَّهِ لَا تَسْتَهْزِئُ بِي فَقُلْتُ لَا أَسْتَهْزِئُ بِكَ فَأَخَذَهُ كُلَّهُ فَاسْتَاقَهُ فَلَمْ يَتْرُكْ مِنْهُ شَيْئًا اللهُم إِنْ كُنْتُ فَعَلْتُ ذَلِكَ ابْتِغَاءَ وَجْهِكَ فَاخْرُجْ

عَنَّا مَا نَحْنُ فِيْهِ فَانْفَرَجَتِ الصَّخْرَةُ فَخَرَجُوا يَمْشُونَ – مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ.

12. Berättat av Abdullah ibn Umar (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Jag hörde Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, säga: Tre män från tidigare generationer gav sig av och sökte skydd i en bergsgrotta för att tillbringa natten där under sin resa. När de hade gått in föll en sten ned och stängde grottans öppning. Då sade de till varandra: ”Ni kan endast bli räddade från denna sten genom att åkalla Allah och använda era uppriktiga goda gärningar som medel inför Honom.” En av dem sade: ”O Allah! Mina föräldrar var mycket gamla. Jag brukade ge dem mjölk att dricka före min familj, mina barn och mina tjänare. En dag var jag tvungen att bege mig långt bort för att leta efter ved och kunde därför inte komma hem i tid, så de hade somnat. Jag mjölkade korna för att ta med mjölk åt dem till natten, men när jag kom fann jag dem sovande. Jag ville inte väcka dem, och jag ville inte heller ge mjölken till min familj och mina tjänare före dem. Därför stod jag kvar med mjölkskålen i handen och väntade på att de skulle vakna. Under tiden grät mina barn av hunger vid mina fötter. Så blev det morgon. Därefter vaknade de och drack mjölken. O Allah! Om jag gjorde detta enbart för att vinna Din tillfredsställelse, så undanröj den olycka som vi har drabbats av på grund av denna sten.” Då flyttade sig stenen något, men öppningen var fortfarande för liten för att de skulle kunna ta sig ut. En annan sade: ”O Allah! Jag hade en kusin som jag älskade mer än någon annan. En annan berättelse säger: Jag älskade henne så mycket som en man kan älska en kvinna. Jag uttryckte min önskan att ha ett sexuellt förhållande med henne, men hon gick inte med på det. Till slut, under ett år av hungersnöd, kom hon till mig. Jag gav henne hundra tjugo guldmynt på villkor att hon skulle ha avskilt umgänge med mig. Då gick hon med på det. När jag hade fått henne — enligt en annan berättelse: när jag hade satt mig mellan hennes ben — sade hon: ’Frukta Allah och kränk inte min oskuld på ett olagligt sätt.’ Då lämnade jag henne genast, trots att hon var den människa jag älskade mest. Jag avstod också från de guldmynt som jag hade gett henne. O Allah! Om jag gjorde detta enbart för att vinna Din tillfredsställelse, så avlägsna då denna olycka från oss.” Då flyttade sig stenen ytterligare något, men inte heller nu kunde de ta sig ut. Den tredje mannen sade: ”O Allah! Jag hade anställt flera arbetare. Jag betalade allas löner, men en av dem tog inte ut sin lön utan gick därifrån. Jag investerade hans lön i en affärsverksamhet, och den växte kraftigt i värde. Efter en tid kom mannen till mig och sade: ’O Allahs tjänare! Ge mig min lön.’ Jag sade: ’Alla dessa kameler, kor, getter och tjänare som du ser tillhör dig.’ Han sade: ’O Allahs tjänare! Skämta inte med mig.’ Jag sade till honom: ’Jag skämtar inte med dig.’ Därefter tog han med sig allt och lämnade ingenting kvar. O Allah! Om jag gjorde detta enbart för att vinna Din tillfredsställelse, så befria oss från denna olycka.” Då flyttade sig stenen helt och hållet, och de gick alla ut. (Al-Bukhari och Muslim)

Avsnitt 2 – Tawba

Tawba

De lärda säger att tawba från varje synd är obligatorisk. Om synden endast gäller förhållandet mellan Allah och Hans tjänare och ingen annan persons rätt är inblandad, finns det tre villkor för tawba från den: (1) Den som gör tawba måste avstå från synden. (2) Han måste ångra den synd han har begått. (3) Han måste vara fast besluten att aldrig begå synden igen. Om synden är knuten till en annan person finns, utöver de tre ovannämnda villkoren för tawba, ytterligare ett villkor. Detta fjärde villkor är att den som gör tawba måste ge den rättmätige hans rätt. Om det gäller någons egendom eller förmögenhet, eller något liknande, måste detta återlämnas till honom. Om det gäller falska anklagelser eller något liknande måste den som har gjort tawba antingen underkasta sig det straff som den berörda personen kräver eller be honom om förlåtelse. När det gäller baktaleri måste man be den berörda personen om förlåtelse. Tawba från alla synder är obligatorisk. Om man gör tawba från vissa synder är tawban giltig, medan tawba från de övriga synderna fortfarande återstår. Det är fastställt genom Koranen, sunna och ummahs samstämmighet att tawba är obligatorisk.

 قَالَ اللهُ تَعَالَى : وَتُوبُوا إِلَى اللَّهِ جَمِيعًا أَيُّهَا الْمُؤْمِنُونَ لَعَلَّكُمْ تُفْلِحُونَ .

Den Allsmäktige Allah säger:

“O ni troende! Vänd er alla i tawba till Allah, så att ni blir framgångsrika.” (Sura an-Nur: 31)

 وَقَالَ تَعَالَى : اسْتَغْفِرُوا رَبَّكُمْ ثُمَّ تُوبُوا إِلَيْهِ .

(b) “Be er Herre om förlåtelse för era synder och vänd er sedan i tawba till Honom.” (Sura Hud: 3)

 وَقَالَ تَعَالَى : يَأَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا تُوبُوا إِلَى اللَّهِ تَوْبَةً نَصُوحًا

(c) “O ni troende! Gör uppriktig tawba (tawba nasuha) till Allah [För att göra tawba nasuha är tre saker nödvändiga: (a) man måste göra tawba från alla synder, (b) man måste vara fri från alla former av tvivel, tvekan och osäkerhet när man gör tawba, och (c) man måste vara fast besluten att hålla fast vid sin tawba. (Översättarens anmärkning)].” – (Sura at-Tahrim: 8)

۱۳ – وَعَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ سَمِعْتُ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ وَاللَّهِ إِنِّي لَاسْتَغْفِرُ اللهَ وَآتُوبُ إِلَيْهِ فِي الْيَوْمِ أَكْثَرَ مِنْ سَبْعِينَ مَرَّةً رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ .

13. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Jag hörde Allahs Sändebud (Allahs frid och välsignelser vare över honom) säga: Vid Allah! Jag gör tawba mer än sjuttio gånger om dagen och ber Allah om förlåtelse.

Imam al-Bukhari har återberättat denna hadith.

١٤- وَعَنِ الْآخَرِ بْنِ يَسَارِ الْمُزَنِي رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَأَيُّهَا النَّاسُ تُوبُوا إِلَى اللهِ وَاسْتَغْفِرُوهُ فَإِنِّي أَتُوبُ فِي الْيَوْمِ مِائَةَ مَرَّةٍ رَوَاهُ مُسْلِم

14. Det har berättats från al-Aghar ibn Yasar al-Muzani (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade: ”O människor! Vänd er i ånger till Allah och be Honom om förlåtelse, för jag vänder mig i ånger till Honom hundra gånger varje dag.” (Muslim)

١٥ – وَعَنْ أَبِي حَمْزَةَ أَنَسِ بْنِ مَالِكَ الْأَنْصَارِيِّ خَادِمٍ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ اللَّهُ أَفْرَحُ بِتَوْبَةِ عَبْدِهِ مِنْ أَحَدِكُمْ سَقَطَ عَلَى بَعِيرِهِ وَقَدْ أَضَلَّهُ فِي أَرْضِ

 فَلَاةٍ – مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ . وفي رواية لمسلم اللهُ أَشَدُّ فَرَحًا بِتَوْبَةِ عَبْدِهِ حِيْنَ يَتُوبُ إِلَيْهِ مِنْ أَحَدِكُمْ كَانَ على راحلته بِأَرْضِ فَلَاةٍ فَانْفَلَتَتْ مِنْهُ وَعَلَيْهَا طَعَامُهُ وَشَرَابُهُ فَأَيْسَ مِنْهَا فَآتَى شَجَرَةٌ فَاضْطَجَعَ فِي ظِلِهَا وَقَدْ أَيسَ

مِنْ رَاحِلَتِهِ فَبَيْنَمَا هُوَ كَذَلِكَ إِذَا هُوَ بِهَا قَائِمَةً عِنْدَهُ فَأَخَذَ بِخِطَامِهَا ثُمَّ قَالَ مِنْ شِدَّةِ الْفَرَحِ اللَّهُمَّ أَنْتَ عَبْدِي وَأَنَا رَبُّكَ أَخْطَا من شدة الفرح

15. Det har berättats från Abu Hamza Anas ibn Malik (må Allah vara nöjd med honom), Allahs sändebuds tjänare, må Allahs frid och välsignelser vara över honom. Han sade: Allahs sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade: ”Allah gläder sig mer över sin tjänares ånger än någon av er gläder sig över att återfinna sin kamel efter att den gått förlorad i öknen.” (al-Bukhari och Muslim)

I en annan återberättelse från Muslim står det: ”Allah gläder sig mer över sin tjänares ånger än någon av er gläder sig över att återfinna sin kamel, med dess mat och dryck, efter att den gått förlorad i öknen. Han lade sig ned i skuggan av ett träd i förtvivlan. När han i detta förtvivlade tillstånd plötsligt fick syn på kamelen stående framför sig, grep han tag i dess tygel och utropade i överväldigande glädje: ’O Allah! Du är min tjänare och jag är din herre!’ Han hade sagt fel på grund av sin överväldigande glädje.”

١٦ – وَعَنْ أَبِي مُوسَى عَبْدِ اللهِ بْنِ قَيْسِ الْأَشْعَرِيِّ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ إِنَّ اللهَ تَعَالَى يَبْسُطُ يَدَهُ بِاللَّيْلِ لِيَتُوبَ مُسْئُ النَّهَارِ وَيَبْسُطُ يَدَهُ بِالنَّهَارِ لِيَتُوبَ مُسْئُ اللَّيْلِ حَتَّى تَطْلُعَ الشَّمْسُ

مِنْ مَغْرِبِهَا رَوَاهُ مُسْلِمٌ .

16. Abu Musa Abdullah ibn Qays al-Ashʿari (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Fram till dess att solen går upp i väster (fram till Uppståndelsens dag) kommer Allah, den Allsmäktige, att sträcka ut Sin mäktiga hand varje natt, så att den som syndat under dagen kan ångra sig. Och varje dag kommer Han att sträcka ut Sin mäktiga hand, så att den som syndat under natten kan ångra sig. (Muslim)

۱۷ – وَعَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَنْ تَابَ قَبْلَ أَنْ تَطْلُعَ الشَّمْسُ مِنْ مَغْرِبِهَا تَابَ اللَّهُ عَلَيْهِ – رَوَاهُ مُسْلِمٌ .

17. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade att Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Den som ångrar sig innan solen går upp i väster, hans ånger kommer Allah att godta. (Muslim)

۱۸ – وَعَنْ أَبِي عَبْدِ الرَّحْمَنِ عَبْدِ اللهِ بْنِ عُمَرَ بْنِ الْخَطَابِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ إِنَّ اللَّهَ عَزَّ وَجَلٌ يَقْبَلُ تَوْبَةَ الْعَبْدِ مَا لَمْ يُغَرغِرْ – رَوَاهُ التَّرْمِذِى وَقَالَ حَدِيثُ حَسَنٌ .

18. Abdullah ibn Umar (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Allah, den Mäktige och Allsmäktige, godtar tjänarens ånger fram till dess att dödens tecken visar sig.

Imam al-Tirmidhi återberättade hadithen och betecknade den som hasan.

۱۹ – وَعَنْ زِرِ بْنِ حُبَيْشِ قَالَ أَتَيْتُ صَفْوَانَ بْنَ عَسَالٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَسْأَلُهُ عَنِ الْمَسْحِ عَلَى الْخُفَّيْنِ فَقَالَ مَا جَاءَ بِكَ يَا زِرِ؟ فَقُلْتُ ابْتِغَاءَ الْعِلْمِ فَقَالَ إِنَّ الْمَلَائِكَةَ تَضَعُ اجْنِحَتَهَا لِطَالِبِ الْعِلْمِ رِضَى بِمَا يَطْلُبُ فَقُلْتُ إِنَّهُ قَدْ

حَكَ فِي صَدْرِي الْمَسْحُ عَلَى الْخُفَّيْنِ بَعْدَ الْغَائِطِ وَالْبَوْلِ وَكُنْتَ امْرُهُ مِنْ أَصْحَابِ النَّبِيِّ صلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَجِئْتُ أَسْأَلُكَ هَلْ سَمِعْتَهُ يَذْكُرُ فِي ذَلِكَ شَيْئًا ؟ قَالَ نَعَمْ كَانَ يَأْمُرُنَا إِذَا كُنَّا سَفَرًا أَوْ مُسَافِرِينَ أَنْ لَا تَنْزِعَ

خِفَافَنَا ثَلَاثَةَ أَيَّامٍ وَلَيَالِيْهِنَّ الا مِنْ جَنَابَةٍ لَكِنْ مِنْ غَائِطِ وَيَوْلٍ وَنَوْمٍ فَقُلْتُ هَلْ سَمِعْتَهُ يَذْكُرُ فِي الْهَوَى شَيئًا ؟ قَالَ نَعَمْ كُنَّا مَعَ رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فِي سَفَرٍ فَبَيْنَا نَحْنُ عِنْدَهُ إِذْ نَادَاهُ أَعْرَابِيُّ بِصَوْتٍ لَهُ

جَهْوَرِي يَا مُحَمَّدُ فَاجَابَهُ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ نَحْوًا مِنْ صَوْتِهِ هَاؤُمُ فَقُلْتُ لَهُ وَيْحَكَ أَغْضُضْ مِنْ صَوْتِكَ فَإِنَّكَ عِندَ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَقَدْ نُهِيتَ عَنْ هَذَا فَقَالَ وَاللَّهِ لَا أَغْضُضْ قَالَ الْأَعْرَابِيُّ الْمَرْءُ

يُحِبُّ الْقَوْمَ وَلَمَّا يَلْحَقِّ بِهِمْ؟ قَالَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ الْمَرْءُ مَعَ مَنْ أَحَبُّ يَوْمَ الْقِيَامَةِ فَمَا زَالَ يُحَدِّثْنَا حَتَّى ذَكَرَ بَابًا مِنَ الْمَغْرِبِ مَسِيرَةُ عَرْضِهِ أَوْ يَسِيرُ الرَّاكِبُ فِي عَرْضِهِ أَرْبَعِينَ أَوْ سَبْعِينَ عَامًا قَالَ سُفْيَانُ أحَدُ

الرُّواةِ قِبَلَ الشَّامِ خَلَقَهُ اللهُ تَعَالَى يَوْمَ خَلَقَ السَّمَوَاتِ وَالْأَرْضَ مَفْتُوحًا للتَّوْبَةِ لَا يُغْلَقُ حَتَّى تَطْلُعَ الشَّمْسُ مِنْهُ – رَوَاهُ التَّرْمِذِي وَغَيْرُهُ وَقَالَ حَدِيثٍ حَسَنٌ صَحِيح .

19. Det har berättats från Zirr ibn Hubaysh – må Allah vara nöjd med honom. Han sade: Jag kom till Safwan ibn Assal – må Allah vara nöjd med honom – för att fråga om att stryka över strumporna. När han frågade varför jag hade kommit sade jag: ”För att söka kunskap.” Han sade: ”Änglarna breder ut sina vingar över den som söker kunskap, eftersom de är nöjda med hans kunskapssökande.” Jag sade: ”Jag har fått tvivel angående att stryka över strumporna efter att ha uträttat mina behov. Du är en av Profeten – Allahs välsignelser och frid vare med honom – följeslagare. Därför har jag kommit till dig för att fråga om du har hört något av hans uttalanden i denna fråga.” Han sade: ”Ja. När vi var på resa befallde Allahs sändebud – Allahs välsignelser och frid vare med honom – oss att inte ta av oss strumporna för att tvätta fötterna vid tvagningen under tre dagar och tre nätter, utom vid janabah (det tillstånd av orenhet som kräver ett rituellt bad). Efter att ha uträttat sina behov eller sovit behöver man alltså inte ta av sig strumporna vid tvagningen (det vill säga, man behöver inte tvätta fötterna; det räcker att stryka över dem).”

Jag sade: ”Har du hört Allahs sändebud – Allahs välsignelser och frid vare med honom – säga något om kärlek?” Han sade: ”Ja. Vi var på resa tillsammans med Allahs sändebud – Allahs välsignelser och frid vare med honom. Medan vi befann oss hos honom ropade plötsligt en beduin högt: ’O Muhammed!’ Allahs sändebud – Allahs välsignelser och frid vare med honom – svarade honom lika högt: ’Sitt!’ Jag sade till mannen: ’Sänk rösten! Du befinner dig hos Profeten – Allahs välsignelser och frid vare med honom – och du har förbjudits att göra så.’ Mannen sade: ’Jag tänker inte sänka rösten.’ Sedan frågade han: ’Vad säger du om en person som älskar ett folk, fastän han ännu inte har förenat sig med dem?’ Profeten – Allahs välsignelser och frid vare med honom – sade: ’Den som älskar någon kommer på Uppståndelsens dag att vara tillsammans med den han älskar.’ Medan han fortsatte tala nämnde han till sist en dörr i väster, vars bredd är sådan att det tar fyrtio eller sjuttio år att färdas genom den till fots eller med något färdmedel.”

En hadithförmedlare vid namn Sufyan säger: ”Sedan den dag då Allah skapade himlarna och jorden har denna port hållits öppen för ånger (i riktning mot Syrien). Den kommer inte att stängas förrän solen går upp från väster.”

Imam at-Tirmidhi och andra har återberättat denna hadith, och han klassificerade den som hasan och sahih.

٢٠ – وَعَنْ أَبِي سَعِيدِ سَعْدِ بْنِ مَالِكِ بْنِ سِنَانٍ الْخُدْرِيِّ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَنْ نَبِيٍّ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ كَانَ فِيمَنْ كَانَ قَبْلَكُمْ رَجُلٌ قَتَلَ تِسْعَةٌ وَتِسْعِيْنَ نَفْسًا فَسَأَلَ عَنْ أَعْلَمِ أَهْلِ الْأَرْضِ فَدَلَ عَلَى رَاهِبٍ فَآتَاهُ

 فَقَالَ إِنَّهُ قَتَلَ تِسْعَةً وَتِسْعِيْنَ نَفْسًا فَهَل لَهُ مِنْ تَوْبَةٍ ؟ فَقَالَ لَا فَقَتَلَهُ فَكَمِّلَ بِهِ مِائَةً ثُمَّ سَأَلَ عَنْ أَعْلَم أهْلِ الْأَرْضِ قَدْلٌ عَلَى رَجُلٍ عَالِمٍ فَقَالَ إِنَّهُ قَتَلَ مِائَةَ نَفْسٍ فَهَلْ لَهُ مِنْ تَوْبَةٍ ؟ فَقَالَ نَعَمْ وَمَنْ يَحُولُ بَيْنَهُ وَبَيْنَ

التَّوْبَةِ انْطَلِقُ إِلَى أَرْضِ كَذَا وَكَذَا فَإِنَّ بِهَا أَنَاسًا يَعْبُدُونَ اللهَ تَعَالَى فَاعْبُدِ اللَّهَ مَعَهُمْ وَلَا تَرْجِعُ إِلَى أَرْضِكَ فَإِنَّهَا أَرْضُ سُوءٍ فَانْطَلَقَ حَتَّى إِذَا نَصَفَ الطَّرِيقَ آتَاهُ الْمَوْتُ فَاخْتَصَمَتْ فِيهِ مَلَائِكَةُ الرَّحْمَةِ وَمَلَائِكَةُ الْعَذَابِ فَقَالَتْ

مَلائِكَةُ الرَّحْمَةِ جَاءَ تَائِبًا مُقْبلاً بِقَلْبِهِ إِلى الله تَعَالَى وَقَالَتْ مَلَائِكَةُ الْعَذَابِ إِنَّهُ لَمْ يَعْمَلْ خَيْرًا قَطُّ فَأَتَاهُمْ مَلَكَ فِي صُورَةٍ أدَمِيٌّ فَجَعَلُوهُ بَيْنَهُمْ أَيُّ حَكَمًا فَقَالَ قِيْسُوا مَا بَيْنَ الْأَرْضَيْنِ فَالِى أَيْتِهِمَا كَانَ أَدْنَى فَهُوَ لَهُ فَقَاسُوا

فَوَجَدُوهُ أَدْنى إِلَى الْأَرْضِ الَّتِي أَرَادَ فَقَبَضَتْهُ مَلَائِكَةُ الرحمة – متفق عليه. وَفِي رِوَايَة فِي الصَّحِيحِ فَكَانَ إِلَى الْقَرْيَةِ الصَّالِحَةِ أَقْرَبَ بِشِبْرٍ فَجُعِلَ مِنْ أَهْلِهَا وَفِي رِوَايَةٍ فِي الصَّحِيحِ فَأَوْحَى اللَّهُ تَعَالَى إِلَى هُذِهِ أَنْ تَبَاعَدِي

وَإِلَى هذهِ أَنْ تَقَرِّبَى وَقَالَ قِيْسُوا مَا بَيْنَهُمَا فَوَجَدُوهُ إِلَى هَذِهِ أَقْرَبَ بِشِبْرٍ فَغْفِرَ لَهُ وَفِي رِوَايَةٍ فَنَايَ بِصَدْرِهِ نَحْوَهَا

20. Abu Sa’id Sa’d ibn Malik ibn Sinan al-Khudri (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Profeten – må Allahs välsignelser och frid vara över honom – sade: ”Under en tid före er dödade en man nittionio människor och började därefter söka efter den främste lärde på jorden. Han hänvisades till en kristen asketisk munk. Han gick till honom och sade att han hade dödat nittionio människor och frågade om det fanns någon möjlighet för honom att ångra sig. Munken svarade: ’Nej.’ Mannen dödade då munken och fullbordade därmed hundratalet. Därefter började han åter söka efter den främste lärde på jorden, och han hänvisades till en lärd man. Han gick till honom och sade att han hade dödat hundra människor och frågade om det fanns någon möjlighet för honom att ångra sig. Den lärde sade: ’Ja, det finns en möjlighet att ångra sig. Och vem kan hindra dig från att ångra dig? Bege dig till den och den platsen. Där finns människor som dyrkar Allah. Dyrka också Allah tillsammans med dem och återvänd inte till ditt land, för det är en dålig plats.’ Mannen fortsatte mot den anvisade platsen. När han hade tillryggalagt halva vägen kom hans dödstid. Då uppstod en tvist mellan barmhärtighetens änglar och straffets änglar. Barmhärtighetens änglar sade: ’Denne man har ångrat sig och vänt tillbaka till Allah.’ Men straffets änglar sade: ’Han har aldrig gjort något gott.’ I detta ögonblick kom ännu en ängel till dem i mänsklig gestalt. De godtog honom som skiljedomare mellan sig i denna fråga. Skiljedomaren sade: ’Mät avståndet till de båda platserna. Han hör till den plats som ligger närmast.’ När de hade mätt avstånden fann de att han var närmare den plats han var på väg till. Därför tog barmhärtighetens änglar hans själ. (Bukhari och Muslim)

I en annan återberättelse från Bukhari sägs det att mannen var en spann närmare de rättfärdigas bosättning. Därför räknades han till dem. I en annan återberättelse från Bukhari sägs det att Allah befallde änglarna att mäta marken genom att låta marken på den ena sidan flytta sig längre bort och marken på den andra sidan komma närmare. När de mätte fann de därför mannen en halv aln närmare de rättfärdigas mark. Så han förläts. I en annan återberättelse sägs det att han drog sig bort från de orättfärdigas mark genom att släpa bröstet längs marken.

۲۱- وَعَنْ عَبْدِ اللهِ بن کا بن كعب بن مالك وَكَانَ قَائِدُ كَعْبٍ رَضى ى اللهُ عَنْهُ مِنْ بَنِيهِ حِيْنَ عَمِيَ قَالَ سَمِعْتُ كَعْبَ بْنَ مَالِكٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ يُحَدِّثُ بِحَدِيثِهِ حِيْنَ تَخَلَّفَ عَنْ رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فِي غَزْوَةِ

تَبُوكَ قَالَ كَعْبٌ لَمْ اتَخَلَّفْ عَنْ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فِي غَزْوَةٍ غَزَاهَا قَطُّ إِلَّا فِي غَزْوَةٍ تَبُوكَ غَيْرَ أَنِّي قَدْ تَخَلَّفْتُ فِي غَزْوَةِ بَدْرٍ وَلَمْ يُعَاتَبْ أَحَدٌ تَخَلَّفَ عَنْهُ إِنَّمَا خَرَجَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ

وَالْمُسْلِمُونَ يُرِيدُونَ عَيْرَ قُرَيْشٍ حَتَّى جَمَعَ اللَّهُ تَعَالَى بَيْنَهُمْ وَبَيْنَ عَدُوِّهِمْ عَلَى غَيْرِ مِبْعَادِ وَلَقَدْ شَهِدْتُ مَعَ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَيْلَةَ الْعَقَبَةِ حِيْنَ تَوَاثَقْنَا عَلَى الْإِسْلَامِ وَمَا أُحِبُّ أَنْ لِي بِهَا مَشْهَدَ بَدْرٍ وَإِنْ

كَانَتْ بَدْرٌ أَذْكَرَ فِي النَّاسِ مِنْهَا . وَكَانَ مِنْ خَبَرِي حِيْنَ تَخَلَّفْتُ عَنْ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فِي غَزْوَةٍ تَبُوكَ أَنِّي لَمْ أَكُنْ قَط أَقْوى وَلَا أَيْسَرَ مِنِّي حِيْنَ تَخَلَّفْتُ عَنْهُ فِي تِلْكَ الْغَزْوَةِ وَاللَّهِ مَا جَمَعْتُ قَبْلَهَا رَاحِلَتَيْنِ

قَطُّ حَتَّى جَمَعْتُهُمَا فِي تِلْكَ الْغَزْوَةِ وَلَمْ يَكُنْ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يُرِيدُ غَزْوَةً إِلَّا وَرَى بِغَيْرِهَا حَتَّى كَانَتْ تِلْكَ الْغَزْوَةُ فَغَزَاهَا رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فِي حَرِّ شَدِيدٍ وَاسْتَقْبَلَ سَفَرًا بَعِيداً ومَفَارًا

وَاسْتَقْبَلَ عَدَداً كَثِيرًا فَجَلَى لِلْمُسْلِمِينَ أَمْرَهُمْ لِيَتَاهُبُوا أَهْبَةً غَزُوهِمْ فَأَخْبَرَهُمْ بِوَجْهِهِمُ الَّذِي يُرِيدُ وَالْمُسْلِمُونَ مَعَ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ كَثِيرٌ وَلَا يَجْمَعُهُمْ كِتَابٌ حَافِظ يُرِيدُ بذَلِكَ الدِّيوَانَ قَالَ كَعْبٌ فَقَلْ رَجُلٌ

يُرِيدُ أَنْ يَتَغَيْبَ إِلَّا ظَنَّ أَنَّ ذَلِكَ سَيَخْفَى بِهِ مَا لَمْ يَنْزِلُ فِيْهِ وَحْيٌ مِنَ اللَّهِ تَعَالَى وَغَزَا رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ تِلْكَ الْغَزْوَةَ حِيْنَ طَابَتِ الشِّمَارُ وَالظُّلَالُ فَأَنَا إِلَيْهَا أَصْعَرُ فَتَجَهُزَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ

وَالْمُسْلِمُونَ مَعَهُ وَطَفِقْتُ اغْدُو لِكَى أَتَجَهْزَ مَعَهُ فَارْجِعُ وَلَمْ أَقْضِ شَيْئًا وَأَقُولُ فِي نَفْسِي أَنَا قَادِرٌ عَلَى ذَلِكَ إِذَا أَرَدْتُ فَلَمْ يَزَلْ يَتَمَادَى بِي حَتَّى اسْتَمَرُ بِالنَّاسِ الْجُدُّ فَأَصْبَحَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ غَادِيًا

وَالْمُسْلِمُونُ مَعَهُ وَلَمْ أَقْضِ مِنْ جِهَازِي شَيْئًا ثُمَّ غَدَوْتُ فَرَجَعْتُ وَلَمْ اقْضِ شَيْئًا فَلَمْ يَزَلْ يَتَمَادَى بِي حَتَّى أَسْرَعُوا وَتَفَارَطَ الْغَزِرُ فَهَمَمْتُ أَنْ أَرْتَحِلَ فَأُدْرِكَهُمْ فَيَا لَيْتَنِي فَعَلْتُ ثُمَّ لَمْ يُقَدِّرُ ذَلِكَ لِي فَطَفِقْتُ إِذَا خَرَجْتُ فِي

النَّاسِ بَعْدَ خُرُوجِ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَحْزُنُنِي أَنِّي لا أرى لِى أَسْوَةً إِلَّا رَجُلاً مَعْمُوصًا عَلَيْهِ فِي النِّفَاقِ أَوْ رَجُلاً مِمَّنْ عَذَرَ اللهُ تَعَالَى مِنَ الضُّعَفَاءِ وَلَمْ يَذْكُرْنِي رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ حَتَّى بَلَغَ

تَبُوكَ فَقَالَ وَهُوَ جَالِسٌ فِي الْقَوْمِ بِتَبُوكَ مَا فَعَلَ كَعْبُ بْنُ مَالِكَ؟ فَقَالَ رَجُلٌ مِنْ بَنِي سَلِمَةَ يَا رَسُولَ اللهِ حَبَسَهُ بُرْدَاهُ وَالنَّظَرُ فِي عِطْفَيْهِ فَقَالَ لَهُ مُعَادُ بْنُ جَبَلٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ بِئْسَ مَا قُلْتَ وَاللهِ يَا رَسُولَ اللَّهِ مَا عَلِمْنَا

عَلَيْهِ إِلَّا خَيْرًا فَسَكَتَ رَسُولُ الله صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَبَيْنَا هُوَ عَلَى ذَلِكَ رَأَى رَجُلاً مبيضا يزولُ بِهِ السَّرَابُ فَقَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ كُنْ أَبَا خَيْثَمَةَ فَإِذَا هُوَ أَبُو خَيْثَمَةَ الْأَنْصَارِيُّ وَهُوَ الَّذِي تَصَدِّقَ بِصَاعِ

الشَّمْرِ حِينَ لَمَزَهُ الْمُنَافِقُونَ قَالَ كَعْبٌ فَلَمَّا بَلَغَنِي أَنَّ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَدْ تَوَجُهَ قَافِلاً مِّنْ تَبُوكَ حَضَرَنِي بَنِى فَطَفَقْتُ أَتَذَكَّرُ الْكَذِبَ وَأَقُولُ بِمَا أَخْرُجُ مِنْ سَخَطِهِ غدًا وَاسْتَعِينُ عَلَى ذلك بكُلِّ ذي رأى مِنْ

أَهْلي فَلَمَّا قَبْلَ إِنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَدْ أَظَلَّ قَادِمًا زَاحَ عَنِّى الْبَاطِلُ حَتَّى عَرَفْتُ أَنِّي لَمْ أَنْجُ مِنْهُ بِشَيْ أَبَدا فَأَجْمَعْتُ صِدْقَهُ وَأَصْبَحَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَادِمًا وَكَانَ إِذَا قَدِمَ مِنْ سَفَرٍ بَدَأَ

بِالْمَسْجِدِ فَرَكَعَ فِيهِ رَكْعَتَيْنِ ثُمَّ جَلَسَ لِلنَّاسِ فَلَمَّا فَعَلَ ذلِكَ جَاءَهُ الْمُخَلَّفُونَ يَعْتَذِرُونَ إِلَيْهِ وَيَحْلِفُونَ لَهُ وَكَانُوا بِضْعًا وَثَمَانِينَ رَجُلاً فَقَبِلَ مِنْهُمْ عَلَانِيَتَهُمْ وَتَابَعَهُمْ وَاسْتَغْفَرَ لَهُمْ وَوَكَلَ سَرَائِرَهُمْ إِلَى اللَّهِ تَعَالَى حَتَّى جِئْتُ

فَلَمَّا سَلَّمْتُ تَبَسَّمَ تَبَسَّمَ الْمُغْضَبِ ثُمَّ قَالَ تَعَالَ فَجِئْتُ أَمْشِي حَتَّى جَلَسْتُ بَيْنَ يَدَيْهِ فَقَالَ لِي مَا خَلْفَكَ أَلَمْ تَكُنْ قَدِ ابْنَعْتَ ظَهْرَكَ قَالَ قُلْتُ يَا رَسُولَ اللهِ إِنِّي وَاللهِ لَوْ جَلَسْتُ عِنْدَ غَيْرِكَ مِنْ أَهْلِ الدُّنْيَا لَرَأَيْتُ إِنِّي

سَأَخْرُجُ مِنْ سَخَطِهِ بِعُذر لَقَدْ أُعْطِيتُ جَدَلاً ولكنني وَاللَّهِ لَقَدْ عَلِمْتُ لَئِنْ حَدَّثْتُكَ الْيَوْمَ حَدِيثَ كَذِبٍ تَرْضَى بِهِ عَنِّى لَيُوشِكَنَّ اللهُ يُسْخِطَكَ عَلَى وَإِنْ حَدَّثْتُكَ حَدِيثَ صدق تَجِدُ عَلَى فِيْهِ إِنِّي لَأَرْجُو فِيْهِ عُقْبَى اللَّهِ عَزَّ وَجَلٌ

وَاللَّهِ مَا كَانَ لِي مِنْ عُدْرٍ وَاللَّهِ مَا كُنْتُ قَطُّ أَقْوى وَلَا أَيْسَرَ مِنِّي حِينَ تَخَلَّفْتُ عَنْكَ. قَالَ فَقَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَمَّا هُذَا فَقَدْ صَدَقَ فَقُمْ حَتَّى يَقْضِيَ اللهُ فِيكَ وَسَارَ رِجَالٌ مِنْ بَنِي سَلِمَةَ فَاتَّبَعُونِي فَقَالُوا

لِي وَاللَّهِ مَا عَلِمْنَاكَ اذْنَبْتَ ذَنْبًا قَبْلَ هَذَا لَقَدْ عَجَزَتَ فِي أَنْ لَا تَكُونَ اعْتَذَرْتَ إِلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بِمَا اعْتَذَرَ بِهِ إِلَيْهِ الْمُخَلَّفُونَ فَقَدْ كَانَ كَافِيَكَ ذَنْبَكَ اسْتِغْفَارُ رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَكَ قَالَ

فَوَاللَّهِ مَا زَالُوْا يُؤْنَبُونَنِي حَتَّى أَرَدْتُ أن أرجع إلى رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَأَكَذَبَ نَفْسِي ثُمَّ قُلْتُ لَهُمْ هَلْ لقِي هَذَا مَعِيَ مِنْ أَحَدٍ ؟ قَالُوا نَعَمْ لَقِيَهُ مَعَكَ رَجُلَانِ قَالَا مِثْلَ مَا قُلْتَ وَقِبْلَ لَهُمَا مِثْلَ مَا قَبْلَ لَكَ قَالَ

قُلْتُ مَنْ هُمَا ؟ قَالُوا مُرَارَةُ بْنُ الرَّبِيعِ الْعَمْرِيُّ وَهِلَالُ بن أمية الواقفِيُّ قَالَ فَذَكَرُوا لِي رَجُلَيْنِ صَالِحَيْنِ قَدْ شَهِدًا بَدْرًا فِيْهِمَا أَسْوَةً قَالَ فَمَضَيْتُ حِيْنَ ذَكَرُوهُمَا لِي وَنَهَى رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ عَنْ كَلَامِنَا أيُّهَا

الثَّلَاثَةُ مِنْ بَيْنِ مَنْ تَخَلَّفَ عَنْهُ قَالَ فَاجْتَنَبَنَا النَّاسُ أَوْ قَالَ تَغَيَّرُوا لَنَا حَتَّى تَنَكَّرَتْ لِي فِي نَفْسِي الْأَرْضُ فَمَا هِيَ بِالْأَرْضِ الَّتِي أَعْرِفُ فَلَبِثْنَا عَلَى ذَلِكَ خَمْسِينَ لَيْلَةً فَأَمَّا صَاحِبَايَ فَاسْتَكَانَا وَقَعَدَا فِي بُيُوتِهِمَا يَبْكِيَانِ وَأَمَّا

أَنَا فَكُنْتُ أَشَبِّ الْقَوْمِ وَأَجْلَدَهُمْ فَكُنتُ أَخْرُجُ فَأَشْهَدُ الصَّلَاةَ مَعَ الْمُسْلِمِينَ وَاطُوْفُ فِي الْأَسْوَاقِ وَلَا يُكَلِّمُنِي أَحَدٌ وَأَتَى رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَأَسَلِّمُ عَلَيْهِ وَهُوَ فِي مَجْلِسِهِ بَعْدَ الصَّلَاةِ فَأَقُولُ فِي نَفْسِي هَلْ

حَرَّكَ شَفَتَيْهِ بِرَدِ السلام أم لا ؟ ثُمَّ أَصَلَّى قَرِيبًا مِنْهُ وَأَسَارِقُهُ النَّظَرَ فَإِذَا أَقْبَلْتُ عَلَى صَلَاتِي نَظَرَ إِلَى وَإِذَا الْتَفَتْ نَحْوَهُ أَعْرَضَ عَنِّى حَتَّى إِذَا طَالَ ذَلِكَ عَلَى مِنْ جَفْوَةِ الْمُسْلِمِينَ مَشَيْتُ حَتَّى تَسَوَّرْتُ جدارَ حَائِط أَبِي

قَتَادَةَ وَهُوَ ابْنُ عَمَى وَأَحَبُّ النَّاسِ إِلَى فَسَلَّمْتُ عَلَيْهِ فَوَاللهِ مَا رَدَّ عَلَى السَّلَامَ فَقُلْتُ لَهُ يَا أَبَا قَتَادَةَ أَنْشُدُكَ بِاللَّهِ هَلْ تَعْلَمُنِي أُحِبُّ اللهَ وَرَسُولَهُ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَسَكَتَ فَعُدْتُ فَنَا شَدْتُهُ فَسَكَتَ فَعُدتُ فَنَاشَدْتُهُ

فَقَالَ اللهُ وَرَسُولُهُ أَعْلَمُ فَفَاضَتْ عَيْنَايَ وَتَوَلَّيْتُ حَتَّى تَسَورْتُ الجِدَارَ فَبَيْنَا أَنَا أَمْشِي فِى سُوقِ المَدِينَةِ إِذَا نَبَطِيِّ مِّنْ نَبَطِ أَهْلِ الشَّامِ مِمَّنْ قَدِمَ بِالطَّعَامِ يَبِيعُهُ بِالْمَدِينَةِ يَقُولُ مَنْ يَدُلُّ عَلَى كَعْبِ بْنِ مَالِكَ؟ فَطَفِقَ النَّاسُ

يُشِيرُونَ لَهُ إِلَى حَتَّى جَاءَنِي فَدَفَعَ إِلَى كِتَابًا مِّنْ مَلِكِ غَسَّانَ وَكُنْتُ كَاتِبًا فَقَرَأْتُهُ فَإِذَا فِيْهِ : أَمَّا بَعْدُ فَإِنَّهُ قَدْ بَلَغَنَا أَنْ صَاحِبَكَ قَدْ جَفَاكَ وَلَمْ يَجْعَلُكَ اللَّهُ بِدَارِ هَوَانٍ وَلَا مَضْيَعَةٍ فَالْحَقِّ بِنَا نُوَاسِكَ فَقُلْتُ حِيْنَ قَرَأْتُهَا وَهَذِهِ

أَيْضًا مِنَ الْبَلَاءِ فَتَيَمَّمْتُ بِهَا التَّنُّورَ فَسَجَرْتُهَا حَتَّى إِذَا مَضَتْ أَرْبَعُوْنَ مِنَ الْخَمْسِينَ وَاسْتَلْبَثَ الْوَحْيُ إِذَا رَسُولُ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَأْتِيْنِي فَقَالَ إِنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَأْمُرُكَ أَنْ تَعْتَزِلَ امْرَأَتَكَ

فَقُلْتُ أَطَلَقُهَا أَمْ مَاذَا أَفْعَلُ؟ قَالَ لَا بَلْ اعْتَزِلُهَا فَلَا تَقْرَبَنَّهَا وَأَرْسَلَ إِلَى صَاحِبَى بِمِثْلِ ذَلِكَ فَقُلْتُ الإِمْرَاتِي الْحَقِي بِأَهْلِكِ فَكُوْنِي عِنْدَهُمْ حَتَّى يَقْضِيَ اللَّهُ فِي هَذَا الْأَمْرِ فَجَاءَتْ امْرَأَةُ هِلَالِ بْنِ أُمَيَّةَ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللَّهُ

عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَتْ لَهُ يَا رَسُولَ اللَّهِ إِنَّ هِلَالَ بْنَ أُمَيَّةَ شَيْخٌ ضَائِعٌ لَيْسَ لَهُ خَادِمٌ فَهَلْ تَكْرَهُ أَنْ أَخْدُمَهُ؟ قَالَ لَا ولكن لا يَقْرَبَنَّكِ فَقَالَتْ إِنَّهُ وَاللَّهِ مَا بِهِ مِنْ حَرَكَةٍ إِلَى شَيْءٍ وَوَاللَّهِ مَا زَالَ يَبْكِي مُنْذُ كَانَ مِنْ أَمْرِهِ مَا كَانَ إِلَى

يَوْمِهِ هذا فَقَالَ لِي بَعْضُ أَهْلِي لَوِ اسْتَأْذَنَتَ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فِي امْرَأَتِكَ فَقَد أَذِنَ لِامْرَأَةِ هلال بْنِ أُمَيَّةَ أَن تَخْدُمَهُ ؟ فَقُلْتُ لَا أَسْتَأْذِنُ فِيهَا رَسُوْلَ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَمَا يُدْرِيْنِي مَاذَا يَقُولُ رَسُولُ

اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِذَا اسْتَأْذَنْتُهُ فِيْهَا وَأَنَا رَجُلٌ شَابٌ فَلَبِثْتُ بِذلِكَ عَشْرَ لَيَالٍ فَكَمَلَ لَنَا خَمْسُونَ لَيْلَةً مِنْ حِينَ نُهِيَ عَنْ كَلَامِنَا . ثُمَّ صَلَّيْتُ صَلَاةَ الْفَجْرِ صَبَاحَ خَمْسِينَ لَيْلَةً عَلَى ظَهْرِ بَيْتٍ مِّنْ بُيُوتِنَا فَبَيْنَا أَنَا

جَالِسٌ عَلَى الْحَالِ الَّتِي ذَكَرَ اللهُ تَعَالَى مِنَّا قَدْ ضَاقَتْ عَلَى نَفْسِي وَضَاقَتْ عَلَى الْأَرْضُ بِمَا رَحُبَتْ سَمِعْتُ صَوْتَ صَارِحْ أَوْ فِى عَلَى سَلْعِ يَقُولُ بِأَعْلَى صَوْتِهِ يَا كَعْبَ بْنَ مَالِكِ أَبْشِرُ فَخَرَرْتُ سَاجِدًا وَعَرَفْتُ أَنَّهُ قَدْ جَاءَ

فَرَجٌ فَاذَنَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ النَّاسَ بِتَوْبَةِ اللَّهِ عَزَّ وَجَلَّ عَلَيْنَا حِينَ صَلَّى صَلاةَ الْفَجْرِ فَذَهَبَ النَّاسُ يُبَشِّرُونَنَا فَذَهَبَ قِبَلَ صَاحِبَي مُبَشِّرُونَ وَرَكَضَ رَجُلٌ إِلَى فَرَسًا وَسَعَى سَاعٍ مِنْ أَسْلَمَ قِبَلِي وَأَوْفَى

عَلَى الْجَبَلِ وَكَانَ الصَّوْتُ أَشْرَعَ مِنَ الْفَرَسِ فَلَمَّا جَاءَنِي الَّذِي سَمِعْتُ صَوْتَهُ يُبَشِّرُنِي نَزَعْتُ لَهُ ثَوْبَى فَكَسَوْتُهُمَا إِيَّاهُ بِبَشَارَتِهِ وَاللهِ مَا أَمْلِكُ غَيْرَهُمَا يَوْمَئِذٍ وَاسْتَعَرْتُ ثَوْبَيْنِ فَلَبِسْتُهُمَا وانْطَلَقْتُ أَتَاهُمُ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى

اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَتَلَقَّانِي النَّاسُ فَوْجًا فَوْجًا يُهننونني بالتَّوْبَةِ وَيَقُولُونَ لِي لِتَهْنِكَ تَوْبَةُ اللَّهِ عَلَيْكَ حَتَّى دَخَلْتُ الْمَسْجِدَ فَإِذَا رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ جَالِسٌ حَوْلَهُ النَّاسُ فَقَامَ طَلْحَةُ بْنُ عُبَيْدِ اللهِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ

يُهَرُولُ حَتَّى صَافَحَنِي وَهَنَّانِي وَاللَّهِ مَا قَامَ رَجُلٌ مِنَ الْمُهَاجِرِينَ غَيْرُهُ فَكَانَ كَعْبُ لَا يَنْسَاهَا لِطَلْحَةَ قَالَ كَعْبٌ فَلَمَّا سَلَّمْتُ عَلَى رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ وَهُوَ يَبْرُقُ وَجْهُهُ مِنَ السُّرُورِ أَبْشِرْ بِخَيْرِ يَوْمِ مَرَّ

عَلَيْكَ مُذْ وَلَدَتْكَ أُمُّكَ فَقُلْتُ مِنْ عِنْدَكَ يَا رَسُولَ اللَّهِ أَمْ مِنْ عِنْدِ اللَّهِ ؟ قَالَ لَا بَلْ مِنْ عِنْدِ اللهِ عَزَّ وَجَلٌ وَكَانَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِذَا سُرِّ اسْتَنَارَ وَجْهُهُ حَتَّى كَانْ وَجْهَهُ قِطْعَةُ قَمَرٍ وَكُنَّا نَعْرِفُ ذَلِكَ مِنْهُ . ذلكَ

مِنْهُ فَلَمَّا جَلَسْتُ بَيْنَ يَدَيْهِ قُلْتُ يَا رَسُولَ اللَّهِ إِنَّ مِنْ تَوْبَتِي أَنْ أَنْخَلِعَ مِنْ مَالِي صَدِّقَةً إِلَى اللَّهِ وَإِلَى رَسُولِهِ فَقَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَمْسِكَ عَلَيْكَ بَعْضٍ مَالِكَ فَهُوَ خَيْرٌ لَكَ فَقُلْتُ إِنِّي أَمْسِكُ سَهْمِي

الَّذِي بِخَيْبَرَ وَقُلْتُ يَا رَسُولَ اللَّهِ إِنَّ اللَّهَ تَعَالَى إِنَّمَا أَنْجَانِي بِالصِّدْقِ وَإِنَّ مِنْ تَوْبَتِي أَنْ لَا أُحَدِّثَ إِلَّا صِدْقًا مَا بَقِيْتُ فَوَاللَّهِ مَا عَلِمْتُ أَحَدًا مِنَ الْمُسْلِمِينَ أَبْلَاهُ اللَّهُ تَعَالَى فِي صِدْقِ الْحَدِيثِ مُنْدُ ذكرت ذلك لِرَسُولِ الله صَلَّى

اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَحْسَنَ مِمَّا أَبْلَانِيَ اللَّهُ تَعَالَى وَاللَّهِ مَا تَعَمَّدْتُ كَذَّبَةٌ مُنْذُ قُلْتُ ذَلِكَ لِرَسُولِ الله صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِلَى يَوْمِي هَذَا وَإِنِّي لَأَرْجُو أَنْ يَحْفَظْنِيَ اللَّهُ تَعَالَى فِيْمَا بَقِي . قَالَ فَأَنْزَلَ اللَّهُ تَعَالَى القَدْ تَابَ اللَّهُ

عَلَى النَّبِيِّ وَالْمُهَاجِرِينَ وَالْأَنْصَارِ الَّذِينَ اتَّبَعُوهُ فِي سَاعَةِ الْعُسْرَةِ) حَتَّى بَلَغَ : (إِنَّهُ بِهِمْ رَءُوْفٌ رَّحِيمٌ وَعَلَى الثَّلَاثَةِ الَّذِينَ خُلَفُوا حَتَّى إِذَا ضَاقَتْ عَلَيْهِمُ الْأَرْضُ بِمَا رَحُبَتْ) . حَتَّى بَلَغَ : (وَاتَّقُوا اللهَ وَكُونُوا مَعَ الصَّادِقِينَ)

(التوبة : ۱۱۹-۱۱۷) قَالَ كَعْبٌ وَاللهِ مَا أَنْعَمَ اللهُ عَلَى مِنْ نِعْمَةٍ قَطُّ بَعْدَ إِذْ هَدَانِي اللهُ لِلْإِسْلَامِ أَعْظَمَ فِي نَفْسِي مِنْ صِدْقِي رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَنْ لَا اكُوْنَ كَذَبْتُهُ فَأَهْلَكَ كَمَا هَلَكَ الَّذِينَ كَذَّبُوا إِنَّ اللَّهَ

تَعَالَى قَالَ لِلَّذِينَ كَذَبُوا حِيْنَ أَنْزَلَ الْوَحْيَ شَرِّ مَا قَالَ لِأَحَدٍ فَقَالَ اللهُ تَعَالَى سَيَحْلِفُونَ بِاللَّهِ لَكُمْ إِذَا انْقَلَبْتُمْ إِلَيْهِمْ لِتُعْرِضُوا عَنْهُمْ فَاعْرِضُوا عَنْهُمْ إِنَّهُمْ رِجْسٌ وَمَا وَاهُمْ جَهَنَّمُ جَزَاءً بِمَا كَانُوا يَكْسِبُونَ . يَحْلِفُونَ لَكُمْ لِتَرْضَوْا

عَنْهُمْ فَإِنْ تَرْضَوْا عَنْهُمْ فَإِنَّ اللَّهَ لَا يَرْضَى عَنِ الْقَوْمِ الْفَاسِقِينَ) (التوبة : ٠٩٥ ٩٦) قَالَ كَعْبٌ كُنَّا خُلِفْنَا أَيُّهَا الثَّلاثَةُ عَنْ أَمْرِ أُولَئِكَ الَّذِينَ قَبِلَ مِنْهُمْ رَسُولُ اللَّهِ صلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ حِينَ خَلَفُوا لَهُ فَبَايَعَهُمْ وَاسْتَغْفَرَ لَهُمْ

وَأَرْجَأَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَمْرَنَا حَتَّى قَضَى اللَّهُ تَعَالَى فِيْهِ بِذَلِكَ قَالَ اللَّهُ تَعَالَى (وَعَلَى الثَّلَاثَةِ الَّذِينَ خُلِفُوا ) وَلَيْسَ الَّذِي ذَكَرَ مِمَّا خُلَّفْنَا تَخَلَّفْنَا عَنِ الْغَزْوِ وَأَنَّمَا هُوَ تَخْلِيفُهُ أَيَّانَا وَارْجَاؤُهُ أَمْرَنَا عَمَّنْ حَلَفَ لَهُ

وَاعْتَذَرَ إِلَيْهِ فَقَبِلَ مِنْهُ -مَتَّفَقٌ عَلَيْهِ وَفِي رِوَايَةٍ أَنَّ النَّبِيُّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ خَرَجَ فِي عَزْوَةٍ تَبُوكَ يَوْمَ الْخَمِيسِ وَكَانَ يُحِبُّ أَنْ يَخْرُجَ يَوْمَ الْخَمِيسِ وَفِي رِوَايَةٍ وَكَانَ لَا يَقْدَمُ مِنْ سَفَرٍ الا نهاراً فِي الضُّحَى فَإِذَا قَدِمَ بَدَأَ

بِالْمَسْجِدِ فَصَلَّى فِيْهِ رَكْعَتَيْنِ ثُمَّ جَلَسَ فِيْهِ.

21. Återberättat från ʿAbdullah, son till Kaʿb ibn Mālik (må Allah vara nöjd med honom). Efter att Kaʿb ibn Mālik hade blivit blind var ʿAbdullah den av hans söner som tog hand om honom. ʿAbdullah sade: Jag hörde Kaʿb ibn Māliks berättelse om att han stannade kvar och inte följde med Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, i expeditionen till Tabuk. Kaʿb sade: Förutom i expeditionen till Tabuk hade jag aldrig varit skild från Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, under någon expedition. Jag stannade dock också kvar under expeditionen till Badr. Men ingen av dem som inte deltog i denna expedition straffades. Vid den tiden hade Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, och muslimerna gett sig av för att lägga beslag på egendomen i Qurayshs handelskaravan. Till slut lät Allah den Upphöjde, till synes vid en olämplig tidpunkt, muslimerna möta sina fiender i strid. Jag var med Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, den natt vid al-ʿAqabah då vi högtidligt lovade att stå fast vid islam. Även om expeditionen till Badr är mer ihågkommen bland människorna, anser jag inte att min närvaro vid Badr är kärare för mig än min närvaro vid al-ʿAqabah.

Beträffande varför jag inte följde med Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, i expeditionen till Tabuk var det så att jag aldrig tidigare hade varit så stark och förmögen som jag var vid denna expedition. Vid Allahs ed! Under denna expedition hade jag två kameler, men före den hade jag aldrig haft två kameler. När Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, ville ge sig av på en expedition brukade han uttrycka det på ett annat sätt, genom antydande ord i stället för att säga det direkt. Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, begav sig till expeditionen till Tabuk under den intensivaste hettan. Resan var lång, trakten saknade både mat och vatten, och fiendens armé var talrik. Därför tillkännagav han denna expedition öppet för muslimerna, så att alla kunde förbereda sig ordentligt för den. Han meddelade dem sin avsikt. Många muslimska krigare följde med Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, i denna expedition. På den tiden fanns det inget register där deras namn kunde skrivas upp. Kaʿb (må Allah vara nöjd med honom) sade: Den som ville utebli från expeditionen och gömma sig trodde utan tvekan att hans frånvaro skulle förbli okänd så länge ingen uppenbarelse kom ner om honom. När Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, begav sig till denna expedition hade frukterna mognat på träden och deras skugga hade blivit behaglig. Jag var dragen till detta. Hur som helst började Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, och muslimerna som följde honom att förbereda sig. Även jag gick ut på morgonen för att förbereda mig för att följa med honom, men återvände utan att ha gjort någonting och tänkte för mig själv att jag kunde göra det när jag ville. På detta sätt fortsatte jag att dröja, och många dagar gick, tills människorna hade gjort kraftfulla förberedelser för resan. Sedan gav sig Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, av med de muslimska krigarna, men jag gjorde inga förberedelser alls. En tid fortsatte jag att dröja. Under tiden hade krigarna ryckt snabbt fram och expeditionen närmade sig. Då lade jag märke till att när jag efter deras avfärd rörde mig bland människorna kunde jag inte se någon annan i samma situation som jag, förutom sådana som kallades hycklare och sådana som Allah hade bedömt vara oförmögna och svaga. Detta gjorde mig bekymrad.

Fram till dess att Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, nådde Tabuk nämnde han inte mig. I Tabuk, medan han satt bland människorna, frågade han: ”Vad har hänt med Kaʿb ibn Mālik?” En man från Banū Sālimah sade: ”O Allahs sändebud! Hans mantel och de båda sidorna av hans kropp har hållit honom kvar.” Muʿādh ibn Jabal sade till honom: ”Det du sade var illa sagt. Vid Allahs ed, o Allahs sändebud! Vi känner inte till något annat om honom än gott.” Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, förblev tyst. Då fick han se en vitklädd man komma genom öknens hägring och sade: ”Är du Abū Khaythamah?” Det visade sig att det verkligen var Abū Khaythamah al-Anṣārī (må Allah vara nöjd med honom). Abū Khaythamah var den man som hycklarna hade klandrat för att han hade skänkt en sāʿ med dadlar. Kaʿb (må Allah vara nöjd med honom) sade: När jag fick höra att Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, hade återvänt från Tabuk blev jag mycket orolig. Därför började jag tänka ut falska ursäkter. Jag tänkte: Hur ska jag kunna undgå hans missnöje? Jag sökte hjälp hos de klokaste i min familj. Men när jag sedan fick höra att Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, var på väg tillbaka försvann min önskan att ljuga. Jag insåg till och med att inget skulle kunna rädda mig, och därför beslöt jag mig bestämt för att tala sanningen.

Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, återvände. När han kom tillbaka från en resa brukade han först gå till moskén och be två rakʿah, och därefter sätta sig inför människorna. När han hade satt sig enligt denna sed började de som inte hade deltagit i expeditionen svära eder och framföra ursäkter. De var fler än åttio personer. Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, godtog deras uttalade förklaringar, tog emot deras trohetsförsäkran, bad Allah om förlåtelse för deras synder och överlämnade deras dolda angelägenheter åt Allah. Till slut kom jag fram och hälsade på honom. Han log ett vredgat leende och kallade sedan på mig. Jag gick fram och satte mig framför honom. Han frågade mig: ”Varför stannade du kvar? Hade du inte köpt ditt riddjur?” Kaʿb (må Allah vara nöjd med honom) sade: Jag svarade: ”O Allahs sändebud! Om jag hade suttit framför någon annan världslig människa än dig, skulle jag ha kunnat finna en ursäkt för att undgå hans missnöje. Jag är skicklig på att argumentera. Vid Allahs ed! Jag vet att om jag i dag ljuger för dig och du därför blir nöjd med mig, kommer Allah snart att göra dig missnöjd med mig. Men även om du blir missnöjd med mig för att jag talar sanning hoppas jag på ett gott slut från Allah. Vid Allahs ed! Jag hade ingen ursäkt. Vid Allahs ed! När jag stannade kvar och inte följde med dig i denna expedition var jag så stark och förmögen som jag aldrig hade varit vid någon annan tidpunkt.” Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: ”Han har talat sanning. Nåväl, res dig och gå. Vi får se vilket beslut Allah fattar om dig.”

Några män från Banū Salima kom efter mig och sade till mig: ”Vid Allah! Vi känner inte till att du tidigare har begått någon synd. Kunde du inte ha framfört en ursäkt inför Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, liksom de andra? Hans åkallan om förlåtelse hos Allah för din synd skulle ha varit tillräcklig för dig.” De fortsatte att förebrå mig så mycket att jag ville gå tillbaka till Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, och förklara mig själv som lögnare. Sedan frågade jag dem: ”Har något liknande hänt någon annan än mig?” De svarade: ”Ja, samma sak har hänt ytterligare två män. De sade samma sak som du har sagt, och de fick samma besked som du fick.” Kaʿb sade: ”Jag frågade: ’Vilka är dessa två?’ De svarade: ’Det är Murāra ibn ar-Rabīʿa al-ʿĀmirī och Hilāl ibn Umayya al-Wāqifī, må Allah vara nöjd med dem.”

Kaʿb, må Allah vara nöjd med honom, sade: ”De två män vars namn folket nämnde för mig var mycket uppriktiga och föredömliga män, och de hade deltagit i Badr-jihadet.” Kaʿb sade: ”När folket hade berättat om dessa två höll jag fast vid min tidigare hållning.”

Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, förbjöd människor att tala med oss tre bland dem som hade stannat kvar. Därför började alla människor hålla sig borta från oss (eller förändrades gentemot oss), tills hela världen blev främmande för mig. Det välbekanta landet blev främmande för mig. Så förblev vi i femtio dagar. Mina två följeslagare blev instängda i sina hem och satt där och grät. Jag var ung och stark. Därför gick jag ut, bad tillsammans med muslimerna och rörde mig på marknaden, men ingen talade med mig. Efter bönen brukade Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sitta på sin plats. Jag hälsade på honom och tänkte för mig själv: ’Se om han rör sina läppar för att besvara hälsningen.’ Sedan bad jag på en plats nära honom och tittade i smyg för att se om han såg på mig. När jag var upptagen med bönen såg han på mig. Men när jag såg på honom vände han bort sitt ansikte från mig.

När detta tillstånd hade varat så länge på grund av den muslimska gemenskapens bojkott klättrade jag en dag över muren till Abū Qatādas, må Allah vara nöjd med honom, trädgård och hälsade på honom. Vid Allah! Han besvarade inte min hälsning, trots att han var min kusin och min käraste vän. Jag sade till honom: ”Abū Qatāda! Jag ber dig vid Allah: Vet du inte att jag älskar Allah och Hans sändebud?” Han förblev tyst. Jag frågade honom åter under ed, men han förblev tyst. När jag ännu en gång svor sade han: ”Allah och Hans sändebud vet bäst.” Då började tårarna strömma ur mina ögon. Jag klättrade tillbaka över muren och gick därifrån. En dag gick jag sedan omkring på marknaden i Medina när en syrisk bonde, som hade kommit till Medina för att sälja livsmedel, började fråga efter mig. Människorna pekade ut mig för honom. Han kom fram till mig och gav mig ett brev från kungen av Ghassān. Jag läste brevet. Där stod: ’Vi har fått veta att din följeslagare (Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom) har övergett dig. Allah har inte skapat dig för att du ska stanna på förödmjukelsens och berövandets plats. Anslut dig till oss, så ska vi hjälpa dig.’ När jag hade läst brevet sade jag: ’Detta är också en prövning för mig.’ Jag kastade brevet i ugnen och brände upp det.

På detta sätt gick fyrtio av de femtio dagarna. Ingen uppenbarelse hade heller kommit. Plötsligt kom en budbärare från Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, och meddelade mig att Allahs sändebud hade befallt mig att hålla mig åtskild från min hustru. Jag sade: ”Ska jag skilja mig från henne eller göra något annat?” Budbäraren svarade: ”Nej, du ska hålla dig åtskild från henne och inte vara med henne.” Mina två andra följeslagare fick samma besked. Jag sade till min hustru: ”Gå till din fars hus och stanna hos dem tills Allah fattar ett beslut i denna sak.” Hilāl ibn Umayyas hustru kom till Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, och sade: ”O Allahs sändebud! Hilāl ibn Umayya är en mycket gammal man och har ingen som tjänar honom. Skulle du ogilla att jag tar hand om honom?” Han svarade: ”Nej, men han får inte ha samlag med dig.” Umayyas hustru sade: ”Vid Allah! Han har ingen kraft till det. Vid Allah! Han har fortsatt att gråta över det som händer honom ända till denna dag.” Kaʿb sade: ”Någon i min familj sade till mig: ’Du kunde ha bett Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, om tillstånd att låta din hustru ta hand om dig. Han har ju gett Hilāl ibn Umayyas hustru tillstånd att ta hand om honom.’ Jag sade: ’Jag ska inte be Allahs sändebud om tillstånd i denna sak. Vem vet vad Allahs sändebud skulle säga om jag bad honom om tillstånd i detta? Dessutom är jag en ung man.’

Så gick ytterligare tio dagar. När de femtio dagarna hade gått helt sedan förbudet att tala med oss utfärdades, satt jag på taket till ett av mina hus efter att ha bett morgonbönen i gryningen på den femtionde dagen. Jag befann mig i det tillstånd som Allah har beskrivit i Koranen angående oss: Mitt hjärta hade blivit trångt och jorden hade blivit trång för mig, trots att den var vidsträckt.

Medan jag satt i detta tillstånd hörde jag plötsligt en man ropa från berget Sala. Han ropade med hög röst: ”Ka’b, ta emot det glada budskapet!” När jag hörde detta föll jag ned i sujūd och förstod att budskapet om befrielse hade kommit. Efter morgonbönen tillkännagav Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, för alla människor att Allah hade godtagit vår ånger. Då kom människorna för att ge oss det glada budskapet. Några gick för att ge mina två följeslagare det glada budskapet, medan en annan man sprang och klättrade upp på berget. Hans röst nådde fram snabbare än en häst kunde springa. När jag hörde rösten från den som kom för att ge mig det glada budskapet tog jag, av överväldigande glädje, av mig mina två klädesplagg och klädde honom i dem. Vid Allahs ed! Den dagen hade jag inga andra kläder än dessa två. Jag lånade två andra klädesplagg och tog på mig dem, och gav mig sedan av till Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid. Människorna kom i grupper för att träffa mig och gratulera mig till att min ånger hade godtagits. De sade till mig: ”Grattis till att Allah har godtagit din ånger!” Till slut gick jag in i moskén. Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, satt där och människorna var omkring honom. Talha ibn Ubaydullah, må Allah vara nöjd med honom, reste sig snabbt, kom fram och skakade hjärtligt min hand samt gratulerade mig. Vid Allahs ed! Ingen annan muhājir reste sig utom Talha. Ka’b, må Allah vara nöjd med honom, glömde aldrig Talhas, må Allah vara nöjd med honom, detta handlande. Ka’b, må Allah vara nöjd med honom, sade: När jag hälsade på Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, strålade hans ansikte av glädje. Han sade: ”Ta emot det glada budskapet om den bästa dagen du har haft sedan den dag du föddes.” Jag sade: ”Är detta budskap från dig eller från Allah, o Allahs sändebud?” Han sade: ”Nej, det är från den Allsmäktige Allah.” När Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, blev glad lyste hans ansikte, och det verkade som om det var en månskära. Vi kunde märka det. Sedan satte jag mig framför honom och sade: ”O Allahs sändebud! Eftersom Allah har godtagit min ånger vill jag skänka all min egendom som sadaqa till Allah och Hans sändebud.” Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, sade: ”Behåll en del av din egendom; det är bättre för dig.” Jag sade: ”Då behåller jag min andel av egendomen i Khaybar.” Jag sade också: ”O Allahs sändebud! Allah har räddat mig genom att jag talade sanning. Därför kräver även min ånger att jag under resten av mitt liv endast ska tala sanning.” Vid Allahs ed! Sedan den stund då jag sade detta till Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, känner jag inte till någon annan muslim som Allah har skänkt den välsignelse i att tala sanning som Han har skänkt mig. Vid Allahs ed! Från den stunden fram till i dag har jag inte velat säga en enda lögn. Jag hoppas att Allah även under resten av mitt liv ska skydda mig från lögn. Han sade att Allah uppenbarade följande verser om detta: ”Allah har förvisso tagit emot Profetens, muhājirernas och ansārernas ånger … Han är mild och barmhärtig mot dem. Han har också tagit emot de tre vilkas sak sköts upp, så att jorden, trots sin vidd, blev trång för dem …

Frukta Allah och håll er till de sanningsenliga.” (Sura at-Tawba, verserna 117–119)

Ka’b, må Allah vara nöjd med honom, sade: Vid Allahs ed! Alltsedan Allah gav mig förmågan att anta islam och fram till i dag har det varit Allahs största välsignelse för mig att tala sanning inför Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid. Om jag hade ljugit inför honom skulle jag ha gått under liksom de andra lögnarna. När Allah uppenbarade en uppenbarelse om dem som framförde falska ursäkter, fördömde Han dem med en sådan skärpa som Han inte hade gjort beträffande någon annan tidigare. Allah säger: ”När ni återvänder till dem kommer de att svära eder vid Allah inför er för att ni inte ska vidta någon åtgärd mot dem. Låt dem vara. De är orena, och deras boning är helvetet. Detta är lönen för vad de brukade göra. De svär falskt inför er för att ni ska bli nöjda med dem. Även om ni blir nöjda med dem är Allah inte nöjd med sådana trotsiga människor.” (Sura at-Tawba, verserna 95–96)

Ka’b, må Allah vara nöjd med honom, sade: De som hade framfört falska ursäkter med eder inför Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, fick sina ursäkter godtagna av honom; han tog deras trohetsed och bad även om förlåtelse för deras synder. Däremot sköt han upp beslutet beträffande oss tre. Till slut avgjorde Allah denna sak. När Allah säger: ”Och de tre som lämnades kvar”, betyder det inte att vi blev kvar efter de andra i jihād, utan att vår sak sköts upp till efter de människor som hade framfört falska ursäkter med eder och vars ursäkter Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, hade godtagit.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith. I en annan återberättelse sägs det: Profeten, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, gav sig av till slaget vid Tabuk på en torsdag. Han tyckte om att ge sig av på resa på en torsdag. I en annan återberättelse sägs det: Han brukade inte återvända från en resa under dagen annat än före middagstid. Så snart han återvände från en resa gick han först till moskén, där han bad två rak’a, och därefter satte han sig.

۲۲- وَعَنْ أَبِي نُجَيْدِ عَمْرَانَ بْنِ الْحُصَيْنِ الْخُزَاعِي رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا أَنْ امْرَأَةً مِنْ جُهَيْنَة أَتَتْ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَهِيَ حُبْلَى مِنَ الزِّنَا فَقَالَتْ يَا رَسُولَ اللهِ أَصَبْتُ حَداً فَاقِمُهُ عَلَى فَدَعَا نَبِيُّ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ

عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَلِيْهَا فَقَالَ أَحْسِنُ إِلَيْهَا فَإِذَا وَضَعَتْ فَأْتِنِي فَفَعَلَ فَأَمَرَ بِهَا نَبِيُّ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَشُدَّتْ عَلَيْهَا ثِيَابُهَا ثُمَّ أَمَرَتِهَا فَرَحِمَتْ ثُمَّ صَلَّى عَلَيْهَا فَقَالَ لَهُ عُمَرُ تُصَلَّى عَلَيْهَا يَا رَسُولَ الله وَقَدْ زَنَتُ؟ قَالَ لَقَدْ

تَابَتْ تَوْبَةً لَوْ قُسَمَتْ بَيْنَ سَبْعِينَ مِنْ أَهْلِ الْمَدِينَةِ لَوَسِعَتْهُمْ وَهَلْ وَجَدْتُ أَفْضَلَ مِنْ أَنْ جَادَتْ بِنَفْسِهَا لِلَّهِ عَزَّ وَجَلَّ: رَوَاهُ مُسْلِمٌ .

22. Det har berättats från ʿImrān ibn Ḥusayn al-Khuzāʿī (må Allah vara nöjd med honom): En kvinna ur stammen Juhaina blev gravid till följd av zina och kom till Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) och sade: ”O Allahs Sändebud! Jag har begått zina. Straffa mig därför.” Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) kallade på hennes förmyndare och sade: ”Behandla henne väl. När hon har fött barnet, ta henne till mig.” Mannen gjorde så. Därefter befallde Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) att hon skulle straffas för zina. Hennes kläder bands fast ordentligt runt kroppen, och enligt befallningen stenades hon till döds. Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) förrättade hennes begravningsbön. ʿUmar (må Allah vara nöjd med honom) sade till honom: ”O Allahs Sändebud! Hon begick ju zina, och ändå förrättar du hennes begravningsbön?” Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade: ”Hon har ångrat sig med en ånger som, även om den delades mellan sjuttio av Medinas invånare, skulle ha varit tillräcklig för dem. Finns det någon bättre handling i dina ögon än en sådan ånger hos en kvinna som frivilligt offrar sitt liv för Allah?” (Muslim)

وَعَنْ ابْنِ عَبَّاسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ لَوْ أَنَّ لِابْنِ آدَمَ وَادِيًا مَنْ ذَهَبٍ أَحَبَّ أَنْ يَكُونَ لَهُ وَادِيَانِ وَلَنْ يُمْلَأُ فَاهُ إِلَّا التَّرابُ وَيَتُوبُ اللهُ عَلَى مَنْ تَابَ مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ .

23. Det har berättats från Ibn ʿAbbās (må Allah vara nöjd med honom): Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade: ”Om en människa äger en dal fylld med guld, kommer hon att önska sig ytterligare två dalar fyllda med guld. Ingenting fyller hennes mun utom jord. Men den som ångrar sig – Allah godtar hans ånger.” (al-Bukhārī, Muslim)

٢٤- وَعَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنَّ رَسُولَ الله صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ يَضْحَكُ اللَّهُ سُبْحَانَهُ وَتَعَالَى إِلَى رَجُلَيْنِ يَقْتُلُ أَحَدُهُمَا الْآخَرَ يَدْخُلَانِ الْجَنَّةَ يُقَاتِلُ هَذَا فِي سَبِيلِ اللهِ فَيُقْتَلُ ثُمَّ يَتُوبُ اللهُ عَلَى الْقَاتِلِ فَيُسْلِمُ

فَيُسْتَشْهَدُ – متفق عليه .

24. Det har berättats från Abū Hurayra (må Allah vara nöjd med honom): Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade: ”Allah kommer att le åt två män, varav den ene dödar den andre, och båda kommer att träda in i paradiset. Den ene strider på Allahs väg och stupar som martyr. Därefter godtar Allah mördarens ånger, och han antar islam och stupar som martyr i jihad.” (al-Bukhārī, Muslim)

Avsnitt: 3 – Tålamod och uthållighet

Tålamod och uthållighet

قَالَ اللَّهُ تَعَالَى : يَأَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا اصْبِرُوا وَصَابِرُوا .

Den Allsmäktige Allah säger:

“O ni som tror! Ha tålamod och tävla i tålamod.” (Sura Āl ʿImrān: 200)

Den Allsmäktige Allah säger:

وَقَالَ تَعَالَى : وَلَنَبْلُونَكُمْ بِشَيْءٍ مِّنَ الْخَوْفِ وَالْجُوعِ وَنَقْصٍ مِنَ الْأَمْوَالِ وَالْأَنْفُسِ وَالثَّمَرَاتِ وَبَشِّرِ الصَّابِرِينَ .

“Vi kommer sannerligen att pröva er med något av rädsla och hunger samt genom förlust av liv, egendom och skördar. Ge de tålmodiga glädjebudskap.” (Sura al-Baqara: 155)

Den Allsmäktige Allah säger:

وَقَالَ اللَّهُ تَعَالَى : إِنَّمَا يُوَفِّى الصَّابِرُوْنَ أَجْرَهُمْ بِغَيْرِ حِسَابٍ .

”De tålamodiga kommer att få sin belöning till fullo, utan någon begränsning.” (Sura az-Zumar: 10)

Han säger vidare:

وَقَالَ تَعَالَى : وَلَمَنْ صَبَرَ وَغَفَرَ إِنْ ذَلِكَ لَمِنْ عَزْمِ الْأُمُورِ .

”Den som visar tålamod och förlåter – det hör sannerligen till det beslutsamma.” (Sura ash-Shura: 43)

Den Allsmäktige Allah säger:

وَقَالَ تَعَالَى : اسْتَعِينُوا بِالصَّبْرِ وَالصَّلوةِ إِنَّ اللهَ مَعَ الصَّابِرِينَ .

”Sök hjälp genom tålamod och bönen. Allah är sannerligen med de tålamodiga.” (Sura al-Baqara: 153)

وَقَالَ تَعَالَى : وَلَنَبْلُونَكُمْ حَتَّى نَعْلَمَ الْمُجَاهِدِينَ مِنْكُمْ وَالصَّابِرِينَ .

Den Allsmäktige Allah säger:

“Vi kommer att pröva er, så att Vi kan urskilja vilka bland er som är mujahider och vilka som är tålmodiga.” (Sura Muhammad: 31)

Många andra välkända verser av detta slag om sabr och dess förtjänster har uppenbarats i Koranen.

٢٥ – وَعَنْ أَبِي مَالِكَ الْحَارِثِ بْنِ عَاصِمِ الْأَشْعَرِي رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ الطَّهُورُ شَطْرُ الْإِيْمَانِ وَالْحَمْدُ لِلَّهِ تَمْلَأُ الْمِيزَانَ وَسُبْحَانَ الله وَالْحَمْدُ لله تَمْلَأَنْ أَوْ تَمْلَا مَا بَيْنَ السَّمواتِ وَالْأَرْضِ

وَالصَّلاةُ نُورٌ والصَّدَقَةُ بُرْهَانٌ وَالصَّبْرُ ضِيَاءٌ وَالْقُرْآنُ حُجَّةً لَكَ أَوْ عَلَيْكَ كُلُّ النَّاسِ يَغْدُو فَبَائِعٌ نَفْسَهُ فَمُعِتْقُهَا أَوْ مُؤْثِقُهَا رَوَاهُ مُسْلِمٌ .

25. Abu Malik al-Ashʿari (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: “Renlighet är hälften av tron. Alhamdulillah fyller gärningarnas vågskål, och Subhanallah och Alhamdulillah fyller allt mellan himlarna och jorden med belöning. Bönen är ljus, allmosan är ett bevis på tron, sabr eller tålamod är en stråle, och Koranen är ett argument för eller emot dig. Varje människa stiger upp på morgonen och säljer sig själv; genom detta frigör hon sig själv eller förgör sig själv.” – (Muslim) [Betydelsen av de sistnämnda orden är att människan uppnår räddning om hon överlämnar sig helt åt Allah och arbetar för det kommande livet. Men om hon inte gör det, utan överlämnar sig åt sitt nafs eller åt någon annan och arbetar för världsliga intressen, går hon under. (Översättarens anmärkning)]

٢٦ – وَعَنْ أَبِي سَعِيدِ سَعْدِ بْنِ مَالِكِ بْنِ سِنَانِ الْخُدْرِيِّ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا أَنْ نَاسًا مِنَ الْأَنْصَارِ سَأَلُوا رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَأَعْطَاهُمْ ثُمَّ سَأَلَوْهُ فَأَعْطَاهُمْ حَتَّى نَفِدَ مَا عِنْدَهُ فَقَالَ لَهُمْ حِيْنَ أَنْفَقَ كُلَّ شَيْ

بِيَدِهِ مَا يَكُنْ عِنْدِي مِنْ خَيْرٍ فَلَنْ ادْخِرَهُ عَنْكُمْ وَمَنْ يَسْتَعْفِفْ يُعِفُهُ اللَّهُ وَمَنْ يَسْتَغْنِ يُغْنِهِ اللَّهُ وَمَنْ يتصبر يُصَبَرْهُ اللهُ وَمَا أَعْطَى أَحَدٌ عَطَاءٌ خَيْراً وأَوْسَعَ مِنَ الصبر – متفق عليه.

26. Berättat av Abu Sa’id al-Khudri (må Allah vara nöjd med honom). Några män från ansarerna bad Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, om hjälp. Han gav dem. Sedan bad de igen, och han gav dem återigen, tills allt han hade hos sig var slut. Efter att ha gett bort allt han hade i sin hand sade han till dem: “När jag får någon egendom behåller jag den inte och lägger den åt sidan i stället för att ge den till er. Den som vill förbli avhållsam låter Allah honom förbli avhållsam. Den som inte vill vara beroende av någon annan gör Allah honom självständig. Den som vill vara tålmodig skänker Allah honom tålamod. Ingen har fått något bättre och mer omfattande än tålamod.” (al-Bukhari och Muslim)

۲۷- وَعَنْ أَبِي يَحْيَى صُهَيْبِ بْنِ سَنَانٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ عَجَبًا لِأَمْرِ الْمُؤْمِنِ أَنْ أَمْرَهُ كُلَّهُ لَهُ خَيْرٌ وَلَيْسَ ذَلِكَ لأحد الا لِلْمُؤْمِنِ إِنْ أَصَابَتْهُ سَرَاءُ شَكَرَ فَكَانَ خَيْرًا لَهُ وَإِنْ أَصَابَتْهُ ضَرَاءُ

صَبَرَ فَكَانَ خَيْرًا لَهُ – رَوَاهُ مُسْلِمٌ .

27. Suhayb ibn Sinan (må Allah vara nöjd med honom) berättade att Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: “Den troendes angelägenhet är förunderlig. Allt i hans liv är gott, och detta gäller ingen annan än den troende. Om något glädjande drabbar honom tackar han Allah, och det blir gott för honom. Om något skadligt drabbar honom är han tålmodig, och även det blir gott för honom.” (Muslim)

۲۸ – وَعَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ لَمَّا ثَقُلَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ جَعَلَ يَتَغَشَاهُ الْكَرْبُ فَقَالَتْ فَاطِمَةُ رَضِيَ اللهُ عَنْهَا وَأَكَرْبَ أَبْنَاهُ فَقَالَ لَيْسَ عَلَى أَبِيكِ كَرْبُ بَعْدَ الْيَوْمِ فَلَمَّا مَاتَ قَالَتْ يَا ابْنَاهُ أَجَابَ رَبَّا دَعَاهُ يَا

آبَنَاهُ جَنَّةً الْفِرْدَوسُ مَأْوَاهُ يَا ابْنَاهُ إِلَى جِبْرِيلَ نَنْعَاهُ فَلَمَّا دُفِنَ قَالَتْ فَاطِمَةُ رَضِيا الله عَنْهَا أَطَابَتْ أَنْفُسُكُمْ أَنْ تَحْتُوا عَلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ التَّرَابَ؟ رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ .

28. Berättat av Anas (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: När Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, blev mycket svårt sjuk började sjukdomens plågor göra honom medvetslös. Fatima (må Allah vara nöjd med henne) sade: “Åh, vilket lidande min far har!” Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: “Efter denna dag kommer din far inte längre att lida.” När han gick bort sade Fatima (må Allah vara nöjd med henne): “Ve, min far! Han har svarat på Allahs kallelse och gått bort. O min far! Jannat al-Firdaws är din boning! O min far! Jag meddelar Jibril att du har gått bort.” När begravningen var avslutad sade hon: “Kändes det verkligen rätt för er att kasta jord över Allahs sändebud?” (al-Bukhari)

۲۹- وَعَنْ أَبِي زَيْدٍ أَسَامَةَ بْنِ زَيْدِ بْنِ حَارِثَةَ مَوْلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَحَبَّهِ وَابْنِ حِبَّهِ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا قَالَ أَرْسَلَتْ بِنْتُ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِنَّ ابْنِي قَدْ احْتُضِرَ فَشْهَدْنَا فَأَرْسَلَ يُقْرِئُ السَّلَامَ

وَيَقُولُ إِنَّ لِلَّهِ مَا أَخَذَ وَلَهُ مَا أَعْطَى وَكُلُّ شَيْءٍ عِنْدَهُ بِأَجَلٍ مُسَمًّى فَلْتَصْبِرُ وَلْتَحْتَسِبُ فَأَرْسَلَتْ إِلَيْهِ تُقْسِمُ عَلَيْهِ لَيَأْتِيَنَّهَا فَقَامَ وَمَعَهُ سَعْدُ بْنُ عُبَادَةَ وَمُعَادُ بْنُ جَبَلٍ وَأَبَيُّ بْنُ كَعْبٍ وَزَيْدُ بْنُ ثَابِتٍ وَرِجَالٌ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمْ

فَرُفِعَ إِلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ الصَّبِيُّ فَأَقْعَدَهُ فِي حِجْرِهِ وَنَفْسُهُ تَقَعْقَعُ فَفَاضَتْ عَيْنَاهُ فَقَالَ سَعْدٌ يَا رَسُولَ الله ه ما مَا هذا ؟ فَقَالَ هَذِهِ رَحْمَةٌ جَعَلَهَا اللهُ تَعَالَى فِي قُلُوبِ عِبَادِهِ. وَفِي روايَةٍ فِي قُلُوبِ مَنْ

شَاءَ مِنْ عِبَادِهِ وَإِنَّمَا يَرْحَمُ اللَّهُ مِنْ عِبَادِهِ الرُّحَمَاءَ مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ وَمَعْنَى تَفَعَقَعُ تَتَحَرَكَ وَتَضْطَرِبُ .

29. Berättat av Usama ibn Zayd ibn Haritha (må Allah vara nöjd med honom), den frigivne slaven till Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid). Han sade: En av Allahs Sändebuds döttrar skickade bud att hennes son var döende och bad Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) att komma till henne. Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) skickade då sina hälsningar med budbäraren och sade: ”Det som Allah har tagit är Hans, och det Han har gett är också Hans. Hos Honom har varje sak en bestämd tid. Därför bör du ha tålamod och hoppas på belöning hos Allah.” Hon bad honom genom budbäraren, och vädjade enträget till honom att komma till henne. Då reste Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) tillsammans med Saʿd ibn ʿUbada, Muʿadh ibn Jabal, Ubayy ibn Kaʿb, Zayd ibn Thabit och ytterligare några personer. Sedan överlämnades barnet till Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid). Han tog honom i sitt knä. Barnet kämpade då med dödens plågor. Då började tårar rinna från Allahs Sändebuds (må Allah välsigna honom och ge honom frid) ögon. Saʿd (må Allah vara nöjd med honom) frågade: ”Vad är detta, Allahs Sändebud?” Han sade: ”Detta är barmhärtighet som Allah har lagt i Sina tjänares hjärtan.” I en annan återberättelse står det: ”Allah skänker denna barmhärtighet åt den av Sina tjänares hjärtan Han vill.” Och Allah skänker barmhärtighet åt Sina barmhärtiga tjänare.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٣٠- وَعَنْ صُهَيْبٌ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ كَانَ مَلِكَ فِيمَنْ قَبْلَكُمْ وَكَانَ لَهُ سَاحِرٌ فَلَمَّا كَبِرَ قَالَ لِلْمَلِكِ إِنِّي قَدْ كَبِرْتُ فَابْعَثْ إِلَى غُلَامًا أَعَلِمُهُ السِّحْرَ فَبَعَثَ إِلَيْهِ غُلَامًا يُعَلِّمُهُ وَكَانَ فِي

طَرِيقِهِ إِذَا سَلَكَ راهِبٌ فَقَعَدَ إِلَيْهِ وَسَمِعَ كَلَامَهُ فَأَعْجَبَهُ وَكَانَ إِذَا أَتَى السَّاحِرَ مَرَّ بِالرَّاهِبِ وَقَعَدَ إِلَيْهِ فَإِذَا أَتَى السَّاحِرَ ضَرَبَهُ فَشَكَا ذَلِكَ إِلى الرَّاهِبِ فَقَالَ إِذَا خَشِيْتَ السَّاحِرَ فَقُل حَبَسَنِي أَهْلِي وَإِذَا خَشِيْتَ أَهْلَكَ فَقُلْ

حَبَسَنِي السَّاحِرُ. فَبَيْنَمَا هُوَ عَلَى ذلِكَ إِذْ أَتَى عَلَى دَابَّةٍ عَظِيمَةٍ قَدْ حَبَسَتِ النَّاسِ فَقَالَ الْيَوْمَ أعلمُ السَّاحِرُ أَفْضَلُ أم الرَّاهِبُ أَفْضَلُ؟ فَأَخَذَ حَجَرًا فَقَالَ اللَّهُمْ إِنْ كَانَ أَمْرُ الراهب أحب إِلَيْكَ مِنْ أَمْرِ السَّاحِرِ فَاقْتُلْ هَذِهِ

الدَّابَّةَ حَتَّى يَمْضِيَ النَّاسُ فَرَمَاهَا فَقَتَلَهَا وَمَضَى النَّاسُ فَأَتَى الرَّاهِبَ فَأَخْبَرَهُ فَقَالَ لَهُ الرَّاهِبُ أَيْ بُنَيَّ أَنْتَ الْيَوْمَ أَفْضَلُ مِنِّي قَدْ بَلَغَ مِنْ أَمْرِكَ مَا أَرَى وَإِنَّكَ سَتُبْتَلَى فَإِنِ ابْتُلِيْتَ فَلَا تَدلُّ عَلَى وَكَانَ الْغُلامُ يُبْرِئُ الْأَكْمَهَ

وَالْأَبْرَصَ وَيُدَاوِي النَّاسَ مِنْ سَائِرِ الْأَدْوَاءِ فَسَمِعَ جَلِيْسَ لِلْمَلِكِ كَانَ قَدْ عَمِي فَآتَاهُ بِهَدَايَا كَثِيرَةٍ فَقَالَ مَا هُهُنَا لَكَ أَجْمَعُ إِنْ أَنْتَ شَفَيْتَنِي فَقَالَ إِنِّي لَا أَشْفِي أَحَدًا إِنَّمَا يَشْفِي اللَّهُ تَعَالَى فَإِنْ أَمَنْتَ بِاللَّهِ تَعَالَى

دَعَوْتُ اللَّهَ فَشَفَاكَ فَأَمَنَ بِاللَّهِ تَعَالَى فَشَفَاهُ اللَّهُ فَآتَى الْمَلِكَ فَجَلَسَ إِلَيْهِ كَمَا كَانَ يَجْلِسُ فَقَالَ لَهُ الْمَلِكُ مَنْ رَدَّ عَلَيْكَ بَصَرَكَ ؟ قَالَ رَبِّي قَالَ أَولَكَ رَبِّ غَيْرِي ؟ قَالَ رَبِّي وَرَبُّكَ اللهُ فَأَخَذَهُ فَلَمْ يَزَلْ يُعَذِّبُهُ حَتَّى دَلْ عَلَى

الْغُلَامِ فَجِيَّ بِالْغُلامِ فَقَالَ لَهُ الْمَلِكُ أَي بُنَى قَدْ بَلَغَ مِنْ سِحْرِكَ مَا تُبْرِئُ الْأَكْمَهَ وَالْأَبْرَصَ وَتَفْعَلُ وَتَفْعَلُ فَقَالَ إِنِّي لَا أَشْفِى أَحَدًا إِنَّمَا يَشْفِي اللَّهُ تَعَالَى فَأَخَذَهُ فَلَم يَزَلْ يُعَذِّبُهُ حَتَّى دَل عَلَى الرَّاهِبِ فَجِيَّ بِالرَّاهِبِ فَقِيلَ

لَهُ ارْجِعْ عَنْ دِينِكَ فَأَبَى فَدَعَا بِالْمِنْشَارِ فَوُضِعَ الْمِنْشَارُ فِي مُفْرَقِ رَأْسِهِ فَشَقَّهُ حَتَّى وَقَعَ شِقًّاهُ ثُمَّ جِيءَ بِجَلِيسِ الْمَلِكِ فَقِيلَ لَهُ ارْجِعُ عَنْ دِينِكَ فَأَبَى فَوُضِعَ الْمِنْشَارُ فِي مَفْرَقِ رَأْسِهِ فَشَقَّهُ بِهِ حَتَّى وَقَعَ شِقًّاهُ ثُمَّ

جِيءَ بِالْغُلَامِ فَقِيلَ لَهُ ارْجِعُ عَنْ دِينِكَ فَأَبِي فَدَفَعَهُ إلى نَفَرٍ مِّنْ أَصْحَابِهِ فَقَالَ اذْهَبُوا به الى جَبَلٍ كَذَا وَكَذَا فَاصْعَدُوا بِهِ الْجَبَلَ فَإِذَا بَلَغْتُمْ ذِرْوَتَهُ فَإِنْ رَجَعَ عَنْ دِينِهِ وَإِلا فَاطْرَحُوهُ فَذَهَبُوا بِهِ فَصَعِدُوا بِهِ الْجَبْلَ فَقَالَ

اللَّهُمَّ اكْفِنِيْهِمْ بِمَا شِئْتَ فَرَجَفَ بِهِمُ الْجَبَلُ فَسَقَطُوا وَجَاءَ يَمْشِي إِلَى الْمَلِكِ فَقَالَ لَهُ الْمَلِكُ مَا فُعِلَ بِأَصْحَابِكَ؟ فَقَالَ كَفَانِيهِمُ اللَّهُ تَعَالَى فَدَفَعَهُ إِلَى نَفَرٍ مِنْ أَصْحَابِهِ فَقَالَ اذْهَبُوا بِهِ فَاحْمِلُوهُ فِي قُرْقُورٍ وَتَوَسَطُوا بِهِ

الْبَحْرَ فَإِنْ رَجَعَ عَنْ دِينِهِ وَإِلَّا فَاقْذِفُوهُ فَذَهَبُوا بِهِ فَقَالَ اللَّهُمَّ اكْفِنِيْهِمْ بِمَا شِئْتَ فَانْكَفَاتْ بِهِمُ السَّفِينَةُ فَغَرِقُوا وَجَاءَ يَمْشِي إِلَى الْمَلِكِ فَقَالَ لَهُ الْمَلِكُ مَا فُعِلَ بِأَصْحَابِكَ؟ فَقَالَ كَفَانِيْهِمُ اللَّهُ تَعَالَى فَقَالَ لِلْمَلِكِ إِنَّكَ لَسْتَ

بِقَاتِلِي حَتَّى تَفْعَلَ مَا أَمْرُكَ بِهِ قَالَ مَا هُوَ؟ قَالَ تَجْمَعُ النَّاسَ فِي صَعِيدٍ وَاحِدٍ وَتَصْلُبُنِي عَلَى جِذْعِ ثُمَّ خُذْ سَهُما مِنْ كِنَانَتِي ثُمَّ ضَعِ السَّهُم فِي كَبِدِ الْقَوْسِ ثُمَّ قُلْ بِسْمِ اللَّهِ رَبِّ الْغُلَامِ ثُمَّ ارْمنِي فَإِنَّكَ إِذا فَعَلْتَ ذَلِكَ

قَتَلْتَنِي فَجَمَعَ النَّاسَ فِي صَعِيدٍ واحدٍ وَصَلَبَُ عَلَى جَزْعٍ ثُمَّ أَخَذَ سَهُمَا مِنْ كِنَانَتِهِ ثُمَّ وَضَعَ السَّهُمْ فِي كَبِدِ الْقَوْسِ ثُمَّ قَالَ بسْمِ اللهِ رَبِّ الْغُلامِ ثُمَّ رَمَاهُ فَوَقَعَ السَّهُمُ فِي صُدْغِهِ فَوَضَعَ يَدَهُ فِي صُدْغِهِ فَمَاتَ فَقَالَ

النَّاسُ أَمَنَّا بِرَبِّ الْغُلَامِ فَأُتِيَ الْمَلِكُ فَقِيلَ لَهُ أَرَأَيْتَ مَا كُنْتَ تَحْذَرُ قَدْ وَالله نَزَلَ بِكَ حَذَرُكَ قَدْ أَمَنَ النَّاسُ فَأَمَرَ بِالْأَخْدُودِ بِأَفْوَاهِ السَّكَكَ فَخُدَّتْ وَأَضْرِمَ فِيهَا النَّيْرَانُ وَقَالَ مَنْ لَمْ يَرْجِعْ عَنْ دِيْنِهِ فَأَقْحِمُوهُ فِيهَا أَوْ قِيْلَ لَهُ اقْتَحِمْ

فَفَعَلُوا حَتَّى جَاءَتْ امْرَأَةً وَمَعَهَا صَبِي لَهَا فَتَقَاعَسَتْ أَنْ تَقَعَ فِيْهَا فَقَالَ لَهَا الْغُلَامُ يَا أُمَّهُ اصْبِرِى فَإِنَّكَ عَلَى الْحَقِّ رَوَاهُ مُسْلِمٌ ذِرْوَةُ الْجَبَلِ أَعْلاهُ هِيَ بِكَسْرِ الدَّالِ الْمُعْجَمَةِ وَضَمِهَا وَالْقُرْقُورُ بِضَمَ الْقَافَيْنِ نوع مِنَ السُّفْنِ

وَالصَّعِيدُ هُنَا الْأَرْضُ الْبَارِزَةُ وَالْأَخْدُودُ الشَّقُوقُ فِي الْأَرْضِ كالنهر الصغيرِ وَأَضْرِمَ أُوقَدَ وَانْكَفَاتُ أَي انْقَلَبَتْ وَتَقَاعَسَتْ تَوَقَّفَتْ وَجَنَتْ .

30. Suhaib (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Bland folken före er fanns en kung. Han hade en trollkarl. När trollkarlen blev gammal sade han till kungen: ”Jag har blivit gammal, så skicka en pojke till mig. Jag ska lära honom trolldom.” Kungen skickade då en pojke till honom för att lära sig trolldom. På pojkens väg fanns en kristen asket. Pojken satte sig hos honom och lyssnade hänfört till hans ord. Så började han, när han var på väg till trollkarlen, sätta sig hos asketen längs vägen. När han kom till trollkarlen slog denne honom. Pojken klagade för asketen över detta. Asketen sade: ”När du fruktar trollkarlens förhör, säg då till honom: ’Min familj höll kvar mig.’ Och när du fruktar din familj, säg till dem: ’Trollkarlen höll kvar mig.’”

En dag kom under tiden ett stort och vildsint djur och blockerade vägen för människorna. Pojken sade då för sig själv: ”I dag ska jag få veta om asketen är bättre än trollkarlen eller trollkarlen är bättre än asketen.” Han tog därför en sten och sade: ”O Allah! Om asketens gärning är mer omtyckt hos Dig än trollkarlens gärning, döda då detta djur så att människorna kan färdas.” Sedan kastade han stenen, och djuret dödades. Människorna kunde då fortsätta sin väg.

Därefter kom pojken till asketen och berättade detta för honom. Asketen sade till honom: ”Min käre son! I dag är du bättre än jag. Ditt ärende har nu nått en särskild punkt enligt min bedömning. Du kommer snart att prövas. Om du utsätts för en prövning, avslöja då inte var jag finns.”

Pojken brukade bota de blindfödda och de spetälska samt behandla människor från alla slags sjukdomar. En av kungens hovmän hade blivit blind. När han fick höra om pojken kom han till honom med många gåvor och sade: ”Jag ger dig alla dessa gåvor för att du ska bota mig.” Pojken sade: ”Jag botar ingen; Allah är den som botar. Om du tror på Allah ska jag be till Allah, så att Han botar dig.” Mannen trodde då på Allah, och Allah botade honom.

Sedan återvände han till kungens hov och intog sin tidigare plats. Kungen frågade honom: ”Vem gav dig din syn tillbaka?” Han svarade: ”Min Herre.” Kungen sade: ”Har du då en annan herre än mig?” Han svarade: ”Allah är din och min Herre.” Då grep kungen honom och fortsatte att tortera honom, tills han slutligen angav pojken. Pojken fördes då dit. Kungen sade till honom: ”Min son! Jag har fått höra om din trolldom, att du botar de blindfödda och de spetälska och gör allt möjligt annat.” Pojken svarade: ”Jag botar ingen.”

”Det är endast Allah som skänker bot.” Kungen grep även honom och fortsatte att tortera honom, tills han slutligen angav den kristne asketen. Asketen fördes dit och uppmanades att överge sin religion. Men han vägrade. Då befallde kungen att en såg skulle hämtas. Sågen placerades mitt på hans huvud och sågade igenom honom, tills han föll i två delar.

Därefter fördes kungens hovman dit. Även han uppmanades att överge sin religion. Men eftersom han vägrade sågades även hans huvud itu, tills han föll i två delar.

Sedan fördes pojken dit. Även han uppmanades att överge sin religion, men han vägrade. Kungen överlämnade honom då åt några av sina män och sade: ”För honom till det och det berget. När ni har nått bergets högsta topp, och han då överger sin religion, är det bra; annars ska ni kasta ned honom därifrån.”

De tog honom med sig och klättrade upp på berget. Pojken sade: ”O Allah! Befria mig från dem på det sätt Du vill.” Då skakade berget, och de föll ned, medan pojken återvände till kungen. Kungen sade till honom: ”Vad hände med dina följeslagare?” Han svarade: ”Allah är tillräcklig för mig när det gäller dem.”

Kungen överlämnade honom då åt några andra av sina män och sade: ”Sätt honom i en liten båt och för honom ut till havets mitt. Om han då inte överger sin religion, kasta honom i havet.” De gav sig av med honom. Pojken sade: ”O Allah! Befria mig från dem på det sätt Du vill.” Då kantrade båten med dem, och de drunknade alla. Pojken återvände sedan till kungen.

Kungen frågade honom: ”Vad hände med dina följeslagare?” Han svarade: ”Allah har varit tillräcklig för att rädda mig från dem.” Därefter sade han till kungen: ”Du kan bara döda mig om du gör det jag befaller dig.” Kungen frågade: ”Vad är det?” Han svarade: ”Samla människorna på en öppen plats. Lyft sedan upp mig på en påle. Ta en pil ur mitt pilkoger, placera den mitt på bågen och säg: ’Bismillah, pojkens Herres namn’ (jag skjuter i Allahs, pojkens Herres, namn), och skjut sedan pilen mot mig. Om du gör så kan du döda mig.”

Kungen samlade då människorna på en öppen plats, lyfte upp pojken på en påle, tog en pil ur hans pilkoger och placerade den mitt på bågen. Han sade: ”Bismillah, pojkens Herres namn”, och sköt pilen mot honom. Pilen träffade pojkens huvud nära örat. Han lade handen där och dog sedan.

Då började människorna säga: ”Vi tror på Allah, pojkens Herre.” När detta meddelades kungen sade man till honom: ”Det som du fruktade har verkligen inträffat: alla människor har börjat tro på Allah.” Kungen befallde då att diken skulle grävas längs vägen. När dikena hade grävts tändes eld i dem. Kungen kungjorde: ”Kasta i dem alla som inte avsvär sig sin religion.” De som inte avsvor sig sin religion kastades i elden.

Till sist kom en kvinna med sitt barn. När hon tvekade inför att gå in i elden sade barnet: ”Mor, håll ut och var tålmodig (tveka inte att kasta dig i elden), för du står på sanningen.” (Muslim)

٣١- وَعَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ مَرَّ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بِامْرَأَةٍ تَبْكِي عِنْدَ قَبْرٍ فَقَالَ اتَّقِى اللهَ وَاصْبِرِي فَقَالَتْ إِلَيْكَ عَنِّى فَإِنَّكَ لَمْ تُصَبْ بِمُصِيبَتِي وَلَمْ تَعْرِفْهُ فَقَبْلَ لَهَا إِنَّهُ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَاتَتْ

بَابَ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَلَمْ تَجِدُ عِندَهُ بَوابِينَ فَقَالَتْ لَمْ أَعْرِفُكَ فَقَالَ إِنَّمَا الصبر عند الصدمة الأولى – متفق عليه وفي رِوَايَةٍ المُسلِمِ تَبْكِي عَلَى صَبِي لَهَا .

31. Det har berättats från Anas (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) gick förbi en kvinna som satt och grät vid en grav. Han sade: ”Frukta Allah och ha tålamod.” Hon sade: ”Lämna mig ifred (det vill säga, låt mig gråta). Du har inte drabbats av en sådan olycka som jag.” Hon kände inte igen honom. Då sades det till henne: ”Detta är Allahs sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom).” Kvinnan kom till dörren till Profetens (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) hus, men såg ingen vakt där. Hon sade: ”Jag kände inte igen dig.” Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: ”Tålamod är vid det första slaget.” (al-Bukhari och Muslim.) I en återberättelse från Muslim sägs det: Hon grät över en av sina små söner.

٣٢- وَعَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنْ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ الْمُؤْمِنِ عِنْدِي جَزَاءً إِذَا قَبَضْتُ صَفِيَّهُ مِنْ أَهْلِ يَقُولُ اللهُ تَعَالَى مَا لِعَبْدِي الدُّنْيَا ثُمَّ احْتَسَبَهُ إِلَّا الْجَنَّةَ رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ .

32. Det har berättats från Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom). Allahs sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: Allah säger: ”Min belöning för Min troende tjänare, när Jag tar hans älskade person från världen och han visar tålamod i hopp om belöning, är inget annat än paradiset.” (al-Bukhari.)

– وَعَنْ عَائِشَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهَا أَنَّهَا سَأَلَتْ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ عَنِ الطَّاعُونِ فَأَخْبَرَهَا أَنَّهُ كَانَ عَذَابًا يَبْعَثُهُ اللَّهُ تَعَالَى عَلَى مَن يَشَاءُ فَجَعَلَهُ اللهُ تَعَالَى رَحْمَةً لِلْمُؤْمِنِينَ فَلَيْسَ مِنْ عَبْدِ يَقَعُ فِي الطَّاعُوْنِ

فَيَمْكُثُ فِي بَلَدِهِ صابرا مُحْتَسِبًا يَعْلَمُ أَنَّهُ لَا يُصِيبُهُ إِلا مَا كَتَبَ اللَّهُ لَهُ إِلَّا كَانَ لَهُ مِثْلُ أَجْرِ الشَّهِيدِ رَوَاهُ البُخَارِيُّ .

33. Det har berättats från Aisha (må Allah vara nöjd med henne). Hon frågade Allahs sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) om pesten. Han sade: ”Det var ett straff från Allah. Han sänder det över den Han vill. Men Han har gjort det till en nåd för de troende. Om en troende tjänare drabbas av pesten och stannar kvar på sin ort med tålamod, i hopp om belöning, och med vetskapen om att inget annat kommer att drabba honom än det Allah har bestämt för honom, får han belöningen för en martyr.” (al-Bukhari.)

٣٤ – وَعَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ سَمِعْتُ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ إِنَّ اللهَ عَزَّ وَجَلٌ قَالَ إِذَا ابْتَلَيْتُ عَبْدِى بِحَبِيبَتَيْهِ فَصَبَرَ عَوْضْتُهُ مِنْهُمَا الْجَنَّةَ يُرِيدُ عَيْنَيْهِ رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ.

34. Det berättas från Anas (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Jag hörde Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, säga att den Allsmäktige Allah har sagt: ”När Jag prövar Min tjänare genom att beröva honom synen på hans två älskade ting” (det vill säga, när Jag tar synförmågan från hans båda ögon), ”och han visar tålamod med detta, ger Jag honom Paradiset i stället.” (Al-Bukhari)

٣٥ – وَعَنْ عَطَاءِ بْنِ رَبَاحٍ قَالَ قَالَ لِي ابْنُ عَبَّاسٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا أَلَا أُرِيكَ امرأةً مِنْ أهْل الْجَنَّة ؟ فَقُلْتُ بَلَى قَالَ هذه الْمَرْأَةُ السوداء أنتِ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَتْ أَنِّي أَصْرَعُ وَإِنِّي أَتَكَشَفُ فَادْعُ اللَّهَ تَعَالَى لِي

قَالَ إِنْ شِئْتِ صبرت ولكِ الْجَنَّةُ وَإِنْ شِئْتِ دَعَوْتُ اللهَ تَعَالَى أَنْ يُعَافِيَكِ فَقَالَتْ أَصْبِرُ فَقَالَتْ إِنِّي أَتَكَشْفُ فَادْعُ اللَّهَ أَنْ لَا أَتَكَشُفَ فَدَعَا لَهَا – متفق عليه .

35. Det berättas från Ata ibn Rabah (må Allah förbarma sig över honom). Han sade: Ibn Abbas (må Allah vara nöjd med honom) sade till mig: ”Vill du att jag ska visa dig en kvinna från Paradisets invånare?” Jag svarade: ”Ja.” Han sade: ”Detta är den svarta kvinnan” (och han pekade på henne). Hon kom till Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, och sade: ”Jag lider av epilepsi och blir då naken på grund av det. Be Allah för mig.” Han sade: ”Om du vill kan du visa tålamod, så får du Paradiset. Men om du vill kan jag be Allah den Upphöjde om att bota dig.” Hon sade: ”Jag ska visa tålamod, men be Allah att jag inte blir naken när anfallet kommer.” Då bad han för henne. (Al-Bukhari och Muslim)

٣٦ – وَعَنْ أَبِي عَبْدِ الرَّحْمَنِ عَبْدِ الله بْنِ مَسْعُودٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ كَأَنِّي انْظُرُ إِلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَحْكِي نَبِيًّا مِنَ الْأَنْبِيَاءِ صَلَوَاتُ اللَّهِ وَسَلَامُهُ عَلَيْهِمْ ضَرَبَهُ قَوْمُهُ فَادْمَوْهُ وَهُوَ يَمْسَحُ الدِّمَ عَنْ وَجْهِهِ

يَقُولُ اللَّهُمَّ اغْفِرْ لِقَوْمِي فَإِنَّهُمْ لَا يَعْلَمُونَ متفق عليه

36. Det berättas från Abdullah ibn Masud (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Det är som om jag ser Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, berätta om en av profeterna: Hans folk hade slagit honom så att han blödde, och han torkade blodet från sitt ansikte medan han sade: ”O Allah, förlåt mitt folk, för de vet inte.” (Al-Bukhari och Muslim)

۳۷- وَعَنْ أَبِي سَعِيدٍ وَآبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ مَا يُصِيبُ الْمُسْلِمَ مِنْ نَصَبَ وَلَا وَصَبَ وَلَا هُمْ وَلَا حَزَنٍ وَلَا أَذًى وَلَا غَم حَتَّى الشَّوْكَةُ يُشَاكُهَا إِلَّا كَفَرَ اللَّهُ بِهَا مِنْ خَطَايَاهُ – متفق

عليه والْوَصَبُ الْمَرَضُ .

37. Abu Sa’id och Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med dem) berättade. Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Vilken trötthet, sjukdom, oro, bekymmer, plåga eller rastlöshet en muslimsk tjänare än drabbas av, ja, även om en tagg sticker honom, så förlåter Allah hans synder på grund av det. (Al-Bukhari och Muslim)

۳۸- وَعَنِ ابْنِ مَسْعُودٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ دَخَلْتُ عَلَى النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَهُوَ يُوعَكَ فَقُلْتُ يَا رَسُولَ اللهِ إِنَّكَ تُوعَكُ وَعْكَاً شَدِيدًا قَالَ أَجَلْ إِنِّي أَوْعَكَ كَمَا يُوْعَكُ رَجُلانِ مِنْكُمْ قُلْتُ ذَلِكَ أَنْ لَكَ أَجْرَيْنِ ؟ قَالَ أَجَلُ

ذَلِكَ كَذَلِكَ مَا مِنْ مُسْلِمٍ يُصِيبُهُ أَذًى شَوْكَةً فَمَا فَوْقَهَا إِلَّا كَفْرَ اللَّهُ بِهَا سَيِّئَاتِهِ وَحُطَّتْ عَنْهُ ذُنُوبُهُ كَمَا تَحُطُّ الشَّجَرَةُ وَرَقَهَا – متفق عليه وَالْوَعْكُ مَغْتُ الْحُمَّى وَقِيلَ الْحُمَى.

38. Ibn Mas’ud (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Jag gick till Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom. Han led av feber. Jag sade till honom: Guds sändebud! Du har verkligen mycket hög feber. Han sade: Ja, jag har feber motsvarande febern hos två av er [det vill säga: den värme som uppstår när två av er har feber motsvarar den värme jag ensam har].

Jag frågade: Är det därför du får dubbel belöning? Han sade: Ja, precis. När en muslimsk tjänare drabbas av smärta genom något smärtsamt, vare sig det är en tagg eller något ännu mer smärtsamt, förlåter Allah sannerligen hans synder på grund av det. Och hans mindre synder faller av likt löv från ett träd. (Al-Bukhari och Muslim)

٣٩- وَعَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَنْ يُرِدِ اللهُ بِهِ خَيْرًا يُصِبْ مِنْهُ رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ وَضَبَطُوْا يُصَبْ بِفَتْحِ الصَّادِ وَكَسْرِهَا .

39. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade att Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”När Allah vill någon väl låter Han honom drabbas av prövningar.” (al-Bukhari)

٤٠ – وَعَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَلَا يَتَمَنَّيَنْ أَحَدُكُمُ الْمَوْتَ لِضُرٍّ أَصَابَهُ فَإِنْ كَانَ لَا بُدَّ فَاعِلاً فَلْيَقُلُ اللَّهُمَّ أَحْيَنِي مَا كَانَتِ الْحَيَاةُ خَيْرًا لِي وَتَوَفَّنِي إِذَا كَانَتِ الْوَفَاةُ خَيْراً لِي – متفق

عليه .

40. Anas (må Allah vara nöjd med honom) berättade att Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”När någon av er drabbas av en olycka eller svårighet ska han inte önska sig döden. Om någon ändå vill göra det, ska han säga: ’O Allah! Låt mig leva så länge det är bättre för mig att leva, och låt mig dö när det är bättre för mig att dö.’” (al-Bukhari och Muslim)

٤١ – وَعَنْ أَبِي عَبْدِ اللَّهِ خَبَّابِ بْنِ الْأَرَةِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ شَكَوْنَا إِلَى رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَهُوَ مُتَوَسِدُ بُرْدَةً لَهُ فِي ظِلِّ الْكَعْبَةِ فَقُلْنَا أَلَا تَسْتَنْصِرُ لَنَا أَلَا تَدْعُو لَنَا ؟ فَقَالَ قَدْ كَانَ مَنْ قَبْلَكُمْ يُؤْخَذُ الرَّجُلُ

فَيُحْفَرُ لَهُ فِي الْأَرْضِ فَيُجْعَلُ فِيهَا ثُمَّ يَؤْتَى بِالْمِنْشَارِ فَيُوضَعُ عَلَى رَأْسِهِ فَيُجْعَلُ نِصْفَيْنِ وَيُمْشَطَ بِامْشَاطَ الْحَدِيدِ مَا دُونَ لَحْمِهِ وَعَظْمِهِ مَا يَصُدُّهُ ذَلِكَ عَنْ دِينِهِ وَاللَّهِ حَضْرَمُوْتَ لَا يَخَافُ ليُتِمَّنَّ اللَّهُ هَذَا الْأَمْرَ حَتَّى يَسِيرَ

الرَّاكِبُ مِنْ صَنْعَاءَ إِلَى . إلا الله والذِّنْبَ عَلَى غَنَمِهِ وَلَكِنَّكُمْ تَسْتَعْجِلُونَ رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ وَفِي رِوَايَةٍ وَهُوَ متوسد بُردَةً وَقَدْ لَقِينَا مِنَ الْمُشْرِكِينَ شِدَّةٌ .

41. Abu Abdullah Khabbab ibn al-Aratt (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Vi klagade inför Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, över motståndet från de otrogna i Mecka. Han låg då i skuggan av Kaba och hade lagt sin mantel under huvudet. Vi sade: ”Ska du inte be Allah om hjälp för vår skull och be för oss?” Han sade: ”Bland människorna före er brukade man gräva ett hål i marken, föra dit en människa och placera henne däri. Sedan hämtade man en såg, lade den ovanpå hennes huvud och delade henne i två delar. Därefter rev man sönder köttet och benen på hennes kropp med en kam av järn. Trots det kunde ingenting få henne att överge sin religion. Vid Allahs ed! Allah kommer sannerligen att fullborda denna religion, så att en ryttare en dag kommer att färdas från Sana’a till Hadramaut utan att frukta någon annan än Allah och vargen för sina får. Men ni har bråttom.”

I en annan återberättelse sägs det: Han (det vill säga Guds sändebud, må Guds välsignelser och frid vara över honom) hade lagt sin mantel under huvudet. Och vi utsätts för mycket lidande från polyteisterna. (al-Bukhari)

٤٢ – وَعَنِ ابْنِ مَسْعُودٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ لَمَّا كَانَ يَوْمُ حُنَيْنٍ أَثَرَ رَسُولُ اللَّهِ صلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ نَاسًا فِي الْقِسْمَةِ فَاعْطَى الْأَقْرَعَ بْنَ حَابِسٍ مِائَةٌ مِنَ الْإِبِلِ وأعطى عُيَيْنَةَ بْنَ حِصْنٍ مِثْلَ ذَلِكَ وَاعْطَى نَاسًا مِنْ أَشْرَافِ

الْعَرَبِ وَأَثَرَهُمْ يَوْمَئِذٍ فِي الْقِسْمَةِ فَقَالَ رَجُلٌ وَاللَّهِ إِنَّ هَذِهِ قِسْمَةٌ مَا عُدِلَ فِيْهَا وَمَا أُرِيدَ فِيْهَا وَجْهُ اللهِ فَقُلْتُ وَاللهِ لأَخْبِرَنَّ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَآتَيْتُهُ فَأَخْبَرْتُهُ بِمَا قَالَ فَتَغَيْرَ وَجْهُهُ حَتَّى كَانَ كَالصِرْفِ ثُمَّ قَالَ

فَمَنْ يُعْدِلُ إِذَا لَمْ يَعْدِلُ اللَّهُ وَرَسُولُهُ ثُمَّ قَالَ يَرْحَمُ اللهُ مُوسَى قَدْ أَوَذِي بِأَكْثَرَ مِنْ هَذَا فَصَبَرَ فَقُلْتُ لَا جَرَمَ لَا أَرْفَعُ إِلَيْهِ بَعْدَهَا حَدِيثًا – متفق عليه وَقُولُهُ كَالصِّرْفِ هُوَ بِكَسْرِ الصَّادِ الْمُهْمَلَةِ وَهُوَ صِبْغَ أَحْمَرُ .

42. Återberättat av Abdullah ibn Masud (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Under slaget vid Hunayn gav Guds sändebud, må Guds välsignelser och frid vara över honom, vissa personer större andelar av krigsbytet (för att tillfredsställa de nyblivna muslimerna). Han gav al-Aqra ibn Habis hundra kameler och Uyayna ibn Hisn lika många kameler. Och han gav Arabernas förnäma män större andelar. Då sade en man: »Vid Allah! Denna fördelning har inte varit rättvis, och genom den har man inte sökt Allahs välbehag.« Jag sade: »Vid Allah! Jag ska sannerligen meddela Guds sändebud detta.« Därefter gick jag till honom och berättade för honom vad mannen hade sagt. Då förändrades färgen på hans ädla ansikte och blev röd. Han sade: »Om Allah och Hans sändebud inte skipar rättvisa, vem skulle då göra det?« Sedan sade han: »Må Allah förbarma sig över Moses! Han utsattes för ännu större lidande än detta, men han förblev tålmodig.« Jag sade till mig själv: »Efter detta ska jag aldrig mer framföra något sådant till honom.« (al-Bukhari och Muslim)

وَعَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِذَا أَرَادَ اللهُ بِعَبْدِهِ خَيْرًا عَجَلَ لَهُ الْعُقُوبَةَ فِي الدُّنْيَا وَإِذَا أَرَادَ بِعَبْدِهِ الشَّرِّ أَمْسَكَ عَنْهُ بِذَنْبِهِ حَتَّى يُوَافِي بِهِ يَوْمَ الْقِيَامَةِ. وَقَالَ النَّبِيُّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ

وَسَلَّمَ إِنْ عِظَمَ الْجَزَاءِ مَعَ عِظَمِ الْبَلَاءِ وَإِنَّ اللَّهَ تَعَالَى إِذَا أَحَبٌ قَوْمًا إِبْتَلَاهُمْ فَمَنْ رَضِيَ فَلَهُ الرِّضَا وَمَنْ سَخِطَ فَلَهُ السُّخْطُ ررَوَاهُ التَّرْمِذِى وَقَالَ حَدِيثٌ حَسَنٌ .

43. Återberättat av Anas (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Guds sändebud, må Guds välsignelser och frid vara över honom, sade: »När Allah vill gott för någon av Sina tjänare låter Han straffet för hans synder komma snabbt redan i denna värld. Men när Han vill ont för någon av Sina tjänare avstår Han från att straffa honom för hans synder i denna värld, tills Han på uppståndelsens dag låter honom möta det slutliga straffet.« Profeten, må Guds välsignelser och frid vara över honom, sade också: »Ju större lidandet är, desto större är belöningen. Och när Allah älskar ett folk prövar Han det. Den som är nöjd med denna prövning får Allahs välbehag, medan den som är missnöjd får Allahs vrede.«

Imam Tirmidhi har återberättat denna hadith och klassificerat den som en hasan-hadith.

٤٤- وَعَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ كَانَ ابْنُ لِأَبِي طَلْحَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ يَشْتَكِي فَخَرَجَ أَبُو طَلْحَةَ فَقُبِضَ الصَّبِيُّ فَلَمَّا رَجَعَ أَبُو طَلْحَةَ قَالَ مَا فَعَلَ ابْنِي؟ قَالَتْ أَمْ سُلَيْمٍ وَهِيَ أُمُّ الصَّبِيِّ هُوَ أَسْكَنُ مَا كَانَ فَقَرَبَتْ إِلَيْهِ

الْعَشَاءَ فَتَعَشَى ثُمَّ أَصَابَ مِنْهَا فَلَمَّا فَرَغَ قَالَتْ وَارُوا الصَّبِيِّ فَلَمَّا أَصْبَحَ أَبُو طَلْحَةَ أَتَى رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَأَخْبَرَهُ فَقَالَ أَعَرَّسْتُمُ اللَّيْلَةَ ۚ قَالَ نَعَمْ قَالَ اللهُمَّ بَارِكْ لَهُمَا فَوَلَدَتْ غُلَامًا فَقَالَ لِي أَبُو طَلْحَةَ

احْمِلُهُ حَتَّى تَأْتِيَ بِهِ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَبَعَثَ مَعَهُ بِتَمَرَاتِ فَقَالَ آمَعَهُ شَيْ؟ قَالَ نَعَمْ تَمَرَاتُ فَأَخَذَهَا النَّبِيُّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَمَضَغَهَا ثُمَّ أَخَذَهَا مِنْ فِيْهِ فَجَعَلَهَا فِي فِي الصبي ثُمَّ حَنْكَهُ وَسَمَّاهُ عَبْدَ

اللَّهِ مَتَّفَقَ عَلَيْهِ وَفِي رِوَايَةٍ لِلْبُخَارِيِّ قَالَ ابْنُ عُيَيْنَةَ فَقَالَ رَجُلٌ مِنَ الْأَنْصَارِ فَرَأَيْتُ تِسْعَةَ أَوْلاد. كُلُّهُمْ قَدْ قَرَمُوا الْقُرْآنَ يَعْنِي مِنْ أَوْلَادِ عَبْدِ اللَّهِ الْمَوْلُودِ. وَفِي رِوَايَةٍ لِمُسْلِمِ مَاتَ ابْنُ لِأَبِي طَلْحَةَ مِنْ أَمْ سُلَيْمٍ فَقَالَتْ لِأَهْلِهَا

لَا تُحَدِّثُوا آبَا طَلْحَةَ بِابْنِهِ حَتَّى أَكُونَ أَنَا أُحَدِثُهُ فَجَاءَ فَقَرِّبَتْ إِلَيْهِ عَشَاءُ فَأَكَلَ وَشَرِبَ ثُمَّ تَصَنْعَتْ لَهُ أَحْسَنَ مَا كَانَتْ تَصَنْعُ قَبْلَ ذَلِكَ فَوَقَعَ بِهَا فَلَمَّا أَنْ رَآتُ أَنَّهُ قَدْ شَبِعَ وَأَصَابَ مِنْهَا قَالَتْ يَا أَبَا طَلْحَةَ أَرَأَيْتَ لَوْ أَنْ قَوْمًا أَعَارُوا

عَارِبَتَهُمْ أَهْلَ بَيْتِ فَطَلَبُوا عَارِيَتَهُمُ الهُمْ أَنْ يَمْنَعُوهُمْ ؟ قَالَ لَا فَقَالَتْ فَاحْتَسِبْ ابْنَكَ قَالَ فَغَضِبَ ثُمَّ قَالَ تَرَكْتُنِي حَتَّى إِذَا تَلَطَّحْتُ ثُمَّ أَخْبَرَتِنِي بِابْنِي؟ فَانْطَلَقَ حَتَّى أَتَى رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَاخْبَرَهُ بِمَا كَانَ

فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بَارَكَ اللَّهُ فِي لَيْلَتِكُمَا قَالَ فَحَمَلَتْ قَالَ وَكَانَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فِي سَفَرٍ وَهِيَ مَعَهُ وَكَانَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِذَا آتَى الْمَدِينَةَ مِنْ سَفَرٍ لَا يَطْرُقُهَا

طَرُوقًا فَدَنَوْا مِنَ الْمَدِينَةِ فَضَرَبَهَا الْمَخَاضُ فَاحْتَبَسَ عَلَيْهَا ابو طَلْحَةَ وَانْطَلَقَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ يَقُولُ أَبُو طَلْحَةَ إِنَّكَ لتَعْلَمُ يَا رَبِّ أَنَّهُ يُعْجِبُنِي أَنْ أَخْرُجَ مَعَ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِذَا خَرَجَ

وَادْخُلَ مَعَهُ إِذَا دَخَلَ وَقَدِ احْتَبَسْتُ بِمَا تَرَى تَقُوْلُ أَمُّ سُلَيْمٍ يَا أَبَا طَلْحَةَ مَا أَجِدُ الَّذِي كُنتُ أجدُ انْطَلِقُ فَانْطَلَقْنَا وَضَرَبَهَا الْمَخَاضُ حِيْنَ قَدِمًا فَوَلَدَتْ غُلَامًا فَقَالَتْ لِى أُمِّي يَا أَنَسُ لَا يُرْضِعُهُ أَحَدٌ حَتَّى تَغْدُو بِهِ عَلَى رَسُولِ

الله صلى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَلَمَّا أَصْبَحَ احْتَمَلَتُهُ فَانْطَلَقْتُ بِهِ إِلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَذَكَرَ تَمَامَ الْحَدِيثِ .

44. Anas (må Allah vara nöjd med honom) berättade: En son till Abu Talha (må Allah vara nöjd med honom) blev sjuk. Abu Talha gick ut någonstans. Under tiden dog pojken. När Abu Talha kom tillbaka frågade han hur det stod till med sonen. Pojkens mor, Umm Sulaym (må Allah vara nöjd med henne), sade: ”Han mår bättre än tidigare.” Sedan serverade hon kvällsmat åt Abu Talha. Abu Talha åt och hade därefter samlag med sin hustru. Till sist sade Umm Sulaym: ”Begrav pojken.” På morgonen gick Abu Talha (må Allah vara nöjd med honom) till Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) och berättade detta för honom. Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) frågade: ”Hade du samlag med din hustru i natt?” Abu Talha svarade: ”Ja.” Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: ”O Allah, välsigna dem båda!” Därefter födde Umm Sulaym en son. Anas (må Allah vara nöjd med honom) sade: Abu Talha bad mig att ta barnet till Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) och gav mig också några dadlar. Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) frågade: ”Har ni något med er?” Jag svarade: ”Ja, några dadlar.” Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) tog en dadel, tuggade den och tog sedan ut den ur sin mun och lade den i barnets mun. Han gav honom namnet Abdullah. (Al-Bukhari och Muslim)

I en återberättelse hos al-Bukhari sägs det: Ibn Uyaynah (må Allah förbarma sig över honom) sade: ”En man bland ansarerna sade: Jag såg nio av Abdullahs barn, och var och en av dem var expert på Koranen.”

I en återberättelse hos Muslim sägs det följande: När Abu Talhas son avled sade hans mor Umm Sulaym till husfolket att de inte skulle säga något till Abu Talha om pojken. Hon skulle själv berätta för honom vad som behövde berättas. När Abu Talha kom hem serverade Umm Sulaym kvällsmat åt honom. Han åt och drack. Därefter gjorde Umm Sulaym sig ännu vackrare för sin make än tidigare. Abu Talha hade samlag med henne. När Umm Sulaym såg att Abu Talha hade blivit tillfredsställd och fått sitt behov uppfyllt sade hon till honom: ”O Abu Talha, säg mig: Om ett folk lånar ut något till en familj och sedan kräver tillbaka lånet, har familjen då rätt att vägra lämna tillbaka det?” Abu Talha svarade: ”Nej.” Umm Sulaym sade: ”Be då Allah om belöning för din son.” När Abu Talha hörde detta blev han arg och sade: ”Du sade inte något tidigare, utan lät mig till och med ha samlag med dig och berättade sedan om min son.” Han gick till Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) och berättade allt. Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) bad: ”Må Allah välsigna er båda under denna natt.” Därefter blev Umm Sulaym (må Allah vara nöjd med henne) gravid. Under en resa var hon tillsammans med Abu Talha

med Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom). Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) brukade vanligtvis inte återvända till Medina från en resa på natten. När de närmade sig Medina började emellertid Umm Sulaym få värkar. Därför stannade Abu Talha hos henne, medan Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) fortsatte. Anas (må Allah vara nöjd med honom) sade: Abu Talha började säga: ”O Allah, Du vet att jag tycker om att vara tillsammans med Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) när han beger sig någonstans och när han återvänder därifrån. Du ser varför jag nu har blivit kvar här.” Umm Sulaym (må Allah vara nöjd med henne) började säga: ”O Abu Talha, den smärta jag kände har nu upphört. Låt oss gå.” Så lämnade de platsen. När de hade kommit till Medina började hennes värkar igen, och hon födde en son. Anas (må Allah vara nöjd med honom) sade: Min mor sade till mig: ”Ta barnet till Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) på morgonen, innan någon har ammat honom.” På morgonen gick jag med barnet till Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom). På detta sätt återberättade han resten av hadithen.

٤٥ – وَعَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ ليس الشديد بالصرَعَةِ إِنَّمَا الشَّدِيدُ الَّذِي يَمْلِكُ نَفْسَهُ عِنْدَ الْغَضَب – متفق علي والصرعَةُ بِضَمِّ الصَّادِ وَفَتْحِ الرَّاءِ وَأَصْلُهُ عِنْدَ الْعَرَبِ مَن يُصْرَعُ

النَّاسَ كَثِيرًا .

45. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Den som besegrar någon annan i brottning är inte den starke; den starke är i stället den som behärskar sig när han blir arg. (Al-Bukhari och Muslim)

٤٦- وَعَنْ سُلَيْمَانَ بْنِ صُرَةٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ كُنْتُ جَالِسًا مَعَ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَرَجُلانِ يَسْتَبَانِ وَأَحَدُهُمَا قَدِ احْمَرٌ وَجْهُهُ وَأَنْفَخَتْ أَوْدَاجُهُ فَقَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِنِّي لَأَعْلَمُ كَلِمَةً لَوْ قَالَهَا

لَذَهَبَ عَنْهُ مَا يَجِدُ لَوْ قَالَ أَعُوذُ بِاللَّهِ مِنَ الشَّيْطَانِ الرَّحِيمِ ذَهَبَ مِنْهُ مَا يَجِدُ فَقَالُوا لَهُ إِنَّ النَّبِيِّ صلى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ تَعَوَّذُ بِاللهِ مِنَ الشَّيْطَانِ الرَّحِيم – متفق عليه .

46. Sulayman ibn Surad (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Jag satt tillsammans med profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom. Då grälade och förolämpade två män varandra. Den enes ansikte hade blivit rött av vrede och venerna på hans hals hade svällt upp. Då sade Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom: Jag känner till ett ord som, om han säger det, definitivt kommer att få detta tillstånd att försvinna. Om han säger: ”A’udhu billahi min ash-shaytan ir-rajim”, kommer hans vrede att försvinna. Sällskapet sade till honom: Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, har sagt åt dig att säga ”A’udhu billah” och söka skydd hos Allah från den fördrivne Satan. (Al-Bukhari och Muslim)

٤٧- وَعَنْ مُعَاذِ بْنِ أَنَسٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَنَّ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ مَنْ كَظَمَ غَيْظًا وَهُوَ قَادِرٌ عَلَى أَنْ يُنْفِذَهُ دَعَاهُ اللهُ سُبْحَانَهُ وَتَعَالَى عَلَى رُءُوسِ الْخَلَائِقِ يَوْمَ الْقِيَامَةِ حَتَّى يُخَيِّرَهُ مِنَ الْحُورِ الْعِيْنِ مَا شَاءَ رَوَاهُ

أَبُو دَاوُدَ وَالتَّرْمِذِى وَقَالَ حَدِيثٌ حَسَنٌ .

47. Mu’adh ibn Anas (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Den som, trots att han har makt att ge utlopp åt sin vrede, håller tillbaka den, kommer Allah på uppståndelsens dag att kalla honom med hedersbetygelse inför alla människor och ge honom friheten att välja bland de storögda hourierna efter eget önskemål. Imam Abu Dawud och imam at-Tirmidhi har återberättat denna hadith, och at-Tirmidhi klassificerade den som hasan.

٤٨- وَعَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنْ رَجُلا قَالَ لِلنَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَوْصِنِي قَالَ لَا تَغْضَبُ فَرَدَّدَ مِرَارًا قَالَ لَا تَغْضَبْ – رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ .

48. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade: En man sade till Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom: ”Ge mig ett råd.” Han sade: ”Bli inte arg.” Mannen upprepade sin begäran flera gånger, och Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, upprepade varje gång: ”Bli inte arg.” (Al-Bukhari)

٤٩- وَعَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَا يَزَالُ الْبَلاءُ بِالْمُؤْمِنِ وَالْمُؤْمِنَةِ فِي نَفْسِهِ وَوَلَدِهِ وَمَالِهِ حَتَّى يَلْقَى اللَّهَ تَعَالَى وَمَا عَلَيْهِ خَطِيئَةٌ رَوَاهُ التَّرْمِذِي وَقَالَ حَدِيثُ حَسَنٌ صَحِيحٌ.

49. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Prövningar fortsätter att drabba den troende mannen och kvinnan vad gäller deras liv, egendom och barn, tills han slutligen möter Allah i ett sådant tillstånd att han inte längre har någon synd. Imam at-Tirmidhi har återberättat denna hadith och klassificerat den som hasan och sahih.

٥٠ – وَعَنِ ابْنِ عَبَّاسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا قَالَ قَدِمَ عُيَيْنَةُ بْنُ حِصْنٍ فَنَزَلَ عَلَى ابْنِ أَخِيهِ الْحَرِّ بْنِ قَيْسٍ وَكَانَ مِنَ النَّفَرِ الَّذِينَ يُدْنِيْهِمْ عُمَرُ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ وَكَانَ الْقُرَاءُ أَصْحَابَ مَجْلِسِ عُمَرَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ وَمُشَاوَرَتِهِ كُسُولًا

كَانُوا أَوْ شَبَانًا فَقَالَ عُبَيْنَةٌ لِابْنِ أَخِيهِ يَا ابْنَ أَخِي لَكَ وَجْهُ عِنْدَ هَذَا الْأَمِيرِ فَاسْتَأْذِنُ لِي عَلَيْهِ فَاسْتَأْذَنَ فَاذِنَ لَهُ عُمَرُ فَلَمَّا دَخَلَ قَالَ هِي يَا ابْنَ الْخَطَابِ فَوَاللَّهُ مَا تُعْطَيْنَا الْجَزْلَ وَلَا تَحْكُمُ فِيْنَا بِالْعَدْلِ فَغَضِبَ عُمَرُ رَضِيَ اللَّهُ

عَنْهُ حَتَّى هَمْ أَنْ يُوقِعَ بِهِ فَقَالَ لَهُ الْحُرُّ يَا أَمِيرَ الْمُؤْمِنِينَ إِنَّ اللهَ تَعَالَى قَالَ لِنَبِيِّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ (خُذِ الْعَفْوَ وَأَمُرُ بِالْعُرْفِ وَأَعْرِضْ عَنِ الْجَاهِلِينَ) (الاعراف : ۱۹۹) وان هذا مِنَ الْجَاهِلِينَ وَاللَّهِ مَا جَاوَزَهَا عُمَرُ حِينَ

تَلَاهَا وَكَانَ وَفَّافًا عِنْدَ كِتَابِ اللَّهِ تعالى رواه البخاري

50. Det har berättats av Ibn Abbas (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Uyayna ibn Hisn kom till Medina och tog in hos sin brorson Hurr ibn Qays. Hurr ibn Qays var en av dem som Umar (må Allah vara nöjd med honom) brukade ha nära sig. Umars (må Allah vara nöjd med honom) rådgivare och medlemmarna i hans råd, vare sig de var unga eller gamla, var alla kunniga i Koranen. Uyayna sade till sin brorson: ”Min käre brorson! Du har tillträde till de troendes ledare. Be därför om tillstånd för mig att träffa honom.” När Hurr bad om tillstånd gav Umar (må Allah vara nöjd med honom) honom tillstånd. Uyayna gick in till honom och sade: ”O Ibn al-Khattab! Vid Allah, du ger oss inte mycket och dömer inte rättvist mellan oss.” Då blev Umar (må Allah vara nöjd med honom) vredgad och var nära att angripa honom. Hurr sade då till honom: ”O de troendes ledare! Allah har sagt till sin Profet (må Allahs välsignelser och frid vara över honom): ’Visa förlåtelse, påbjud det goda och håll dig undan från de okunniga.’ (Sura al-A’raf 7:199) Och denne man hör till de okunniga.” Vid Allah! Efter att Umar hade reciterat denna vers gick han inte till överdrift på något sätt. Han handlade dessutom mycket i enlighet med Allahs bok. (Al-Bukhari)

٥١ – وَعَن ابْنِ مَسْعُودٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ إِنَّهَا سَتَكُونُ بَعْدِى أَثَرَةً وَأَمُورٌ تُنْكِرُونَهَا قَالُوا يَا رَسُولَ اللَّهِ فَمَا تَأْمُرُنَا ؟ قَالَ تُؤَدُّونَ الْحَقِّ الَّذِي عَلَيْكُمْ وَتَسْأَلُونَ اللهَ الَّذِي لَكُم متفق عليه

وَالْآثَرَةُ الْإِنْفَرَادُ بِالشَّيْ عَمْنُ لَهُ فِيهِ حَقٌّ.

51. Det har berättats av Ibn Masud (må Allah vara nöjd med honom). Allahs sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: ”Efter mig kommer vissa att ges företräde framför andra, och saker kommer att ske som ni inte tycker om.” Följeslagarna frågade: ”O Allahs sändebud! Vad befaller du oss då i denna situation?” Han sade: ”Fullgör de rättigheter som åligger er och be Allah om det som tillkommer er.” (Al-Bukhari och Muslim)

٥٢ – وَعَنْ أَبِي يَحْيَى أُسَيْدِ بْنِ حُضَيْرٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَنْ رَجُلًا مِّنَ الْأَنْصَارِ قَالَ يَا رَسُولَ اللَّهِ أَلا تَسْتَعْمِلْنِي كَمَا اسْتَعْمَلْتَ فُلَانًا فَقَالَ إِنَّكُمْ سَتَلْقَوْنَ بَعْدِى أَثَرَةٌ فَاصْبِرُوا حَتَّى تَلْقَوْنِي عَلَى الْحَوْضِ – متفق عليه ، وَأُسَيْد

بِضَمِّ الْهَمْزَةِ وَحُضَير بِحَاءٍ مُهْمَلَةٍ مَضْمُومَةٍ وَضَادٍ مُعْجَمَةٍ مَفْتُوحَةٍ ، وَاللَّهُ أَعْلَمُ.

52. Det har berättats av Abu Yahya Usayd ibn Hudayr (må Allah vara nöjd med honom). En ansari sade: ”O Allahs sändebud! Vill du inte utse mig till en tjänst, liksom du har utsett den och den?” Allahs sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: ”Ni kommer snart efter mig att se andra ges företräde framför er själva. Ha då tålamod tills ni möter mig vid Kawthars bassäng.” (Al-Bukhari och Muslim)

٥٣ – وَعَنْ أَبِي إِبْرَاهِيمَ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ أَبِي أَوْفَى رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فِي بَعْضِ أَيَّامِهِ الَّتِي لَقِي فِيهَا الْعَدُوِّ انْتَظَرَ حَتَّى إِذَا مالَتِ الشَّمْسُ قَامَ فِيْهِمْ فَقَالَ يَا أَيُّهَا النَّاسُ لَا تَتَمَنَّوْا لِقَاءَ الْعَدُوِّ

وَاسْأَلُوا اللَّهَ الْعَافِيَةَ فَإِذَا لَقِيتُمُوهُمْ فَاصْبِرُوا وَاعْلَمُوا أَنَّ الْجَنَّةَ تَحْتَ ظِلالِ السُّيُوفِ ثُمَّ قَالَ النَّبِيُّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ اللَّهُمَّ مُنَزَّلَ الْكِتَابِ وَمُجْرِي السَّحَابِ وَهَازِمَ الْأَحْزَابِ اهْزِمُهُمْ وَانْصُرْنَا عَلَيْهِمْ – متفق عليه وبالله

التوفيق .

53. Återberättat av Abdullah ibn Abu Awfa (må Allah vara nöjd med honom). En dag var Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, engagerad i strid mot fienderna och väntade på att solen skulle börja luta. Under dessa omständigheter reste han sig bland dem och sade: ”O människor! Önska inte att drabba samman med fienderna, utan be Allah om fred. Men när en sammandrabbning med dem blir oundviklig, ska ni ha tålamod (och stå fasta). Vet att paradiset ligger under svärdens skuggor.” Därefter sade Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom: ”O Allah, Du som har uppenbarat Skriften, driver molnen och besegrar fiendehärarna! Besegra dem och ge oss seger över dem.” (Al-Bukhari och Muslim)

Avsnitt: 4 – Sanningsenlighet

Sanningsenlighet

قَالَ اللَّهُ تَعَالَى : يَأَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا اتَّقُوا اللهَ وَكُونُوا مَعَ الصَّادِقِينَ .

Den Allsmäktige Gud säger:

1. ”O ni troende! Frukta Allah och håll er till de sanningsenliga.” (Sura at-Tawba: 119)

وقَالَ تَعَالَى : والصادقين والصادقات .

2. ”Sanningsenliga män och kvinnor … Allah har förberett för dem förlåtelse och en stor belöning.” (Sura al-Ahzab: 35)

وَقَالَ تَعَالَى : فَلَوْ صَدَقُوا اللَّهَ لَكَانَ خَيْرًا لَهُمُ .

3. ”Om de hade visat sanningsenlighet i sitt löfte till Allah, skulle det verkligen ha varit bättre för dem.” (Sura Muhammad: 21)

٥٤ – وَعَنِ ابْنِ مَسْعُودٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ إِنَّ الصدقَ يَهْدِى إِلَى الْبِرِّ وَإِنَّ الْبِرِّ يَهْدِى إِلَى الْجَنَّةِ وَإِنَّ الرَّجُلَ لَيَصْدُقُ حَتَّى يُكْتَبَ عِندَ اللهِ صِدِّيقًا وَإِنَّ الْكَذِبَ يَهْدِى إِلَى الْفُجُوْرِ وَإِنَّ الْفُجُورَ

يَهْدِي إِلَى النَّارِ وَإِنَّ الرَّجُلَ لَيَكْذِبُ حَتَّى يُكْتَبَ عِنْدَ اللهِ كَذَابًا – متفق عليه .

54. Det har berättats från Ibn Masʿud (må Allah vara nöjd med honom). Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Sanning leder till fromhet och godhet, och fromhet och godhet leder till paradiset. När en människa fortsätter att följa sanningen blir hon till slut hos Allah kallad siddīq (den ytterst sanningsenlige). Lögn leder däremot till synd, och synd leder till helvetets eld. När en människa fortsätter att följa lögnen blir hon till slut hos Allah kallad en ärkelygnare. (Al-Bukhari och Muslim)

٥٥- وَعَنْ أَبِي مُحَمَّدٍ الْحَسَنِ بْنِ عَلِيِّ بْنِ أَبِي طَالِبٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا قَالَ حَفِظْتُ مِنْ رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ دَعْ مَا يَرِيبُكَ إِلَى مَا لَا يَرِيْبُكَ فَإِنْ الصَّدْقَ طَمَانِينَةٌ وَالْكَذِبَ رِيبَةً رَوَاهُ التَّرْمِذِي وَقَالَ حَدِيثُ صَحِيحٌ

قَوْلُهُ يَرِيبُكَ بِفَتْحِ الْيَاءِ وَضَمِّهَا وَمَعْنَاهُ أتْرُكْ مَا تَشْكُ فِي حِلِهِ وَاعْدِلُ إِلَى مَا لَا تَشْكُ فِيهِ .

55. Abu Muhammad Hasan ibn Ali (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Jag memorerade dessa ord från Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom: Överge det som får dig att tvivla och håll fast vid det som inte får dig att tvivla. Sanningsenlighet skänker sannerligen sinnesro, medan lögn väcker tvivel.

Imam at-Tirmidhi återberättade denna hadith och förklarade den som sahih.

٥٦ – وَعَنْ أَبِي سُفْيَانَ صَخْرِ بْنِ حَرْبٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ فِي حَدِيثِهِ الطَّوِيلِ فِي قصة هرقل قَالَ هِرَقْلُ فَمَا ذَا يَأْمُرُكُمْ يَعْنِي النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ أَبُو سُفْيَانَ قُلْتُ يَقُولُ اعْبُدُوا اللهَ وَحْدَهُ لا تُشْرِكُوا بِهِ شَيْئًا

وَاتْرُكُوا مَا يَقُولُ أَبَاؤُكُمْ وَيَأْمُرُنَا بِالصَّلاةِ والصِدْقِ وَالْعَفَافِ والصلة – متفق عليه .

56. Abu Sufyan Sakhr ibn Harb (må Allah vara nöjd med honom) berättade, när han i en lång hadith återgav berättelsen om Herakleios: Herakleios frågade: ”Vilka handlingar befaller profeten er att utföra?” Abu Sufyan svarade: Han säger: ”Tillbe endast Allah och sätt inget vid Hans sida. Överge det som era förfäder brukade säga. Han befaller oss också att förrätta bönen, vara sanningsenliga, vara generösa och bevara banden till våra släktingar.” (al-Bukhari och Muslim)

٥٧ – وَعَنْ أَبِي ثَابِتٍ وَقِيلَ أَبِي سَعِيدٍ وَقِيلَ أَبِي الْوَلِيدِ سَهْلِ بْنِ حُنَيْفٍ وَهُوَ بَدْرِي رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَنَّ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ مَنْ سَأَلَ اللَّهَ تَعَالَى الشَّهَادَةَ بِصِدْقٍ بَلْغَهُ اللَّهُ مَنَازِلَ الشُّهَدَاءِ وَإِنْ مَاتَ عَلَى

فِرَاشِهِ – رواه مسلم .

57. Det berättas från följeslagaren Sahl ibn Hunayf, som deltog i slaget vid Badr (må Allah vara nöjd med honom). Profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) sade: »Den som uppriktigt ber Allah om att få dö som martyr, honom låter Allah nå martyrernas rang även om han dör i sin säng.« (Muslim)

٥٨ وَعَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ غَزَا نَبِي مِنَ الْأَنْبِيَاءِ صَلَوَاتُ اللهِ وَسَلَامُهُ عَلَيْهِمْ فَقَالَ لِقَوْمِهِ لَا يَتْبَعَنِي رَجُلٌ مَلَكَ بُضْعَ امْرَأَةٍ وَهُوَ يُرِيدُ أَنْ يُبْنَى بِهَا وَلَمَّا يَيْنِ بِهَا وَلَا أَحَدٌ بَنَى

بُيُوتًا لَمْ يَرْفَعُ سُقُوفَهَا وَلَا أَحَدٌ اشْتَرَى غَنَمًا أَوْ خَلِفَاتٍ وَهُوَ يَنْتَظِرُ أَوْلَادَهَا فَغَزَا فَدَنَا مِنَ الْقَرْيَةِ صَلَاةَ الْعَصْرِ أَوْ قَرِيبًا مِنْ ذَلِكَ فَقَالَ لِلشَّمْسِ إِنَّكَ مَا مُورَةٌ وَأَنَا مَا مُورَ اللَّهُمَّ احْبِشهَا عَلَيْنَا فَحُبِسَتْ حَتَّى فَتَحَ اللَّهُ عَلَيْهِ فَجَمَعَ

الْغَنَائِمَ فَجَاءَتْ يَعْنِي النَّارَ لِتَأْكُلَهَا فَلَمْ تَطْعَمُهَا فَقَالَ إِنَّ فِيكُمْ غُلُوْلاً فَلْيُبَايِعْنِي مِنْ كُلِّ قَبِيلَةٍ رَجُلٌ فَلَزِقَتْ يَدُ رَجُلٍ بِيَدِهِ فَقَالَ فِيكُمُ الْغُلُولُ فَلْيُبَايِعْنِي قَبِيلَتُكَ فَلَزِقَتْ يَدُ رَجُلَيْنِ أَوْ ثَلَاثَةٍ بِيَدِهِ فَقَالَ فِيكُمُ الْغُلُولُ فَجَاءُوا بِرَأْسٍ

مِثْلِ رَأْسِ بَقَرَةٍ مِّنَ الذَّهَبِ فَوَضَعَهَا فَجَاءَتِ النَّارُ فَأَكَلَتْهَا فَلَمْ تَحِلُّ الْغَنَائِمُ لِأَحَدٍ قَبْلَنَا ثُمَّ أَحَلَّ اللهُ لَنَا الْغَنَائِمَ لَمَّا رَأَى ضَعْفَنَا وَعَجْزَنَا فَأَحَلَّهَا لَنَا – متفق عليه الخَلِفَاتُ بِفَتْحِ الْخَاءِ الْمُعْجَمَةِ وَكَسْرِ اللام جَمْعُ خَلِفَةٍ وَهِيَ

النَّاقَةُ الْحَامِلُ.

58. Det berättas från Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs sändebud (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) sade: »En av profeterna (Josua, Nuns son) sade till sitt folk när han drog ut till jihad: Den som snart har gift sig och vill fullborda äktenskapet med sin hustru men ännu inte har gjort det, den som har byggt ett hus men ännu inte har lagt tak på det, och den som har köpt en dräktig get eller kamelko och väntar på dess unge, ska inte följa med mig till jihad.« Sedan drog han ut till jihad och nådde den ort där han avsåg att strida vid tiden för eftermiddagsbönen, eller ungefär då. Då sade han till solen: »Du är också under Allahs befallning, och jag är under Hans befallning. O Allah, håll tillbaka solen!« Den hölls sedan tillbaka tills han hade segrat i jihad. När han hade samlat ihop krigsbytet kom elden för att förtära det, men den förtärde det inte. Då sade han: »Någon bland er har sannerligen tagit något av krigsbytet i hemlighet. Därför måste en man från varje stam avlägga trohetseden till mig.« När de skulle avlägga eden fastnade en mans hand vid hans hand. Han sade till honom: »Det finns en förrädare bland er. Därför måste alla i din stam avlägga trohetseden till mig.« När de sedan avlade eden fastnade två eller tre mäns händer vid hans hand. Då sade han: »Det är ni som har begått denna förräderi.« Då kom de med en guldtacka stor som ett kohuvud. Han lade den bland krigsbytet, och elden kom och förtärde allt. Före oss hade krigsbyte inte varit tillåtet för någon. Allah har gjort det tillåtet för oss, eftersom Han såg vår svaghet och oförmåga.« (Bukhari och Muslim)

٥٩- وَعَنْ أَبِي خَالِدٍ حَكِيمِ بْنِ حَزَامٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ الْبَيِّعَانِ بِالْخِيَارِ مَا لَمْ يَتَفَرِّقَا فَإِنْ صَدَقَا وَبَيْنَا بُوْرِكَ لَهُمَا فِي بيعهما وَإِنْ كَتَمَا وَكَذبًا مُحقَّتْ بَرَكَةُ بَيْعهما – متفق عليه .

٥٩. Återberättat av Abu Khalid Hakim ibn Hizam (må Allah vara nöjd med honom). Han berättar att Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Köparen och säljaren har rätt eller möjlighet att häva sitt köp så länge de inte har skilts åt. Om de båda talar sanning och tydligt redogör för allt, välsignas deras köp och försäljning. Men om de döljer något och ljuger, berövas deras handel dess välsignelse – (al-Bukhari och Muslim). [På det ursprungliga arabiska används ordet ”sidq”. Dess betydelse anses vanligtvis vara ärlighet. Men enligt islam har ordet en mycket vidare innebörd. Sanningsenlighet, att vara trogen sanningen, att hålla sig till sanningens väg, att följa sanningen, överensstämmelse mellan ord och handling samt mellan tanke och hjärta, sanningskärlek och liknande ingår alla i ordets betydelse. Imam al-Ghazali har i sitt verk Ihya ulum al-din skrivit om dess sex betydelser: (1) sanningsenlighet, (2) att ha en sann avsikt, (3) att avge ett sanningsenligt löfte, (4) att visa sanningen genom att uppfylla löftet, (5) att följa sanningen i handling och (6) att visa prov på sanningen på religionens alla nivåer. Alla dessa betydelser återfinns i de nämnda verserna och haditherna. (Översättaren)].

Avsnitt 5 – Murāqabah eller självobservation.

Murāqabah [Ordet murāqabah betyder att hålla uppsikt, att granska, självkritik, självbehärskning samt att med djup koncentration iaktta sig själv och vara försjunken i meditation över Allah. Det finns många verser och hadither om detta. (Översättaren)] eller självobservation.

قَالَ اللهُ تَعَالَى : الَّذِي يَرَاكَ حِينَ تَقُومُ وَتَقَلُّبَكَ فِي السَّاجِدِينَ .

Den Allsmäktige Allah säger:

(1) ”När du står i bönen ser Han dig och dina rörelser bland de bedjande.” (Sura al-Shuʿara: 219 och 220)

وَقَالَ تَعَالَى : وَهُوَ مَعَكُم أَيْنَمَا كُنْتُمْ .

(2) ”Var ni än befinner er är Allah med er.” (Sura al-Hadid: 4)

وَقَالَ تَعَالَى : إِنَّ اللَّهَ لَا يَخْفَى عَلَيْهِ شَيْ فِي الْأَرْضِ وَلَا فِي السَّمَاءِ .

(৩) ”Ingenting på himlarna och jorden är dolt för Allah.” (Sura Āl ʿImrān: 5)

وَقَالَ تَعَالَى : إِنَّ رَبِّكَ لَبِالْمِرْصَادِ

(৪) ”Din Herre håller verkligen noggrann uppsikt över sina motståndare.” (Sura al-Fajr: 14)

وَقَالَ تَعَالَى : يَعْلَمُ خَائِنَةَ الْأَعْيُنِ وَمَا تُخْفِي الصُّدُورُ وَالْآيَاتُ فِي الْبَابِ كثيرة معلومة.

(৫) ”Allah känner till ögonens förräderi (det vill säga den förbjudna blicken) och det som hjärtana döljer.” (Sura Ghāfir: 19)

٦٠ – عَنْ عُمَرَ بْنِ الْخَطَّابِ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ بَيْنَمَا نَحْنُ جُلُوسٌ عِنْدَ رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ ذَاتَ يَوْمِ إِذْ طَلَعَ عَلَيْنَا رَجُلٌ شَدِيدُ بَيَاضِ الشَّيَابِ شَدِيدُ سواد الشعر لا يُرى عَلَيْهِ أثر السفر ولا يعرفه منا أَحَدٌ

أحمد حَتَّى جَلَسَ إِلَى النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَاسْنَدَ رَكْبَتَيْهِ إِلَى رُكْبَتَيْهِ وَوَضَعَ كَفَّيْهِ عَلَى فَخِذَيْهِ وَقَالَ يَا مُحَمَّدُ أَخْبِرْنِي عَنِ الْإِسْلَامِ فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ الْإِسْلامُ أَنْ تَشْهَدَ أَنْ لا إِلَهَ إِلَّا اللهُ

وَأَنَّ مُحَمَّدًا رَسُولُ اللَّهِ وَتُقِيمَ الصَّلَاةَ وتُؤْتِي الزَّكَاةَ وَتَصُومَ رَمَضَانَ وَتَحُجَّ الْبَيْتَ إِنِ اسْتَطَعْتَ إِلَيْهِ سَبِيلاً قَالَ صَدَقْتَ فَعَجِبْنَا لَهُ يَسْأَلُهُ وَيُصَدِّقُهُ قَالَ فَأَخْبِرْنِي عَنِ الْإِيْمَانِ قَالَ أَنْ تُؤْمِنَ بِاللهِ وَمَلَائِكَتِهِ وَكُتُبِهِ وَرُسُلِهِ وَالْيَوْمِ

الْآخِرِ وَتُؤْمِنَ بِالْقَدْرِ خَيْرِهِ وَشَرِّهِ قَالَ صَدَقَتَ قَالَ فَأَخْبِرْنِي عَنِ الْإِحْسَانِ قَالَ أَنْ تَعْبُدَ اللَّهَ كَانَّكَ تَرَاهُ فَإِنْ لَمْ تَكُنْ تَرَاهُ فَإِنَّهُ يَرَاكَ قَالَ فَأَخْبِرْنِي عَنِ السَّاعَةِ قَالَ مَا الْمَسْئُولُ عَنْهَا بِأَعْلَمَ مِنَ السَّائِلِ قَالَ فَأَخْبِرْنِي عَنْ

أَمَارَاتِهَا قَالَ أَن تَلِدَ الْآمَةُ رَبَّتَهَا وَأَن تَرَى الْحُفَاةَ العرَاةَ الْعَالَةَ رِعَاءَ الشَّاءِ يَتَطَاوَلُوْنَ فِي الْبُنْيَانِ ثُمَّ انْطَلَقَ فَلَبِثْتُ مَلِيًّا ثُمَّ قَالَ يَا عُمَرُ اتَدْرِي مَنِ السَّائِلُ: قُلْتُ اللهُ وَرَسُولُهُ أَعْلَمُ قَالَ فَإِنَّهُ جِبْرِيلُ آتَاكُمْ يُعَلِّمُكُمْ دِينَكُمْ – رواه

مسلم. وَمَعْنَى تَلِدَ الْآمَةُ رَبَّتَهَا أَى سَيِّدَتَهَا وَمَعْنَاهُ أَنْ تَكْثُرَ السَّرَارِي حَتَّى تَلِدَ الْآمَةُ السرية بنتًا لِسَيِّدِهَا وَبَنْتُ السَّيِّدِ فِي مَعْنَى السَّيِّدِ وَقِيلَ غَيْرُ ذَلِكَ وَالْعَالَةُ الْفُقَرَاءُ وَقَوْلُهُ مَلِيًّا أَيُّ زَمَنًا طَوِيلاً وَكَانَ ذَلِكَ ثَلَاثًا .

60. Berättad av Umar ibn al-Khattab (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: En dag satt vi hos Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, när en man plötsligt visade sig framför oss. Hans kläder var skinande vita och hans hår djupt svart, och inga tecken på resa syntes på honom. Ingen av oss kände honom. Han gick rakt fram till Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, och satte sig framför honom. Sedan lät han sina knän beröra Allahs Sändebuds knän, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, lade sina båda händer på hans lår och sade: ”Muhammad! Berätta för mig vad islam är.” Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”Islam innebär att du vittnar om att det inte finns någon gud utom Allah och att Muhammad är Allahs Sändebud, att du förrättar bönen, ger zakat, fastar under Ramadan och vallfärdar till Huset om du har möjlighet.” Han sade: ”Du har talat sanning.” Vi förvånades över hans beteende: han frågade honom och bekräftade samtidigt hans svar. Sedan frågade han igen: ”Berätta för mig vad iman är.” Han sade: ”Iman innebär att du tror på Allah, Hans änglar, Hans böcker, Hans sändebud, Uppståndelsens dag samt på ödet, dess goda och dess onda.” Han sade: ”Du har talat sanning.” Sedan frågade han igen: ”Berätta för mig vad ihsan är.” Han sade: ”Det innebär att du dyrkar Allah som om du såg Honom. Och om du inte ser Honom, så ser Han sannerligen dig.” Han frågade: ”Berätta något för mig om den yttersta Stunden.” Han sade: ”Den som blir tillfrågad om den vet inte mer om den än den som frågar.” Han sade: ”Berätta då för mig om dess tecken.” Han sade: ”Att slavinnan föder sin härskarinna, och att du kommer att se de barfota, nakna och fattiga fåraherdarna tävla med varandra i att uppföra höga byggnader.” Sedan gick mannen därifrån. Efter att en lång stund hade gått sade Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom: ”Umar! Vet du vem frågeställaren var?” Jag svarade: ”Allah och Hans Sändebud vet bäst.” Han sade: ”Det var Jibril. Han kom till er för att lära er er religion.” (Muslim)

٦١ – عَنْ أَبِي ذَرٍ جُنْدَبِ بْنِ جَنَادَةً وَأَبِي عَبْدِ الرَّحْمَنِ مُعَاذِ بْنِ جَبَلٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا عَنْ رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ اتَّقِ اللهَ حَيْثُمَا كُنْتَ وَاتَّبِعِ السَّيِّئَةَ الْحَسَنَةِ تَمْحُهَا وَخَالِقِ النَّاسَ بِخُلُقٍ حَسَن رَوَاهُ التَّرْمِذِى

وَقَالَ حَدِيْثٌ حَسَنٌ .

61. Berättad av Abu Dharr och Mu’adh ibn Jabal (må Allah vara nöjd med dem). Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”Frukta Allah var du än befinner dig, och följ en ond handling med en god handling; då kommer den goda handlingen att utplåna den onda. Och bemöt människor väl.”

Imam at-Tirmidhi återberättade denna hadith och kallade den hasan.

٦٢- عَنِ ابْنِ عَبَّاسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا قَالَ كُنْتُ خَلْفَ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَوْمًا فَقَالَ يَا غُلَامُ إِنِّي أَعَلِّمُكَ كَلِمَاتِ احْفَظُ اللَّهَ يَحْفَظْكَ احْفَظُ اللَّهَ تَجِدُهُ تُجَاهَكَ إِذَا سَأَلْتَ فَاسْأَلِ اللَّهَ وَإِذَا اسْتَعَنْتَ فَاسْتَعِنْ بِاللَّهِ

وَاعْلَمْ أَنَّ الْأُمِّةَ لو اجْتَمَعَتْ عَلَى أَنْ يُنْفَعُوكَ بِشَيْءٍ لَمْ يَنْفَعُوكَ إِلَّا بِشَيْءٍ قَدْ كَتَبَهُ اللَّهُ لَكَ وَإِنِ اجْتَمَعُوا عَلَى أَنْ يَضُرُّوكَ بِشَيْ لَمْ يَضُرُّوكَ إِلَّا بِشَيْءٍ قَدْ كَتَبَهُ اللَّهُ عَلَيْكَ رفَعَتِ الْأَقْلَامُ وَجَفَّتِ الصُّحُفُ رَوَاهُ التَّرْمِذِي وَقَالَ

حَدِيثُ حَسَنٌ صَحِيحٌ وفِي رِوَايَةٍ غَيْرِ التَّرْمِذِي احْفَظُ اللَّهَ تَجِدُهُ أَمَامَكَ تَعَرَّفْ إِلَى اللَّهِ فِي الرِّخَاءِ يعرفك في الشدَّةِ وَاعْلَمُ أَنَّ مَا أَخْطَاكَ لَمْ يَكُنْ لِيُصِيبَكَ وَمَا أَصَابَكَ لَمْ يَكُنْ ليُخْطِئَكَ وَاعْلَمُ أَنَّ النَّصْرَ مَعَ الصَّبْرِ وَأَنَّ الْفَرَجَ مَعَ

الْكَرْبِ وَأَنْ مَعَ الْعُسْرِ يُسْراً.

62. Det har berättats från Ibn Abbas (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: En dag gick jag bakom Allahs sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom). Han sade till mig: ”O unge man! Jag ska lära dig några ord: Bevara Allahs (påbuds) rättigheter och följ dem, så kommer Allah att bevara dig. Uppfyll Allahs rättigheter, så kommer du att finna Honom hos dig. När du ber om något, be då Allah om det. Och när du söker hjälp, sök den då endast hos Allah. Vet att om hela skapelsen samlades för att göra dig någon nytta, skulle de inte kunna göra dig någon nytta utöver det som Allah har bestämt för dig. Och om de samlades för att vålla dig någon skada, skulle de inte kunna vålla dig någon skada utöver det som Allah har bestämt för dig. Pennan har lyfts och skrifterna har torkat.” [Med den avslutande meningen uttryckte Allahs sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) på ett mycket vackert sätt ödets orubblighet. När pennan har lyfts efter att skrivandet avslutats och skriften har torkat, skrivs inget nytt och inget stryks. Ödets skrift är så orubblig att den inte kan ändras eller utökas. Det är detta som avses här. (Översättaren.)]

Imam at-Tirmidhi återberättade denna hadith och kallade den hasan och sahih. I andra hadithsamlingar än at-Tirmidhis finns även följande: ”Bevara Allahs rättigheter, så kommer du att finna Honom framför dig. Kom ihåg Allah i goda tider, så kommer Han att komma ihåg dig i svåra tider. Vet att det du inte fick inte var ämnat för dig, och att det som drabbade dig inte kunde ha undgått dig. (Det vill säga: det som är skrivet i ödet kommer att ske.) Vet dessutom att hjälp kommer med tålamod, välstånd kommer med svårigheter och möda, och att det sannerligen finns lättnad tillsammans med sorgen.”

٦٣ – عَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ إِنَّكُمْ لَتَعْمَلُونَ أَعْمَالَا هِيَ آدَقُّ فِي أَعْيُنِكُمْ مِنَ الشَّعْرِ كُنَّا نَعُدُهَا عَلَى عَهْدِ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مِنَ الْمُوْبِقَاتِ رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ وَقَالَ الْمُوْبِقَاتُ المُهْلِكَاتٌ .

٦٣. Återberättat från Anas (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Ni utför numera många handlingar som i era ögon är lättare än hårstrån. Men under Allahs sändebuds, må Allah välsigna honom och ge honom frid, tid betraktade vi dem som fördärvliga handlingar. (Bukhari)

٦٤- عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ إِنَّ اللَّهَ تَعَالَى يَغَارُ وَغَيْرَةُ الله تَعَالَى أَنْ يَأْتِيَ الْمَرْءُ مَا حَرَّمَ اللَّهُ عَلَيْهِ – متفق عليه والْغَيْرَةُ بِفَتْحِ الْغَيْنِ وَأَصْلُهَا الْأَنْفَةُ .

٦٤. Återberättat från Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom). Profeten, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: Allah hyser en känsla av heder när det gäller Sin tjänare. När en människa ägnar sig åt det som Allah har förbjudit henne, väcks Allahs hederskänsla. (Bukhari, Muslim) [Innebörden av denna hadith är att människans ägnande åt förbjudna handlingar motsvarar ett kränkande av Allahs ära. Att utföra förbjudna handlingar är därför kränkande för Hans ära. I denna betydelse hyser Allah en hederskänsla som anstår Honom. (Översättaren)]

٦٥ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنَّهُ سَمِعَ النَّبِيَّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُوْلُ إِنَّ ثَلَاثَةَ مِنْ بَنِي إِسْرَائِيلَ أَبْرَصَ وَأَقْرَعَ وَأَعْمَى أَرَادَ اللَّهُ أَنْ يُبْتَلِيَهُمْ فَبَعَثَ إِلَيْهِمُ مَلَكًا فَأَتَى الْأَبْرَصَ فَقَالَ أَيُّ شَيْءٍ أَحَبُّ إِلَيْكَ؟ قَالَ لَوْنَ

حَسَنٌ وَجِلْدٌ حَسَنٌ وَيَذْهَبُ عَنِّى الَّذِي قَدْ قَدْرَنِي النَّاسُ فَمَسَحَهُ فَذَهَبَ عَنْهُ قَذَرُهُ وَأَعْطِيَ لَوْنًا حَسَنًا قَالَ فَأَيُّ الْمَالِ أَحَبُّ إِلَيْكَ؟ قَالَ الْإِبِلُ أَوْ قَالَ الْبَقَرُ شَكُ الرَّاوِيُّ) فَأَعْطِيَ نَاقَةً عُشَرَاءَ فَقَالَ بَارَكَ اللَّهُ لَكَ فِيْهَا .

فَأَتَى الْأَقْرَعَ فَقَالَ أَيُّ شَيْءٍ أَحَبُّ إِلَيْكَ؟ قَالَ شَعْرٌ حَسَنٌ وَيَذْهَبُ عَنِّى هُذَا الَّذِي قَذِرَنِي النَّاسُ فَمَسَحَهُ فَذَهَبَ عَنْهُ وَأَعْطِيَ شَعْرًا حَسَنًا قَالَ فَأَيُّ الْمَالِ أَحَبُّ الَيْكَ؟ قَالَ الْبَقَرُ فَأَعْطَى بَقَرَةً حَامِلاً وَقَالَ بَارَكَ اللهُ لَكَ

فِيهَا .قَاتَى الْأَعْمَى فَقَالَ أَيُّ شَيْرَ احَبَّ إِلَيْكَ؟ قَالَ أَنْ يُرَدَّ اللَّهُ إِلَى بَصَرِي فَأَبْصِرَ النَّاسَ فَمَسَحَهُ فَرَدَّ اللهُ إِلَيْهِ بَصَرَهُ قَالَ فَأَيُّ الْمَالِ أَحَبُّ إِلَيْكَ؟ قَالَ الْغَنَمُ فَأَعْطِيَ شَاةٌ وَالِدَا فَانْتَجَ هَذَانِ وَوَلَدَ هَذَا فَكَانَ لِهَذَا وَادٍ مِّنَ الْإِبِلِ

وَلِهَذَا وَادٍ مِنَ الْبَقَرِ وَلِهَذَا وَادٍ مِّنَ الْغَنَمِ. ثُمَّ إِنَّهُ أَتَى الْأَبْرَصَ فِى صُورَتِهِ وَهَيْئَتِهِ فَقَالَ رَجُلٌ مِسْكِينَ قَدِ انْقَطَعَتْ بِي الْجِبَالُ فِي سَفَرِي فَلا بَلاغَ لِي الْيَوْمَ إِلا بِاللهِ ثُمَّ بِكَ أَسْأَلُكَ بِالَّذِي أَعْطَاكَ اللَّوْنَ الْحَسَنَ وَالْجِلْدَ الْحَسَنَ

وَالْمَالَ بَعِيرًا اتبَلغُ بِهِ فِي سَفَرِى فَقَالَ الْحُقُوقُ كَثِيرَةٌ فَقَالَ كَانَي أَعْرِفُكَ أَلَمْ تَكُنْ أَبْرَصَ يَقْدُرُكَ النَّاسُ فَقِيرًا فَأَعْطَاكَ اللهُ؟ فَقَالَ إِنَّمَا وَرِثْتُ هَذَا الْمَالَ كَابِرًا عَنْ كَابِرٍ فَقَالَ إِنْ كُنْتَ كَاذِبًا فَصَيْرَكَ اللَّهُ إِلَى مَا كُنتَ .

وَآتَى الْأَقْرَعَ فِى صُورَتِهِ وَهَيْئَتِهِ فَقَالَ لَهُ مِثْلَ مَا قَالَ لِهَذَا وَرَدَّ عَلَيْهِ مِثْلَ مَا رَدَّ هَذَا فَقَالَ إِنْ كُنْتَ كَاذِبًا فَصَيْرَكَ اللَّهُ إِلَى مَا كُنْتَ. وآتَى الْأَعْمَى فِى صُورَتِهِ وَهَيْئَتِهِ فَقَالَ رَجُلٌ مِسْكِينٌ وَابْنُ سَبِيلِ انْقَطَعَتْ بِيَ الْجِبَالُ فِي

سَفَرِى فَلا بَلاغَ لِي الْيَوْمَ إِلا بِاللَّهِ ثُمَّ بِكَ أَسْأَلُكَ بِالَّذِي رَبِّ عَلَيْكَ بَصَرَكَ شَاةَ اتَبْلُغُ بِهَا فِي سَفَرِى ؟ فَقَالَ قَدْ كُنْتُ أَعْمَى فَرَدَّ اللَّهُ إِلَى بَصَرِي فَخُذْ مَا شِئْتَ وَدَعْ مَا شِئْتَ فَوَاللَّهِ مَا أَجْهَدُكَ الْيَوْمَ بِشَيْءٍ أَخَذْتَهُ لِلَّهِ عَزَّ وَجَلٌ

فَقَالَ أَمْسِكَ مَالَكَ فَإِنَّمَا ابْتُلِيْتُمْ فَقَدْ رَضِيَ اللهُ عَنْكَ وَسَخط على صاحبيك – متفق عليه.

65. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Han hörde Profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) säga: ”Det fanns tre män bland Israels barn: en spetälsk, en skallig och en blind. Allah ville pröva dem och sände en ängel till dem. Ängeln kom till den spetälske och sade: ’Vilken sak tycker du bäst om?’ Han svarade: ’Vacker hud och att bli fri från denna sjukdom, på grund av vilken människor avskyr mig.’ Ängeln strök honom över kroppen. Då botades hans sjukdom och han fick en vacker hudfärg. Ängeln frågade: ’Vilken egendom tycker du bäst om?’ Han svarade: ’Kameler eller kor’ (berättaren tvivlade). Då gavs han en dräktig kamel, som var tio månader gången. Ängeln sade: ’Må Allah välsigna den åt dig.’ Därefter gick han till den skallige mannen och frågade: ’Vilken sak tycker du bäst om?’ Han svarade: ’Vackert hår och att bli fri från denna skallighet, på grund av vilken människor avskyr mig.’ Ängeln strök honom över huvudet. Då försvann hans skallighet och han fick vackert hår. Ängeln frågade: ’Vilken egendom tycker du bäst om?’ Han svarade: ’Kor.’ Då gavs han en dräktig ko. Ängeln sade: ’Må Allah välsigna den åt dig.’ Därefter kom han till den blinde mannen och frågade: ’Vilken sak tycker du bäst om?’ Han svarade: ’Att Allah ger mig tillbaka min syn, så att jag kan se människor.’ Ängeln strök honom över ögonen, och Allah gav honom tillbaka synen. Ängeln frågade: ’Vilken egendom tycker du bäst om?’ Han svarade: ’Getter.’ Då gavs han en get som födde många killingar. Sedan fick kamelen, kon och geten avkomma, och kamelerna fyllde en dal, korna en annan dal och getterna ännu en dal.

Därefter kom ängeln till den spetälske i hans ursprungliga skepnad och sade: ”Jag är en fattig man. Under resan har jag förlorat allt. I dag finns det ingen annan än Allah som kan hjälpa mig att nå mitt mål, och därefter är det genom dig. Vid Allah, som har gett dig vacker hudfärg, vacker hud och egendom, ber jag dig om en kamel som hjälp, så att jag med den kan nå mitt mål.” Mannen svarade: ”Jag har många skyldigheter.” Ängeln sade: ”Jag tror att jag känner dig. Var du inte spetälsk? Var det inte så att människor avskydde dig? Var du inte utfattig? Allah gav dig egendom.” Mannen svarade: ”Jag har ärvt denna egendom från mina förfäder.” Ängeln sade: ”Om du ljuger, må Allah återställa dig till det tillstånd du tidigare befann dig i.” Därefter kom han till den skallige mannen i hans ursprungliga skepnad och sade samma sak som han hade sagt till den förste mannen. Denne gav samma svar som den tidigare mannen hade gjort. Ängeln sade även till honom: ”Om du ljuger, må Allah återställa dig till det tillstånd du tidigare befann dig i.”

Därefter kom han till den blinde mannen i sin tidigare skepnad och sade: ”Jag är en fattig man och en resande. Under resan har jag förlorat allt. Nu finns det inget annat sätt för mig att nå mitt mål än genom Allah och därefter genom dig. Vid Allah, som har gett dig tillbaka din syn, ber jag dig om en get som hjälp.” Mannen svarade: ”Jag var blind, men Allah gav mig tillbaka min syn. Ta därför så mycket egendom du vill och lämna det du vill. Vid Allah! I dag kommer jag inte att hindra dig från att ta något för den Allsmäktige Allahs skull.” Ängeln sade: ”Behåll din egendom. Ni har endast blivit prövade. Allah är nöjd med dig och missnöjd med dina två andra följeslagare.” (Al-Bukhari och Muslim)

٦٦ – عَنْ أَبِي يَعْلَى شَدَّادِ بْنِ أَوْسٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ الْكَيْسُ مَنْ دَانَ نَفْسَهُ وَعَمِلَ لِمَا بَعْدَ الْمَوْتِ وَالْعَاجِزُ مَنْ أَتْبَعَ نَفْسَهُ هَوَاهَا وَتَمَنَّى عَلَى اللهِ رَوَاهُ التَّرْمِذِى وَقَالَ حَدِيْثٌ حَسَنٌ

قَالَ التَّرْمِذِيُّ وَغَيْرُهُ مِنَ الْعُلَمَاءِ مَعْنَى دَانَ نَفْسَهُ حَاسَبَهَا .

66. Återberättat av Shaddad ibn Aws (må Allah vara nöjd med honom). Profeten, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: Den förståndige är den som håller räkenskap över sitt nafs (gör självrannsakan) och arbetar för livet efter döden. Den svage är den som gör sig själv till slav under sina begär, men ändå hoppas på Allahs nåd.

Imam at-Tirmidhi återberättade denna hadith och klassificerade den som hasan.

٦٧ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مِنْ حُسْنِ إِسْلَامِ الْمَرْءِ تَرْكُهُ مَا لَا يَعْنِيْهِ – حَدِيثٌ حَسَنٌ رَوَاهُ التَّرْمِذِيُّ وَغَيْرُهُ .

67. Återberättat av Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: Att avstå från olämpliga (meningslösa) handlingar är en del av människans vackra islam. (at-Tirmidhi)

٦٨ – عَنْ عُمَرَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ لَا يُسْأَلُ الرَّجُلُ فِيمَ ضَرَبَ امْرَأَتَهُ – رَوَاهُ أَبُو دَاوُدَ وَغَيْرُهُ .

68. Återberättat av Umar (må Allah vara nöjd med honom). Profeten, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: Om en man slår sin hustru av en giltig anledning, kommer han inte att ställas till svars för det. (Abu Dawud)

Avsnitt: 6 – Taqwa

Taqwa [Ordet taqwa betyder lexikaliskt på arabiska att frukta, att undvika, att iaktta försiktighet, att avstå från och liknande. I enlighet med dessa betydelser används ordet taqwa i Koranen och haditherna huvudsakligen i en särskild och omfattande betydelse. Om människan ständigt håller fast vid en stark tro på Allah och handlar på livets alla områden, får hon förmågan och benägenheten att korrekt skilja mellan gott och ont. Därigenom uppstår en uppmuntran till goda handlingar och en avsky mot onda handlingar. Att i enlighet med ett sådant sinnestillstånd leva ett rättfärdigt liv kallas inom islamisk terminologi ”taqwa”. Det finns många verser och hadither om detta. (Översättaren)] .

قَالَ اللهُ تَعَالَى : يَأَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا اتَّقُوا اللَّهَ حَقَّ تَقَاتِهِ .

Den Allsmäktige Allah säger:

(1) ”O ni som tror! Frukta Allah så som det är rätt att frukta Honom.” (Sura Āl ʿImrān: 102)

وَقَالَ تَعَالَى : فَاتَّقُوا اللَّهَ مَا اسْتَطَعْتُمْ.

(2) ”Frukta Allah så mycket ni förmår.” (Sura at-Taghābun: 16)

وَقَالَ تَعَالَى : يَأَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا اتَّقُوا اللَّهَ وَقُولُوا قَوْلاً سَدِيدًا .

(3) ”O ni som tror! Frukta Allah och tala sanna ord.” (Sura al-Ahzāb: 70)

وَقَالَ تَعَالَى : وَمَنْ يُتَّقِ اللهَ يَجْعَلْ لَهُ مَخْرَجًا وَيَرْزُقْهُ مِنْ حَيْثُ لَا يَحْتَسِبُ.

(4) ”Den som fruktar Allah, honom bereder Han en utväg och försörjer honom från en källa han inte kan föreställa sig.” (Sura at-Talaq: 2–3)

وقَالَ تَعَالَى : إِنْ تَتَّقُوا اللهَ يَجْعَلْ لَكُمْ فُرْقَانًا وَيُكَفِّرْ عَنْكُمْ سَيِّئَاتِكُمْ وَيَغْفِرُ لَكُمْ وَاللَّهُ ذُو الْفَضْلِ الْعَظِيمِ .

(5) ”Om ni fruktar Allah kommer Han att ge er förmågan och kraften att skilja mellan gott och ont, avlägsna era synder från er och förlåta er. Och Allah är väldig.” (Sura al-Anfal: 29)

٦٩- عن أبي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَبْلَ يَا رَسُولَ اللَّهِ مَنْ أَكْرَمُ النَّاسِ ؟ قَالَ أَتْقَاهُمْ فَقَالُوا لَيْسَ عَنْ هَذَا نَسْأَلُكَ قَالَ فَيُوسُفُ نَبِيُّ اللَّهِ ابْنُ نَبِيِّ اللَّهِ بْنِ نَبِيِّ اللَّهِ بْنِ خَلِيلِ اللهِ قَالُوا لَيْسَ عَنْ هَذَا نَسْأَلُكَ قَالَ فَعَنْ

مَعَادِنِ الْعَرَبِ تَسْأَلُونِي؟ خَيَارُهُمْ فِي الْجَاهِلِيَّةِ خَيَارُهُمْ فِي الْإِسْلامِ إِذَا فَقُهُوا – متفق عليه . وَفَقَهُوا بِضَمَ الْقَافِ عَلَى الْمَشْهُورِ وَحُكِى كَسْرُهَا أَي عَلِمُوا أَحْكَامَ الشرع .

69. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, tillfrågades: Vem är den mest ärevördiga personen? Han sade: Den som har störst gudsfruktan. Följeslagarna sade: Det är inte detta vi frågar om. Han sade: Då är det Allahs profet Josef, vars far var Allahs profet, vars far var Allahs profet och vars far var Ibrahim, Allahs nära vän. Följeslagarna sade: Det är inte heller detta vi frågar dig om. Då sade Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom: Då frågar ni om de olika arabiska stammarna? (Vet att) de av dem som var goda under okunnighetens tid också är goda under islams tid, om de skaffar sig kunskap om religionen och sharia. (Al-Bukhari, Muslim)

عن أبي سَعِيدٍ الْخُدْرِي رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ إِنَّ الدُّنْيَا حُلْوَةٌ خَضِرَةٌ وَإِنَّ اللهَ مُسْتَخْلِفُكُمْ فِيهَا فَيَنْظُرُ كَيْفَ تَعْمَلُونَ فَاتَّقُوا الدنيا واتَّقُوا النِّسَاءَ فَإِنْ أَوَّلَ فِتْنَةِ بَنِي إِسْرَائِيلَ كَانَتْ فِي النِّسَاء –

رواه مسلم.

70. Berättat av Abu Saʿid al-Khudri (må Allah vara nöjd med honom). Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Världen är verkligen söt och lockande. Allah har gjort er till sina ställföreträdare på jorden för att se hur ni handlar. Var därför på er vakt beträffande världen och var även på er vakt beträffande kvinnorna och den prövning de kan innebära. Den första prövningen bland Israels barn uppstod nämligen genom kvinnorna. (Muslim)

۷۱- عَنِ ابْنِ مَسْعُودٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنَّ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ كَانَ يَقُولُ اللَّهُمَّ إِنِّي أَسْأَلُكَ الْهُدَى وَالتَّقى والعفاف والغنى – رواه مسلم .

71. Berättat av Ibn Masʿud (må Allah vara nöjd med honom). Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, brukade säga: O Allah! Jag ber Dig om vägledning, gudsfruktan, kyskhet och oberoende. (Muslim)

 ۷۲- عَنْ أَبِي طَرِيفِ عَدِي بْنِ حَاتِمِ الطَّائِي رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ سَمِعْتُ رَسُولَ الله صلى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ مَنْ حَلَفَ عَلَى يَمِيْنِ ثُمَّ رَأَى أَتْقَى لِلَّهِ مِنْهَا قليات التقوى – رواه مسلم .

72. Berättat av ʿAdi ibn Hatim at-Taʾi (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Jag hörde Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, säga: Om någon har svurit en ed om något och därefter ser en handling som innebär större gudsfruktan, ska han i detta fall utföra den handling som innebär större gudsfruktan. (Muslim)

عَنْ أَبِي أَمَامَة صُدَى بْنِ عَجْلانَ الْبَاهِلِي رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ سَمِعْتُ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَخْطُبُ فِي حَجَّةِ الْوَدَاعِ فَقَالَ اتَّقُوا اللهَ وَصَلُّوا خَمْسَكُمْ وَصُوْمُوا شَهْرَكُمْ وَادُّوا زَكَاةَ أَمْوَالِكُمْ وَأَطِيعُوا أَمْرَاءَكُمْ تَدْخُلُوا

جَنَّةَ رَبِّكُمْ – رَوَاهُ التَّرْمِذِي فِي آخِرِ كِتَابِ الصَّلاةِ وَقَالَ حَدِيثٌ حَسَنٌ صَحِيحٌ .

73. Abu Umāma Suday ibn Ajlān al-Bāhilī (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Jag hörde Allahs sändebud (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) säga i sitt tal under avskedspilgrimsfärden: Frukta Allah, förrätta de fem dagliga bönerna, fasta under ramadan, ge zakat på er egendom och lyd era ledare; då kommer ni att träda in i er Herres paradis.

Imam at-Tirmidhī återberättade denna hadith i Kitāb as-Salāt och bedömde den som hasan och sahīh.

Avsnitt: 7 – Yaqīn och tawakkul

Yaqīn och tawakkul [På arabiska betyder ordet yaqīn en viss och fast övertygelse, utan någon som helst tvivel, tvekan, betänklighet eller osäkerhet. I Koranen nämns tre typer av yaqīn. (1) ʿilm al-yaqīn, det vill säga en övertygelse grundad på argument och kunskap; (2) ʿayn al-yaqīn, det vill säga en övertygelse grundad på vad man ser med egna ögon; (3) haqq al-yaqīn, det vill säga en övertygelse grundad på faktisk erfarenhet.]

Som exempel kan nämnas att någon på ett tillförlitligt sätt får veta att det brinner någonstans. Hans tro på detta faktum kallas ʿilm al-yaqīn. Därefter ser han elden med egna ögon, och den övertygelse som då uppstår hos honom kallas ʿayn al-yaqīn. Sedan rör han vid elden med sin egen hand, och den övertygelse han då får kallas haqq al-yaqīn.

Ordet tawakkul betyder att hysa tillit, förlita sig på och lita på. I Koranens och hadithens terminologi innebär tawakkul att man, i enlighet med islams föreskrifter, med full kraft och fast beslutsamhet utför en handling och samtidigt för dess framgång hyser tillit till Allah och förlitar sig på Honom.

Det finns ingen motsättning mellan att handla och tawakkul. De kompletterar varandra. Det är Allah som har befallt människan att handla och anstränga sig. Hur skulle man då kunna förlita sig på Honom genom att trotsa Hans befallning? Att handla är världens ordning. Allah har sänt människan till världen just för att hon ska handla. Därför måste människan handla, och hon måste fortsätta att handla. Det är när man handlar som man behöver tawakkul för att nå framgång. Om man inte handlar uppstår frågan om tawakkul inte alls. Man måste fullt ut använda sina färdigheter, sin kunskap och sin arbetsförmåga, men för framgången måste man förlita sig enbart på Allah. Alltings nycklar och framgång ligger nämligen i Hans hand. (Översättaren)] .

قَالَ اللهُ تَعَالَى : وَلَمَّا رَأَى الْمُؤْمِنُونَ الْأَحْزَابَ قَالُوا هُذَا مَا وَعَدَنَا اللَّهُ وَرَسُولُهُ وَصَدَقَ اللهُ وَرَسُولُهُ وَمَا زَادَهُمُ الأَ إِيْمَانًا وَتَسْلِيمًا

Den Allsmäktige Allah säger:

(1) ”Och när de troende fick se de anfallande trupperna sade de: ’Detta är det som Allah och Hans Sändebud har lovat oss; Allah och Hans Sändebud har sannerligen talat sanning.’ Detta ökade deras tro och deras underkastelse inför Allah.” (Sura al-Ahzab: 22)

وَقَالَ تَعَالَى : الَّذِينَ قَالَ لَهُمُ النَّاسُ إِنَّ النَّاسَ قَدْ جَمَعُوا لَكُمْ فَاخْشَوْهُمْ فَزَادَهُمْ إِيمَانًا وَقَالُوا حَسْبُنَا اللهُ وَنِعْمَ الْوَكِيلُ فَانْقَلَبُوا بِنِعْمَةٍ مِّنَ اللَّهِ وَفَضْلٍ لَمْ يَمْسَسْهُمْ سُوءٌ وَاتَّبَعُوا رِضْوَانَ اللهِ وَاللَّهُ ذُو فَضْلٍ عَظِيمٌ .

(2) ”Och när de fick höra att människor sade till dem: ’En väldig armé har samlats mot er, så frukta dem’, ökade detta endast deras tro, och de svarade: ’Allah är tillräcklig för oss, och Han är den bästa Beskyddaren.’ Till slut återvände de med Allahs nåd och gåvor utan att ha drabbats av någon skada. De följde Allahs välbehag, och Allah är ägare av en väldig ynnest.” (Sura Aal Imran: 173–174)

 وَقَالَ تَعَالَى : وَتَوَكَّلْ عَلَى الْحَيِّ الَّذِي لَا يَمُوتُ .

(3) ”Förtrösta på den evigt Levande Allah, Han som aldrig dör.” (Sura al-Furqan: 58)

 وَقَالَ تَعَالَى : وَعَلَى اللهِ فَلْيَتَوَكَّلِ الْمُؤْمِنُونَ .

(4) ”De troende bör förtrösta på Allah allena.” (Sura Ibrahim: 11)

وَقَالَ تَعَالَى : فَإِذَا عَزَمْتَ فَتَوَكَّلْ عَلَى الله

(5) ”När du väl har fattat det slutgiltiga beslutet, förlita dig då på Allah.” (Sura Āl ʿImrān: 159)

 وَقَالَ تَعَالَى : وَمَنْ يُتَوَكَّلْ عَلَى اللَّهِ فَهُوَ حَسْبُهُ .

(6) ”Den som förlitar sig på Allah – Han är tillräcklig för honom.” (Sura at-Talāq: 3)

وَقَالَ تَعَالَى : إِنَّمَا الْمُؤْمِنُونَ الَّذِينَ إِذَا ذُكِرَ اللَّهُ وَجِلَتْ قُلُوبُهُمْ وَإِذَا تُلِيَتْ عَلَيْهِمْ آيَاتُهُ زَادَتْهُمْ إِيمَانًا وَعَلَى رَبِّهِمْ يَتَوَكَّلُونَ .

(7) ”De troende är endast de vars hjärtan bävar när Allah nämns, och när Hans verser reciteras för dem stärks deras tro. Och de förlitar sig enbart på sin Herre.” (Sura al-Anfāl: 2)

Det finns dessutom många fler verser i Koranen om tawakkul.

وأما الْأَحَادِيثُ :

٧٤- عَنِ ابْنِ عَبَّاسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ عُرِضَتْ عَلَى الْأَمَمُ فَرَأَيْتُ النَّبِي وَمَعَهُ الرُّهَيْطُ وَالنَّبِيِّ وَمَعَهُ الرَّجُلُ والرجلان والنَّبِي وَلَيْسَ مَعَهُ أَحَدٌ إِذ رَفَعَ لِى سَوَادٌ عَظِيمٌ فَظَنَنْتُ أَنَّهُمْ

أُمَّتِي فَقِيلَ لي هذا مُوسَى وَقَوْمُهُ ولكن انظر إلى الأفُقِ فَنَظَرْتُ فَإِذَا سَوَادٌ عَظِيمٌ فَقِيلَ لِي أَنْظُرُ إِلَى الْأُفُقِ الْآخَرِ فَإِذَا سَوَادٌ عَظِيمٌ فَقِيلَ لِي هَذِهِ أُمْتُكَ وَمَعَهُمْ سَبْعُونَ الْفًا يَدْخُلُونَ الْجَنَّةَ بِغَيْرِ حِسَابٍ وَلَا عَذَابٍ ثُمَّ

نَهَضَ فَدَخَلَ مَنْزِلَهُ فَخَاضَ النَّاسُ فِي أُولئِكَ الَّذِينَ يَدْخُلُونَ الْجَنَّةَ بِغَيْرِ حِسَابٍ وَلَا عَذَابٍ فَقَالَ بَعْضُهُمْ فَلَعَلَّهُمُ الَّذِينَ صَحِبُوا رَسُولَ الله صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَقَالَ بَعْضُهُمْ فَلَعَلَّهُمُ الَّذِين ولدوا في الإِسْلامِ فَلَمْ يُشْرِكُوا

بِاللَّهِ شَيْئًا وَذَكَرُوا أَشْيَاءَ فَخَرَجَ عَلَيْهِمْ رَسُولُ الله صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ مَا الَّذِي تَخُوضُونَ فِيهِ؟ فَأَخْبَرُوهُ فَقَالَ هُمُ الَّذِينَ لا يَرْقُونَ وَلَا يَسْتَرْقُوْنَ وَلَا يَتَطيرُونَ وَعَلَى رَبِّهِمْ يَتَوَكَّلُونَ فَقَامَ عكاشة بنُ مِحْصَنٍ فَقَالَ أَدْعُ

اللهَ أَنْ يَجْعَلَنِي مِنْهُمْ فَقَالَ أَنْتَ مِنْهُمْ ثُمَّ قَامَ رَجُلٌ آخَرُ فَقَالَ ادْعُ اللهَ أَنْ يُجْعَلْنِي مِنْهُمْ فَقَالَ سَبَقَكَ بِهَا عُكاشة. متفق عليه الرهيط بضم الراء تَصْغِيرُ رَهْطٍ وَهُمْ دُونَ عَشَرَةِ أَنْفُسِ وَالْأُفُقُ النَّاحِيَةُ وَالْجَانِبُ وَعُكَاشَةُ بِضَمِّ

الْعَيْنِ وَتَشْدِيدِ الْكَافِ وَيَتَخْفِيفِهَا وَالتَّشْدِيدُ أَفْصَحُ .

74. Återberättat från Ibn al-ʿAbbās (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: ”Nationerna visades för mig (i en dröm eller under miʿrāj). Jag såg en profet med en liten grupp, en annan profet med en eller två personer, och ytterligare en profet som inte hade någon med sig. Plötsligt visades jag en väldig grupp. Jag tänkte: ’Detta är min nation.’ Då sades det till mig: ’Detta är Mūsā (Mose) och hans nation. Men titta mot himlens horisont.’ Jag tittade och såg där en väldig grupp. Sedan ombads jag att titta mot en annan del av himlens horisont. Jag tittade och såg även där en väldig grupp. Därefter sades det till mig: ’Dessa är din nation. Av dem kommer sjuttio tusen att träda in i paradiset utan räkenskap och utan straff.’ Ibn al-ʿAbbās sade: Sedan reste sig Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, därifrån och gick till sina privata rum. Under tiden samtalade följeslagarna om de människor som skulle träda in i paradiset utan räkenskap och utan straff. Några sade: ’Kanske är det de som fick äran att vara Allahs sändebuds följeslagare.’ Andra sade: ’Det verkar vara de som föddes under islam och inte satte något vid Allahs sida.’ Så fortsatte följeslagarna att säga olika saker. Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, kom ut och sade: ’Vad samtalar ni om?’ De berättade för honom vad saken gällde. Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: ’Det är de som varken använder amuletter och besvärjelser eller låter andra göra det åt dem, som inte tar något som ett gott eller ont omen och som enbart förlitar sig på sin Herre, Allah.’ ʿUkkāsha ibn Miḥṣan (må Allah vara nöjd med honom) reste sig och sade: ’Be Allah att låta mig höra till dem.’ Han sade: ’Du hör till dem.’ Sedan reste sig en annan man och sade: ’Be Allah att även låta mig räknas bland dem.’ Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: ’ʿUkkāsha har hunnit före dig.’ (al-Bukhārī och Muslim)

ى اللهُ عَنْهُمَا أَيْضًا أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ ٧٥ – عَنِ ابْنِ عَبَّاسٍ رَضِيا وَسَلَّمَ كَانَ يَقُولُ اللهُمَّ لَكَ أَسْلَمْتُ وَبِكَ أمَنْتُ وَعَلَيْكَ تَوَكَّلْتُ وَإِلَيْكَ أَنَبْتُ وَبَكَ خَاصَمْتُ اللَّهُمَّ أَعُوذُ بِعِزَّتِكَ لَا إِلَهَ إِلَّا أَنْتَ أَنْ تُضِلَّنِي أَنْتَ الْحَيُّ

الَّذِي لَا تَمُوتُ والجنَّ وَالْإِنسُ يَمُوتُونَ – متفق عليه وهذا لفظ مُسْلِمِ وَاخْتَصَرَهُ الْبُخَارِيُّ .

75. Det har berättats av Ibn ʿAbbās (må Allah vara nöjd med honom). Allahs sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, brukade säga: ”O Allah! För Din skull har jag antagit islam, det vill säga underkastat mig, jag har trott på Dig, förlitat mig på Dig, vänt mig till Dig och sökt avgörandet hos Dig. O Allah! Jag söker skydd i Din ära, så att Du inte låter mig gå vilse. Det finns ingen gud utom Du. Du är den Evige, den Levande. Du dör inte, medan alla jinner och människor kommer att dö.” (al-Bukhārī och Muslim)

Hadithens ursprungliga ordalydelse är Imām Muslims. Imām al-Bukhārī återberättade den i förkortad form.

٧٦- عَنِ ابْنِ عَبَّاسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا أَيْضًا قَالَ حَسْبُنَا اللَّهُ وَنِعْمَ الْوَكِيلُ قَالَهَا إِبْرَاهِيمُ عَلَيْهِ السَّلامُ حِينَ أُلْقِيَ فِي النَّارِ وَقَالَهَا مُحَمَّدٌ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ حِيْنَ قَالُوا إِنَّ النَّاسَ قَدْ جَمَعُوا لَكُمْ فَاخْشَوْهُمْ فَزَادَهُمْ إِيْمَانًا

وَقَالُوا حَسْبُنَا اللَّهُ وَنِعْمَ الْوَكِيلُ – رَوَاهُ الْبُخَارِيُّوَفِي رِوَايَةٍ لَهُ عَنِ ابْنِ عَبَّاسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا قَالَ كَانَ أُخِرَ قَوْلِ إِبْرَاهِيمَ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ حِيْنَ الْقِيَ فِي النَّارِ حَسْبِيَ اللَّهُ وَنِعْمَ الْوَكِيلُ .

76. Det har berättats av Ibn ʿAbbās (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: När Ibrāhīm, frid vare med honom, kastades i elden sade han: ”Allah är tillräcklig för mig, och Han är den bästa Beskyddaren.” Och när människorna sade till Muhammad, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, och hans följeslagare: ”Avgudadyrkarna har samlat sig mot er, så frukta dem”, ökade detta deras tro, och de sade: ”Allah är tillräcklig för oss, och Han är den bästa Beskyddaren.” (al-Bukhārī)

I en annan återberättelse av al-Bukhārī sägs det att Ibn ʿAbbās (må Allah vara nöjd med honom) sade: Efter att Ibrāhīm, frid vare med honom, hade kastats i elden var hans sista ord: ”Allah är tillräcklig för mig, och Han är den bästa Beskyddaren.”

۷۷- عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ يَدْخُلُ الْجَنَّةَ أَقوَامٌ أَفْئِدَتُهُم مِثلُ أَفْئِدَةِ الطير. رواه مسلم قبْلَ مَعْنَاهُ مُتَوَكَّلُونَ وَقِيلَ قُلُوبُهُمْ رَقِيقَةٌ.

77. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Många människor kommer att träda in i paradiset vars hjärtan liknar fåglars hjärtan (det vill säga att deras hjärtan är milda och att de förlitar sig på Allah). (Muslim)

۷۸- عَنْ جَابِرٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنَّهُ غَزَا مَعَ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قِبَلَ نَجْدٍ فَلَمَّا قَفَلَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَفَلَ مَعَهُمْ فَأَدْرَكَتْهُمُ الْقَائِلَةُ في وَادٍ كَثِيرِ الْعِضَاءِ فَنَزَلَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ

وَتَفَرِّقَ النَّاسُ يَسْتَظُلُّونَ بالشَّجَرِ وَنَزَلَ رَسُولُ الله صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ تَحْتَ سَمُرَةٍ فَعَلَّقَ بِهَا سَيْفَهُ وَنَمَّنَا نَوْمَةً فَإِذَا رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَدْعُونَا وَإِذَا عِنْدَهُ أَعْرَابِي فَقَالَ إِنْ هَذَا اخْتَرَطَ عَلَى سَيْفِي وَأَنَا

نَائِمٌ فَاسْتَيْقَظْتُ وَهُوَ فِي يَدِهِ صَلْنَا قَالَ مَنْ يَمْنَعُكَ مِنَى ؟ قُلْتُ اللهُ ثَلاثًا وَلَمْ يُعَاقِبُهُ وَجَلَسَ. متفق عليهوفِي رِوَايَةٍ قَالَ جَابِرٌ كُنَّا مَعَ رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بِذَاتِ الرِّقَاعِ فَإِذَا أَتَيْنَا عَلَى شَجَرَةٍ ظليلَةٍ تَرَكْنَاهَا

لِرَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَجَاءَ رَجُلٌ مِنَ الْمُشْرِكِينَ وَسَيْفَ رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مُعَلِّقٌ بِالشَّجَرَةِ فَاخْتَرَطَهُ فَقَالَ تَخَافُنِي؟ قَالَ لَا قَالَ فَمَنْ يُمْنَعُكَ مِنِّي ؟ قَالَ اللَّهُ. وَفِي رِوَايَةِ أَبِي بَكْرِ الْإِسْمَاعِيلِي

فِي صَحِيحِهِ قَالَ مَنْ يَمْنَعُكَ مِنِّي؟ قَالَ اللَّهُ قَالَ فَسَقَطَ السَّيْفُ مِنْ يَدِهِ فَأَخَذَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ السَّيْفَ فَقَالَ مَنْ يُمْنَعُكَ مِنِّي فَقَالَ كُنْ خَيْرَ أَخِرٍ فَقَالَ تَشْهَدُ أَنْ لَا إِلَهَ إِلَّا اللَّهُ وَآتِي رَسُولُ اللهِ ؟ قَالَ لا

وَلَكِنِّي أَعَاهِدُكَ أَنْ لا أَقَاتِلَكَ وَلَا أَكُونَ مَعَ قَوْمٍ يُقَاتِلُونَكَ فَخَلَى سَبِيلَهُ فَأَتَى أَصْحَابَهُ فَقَالَ جِئْتُكُمْ مِنْ عِنْدِ خَيْرِ النَّاسِ . قَولُهُ قَفَلَ أَى رَجَعَ وَالْعِضَاهُ الشَّجَرُ الَّذِي لَهُ شَوْكَ وَالسَّمَرَةُ بِفَتْحِ السِّينِ وَضَمَ الْمِيمِ الشَّجَرَةُ مِنَ

الطَّلْحِ وَهِيَ الْعِظَامُ مِنْ شَجَرِ الْعِضَاءِ وَاخْتَرَطَ السَّيْفَ أَي سَلَهُ وَهُوَ فِي يَدِهِ صَلْنَا أَيْ مَسْلُولاً وَهُوَ بِفَتْحِ الصَّادِ وَضَمِّهَا .

৭৮. Återberättat av Jabir (må Allah vara nöjd med honom). Han deltog i jihad tillsammans med Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, i Najd-området. När Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, återvände, återvände även han tillsammans med honom. Vid middagstid kom de alla fram till en plats med många taggiga buskar och träd. Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, slog läger där, medan de andra människorna spred ut sig för att söka skugga under träden. Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, gick till skuggan av ett akaciaträd och hängde sitt svärd i trädet. Vi somnade alla. Plötsligt började Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, kalla på oss. En beduin befann sig hos honom. Han sade: ”Denne man försökte hugga mig med mitt svärd medan jag sov. När jag vaknade såg jag ett oskadat svärd i hans hand. Han sade till mig: ’Vem kan nu rädda dig från mig?’ Jag sade tre gånger: ’Allah.’” Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, straffade inte mannen utan satte sig ner. Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

I en annan återberättelse från Jabir (må Allah vara nöjd med honom) sägs det: Vi var tillsammans med Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, under slaget vid Dhat al-Riqa. Vi kom fram till ett träd som gav skugga och lämnade det åt Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, för hans vila. En man bland polyteisterna kom dit. Allahs Sändebuds, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, svärd hängde då i trädet. Han tog ner svärdet och sade: ’Är du rädd för mig?’ Han svarade: ’Nej.’ Han sade igen: ’Vem kan då rädda dig från mig?’ Han svarade: ’Allah.’

I den återberättelse som Abu Bakr al-Isma’ili nämner i sin autentiska samling sägs det att polyteisten sade: ’Vem kan rädda dig från mig?’ Han svarade: ’Allah.’ Då föll svärdet ur mannens hand. Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, tog upp svärdet och sade till honom: ’Vem kan rädda dig från mig?’ Han svarade: ’Bli den bästa av dem som griper.’ Han sade: ’Vittnar du att det inte finns någon gud utom Allah och att jag är Allahs Sändebud?’ Han svarade: ’Nej. Jag lovar dig dock att jag inte ska kämpa mot dig och inte heller hjälpa dem som kämpar mot dig.’ Då lät han honom gå. Därefter kom polyteisten till sina följeslagare och sade till dem: ’Jag har kommit tillbaka till er efter att ha mött den bästa av alla människor.’

۷۹- عَنْ عُمَرَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ سَمِعْتُ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ لَوْ أَنَّكُمْ تَتَوَكَّلُونَ عَلَى اللهِ حَقَّ تَوَكَّلِه لَرَزَقَكُمْ كَمَا يَرْزُقُ الطَّيْرَ تَغْدُو خمَاصًا وَتَرُوحُ بِطَانًا . رَوَاهُ التَّرْمِذِى وَقَالَ حَدِيثٌ حَسَنٌ .

مَعْنَاهُ تَذْهَبُ أَوَّلَ النَّهَارِ خِمَاصًا أَى ضَامِرَةَ البُطُونِ مِنَ الْجُوعِ وَتَرْجِعُ آخِرَ النَّهَارِ بطانًا أَي مُمْتَلَثَةَ الْبُطُون .

৭৯. Återberättat av Umar (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Jag hörde Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, säga: ’Om ni verkligen förlitade er på Allah, skulle Han försörja er på samma sätt som Han försörjer fåglarna. De lämnar sina bon på morgonen med tomma magar och återvänder på kvällen med mätta magar.’

Imam al-Tirmidhi har återberättat denna hadith och klassificerat den som hasan.

عَنْ أَبِي عِمَارَةَ الْبَرَاءِ بْنِ عَازِبٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَا فُلانُ إِذَا أَوَيْتَ إِلَى فِرَاشِكَ فَقُلْ اللَّهُمَّ أَسْلَمْتُ نَفْسِي إِلَيْكَ وَوَجْهُتُ وَجْهِي إِلَيْكَ وَفَوَّضْتُ أَمْرِى إِلَيْكَ وَالْجَأْتُ ظَهْرِي إِلَيْكَ

رَغْبَةً ورَهْبَةً إِلَيْكَ لا مَلْجَاءَ وَلَا مَنْجَا مِنْكَ إِلا إِلَيْكَ أَمَنْتُ بِكِتَابِكَ الَّذِي أَنْزَلْتَ وَنَبِيِّكَ الَّذِي أَرْسَلْتَ فَإِنَّكَ إِنْ مِنْ مِنْ لَيُلَتِكَ مِنْ عَلَى الْفِطْرَةِ وَإِنْ أَصْبَحْتَ أصبت خيرا – متفق عليه وفي رواية في الصَّحِيحَيْنِ عَنِ الْبَرَاءِ قَالَ

قَالَ لِي رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِذَا آتَيْتَ مَضْجَعَكَ فَتَوَضَّا وُضُوءَكَ لِلصَّلَاةِ ثُمَّ اضطجع عَلَى شِقِّكَ الْأَيْمَنِ وَقُلْ وَذَكَرَ نَحْوَهُ ثُمَّ قَالَ وَاجْعَلْهُنَّ آخِرَ مَا تَقُولُ .

80. Berättat av al-Barā ibn ʿĀzib (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade: ”Du där! När du går och lägger dig på din bädd, säg: ’O Allah! Jag överlämnar mig själv åt Dig, jag vänder mitt ansikte mot Dig, jag överlämnar min angelägenhet åt Dig och lutar min rygg mot Dig. Allt detta gör jag av fruktan för Dig och i hopp om Din belöning. Det finns ingen tillflykt och ingen räddning utom hos Dig. Jag tror på Din Bok, som Du har uppenbarat, och på Din profet, som Du har sänt.’” Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade: ”Om du dör samma natt, kommer du att dö i islam; och om du lever till morgonen kommer du att uppnå det goda.”

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith. I en annan återberättelse från al-Bukhari och Muslim sägs det: al-Barā (må Allah vara nöjd med honom) sade: Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade till mig: ”När du går och lägger dig, gör wudu såsom du gör wudu inför bönen. Lägg dig sedan på din högra sida och läs denna åkallan.” Därefter läste han den ovan nämnda åkallan. Han sade: ”Låt detta vara det sista du säger.”

اللَّهِ بْنِ عُثْمَانَ بْنِ عَامِرِ بْنِ اللهُ عَنْهُ عَبد الله ۱- عَنْ أَبِي بَكْرِ الصِّدِّيقِ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ . عُمَرَ بْنِ كَعْبِ ابْنِ سَعْدِ بْنِ تَيْمِ بْنِ مُرَّةَ بْنِ كَعْبِ بْنِ لُغَيِّ بْنِ غَالِبِ الْقُرَيْشِي التَّيْمِيِّ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ وَهُوَ وَآبُوهُ وَأُمُّهُ صَحَابَةٌ رَضِيَ

اللَّهُ عَنْهُمْ قَالَ نَظَرْتُ إِلَى اقدام الْمُشْرِكِينَ وَنَحْنُ فِي الْغَارِ وَهُمْ عَلَى رُؤُوسِنَا فَقُلْتُ يَا رَسُولَ اللَّهِ لَوْ أَنَّ أَحَدَهُمْ نَظَرَ تَحْتَ قَدَمَيْهِ لَأَبْصَرْنَا فَقَالَ مَا ظَنُّكَ يَا أَبَا بَكْرِ بِاثْنَيْنِ اللَّهُ ثالثهما – متفق عليه .

81. Berättat av Abu Bakr as-Siddiq (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: När jag befann mig i grottan tillsammans med Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) såg jag på avgudadyrkarnas fötter. De befann sig då ovanför våra huvuden (detta var under utvandringen). Jag sade: ”O Allahs Sändebud! Om någon av dem nu tittar ned mellan sina fötter, kommer han att se oss.” Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade: ”O Abu Bakr! Vad tror du om två personer vars tredje är Allah?” (al-Bukhari och Muslim)

۲- عَنْ أَمِّ الْمُؤْمِنِينَ أُمِّ سَلَمَةَ وَاسْمُهَا هِندُ بِنْتِ أَبِي أُمَيَّةَ حُذَيْفَةَ الْمَخْزُومِيَّةِ رَضِيَ اللهُ عَنْهَا أَنَّ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ كَانَ إِذَا خَرَجَ مِنْ بَيْتِهِ قَالَ بِسْمِ اللهِ تَوَكَّلْتُ عَلَى اللهِ اللَّهُمَّ إِنِّي أَعُوذُ بِكَ أَنْ أَضِلَّ أَوْ أَضَلَّ أَوْ

أَزِلَ أَوْ أَزَلَ أَوْ أَظْلِمَ أَوْ أَظْلَمَ أَوْ أَجْهَلَ أَوْ يُجْهَلَ عَلَى – (حَدِيث صَحِيح)رواه أبو داودَ وَالتَّرْمِذِى وَغَيْرُهُمَا بِأَسَانِيدَ صَحِيحَةٍ قَالَ التَّرْمِذِى حَدِيثٌ حَسَنٌ صَحِيحٌ وَهَذَا لَفْظُ أَبِي دَاوُدَ .

82. Det har berättats från de troendes moder Umm Salama (må Allah vara nöjd med henne) att Profeten (Allahs välsignelser och frid vare med honom) brukade säga när han lämnade sitt hem: ”I Allahs namn ger jag mig av och till Honom sätter jag min lit. O Allah! Jag söker skydd hos Dig från att gå vilse eller att förledas, från att avvika från religionen eller att ledas bort från den, från att göra någon orätt eller att själv bli orättvist behandlad, och från att handla okunnigt eller att utsättas för okunnighet.”

Imam Abu Dawud, Imam at-Tirmidhi och andra imamer har återberättat denna hadith med en autentisk berättarkedja, och Imam at-Tirmidhi har betecknat den som hasan och autentisk. Hadithens ordalydelse här är dock hämtad från Abu Dawud.

– عَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَنْ قَالَ يَعْنِي إِذَا خَرَجَ مِنْ بَيْتِهِ بِسْمِ اللهِ تَوَكَّلْتُ عَلَى اللَّهِ وَلَا حَوْلَ وَلَا قُوَّةَ إِلَّا بِاللهِ يُقَالُ لَهُ هُدِيَّتَ وَكُفِيتَ وَوُقِيْتَ وَتَنَحَى عَنْهُ الشَّيْطَانُ رَوَاهُ أَبُو دَاوُدَ

والترمذي وَالنِّسَائِيُّ وَغَيْرُهُمْ وَقَالَ التِرْمِذِى حَدِيْثٌ حَسَنٌ زَادَ أَبُو دَاوُدَ فَيَقُولُ يَعْنِي الشَّيْطَانَ لِشَيْطَانِ أَخَرَ كَيْفَ لَكَ بِرَجُلٍ قَدْ هُدِى وَكُفِي وَوُقِي؟

83. Det har berättats från Anas (må Allah vara nöjd med honom) att Allahs sändebud (Allahs välsignelser och frid vare med honom) sade: ”Den som säger när han lämnar sitt hem: ’I Allahs namn ger jag mig av och till Allah sätter jag min lit. Det finns ingen förmåga och ingen kraft hos någon annan än Allah’”, till honom sägs: ”Du har blivit vägledd, du har fått tillräckligt och du har blivit beskyddad.” Och Satan drar sig bort från honom.

Hadithen har återberättats från Abu Dawud, at-Tirmidhi och an-Nasa’i, och at-Tirmidhi har betecknat den som en hasan-hadith. I Abu Dawud finns dessutom följande: Satan säger till en annan Satan: ”Hur skulle du kunna få makt över den som har blivit vägledd, fått tillräckligt och blivit beskyddad?”

٨٤- وَعَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ كَانَ أَخَوَانِ عَلَى عَهْدِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَكَانَ أَحْدُهُمَا يَأْتِي النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَالْآخَرُ يَحْتَرِفُ فَشَكَا الْمُحْتَرِفُ أَخَاهُ لِلنَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ لَعَلَّكَ تُرْزَقُ

بِهِ – رَوَاهُ التَّرْمِذِي بِاسْنَادِ صَحِيحِ عَلَى شَرْطِ مُسْلِمٍ يَحْتَرِفُ يَكْتَسِبُ وَيَتَسَبِّبُ .

84. Anas (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: På Profetens tid (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) fanns det två bröder. Den ene brukade komma till Profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom), medan den andre var upptagen med sitt yrke. En dag kom den arbetsupptagne brodern till Profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) och klagade på sin bror. Allahs sändebud (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) sade: ”Det är mycket möjligt att du får din försörjning genom honom.” (Tirmidhi)

Avsnitt 8 – Istiqāmah eller ståndaktig hängivenhet

Istiqāmah eller ståndaktig hängivenhet (Ordet istiqāmah betyder huvudsakligen fasthet och rakhet. För att kunna följa Allahs väg och utan kompromisser möta alla hinder och svårigheter måste den troende förbli ståndaktig, orubblig och fast i sin tro, sitt tänkande, sina handlingar och sin karaktär. Han måste överge krokiga tankar och vägar och alltid följa denna väg rakt fram. Inom islamisk terminologi kallas denna fasthet och rakhet istiqāmah. (Översättaren))

قَالَ اللَّهُ تَعَالَى : فَاسْتَقِمْ كَمَا أُمِرْتَ .

Den Allsmäktige Allah säger:

(1) ”Håll dig ståndaktig på trons väg, såsom du har blivit befalld.” (Sura Hud: 112)

وَقَالَ تَعَالَى : إِنَّ الَّذِينَ قَالُوا رَبُّنَا اللهُ ثُمَّ اسْتَقَامُوا تَتَنَزَّلُ عَلَيْهِمُ الْمَلَائِكَةُ أَنْ لا تَخَافُوا وَلَا تَحْزَنُوا وَأَبْشِرُوا بِالْجَنَّةِ الَّتِي كُنتُمْ تُوعَدُونَ نَحْنُ أَوْلِيَاؤُكُم فِي الْحَيَاةِ الدُّنْيَا وَفِي الْآخِرَةِ وَلَكُمْ فِيهَا مَا تَشتَهِي أَنْفُسُكُمْ وَلَكُمْ فِيْهَا

مَا تَدْعُونَ نُزُلاً مِنْ غَفُورٍ رَّحِيم .

(2) ”De som uppriktigt säger: ’Allah är vår Herre’ och sedan står fasta vid detta, till dem kommer änglarna ned och säger: ’Var inte rädda och sörj inte, utan ta emot det glädjebudskap om paradiset som ni har blivit lovade. Vi är era vänner i detta jordiska liv och även i det kommande livet. Där kommer ni att få allt som era hjärtan önskar och allt ni ber om. Detta får ni som gästgåva från Allah, den som är ständigt förlåtande och barmhärtig.’” (Sura Hā-Mīm as-Sajda: 30, 31, 32)

وَقَالَ تَعَالَى : إِنَّ الَّذِينَ قَالُوا رَبُّنَا اللهُ ثُمَّ اسْتَقَامُوا فَلَا خَوْفٌ عَلَيْهِمْ وَلَا هُمْ يَحْزَنُونَ أُولَئِكَ أَصْحَابُ الْجَنَّةِ خَالِدِينَ فِيهَا جَزَاءً بِمَا كَانُوا يَعْمَلُونَ .

(3) ”De som uppriktigt säger: ’Allah är vår Herre’ och sedan står fasta vid detta, de ska inte känna någon rädsla och inte heller sörja. Som belöning för det de gjorde i det jordiska livet ska de vara paradisets invånare och förbli där för evigt.” (Sura al-Ahqāf: 13, 14)

٨٥ عَنْ أَبِي عَمْرُو وَقَبْلَ أَبِي عَمْرَةَ سُفْيَانَ بْنِ عَبْدِ اللَّهِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ قُلْتُ يَا رَسُولَ اللهِ قُلْ لِي فِي الْإِسْلامِ قَوْلاً لَا أَسْأَلُ عَنْهُ أَحَدًا غَيْرَكَ قَالَ قُلْ أمَنْتُ بِاللهِ ثُمَّ اسْتَقِمْ – رواه مسلم .

85. Sufyān ibn ʿAbdullāh (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Jag sade: ”Allahs Sändebud! Säg något till mig om islam så att jag inte behöver fråga någon annan än dig om det.” Han sade: ”Säg: ’Jag tror på Allah’, och håll sedan fast vid detta.” (Muslim)

٨٦- عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَارِبُوا وَسَدِّدُوا وَاعْلَمُوا أَنَّهُ لَنْ يُنْجُوَ أَحَدٌ مِنْكُمْ بِعَمَلِهِ قَالُوا وَلَا أَنْتَ يَا رَسُولَ الله؟ قَالَ وَلَا أَنَا إِلا أَن يَتَغَمَّدَنِي اللهُ بِرَحْمَةٍ مِنْهُ وَفَضْل – رواه

مسلم . وَالْمُقَارَبَةُ الْقَصْدُ الذى لا غُلُو فِيهِ وَلَا تَقْصِيرَ وَالسَّدَادُ الْاسْتَقَامَةُ وَالْأَصَابَةُ وَيَتَعَمَّدُنِي يُلْبِسُنِي وَيَسْتُرُنِي. قَالَ الْعُلَمَاءُ مَعْنَى الْإِسْتِقَامَةِ لُزُوْمُ طَاعَةِ اللَّهِ تَعَالَى قَالُوا وَهِيَ مِنْ جَوَامِعِ الكَلِم وَهِيَ نِظَامُ الْأُمُورِ وَبِاللَّهِ

التَّوْفِيقِ.

86. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Håll er till måttfullhet och stå fasta vid den. Och vet att ingen av er kommer att bli räddad genom sina gärningar. Följeslagarna frågade: ”Allahs sändebud, gäller det även dig?” Han sade: ”Inte heller jag, om inte Allah omsluter mig med sin barmhärtighet och nåd.” (Muslim)

Avsnitt 9 – Att begrunda Allahs storslagna skapelse, det jordiska livets förgänglighet, förhållandena i det kommande livet och allt som rör dessa båda, samt sätt att avhjälpa själens brister och uppmuntras att förbli ståndaktig i religionen

Att begrunda Allahs storslagna skapelse, det jordiska livets förgänglighet, förhållandena i det kommande livet och allt som rör dessa båda, samt sätt att avhjälpa själens brister och uppmuntras att förbli ståndaktig i religionen [Allah är den ende Skaparen, och allt annat är Hans skapelse. Genom att tänka över och studera skapelsen får man, tillsammans med kunskap om Skaparen, bevis på Hans storhet och oändliga makt. Människan är en förunderlig skapelse. Å ena sidan är hon Hans tjänare, och å andra sidan är hon Hans ställföreträdare. Människan har båda dessa relationer till Skaparen. Endast genom att rätt förstå och upprätthålla dessa relationer kan människan fullgöra sitt ansvar och sina plikter och uppnå verkligt välstånd och framgång samt räddning och belöning i denna värld och i det kommande livet. Därför är det nödvändigt att tänka över och studera all skapelse, inklusive människans egen varelse. (Översättaren)]

قَالَ اللهُ تَعَالَى : قُلْ إِنَّمَا أَعِظُكُمْ بِوَاحِدَةٍ أَنْ تَقُومُوا لِلَّهِ مَثْنَى وَفُرَادَى ثُمَّ تَتَفَكَّرُوا

Den Allsmäktige Allah säger:

(1) ”Säg: Jag förmanar er endast till en sak: att ni för Allahs skull gör er redo att tänka djupt, ensamma eller två och två.” (Sura Sad: 46)

وَقَالَ تَعَالَى : إِنَّ فِي خَلْقِ السَّمَوَاتِ وَالْأَرْضِ وَاخْتِلافِ الَّيْلِ وَالنَّهَارِ لَآيَاتٍ لأولى الْأَلْبَابِ الَّذِينَ يَذْكُرُونَ اللَّهَ قِيَامًا وَقُعُودًا وَعَلَى جُنُوبِهِم وَيَتَفَكَّرُونَ فِي خلق السمواتِ وَالْأَرْضِ رَبَّنَا مَا خَلَقْتَ هَذا بَاطِلاً سُبْحَانَكَ فَقِنَا عَذَابَ النَّارِ.

(2) ”I skapelsen av himlarna och jorden och växlingen mellan natt och dag finns otaliga tecken för de förståndiga, som minns Allah stående, sittande och liggande och begrundar skapelsen av himlarna och jorden. (Därefter säger de:) Vår Herre! Du har inte skapat detta förgäves. Du är helig. Rädda oss därför från Eldens straff.” (Sura Āl ʿImrān: 190–191)

وَقَالَ تَعَالَى : أَفَلا يَنْظُرُونَ إِلى الابلِ كَيْفَ خُلِقَتْ وَإِلَى السَّمَاءِ كَيْفَ رُفِعَتْ وإلى الْجِبَالِ كَيْفَ نُصِبَتْ وَإِلَى الْأَرْضِ كَيْفَ سُطِحَتْ فَذَكِّرُ إِنَّمَا أَنْتَ مُذَكِّر .

(3) ”Ser de inte på kamelerna – hur de har skapats? Och på himlen – hur den har höjts? Och på bergen – hur de har rests stadigt? Och på jorden – hur den har bretts ut? Förmana därför, för du är endast en förmanare.” (Sura al-Ghāshiyah: 17–21)

وَقَالَ تَعَالَى : أَفَلَمْ يَسِيرُوا فِي الْأَرْضِ فَيَنْظُرُوا ….. الآيَةَ .

”Färdas de inte omkring på jorden och ser (vad som blev de tidigare folkens öde)?” (Sura Yūsuf: 109)

Det finns otaliga andra verser i detta kapitel.

وَمِنَ الْأَحَادِيثِ الْحَدِيثُ السَّابِقُ الْكَيْسُ مَنْ دَانَ نَفْسَهُ .

Och hadith nummer 66, som nämndes tidigare – ”Den förståndige är den som rannsakar sig själv …” – passar för detta kapitel.

Avsnitt 10 – Att vara först med goda gärningar och uppmuntra den som går i spetsen, så att han överger dröjsmål och bemödar sig

Att vara först med goda gärningar och uppmuntra den som går i spetsen, så att han överger dröjsmål och bemödar sig. I det ursprungliga arabiska språket används ordet ”mubādara”. Det betyder tävlan och omedelbar handlingskraft, det vill säga att utan att förhala utföra arbetet omedelbart genom tävlan. Det är den troendes kännetecken att vara omedelbart handlingskraftig och inte vara lat eller vårdslös i sitt arbete. Koranen och haditherna uppmuntrar till att tävla med varandra i religiösa gärningar samt i uppoffring och offer för religionen, i stället för att vara upptagen och rastlös enbart för att uppnå världsliga framgångar. Därför är tävlan och omedelbar handlingskraft nödvändiga i kampen för att upprätta religionen och i alla religiösa gärningar. Översättaren.

قَالَ اللهُ تَعَالَى : فَاسْتَبِقُوا الْخَيْرَاتِ .

Den Allsmäktige Allah säger:

(1) ”Tävla med varandra i goda gärningar.” (Sura al-Baqarah: 148)

وَقَالَ تَعَالَى : وَسَارِعُوا إِلَى مَغْفِرَةٍ مِنْ رَبِّكُمْ وَجَنَّةٍ عَرْضُهَا السَّمَوَاتُ وَالْأَرْضُ أعدت للمتقين .

(2) ”Skynda mot er Herres förlåtelse och mot ett paradis, lika vidsträckt som himlarna och jorden, som har beretts för de gudfruktiga.” (Sura Āl ʿImrān: 133)

۸۷ ۷- عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنْ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ بَادِرُوا بِالْأَعْمَالِ فَسَتَكُونُ فِتَنَا كَقِطَعِ اللَّيْلِ الْمُظْلِمِ يُصْبِحُ الرَّجُلُ مُؤْمِنًا وَيُمْسِي كَافِرًا ويُمْسِي مُؤْمِنًا وَيُصْبِحُ كَافِرًا يَبِيعُ دِينَهُ بَعَرَضَ مِنَ

الدُّنْيَا – رواه مسلم.

87. Berättat av Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom). Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Skynda er att tävla i goda gärningar utan att dröja ens ett ögonblick. Snart kommer prövningar och oordning att sprida sig likt delar av en mörk natt. Då kommer en människa att vara troende på morgonen men otrogen på kvällen, och troende på kvällen men otrogen på morgonen. Hon kommer att sälja sin religion i utbyte mot världsliga intressen. (Muslim)

۸۸- عَنْ أَبِي سِرْوَعَةَ بِكَسْرِ السِّينِ الْمُهْمَلَةِ وَفَتْحِهَا عُقْبَةَ بْنِ الْحَارِثِ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ صَلَّيْتُ وَرَاءَ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بِالْمَدِينَةِ الْعَصْرَ فَسَلَّمَ ثُمَّ قَامَ مُشْرِعًا فَتَخَطَى رِقَابَ النَّاسِ إِلَى بَعْضٍ حُجَرٍ نِسَائِهِ

فَفَزِعَ النَّاسُ مِنْ سُرْعَتِهِ فَخَرَجَ عَلَيْهِمْ فَرَأَى أَنَّهُمْ قَدْ عَجِبُوا مِنْ سُرْعَتِهِ قَالَ ذَكَرْتُ شَيْئًا مِنْ تَبْرُ عِنْدِنَا فَكَرِهْتُ أَنْ يُحْبِسَنِي فَأَمَرْتُ بِقِسْمَتِهِ – رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ وَفِي رِوَايَةٍ لَهُ كُنْتُ خَلَقْتُ فِي الْبَيْتِ تَبْرًا مِنَ الصَّدَقَةِ فَكَرِهْتُ

أَنْ أَبَيْتَهُ. التبر” قطعُ ذَهَبٍ أو فضة.

88. Det har återberättats från Uqba ibn al-Harith (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Jag förrättade asr-bönen i Medina bakom Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom). Efter att ha avslutat bönen skyndade han sig upp och gick, förbi människorna, mot sina hustrurs rum. Människorna blev förskräckta när de såg hans brådska. Sedan kom han ut och såg att människorna var förbluffade över hans brådska. Han sade: Jag kom att tänka på en bit guld eller silver som fanns hos oss. Jag ville inte att den skulle ligga kvar hos mig. Därför gick jag och befallde att den skulle delas ut. (Bukhari)
I en annan återberättelse hos Bukhari sägs det: En bit guld från allmosan hade blivit kvar i huset. Jag tyckte inte om att tillbringa natten med den.

عَنْ جَابِرٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَجُل لِلنَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَوْمَ أحد أرَأَيْتَ إِنْ قُتِلْتُ فَأَيْنَ أَنَا ؟ قَالَ فِي الْجَنَّةِ فَالْقَى تَمَرَاتٍ كُنْ فِي يَدِهِ ثُمَّ قَاتَلَ حَتَّى قُتل متفق عليه .

89. Jabir (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: En man frågade Profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) på dagen för slaget vid Uhud: ”Om jag blir dödad, var kommer jag då att vara?” Allahs sändebud (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) svarade: ”I Paradiset.” Då kastade han dadlarna som han hade i handen och kämpade, tills han slutligen stupade som martyr. (Bukhari och Muslim)

– عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ جَاءَ رَجُلٌ إِلَى النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ يَا رَسُولَ اللهِ أَيُّ الصَّدَقَةِ أَعْظَمُ أَجْرًا ؟ قَالَ أَن تَصَدَّقَ وَأَنْتَ صَحِيحٌ شَعِيحٌ تَخْشَى الْفَقْرَ وَتَأْمُلُ الْغِنَى وَلَا تُمْهِلُ حَتَّى إِذَا بَلَغَتِ

الْخَلْقُوْمَ قُلْتَ لِفُلَانِ كَذَا وَلِفُلان كَذَا وَقَدْ كَانَ لِفُلان متفق عليه. الْخَلقُومُ مَجْرَى النَّفَسِ وَالْمَرِئُ مَجْرَى الطَّعَامِ والشراب .

90. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Han sade: En man kom till Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, och frågade: ”Vilken sadaqa (gåva) ger den största belöningen?” Han sade: ”Du ska ge medan du är frisk, girig efter dina tillgångar, rädd för fattigdom och hoppas på rikedom. Var inte så snål med att ge att dödsögonblicket till sist kommer och du då säger: ’Detta är till den och detta är till den.’ Trots att det som är till den och den redan har bestämts, det vill säga: ge innan döden närmar sig. Efter döden kommer dessa tillgångar ändå att bli andras.” (Bukhari och Muslim)

۹۱- عَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنَّ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَخَذَ سَبْعًا يَوْمَ أَحُدٍ فَقَالَ مَنْ يَأْخُذُ مِنَى هَذَا ؟ فَبَسَطُوا أَيْدِيَهُمْ كُلُّ إِنْسَانِ مِنْهُمْ يَقُولُ أَنَا أنَا قَالَ فَمَنْ يَأْخُذُهُ بِحَقِّهِ؟ فَاحْجَمَ الْقَوْمُ فَقَالَ أَبُو دُجَانَةَ رَضِيَ

اللَّهُ عَنْهُ أَنَا أَخُذُهُ بِحَقِّهِ فَأَخَذَهُ فَفَلَقَ بِهِ هَامَ الْمُشْرِكِينَ – رواه مسلم. اسْمُ أَبِي دُجَانَةَ سِمَاكُ بْنُ خَرَشَةَ قَولُهُ احْجَمَ الْقَوْمُ أَي تَوَقَّفُوا وَفَلَقَ بِه أَي شَقِّ هَامَ الْمُشْرِكِينَ أَي رُءُوسَهُمْ.

91. Anas (må Allah vara nöjd med honom) berättade: På dagen för slaget vid Uhud tog Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, ett svärd och sade: ”Vem tar detta från mig?” Alla började sträcka fram sina händer och säga: ”Jag, jag.” Han sade: ”Vem tar det för att uppfylla dess rätt?” Då stannade alla upp. Abu Dujana (må Allah vara nöjd med honom) sade då: ”Jag tar det för att uppfylla dess rätt.” Han tog det och högg huvudet av avgudadyrkarna. (Muslim)

٩٢- عَنِ الزُّبَيْرِ بْنِ عَدِي قَالَ آتَيْنَا أَنَسَ بْنَ مَالِكٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ فَشَكَوْنَا إِلَيْهِ مَا تَلْقَى مِنَ الْحَجاجِ فَقَالَ اصْبِرُوا فَإِنَّهُ لا يَأْتِي زَمَانٌ إِلَّا وَالَّذِي بَعْدَهُ شَرٌّ مِنْهُ حَتَّى تَلْقَوْا رَبَّكُمْ سَمِعْتُهُ مِنْ نَبِيِّكُمْ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ رواه

البخاري .

92. Berättat av Zubayr ibn Adi (må Allah förbarma sig över honom). Han sade: Jag kom till Anas ibn Malik (må Allah vara nöjd med honom) och klagade över den förföljelse vi utsattes för från Hajjaj ibn Yusuf. Han sade: Ha tålamod, för varje tid som kommer är dess efterföljande tid värre än den föregående. Detta kommer att fortsätta tills du möter din Herre. Jag hörde detta från er profet, må Allahs välsignelser och frid vara över honom. (Al-Bukhari)

عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ بَادِرُوا بِالْأَعْمَالِ سَبْعًا هَلْ تَنْتَظِرُونَ إِلا فَقْراً مُنْسَبًا أَوْ عَنِّي مُطْغَيًا أَوْ مَرَضًا مُفْسِدُ أَوْ هَرَمًا مُفْئِداً أَوْ مَوْتًا مُجهزاً أو الدجالَ فَشَرُّ غَائِبِ يُنْتَظِرُ أَوِ

السَّاعَةَ فَالسَّاعَةُ أَدْهَى وَآمَرُ – رَوَاهُ التَّرْمِذِي وَقَالَ حَدِيثٌ حَسَنٌ .

93. Berättat av Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom). Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Skynda er att utföra alla gärningar innan sju saker inträffar. Väntar ni på att en fattigdom ska komma som får er att glömma att följa islams föreskrifter? Eller på en rikedom som driver er till att motsätta er islam? Eller på en sjukdom som förstör kroppen? Eller på en ålderdom som förstör förståndet? Eller på att en plötslig död ska komma, eller att den onde Dajjalen ska träda fram, eller att Domedagen ska komma? Domedagen är sannerligen mycket fruktansvärd och bitter.

Imam al-Tirmidhi återberättade hadithen och kallade den en hasan-hadith.

٩٤ – وَعَنْهُ أَنْ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ يَوْمَ خَيْبَرَ لَأُعْطِيَنٌ هَذِهِ الراية رَجُلًا يُحِبُّ اللهَ وَرَسُولَهُ يَفْتَحُ اللهُ عَلَى يَدَيْهِ قَالَ عُمَرُ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ مَا أحْبَبْتُ الإِمَارَةَ الأ يَوْمَئِذٍ فَتَسَاوَرْتُ لَهَا رَجَاءَ أَنْ أَدْعَى لَهَا فَدَعَا

رَسُولُ اللَّهِ صلى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ عَلِيَّ بْنَ أَبِي طَالِب رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ فَأَعْطَاهُ إِيَّاهَا وَقَالَ امش ولا تَلْتَفِتُ حَتَّى يَفْتَحَ اللهُ عَلَيْكَ فَسَارَ عَلِيٌّ شَيْئًا ثُمَّ وَقَفَ وَلَمْ يَلْتَفِتْ فَصَرَخَ يَا رَسُولَ اللَّهِ عَلَى مَاذَا أَقَاتِلُ النَّاسَ قَالَ قَاتِلُهُمْ

حَتَّى يَشْهَدُوا أَنْ لَا إِلهَ إِلَّا اللهُ وَأَنَّ مُحَمَّدًا رَسُولُ اللهِ فَإِذَا فَعَلُوا ذَلِكَ فَقَدْ مَنَعُوا مِنْكَ دِمَاءَهُمْ وأموالَهُمْ إِلَّا بِحَقِّهَا وَحِسَابُهُمْ عَلَى اللهِ – رواه مسلم. قَوْلُهُ فَتَسَاوَرْتُ هُوَ بالسِّينِ الْمُهَمَلَةِ أَيْ وَتَبْتُ مُتَطَلَعًا

94. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade: På dagen för slaget vid Khaybar sade Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom: ”Jag ska ge denna fana till en man som älskar Allah och Hans Sändebud. Genom hans hand kommer Allah att skänka seger.” Umar (må Allah vara nöjd med honom) sade: ”Jag brukade inte önska att få ledarskapet, men den dagen blev jag ivrig att få det. Därför önskade jag att jag skulle bli kallad.” Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, kallade då på Ali (må Allah vara nöjd med honom), gav honom fanan och sade: ”Gå fram och vänd dig inte åt något håll förrän Allah har gett dig seger.” Ali (må Allah vara nöjd med honom) gick ett litet stycke fram och stannade, men vände sig inte åt något håll. Sedan ropade han och frågade: ”O Allahs Sändebud! På vilken grund, och hur länge, ska jag kämpa mot människorna?” Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”Kämpa mot dem tills de vittnar att det inte finns någon gud utom Allah och att Muhammed är Allahs Sändebud. När de har avlagt detta vittnesmål har de skyddat sina liv och sin egendom från dig. Men islams rättigheter måste de uppfylla, och deras räkenskap åligger Allah.”

Imam Muslim har återberättat denna hadith.

Avsnitt: 11 – Mujahada (andlig strävan)

Mujahada (andlig strävan) [Ordet mujahada betyder att med alla krafter ägna sig åt yttersta möda och ansträngning. Islam är ett fullständigt livssystem. Mujahada är benämningen på den kompromisslösa ansträngning, kampen och strävan genom vilken man, genom gemensam och enad dawah, organisering och utbildning samt genom reformering av sig själv, samhället och staten, med alla krafter arbetar för att inhämta nödvändig kunskap om detta och för att förverkliga och göra det segerrikt i praktiken. Det är genom denna mujahada som människolivets yttersta mål – att vinna Allahs välbehag och närhet – kan uppnås. (Översättaren)] .

قَالَ اللهُ تَعَالَى وَالَّذِينَ جَاهَدُوا فِينَا لَنَهْدِيَنَّهُمْ سُبُلَنَا وَإِنَّ اللَّهَ لَمَعَ الْمُحْسِنِينَ).

Den Allsmäktige Allah säger:

(1) ”De som strävar för Min skull ska Jag sannerligen leda till Mina vägar. Och Allah är sannerligen med dem som gör gott.” (Sura al-Ankabut: 69)

وقَالَ تَعَالَى : وَاعْبُدْ رَبِّكَ حَتَّى يَأْتِيَكَ الْيَقِينُ .

(2) “Tillbe din Herre fram till den stund (döden) som med visshet kommer till dig.” (Sura al-Hijr: 99)

وَقَالَ تَعَالَى : واذْكُرِ اسْمَ رَبِّكَ وَتَبَتَّلْ إِلَيْهِ تَبْتِيلاً.

(3) “Fortsätt att åkalla din Herres namn och bryt alla band med andra och ägna dig helt åt Honom.” (Sura al-Muzzammil: 8)

وَقَالَ تَعَالَى : فَمَنْ يُعْمَلْ مِثْقَالَ ذَرَّةٍ خَيْرًا يَرَهُ .

(4) “Den som gör så mycket som ett stoftkorns vikt av gott kommer att få se det.” (Sura az-Zilzal: 7)

وَقَالَ تَعَالَى : وَمَا تُقَدِّمُوا لِأَنْفُسِكُمْ مِنْ خَيْرٍ تَجِدُوهُ عِنْدَ اللَّهِ هُوَ خَيْرًا وأعظم أجرا .

(5) “Vad ni än sänder i förväg av goda gärningar för er själva, kommer ni att finna det hos Allah som en bättre och större belöning.” (Sura al-Muzzammil: 20)

وَقَالَ تَعَالَى : وَمَا تُنْفِقُوا مِنْ خَيْرٍ فَإِنَّ اللَّهَ بِهِ عَلِيمٌ .

(6) ”Allah vet mycket väl vad ni än skänker.” (Sura al-Baqara: 273)

٩٥ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِنَّ اللهَ تَعَالَى قَالَ مَنْ عَادَى لِي وَلِيًّا فَقَدْ أَذَنْتُهُ بِالْحَرْبِ وَمَا تَقَرِّبَ إِلَى عَبْدِي بِشَيْءٍ أَحَبُّ إِلَيَّ مِمَّا افْتَرَضْتُ عَلَيْهِ وَمَا يَزَالُ عَبْدِي يَتَقَرَّبُ

إِلَى بِالنَّوَافِلِ حَتَّى أُحِبُّهُ فَإِذَا أَحْبَبْتُهُ كُنْتُ سَمْعَهُ الَّذِي يَسْمَعُ بِهِ وَبَصَرَهُ الَّذِي يُبْصِرُ بِهِ وَيَدَهُ الَّتِي يَبْطِسُ بِهَا وَرِجْلَهُ الَّتِي يَمْشِي بِهَا وَإِنْ سَأَلَنِي أَعْطَيْتُهُ وَلَئِنِ اسْتَعَاذَنِي لَأَعِيدَنَّهُ. رواه البخاري – أذَنْتُهُ اعْلَمْتُهُ بِأَنِّي

مُحَارِبٌ لَهُ اسْتَعَاذَنِي رُوِيَ بِالنُّوْنِ وَبِالْبَاءِ.

95. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: Allah säger: ”Den som skadar Min vän [Allahs vän är den som är fullständigt lydig mot Allah och lever ett liv präglat av fullkomlig gudsfruktan, inte gör något som strider mot Allahs befallningar, hindrar andra från att göra sådant som strider mot Hans befallningar och anser Hans befallningar vara livets enda rättesnöre. (Redaktören)] förklarar Jag krig mot. Min tjänare fortsätter att närma sig Mig genom de obligatoriska gärningar som Jag har ålagt honom, och genom frivilliga gärningar som Jag älskar. På så sätt fortsätter Jag att älska honom. Och när Jag älskar honom blir Jag hans hörsel med vilken han hör, hans syn med vilken han ser, hans hand med vilken han griper och hans fot med vilken han går. (Detta innebär att tjänaren genom de obligatoriska och frivilliga gärningarna kommer så nära Allah och älskar Honom så mycket att Han leder varje del av tjänarens kropp på vägen till Hans välbehag och tillfredsställelse. Därför utför tjänaren inget som väcker Allahs vrede eller missnöje.) Om han ber Mig om något ger Jag honom det, och om han söker skydd hos Mig skyddar Jag honom.” (Bukhari)

٩٦- عَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فِيْمَا يَرْوِثِهِ عَنْ رَبِّهِ عَزَّ وَجَلٌ قَالَ إِذَا تَقَرَّبَ الْعَبْدُ إِلَى شِبْرًا تَقَرِّبْتُ إِلَيْهِ ذِرَاعًا وَإِذَا تَقَرَّبَ إِلَى ذراعا تقربْتُ مِنْهُ بَاعًا وَإِذَا أَتَانِي يَمْشِي أَتَيْتُهُ هَرُولَةً – رواه

البخاري .

96. Anas (må Allah vara nöjd med honom) berättade från Profeten, må Allah välsigna honom och ge honom frid, att den Allsmäktige Allah säger: ”När tjänaren närmar sig Mig en halv aln, närmar Jag Mig honom en aln. När han närmar sig Mig en aln, närmar Jag Mig honom två alnar. Och när han kommer gående till Mig, kommer Jag springande till honom.” (Bukhari) [Innebörden av denna hadith är att ju mer tjänaren utför sådant som Allah tycker om och försöker vinna Hans välbehag och kärlek genom lydnad mot Honom, desto mer för Han honom till en nivå där Han älskar honom och leder alla hans kroppsdelar enligt Sin egen vilja och sitt välbehag. (Översättaren)].

۹۷- عَنِ ابْنِ عَبَّاسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ نِعْمَتَانِ مَغْبُونٌ فِيهِمَا كَثِيرٌ مِنَ النَّاسِ الصحة والفراغ – رواه البخاري .

97. Det har berättats från Ibn Abbas (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade: ”Det finns två välsignelser som många människor går miste om: hälsa och fritid.” (al-Bukhari) (Det vill säga: Hälsa och fritid är stora välsignelser från Allah den Upphöjde i människans liv. Men de flesta använder inte denna välsignelse i tid, eftersom de låter sig uppslukas av nöjen under sina begärs påverkan. Därför ångrar de sig senare utan ände. Hälsan förblir nämligen inte alltid densamma; man kan när som helst drabbas av sjukdom. På samma sätt kan det efter fritiden komma en tid av upptagenhet. Då berövas människan möjligheten att ägna sig åt dyrkan och gudstjänst.)

ى اللهُ عَنْهَا أَنَّ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ كَانَ يَقُومُ مِنَ ۹۸- عَنْ عَائِشَةَ رَضِيا اللَّيْلِ حَتَّى تَتَفَطَّرَ قَدَمَاهُ فَقُلْتُ لَهُ لِمَ تَصْنَعُ هُذَا يَا رَسُولَ اللَّهِ وَقَدْ غَفَرَ اللَّهُ لَكَ مَا تَقَدَّمَ مِنْ ذَنْبِكَ وَمَا تَأَخَّرَ؟ قَالَ أَفَلَا أُحِبُّ أَنْ أَكُونَ عَبْدًا

شَكُورًا ؟ متفق عليه هذَا لَفْظُ الْبُخَارِيِّ وَنَحْوَهُ فِي الصَّحِيحَيْنِ مِنْ رِوَايَةِ الْمُغِيرَةِ بْنِ شُعْبَةَ .

98. Det har berättats från Aisha (må Allah vara nöjd med henne). Profeten, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, brukade ägna sig åt så intensiv dyrkan om natten att hans båda fötter till och med svullnade och sprack. Jag sade till honom: ”Allahs Sändebud! Varför gör du så, när Allah har förlåtit alla dina tidigare och framtida synder?” Han sade: ”Skulle jag inte vilja vara en tacksam tjänare till Allah?” (al-Bukhari, Muslim)

Hadithens ursprungliga ordalydelse är al-Bukharis; den har även återberättats på liknande sätt i al-Bukhari och Muslim genom al-Mughira ibn Shu’ba (må Allah vara nöjd med honom).

٩٩- عَنْ عَائِشَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهَا أَنَّهَا قَالَتْ كَانَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِذَا دَخَلَ الْعَشْرُ أَحْيَا اللَّيْلَ وَايْقَظَ أَهْلَهُ وَجَدٌ وَشَدَّ الْمِنْزَرَ – متفق عليه . وَالْمُرَادُ الْعَشْرُ الْأَوَاخِرُ مِنْ شَهْرِ رَمَضَانَ وَالْمِنْزَرُ الْإِزارُ وَهُوَ كِنَايَةً

عَنْ اعْتِزَالِ النِّسَاءِ وَقِيلَ الْمُرَادُ تَشْمِيرُهُ لِلْعِبَادَةِ يُقَالُ شَدَاتٌ لِهَذَا الْأَمْرِ مِنْزَرِي أَيْ تَشَمَّرْتُ وَتَفَرَّعْتُ لَهُ .

99. Det har återberättats från Aisha (må Allah vara nöjd med henne). Hon sade: När de sista tio dagarna av Ramadan kom, brukade Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) hålla sig vaken hela natten i dyrkan och väcka även sin familj. Under denna tid ägnade han sig helt åt dyrkan.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

١٠٠ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ الْمُؤْمِنُ الْقَوِيُّ خَيْرٌ وَأَحَبُّ إِلى اللهِ مِنَ الْمُؤْمِنِ الضَّعِيفَ وَفِي كُلِّ خَيْرٌ احْرِصُ عَلَى مَا يَنْفَعُكَ وَاسْتَعِنُ بِاللهِ وَلَا تَعْجَرُ وَإِنْ أَصَابَكَ شَيْ فَلَا

تَقُلْ لَوْ أَنِّي فَعَلْتُ كَانَ كَذَا وكَذَا وَلكِنْ قُلْ قَدْرَ اللهُ وَمَا شَاءَ فَعَلَ فَإِنْ لَوْ تَفْتَحُ عَمَلَ الشَّيْطَانِ – رواه مسلم.

100. Det har återberättats från Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade: Den starka troende är bättre och mer älskad av Allah än den svaga troende, men det finns gott i var och en. Sträva efter det som är till nytta för dig, sök Allahs hjälp och var inte svag. Om en olycka drabbar dig, säg då inte: ”Om jag hade gjort så, skulle det ha blivit så.” Säg i stället: ”Allah har bestämt detta i ödet, och Han gör vad Han vill.” Ordet ”om” öppnar nämligen dörren till Satans verk. (Muslim)

١٠١ – وَعَنْهُ أَنَّ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ حُجِبَتِ النَّارُ بِالشَّهَوَاتِ وَحُجِبَتِ الْجَنَّةُ بِالْمَكَارِهِ – متفق عليه وفِي رِوَايَةٍ لِمُسْلِمِ حُقَّتْ بَدَلَ حُجِبَتْ وَهُوَ بِمَعْنَاهُ أَي بَيْنَهُ وَبَيْنَهَا هُذَا الْحِجَابُ فَإِذَا فَعَلَهُ دَخَلَهَا

101. Det har återberättats från Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom). Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade: Helvetet har omgetts av sådant som är åtråvärt, och paradiset har omgetts av svårigheter och lidanden. (al-Bukhari, Muslim) Denna hadith betyder att den som är uppslukad av begär, girighet och njutningslystnad förtjänar att hamna i helvetet. Den som däremot uthärdar olyckor, prövningar och lidanden och förblir ståndaktig i religionen förtjänar att komma till paradiset. (Översättaren.)

۱۰۲ – عَنْ أَبِي عَبْدِ اللَّهِ حُذَيْفَةَ بْنِ الْيَمَانِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا قَالَ صَلَّيْتُ مَعَ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ ذَاتَ لَيْلَةٍ فَافْتَتَحَ الْبَقَرَةَ فَقُلْتُ يَرْكَعُ عِنْدَ الْمِائَةِ ثُمَّ مَضَى فَقُلْتُ يُصَلِّى بِهَا فِي رَكْعَةٍ فَمَضَى فَقُلْتُ يَرْكَعُ بِهَا ثُمَّ

افْتَتَحَ النِّسَاءَ فَقَرَأَهَا ثُمَّ افْتَتَحَ آلَ عِمْرَانَ فَقَرَأَهَا يَقْرَأُ مُتَرَسِلاً إِذَا مَرَّ بِآيَةٍ فِيهَا تَسْبِيحَ سَبْحَ وَإِذَا مَرَّ بِسُؤالٍ سَأَلَ وَإِذَا مَرْ بِتَعَودَ تَعَوَّذَ ثُمَّ رَكَعَ فَجَعَلَ يَقُولُ سُبْحَانَ رَبِّي الْعَظِيمِ فَكَانَ رَكُوْعُهُ نَحُوا مِنْ قِيَامِهِ ثُمَّ قَالَ سَمِعَ اللَّهُ

لِمَنْ حَمِدَهُ رَبُّنَا لَكَ الْحَمْدُ ثُمَّ قَامَ قِيَامًا طويلاً قَرِيبًا مِمَّا رَكَعَ ثُمَّ سَجَدَ فَقَالَ سُبْحَانَ رَبِّيَ الْأَعْلَى فَكَانَ سُجُودُهُ قَرِيبًا مِنْ قِيَامِهِ – رواه مسلم .

102. Berättat av Hudhayfa ibn al-Yaman (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Jag bad en natt tillsammans med Profeten (må Allah välsigna honom och ge honom frid). Han började recitera sura al-Baqara. Jag tänkte för mig själv att han kanske skulle göra rukūʿ efter att ha reciterat hundra verser. Men han fortsatte ändå att recitera. Jag tänkte att han kanske skulle avsluta denna sura i en enda rakʿa. Men han fortsatte att recitera utan avbrott. Jag tänkte att han därefter skulle göra rukūʿ. Men han började recitera sura an-Nisāʾ. När han hade avslutat den började han recitera sura Āl ʿImrān. Han reciterade långsamt och med eftertanke. När han reciterade en vers som innehöll lovprisning av Allah, lovprisade han Allah där. Och när han reciterade en vers som innehöll en begäran, bad han Allah om det. När han åter reciterade en vers som innehöll en bön om skydd, sökte han skydd hos Allah. Sedan sade han, när han gick ned i rukūʿ: ”Subḥāna rabbiyal-ʿaẓīm” (Helig är min store Herre). Hans rukūʿ var lika långt som hans stående. Sedan sade han: ”Samiʿa Allāhu liman ḥamidah” (Allah hör den som prisar Honom). Därefter stod han kvar nästan lika länge som han hade varit i rukūʿ. Sedan sade han, när han gick ned i sujūd: ”Subḥāna rabbiyal-aʿlā” (Helig är min Herre, den Högste). Hans sujūd var också lika långt som hans stående. (Muslim)

۱۰۳ – عَنِ ابْنِ مَسْعُودٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ صَلَّيْتُ مَعَ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَيْلَةَ فَأَطَالَ الْقِيَامَ حَتَّى هَمَمْتُ بِأَمْرِ سُوءٍ قَبْلَ وَمَا هَمَمْتَ بِهِ؟ قَالَ هَمَمْتُ أَنْ أَجْلِسَ وَآدَعَهُ – متفق عليه.

103. Berättat av Ibn Masʿūd (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Jag bad en natt tillsammans med Profeten (må Allah välsigna honom och ge honom frid). Han stod länge i bönen, så länge att jag fick lust att göra något olämpligt. Ibn Masʿūd tillfrågades: ”Vad var det för olämpligt du ville göra?” Han svarade: ”Jag ville låta honom stå kvar i bönen och själv sätta mig ned.” (al-Bukhari och Muslim)

١٠٤ – عَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنْ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ يَتْبَعُ الْمَيِّتَ ثَلَاثَةُ أَهْلُهُ وَمَالُهُ وَعَمَلُهُ فَيَرْجِعُ اثْنَانِ وَيَبْقَى وَاحِدٌ يَرْجِعُ أَهْلُهُ وَمَالُهُ ويبقى عمله – متفق عليه .

104. Berättat av Anas (må Allah vara nöjd med honom). Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade: Tre saker följer den döde: hans familj, hans egendom och hans gärningar. Sedan återvänder två av dem, medan en stannar kvar. Hans familj och hans egendom återvänder, medan hans gärningar stannar kvar. (al-Bukhari och Muslim)

١٠٥ – عَنِ ابْنِ مَسْعُودٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ الجنَّةُ أَقْرَبُ إِلَى أَحَدِكُمْ مِنْ شِرَاكَ نَعْلِهِ وَالنَّارُ مِثْلُ ذَلِكَ رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ .

105. Det har berättats från Ibn Masʿūd (må Allah vara nöjd med honom) att Profeten (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade: ”Paradiset är närmare var och en av er än skosnöret på hans sko, och det är även helvetet.” (al-Bukhārī)

١٠٦ – عَنْ أَبِي فِرَاسٍ رَبِيعَةَ بْنِ كَعْبِ الْأَسْلَمِي خَادِمٍ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَمِنْ أَهْلِ الصَّفَةِ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ كُنتُ أَبِيْتُ مَعَ رَسُولِ اللَّهِ صلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَاتِهِ بِوَضُوْنِهِ وَحَاجَتِهِ فَقَالَ سَلْنِي فَقُلْتُ

أَسْأَلُكَ مُرَافَقَتَكَ فِي الْجَنَّةِ فَقَالَ أَوَ غَيْرَ ذَلِكَ ؟ قُلْتُ هُوَ ذَاكَ قَالَ فَأَعِنِّى عَلَى نَفْسِكَ بكثرة السجود . رواه مسلم.

106. Det har berättats från Abū Firās Rabīʿa ibn Kaʿb al-Aslamī (må Allah vara nöjd med honom). Han var Allahs Sändebuds (må Allah välsigna honom och ge honom frid) tjänare och medlem av Aṣḥāb aṣ-Ṣuffa. Han sade: ”Jag brukade övernatta hos Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) och hämta vatten för hans wuḍūʾ samt andra nödvändiga saker åt honom. En gång sade han till mig: ’Be mig om vad du vill.’ Jag sade: ’Jag vill vara med dig i paradiset.’ Han sade: ’Är det något annat?’ Jag sade: ’Det är det enda jag önskar.’ Han sade: ’Hjälp då dig själv genom att utföra många sujūd (det vill säga böner).’” (Muslim)

١٠٧ – عَنْ أَبِي عَبْدِ اللهِ وَيُقَالُ أَبُو عَبْدِ الرَّحْمَنِ ثَوْبَانَ مَوْلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ سَمِعْتُ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ عَلَيْكَ بكثَرَةِ السُّجُودِ فَإِنَّكَ لَنْ تَسْجُدَ لِلَّهِ سَجْدَةً إِلَّا رَفَعَكَ اللَّهُ بِهَا دَرَجَةً

وَحَطَّ عَنْكَ بهَا خَطِيئَة – رواه مسلم .

107. Allahs Sändebuds (må Allah välsigna honom och ge honom frid) frigivne tjänare Thawbān (må Allah vara nöjd med honom) sade: ”Jag hörde Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) säga: Du bör utföra många sujūd (det vill säga böner). För varje sujūd du gör för Allahs skull kommer Allah sannerligen att höja dig en grad och förlåta en av dina synder.” (Muslim)

١٠٨ عَنْ أَبِي صَفْوَانَ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ بُشِّرِ الْأَسْلَمِيِّ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ خَيْرُ النَّاسِ مَنْ طَالَ عُمُرُهُ وَحَسُنَ عَمَلَهُ – رواه الترمذى وَقَالَ حَديثُ حَسَنٌ .

108. Återberättat från Abu Safwan Abdullah ibn Bust al-Aslami (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade: Den bästa människan är den som får ett långt liv och utför goda handlingar.

Imam al-Tirmidhi återberättade hadithen och klassificerade den som en hasan-hadith.

۱۰۹ – عَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ غَابَ عَمِّى أَنَسُ بْنُ النَّضْرِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ عَنْ قِتَالِ بَدْرٍ فَقَالَ يَا رَسُولَ اللهِ غَيْتُ عَنْ أُولِ قِتَالٍ قَاتَلْتَ الْمُشْرِكِينَ لَئِنِ اللَّهُ اشْهَدَنِي قِتَالَ الْمُشْرِكِينَ لِيُرِيَنَّ اللهُ مَا أَصْنَعُ فَلَمَّا كَانَ يَوْمُ

أَحُدٍ انْكَشَفَ الْمُسْلِمُونَ فَقَالَ اللَّهُمَّ اعْتَذِرُ إِلَيْكَ مِمَّا صَنَعَ هَؤُلَاءِ يَعْنِي أَصْحَابَهُ وَأَبْرَا إِلَيْكَ مِمَّا صَنَعَ هولاء يَعْنِي الْمُشْرِكِينَ ثُمَّ تَقَدِّمَ فَاسْتَقْبَلَهُ سَعْدُ بْنُ مُعَادٍ فَقَالَ يَا سَعْدُ بْنُ مُعَادَ الْجَنَّةُ وَرَبِّ الْكَعْبَةِ إِنِّي أَجِدُ رِيحَهَا مِنْ

دُونِ أَحُدٍ فَقَالَ سَعْدُ فَمَا اسْتَطَعْتُ يَا رَسُولَ اللَّهِ مَا صَنَعَ قَالَ أَنَسُ فَوَجَدْنَا بِهِ بِضُعًا وَثَمَانِينَ ضَرْبَةً بالسيف أو طعْنَةً بِرُمْح أَوْ رَحْيَةٌ بِسَهُم وَوَجَدْنَاهُ قَدْ قُتِلَ وَمَثْلَ بِهِ الْمُشْرِكُونَ فَمَا عَرَقَهُ أَحَدٌ إِلَّا أَخْتُهُ بِبَنَانِهِ قَالَ أَنَسُ كُنَّا

نَرَى أَوْ نَظَنَّ أَنْ هَذِهِ الْآيَةَ نَزَلَتْ فِيهِ وَفِي أَشْبَاهِهِ مِنَ الْمُؤْمِنِينَ رِجَالٌ صَدَقُوا مَا عَاهَدُوا اللَّهَ عَلَيْهِ) … إِلى أخرها – متفق عليه. قَوْلُهُ لَيُرِيَنَّ اللهُ رُوِيَ بِضَمِّ الْيَاءِ وَكَسْرِ الرَّاءِ أَي لِيُظْهِرَنَّ اللَّهُ ذَلِكَ لِلنَّاسِ وَرُوِيَ بِفَتْحِهِمَا

وَمَعْنَاهُ ظَاهِرُ وَاللَّهُ أَعْلَمُ .

109. Återberättat från Anas (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Min farbror Anas ibn al-Nadr (må Allah vara nöjd med honom) var frånvarande vid slaget vid Badr. Därför sade han: ”O Allahs sändebud! Jag var frånvarande vid det första slaget som du utkämpade mot avgudadyrkarna. Om Allah låter mig närvara vid ett slag mot avgudadyrkarna, ska Han säkerligen visa vad jag gör.” När dagen för slaget vid Uhud kom, mötte muslimerna de otrognas angrepp (det vill säga att de till synes blev besegrade). Då sade Anas ibn al-Nadr: ”O Allah! Jag ber Dig om ursäkt för det som mina följeslagare har gjort, och jag förklarar mig fullständigt fri från avgudadyrkarnas handlingar.” Sedan gick han framåt och mötte Saʿd ibn Muʿadh. Han sade till honom: ”O Saʿd ibn Muʿadh! Vid Kabaens Herre, jag känner doften av paradiset bakom Uhud.” Saʿd sade: ”O Allahs sändebud! Jag kan inte beskriva vad han gjorde.” Anas (må Allah vara nöjd med honom) sade: ”Vi fann mer än åttio sår på hans kropp efter svärd, spjut eller pilar. Vi såg också att han hade blivit martyr och att avgudadyrkarna hade skurit sönder hans kroppsdelar. Därför kunde ingen av oss känna igen honom. Men hans syster kände igen honom genom hans fingertoppar.” Anas sade: ”Vi brukade anta att denna vers uppenbarades om honom och sådana som honom: ’Bland de troende finns män som har varit sanna mot det förbund de slöt med Allah. Några av dem har fullgjort sitt löfte genom att dö, och andra väntar fortfarande.’” (Al-Bukhari och Muslim)

١١٠ – عَنْ أَبِي مَسْعُودٍ عُقْبَةَ بْنِ عَمْرُو الْأَنْصَارِي الْبَدْرِي رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ لمَّا نَزَلَتْ آيَةُ الصَّدَقَةِ كُنَّا نُحَامِلُ عَلَى ظُهُورِنَا فَجَاءَ رَجُلٌ فَتَصَدَّقَ بِشَيْءٍ كَثِيرٍ فَقَالُوا مُرَاء وَجَاءَ رَجُلٌ أَخَرُ فَتَصَدَّقَ بِصَاعٍ فَقَالُوا إِنَّ اللَّهَ لَغَنِيٌّ عَنْ

صَاعِ هَذَا فَنَزَلَتْ الَّذِينَ يَلْمِزُونَ المُطوَعِينَ مِنَ الْمُؤْمِنِينَ فِي الصَّدَقَاتِ وَالَّذِينَ لَا يَجِدُونَ إِلا جُهْدَهُمْ) الآية – متفق عليه . وَنُحَامِلُ بِضَمِّ النُّونِ وَبِالْحَاءِ الْمُهْمَلَةِ أَي يَحْمِلُ أَحَدُنَا عَلَى ظَهْرِهِ بِالْأَجْرَةِ وَيَتَصَدِّقُ بِهَا .

110. Återberättat av Abu Mas’ud ‘Uqba ibn ‘Amr al-Ansari al-Badri (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: När versen om sadaqa uppenbarades brukade vi bära bördor på ryggen och skänka allmosor av den lön vi fick för detta arbete. En man kom och skänkte en stor mängd. Hycklarna sade: “Denne man gör det för att visa upp sig.” Därefter kom en annan man och skänkte en sa’-mängd. Hycklarna sade: “Allah är inte i behov av denna sa’-mängd allmosa.” Då uppenbarades denna vers: “Allah hånar dem som hånar de troende som ger frivilliga gåvor med uppriktig tillfredsställelse, liksom dem som inte har mer än vad de kan ge efter att ha utstått oerhörda umbäranden; och för dem väntar ett plågsamt straff.” (al-Bukhari och Muslim)

۱۱۱ – عَنْ أَبِي ذَرٍ جُنْدُبِ بْنِ جُنَادَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فِيمَا يَرْوِى عَنِ اللَّهِ تَبَارَكَ وَتَعَالَى أَنَّهُ قَالَ يَا عِبَادِي إِنِّي حَرَّمْتُ الظُّلْمَ عَلَى نَفْسِي وَجَعَلْتُهُ بَيْنَكُمْ مُحَرِّمًا فَلا تَظَالَمُوا يَا عِبَادِي كُلُّكُمْ

ضَالُّ إِلَّا مَنْ هَدَيْتُهُ فَاسْتَهْدُونِي أَهْدِكُمْ يَا عِبَادِي كُلُّكُمْ جَائِعٌ إِلَّا مَنْ أَطْعَمْتُهُ فَاسْتَطْعِمُونِي أَطْعِمُكُمْ يَا عِبَادِي كُلُّكُمْ عَارِ إِلَّا مَنْ كَسَوْتُهُ فَاسْتَكْسُونِي أَكْسُكُمْ يَا عِبَادِي إِنَّكُمْ تُخْطِئُونَ بِاللَّيْلِ وَالنَّهَارِ وَأَنَا اغْفِرُ الذُّنُوبَ

جَمِيعًا فَاسْتَغْفِرُونِي أَغْفِرْ لَكُمْ يَا عِبَادِي إِنَّكُمْ لَنْ تَبْلُغُوا ضُرِى فَتَضُرُونِي وَلَنْ تَبْلُغُوا نَفْعِي فَتَنفَعُونِي يَا عِبَادِي لَوْ أَنْ أَوْلَكُمْ وَآخِرَكُمْ وَإِنْسَكُمْ وَجِنَّكُمْ كَانُوا عَلَى اتْقَى قَلْبِ رَجُلٍ وَاحِدٍ مِنْكُمْ مَا زَادَ ذلِكَ فِي مُلْكِى شَيْئًا يَا

عِبَادِي لَوْ أَنَّ أَوَّلَكُمْ وَآخِرَكُمْ وَأَنْسَكُمْ وَجِنَّكُم كَانُوا عَلَى أَفْجَرِ قَلْبِ رَجُلٍ وَاحِدٍ مِنْكُمُ مَا نَقَصَ ذَلِكَ مِنْ مُلْكِي شَيْئًا يَا عِبَادِي لَوْ أَنْ أَوْلَكُمْ وَآخِرَكُمْ وَإِنْسَكُمْ وَجِنَّكُمْ قَامُوا فِي صَعِيدٍ وَاحِدٍ فَسَأَلُونِي فَاعْطَيْتُ كُلَّ إِنْسَانِ

مَسْأَلَتَهُ مَا نَقَصَ ذَلِكَ مِمَّا عِنْدِي إِلا كَمَا يَنْقُصُ الْمِخْيَطُ إِذَا أُدْخِلَ الْبَحْرَ يَا عِبَادِي إِنَّمَا هِيَ أَعْمَالُكُمْ أَحْصِيهَا لَكُمْ ثُمَّ أَوَفِّيْكُمْ إِيَّاهَا فَمَنْ وَجَدَ خَيْرًا فَلْيَحْمَدِ اللَّهَ وَمَنْ وَجَدَ غَيْرَ ذَلِكَ فَلَا يَلُومَنَّ إِلَّا نَفْسَهُ قَالَ سَعِيدٌ كَانَ أَبُو

إِدْرِيسَ إِذَا حَدَّثَ بِهَذَا الْحَدِيثِ جَنَا عَلَى رُكْبَتَيْهِ – رواه مسلم وَرَوَيْنَا عَنِ الْإِمَامِ أَحْمَدَ بْنِ حَنْبَلٍ رَحِمَهُ اللَّهُ قَالَ لَيْسَ لِأَهْلِ الشَّامِ حَدِيثُ أشرفُ مِنْ هذَا الْحَدِيثِ .

111. Det har berättats från Abu Dharr Jundub ibn Junada (må Allah vara nöjd med honom) att Profeten (må Allah välsigna honom och skänka honom frid) återberättade från den Allsmäktige Allah att Han sade: ”Mina tjänare! Jag har förbjudit orättvisa för Mig själv och Jag har också förbjudit den för er. Gör därför inte orätt mot varandra. Mina tjänare! Ni är alla vilseledda utom den som Jag har väglett. Be därför Mig om vägledning, så ska Jag vägleda er. Mina tjänare! Ni är alla hungriga utom den som Jag har gett mat. Be därför Mig om mat, så ska Jag ge er mat. Mina tjänare! Ni är alla nakna utom den som Jag har klätt. Be därför Mig om kläder, så ska Jag klä er. Mina tjänare! Ni begår synder natt och dag, medan Jag förlåter alla synder. Be därför Mig om förlåtelse, så ska Jag förlåta er. Mina tjänare! Ni kan inte skada Mig, och ni kan inte heller göra Mig någon nytta. Mina tjänare! Om alla era första och sista, alla era jinner och människor, hade hjärtan likt den mest gudfruktiges hjärta bland er, skulle det inte öka något i Mitt herravälde. Mina tjänare! Om alla era första och sista, alla era jinner och människor, hade hjärtan likt den värstes hjärta bland er, skulle det ändå inte på något sätt minska Mitt herraväldes värdighet. Mina tjänare! Om alla era första och sista, alla era jinner och människor stod samlade på en och samma plats och bad Mig, och Jag uppfyllde var och ens önskan, skulle det inte minska det Jag har i Mina förråd mer än vad en nål som sticks ner i havet minskar dess vatten (det vill säga: liksom havets vatten inte minskar det minsta om en nål sticks ner i det, minskar inte heller Allahs oändliga förråd det minsta, även om Han uppfyller allas önskningar). Mina tjänare! Jag bevarar era goda gärningar åt er och ger er sedan deras fulla belöning. Den som därför finner något gott ska lovprisa Allah, och den som finner något annat ska endast klandra sig själv.”

Saʿid (må Allah förbarma sig över honom) sade: När Abu Idris återberättade denna hadith föll han ner på knä. Imam Muslim har återberättat denna hadith, och Imam Ahmad ibn Hanbal (må Allah förbarma sig över honom) sade: ”För syrierna finns ingen hadith som är mer vördad än denna.”

Kapitel 12 – Uppmuntran att göra fler goda gärningar under livets sista del

Uppmuntran att göra fler goda gärningar under livets sista del [Människan kommer till denna värld för en begränsad tid och lämnar den sedan för alltid. Men vart går hon? Var och en måste efter döden gå vidare till livet efter detta för att få belöningen för sina goda och dåliga gärningar i denna värld. Där finns ingen möjlighet att utföra fler gärningar. Där finns endast räkenskap och belöning. Samtidigt har många inte använt den första delen av sitt liv till Allahs religion. Andra har utfört många religiösa gärningar och tjänat religionen under livets första del, men kan inte hålla fast vid religionens väg under den sista delen. För båda dessa grupper finns ingen väg till räddning utom att ägna sig åt religionens gärningar under livets sista del. Dessutom går allas livstid mot sitt slut och avskedets stund närmar sig. Därför är det absolut nödvändigt att under denna tid ägna sig åt goda gärningar efter bästa förmåga. Profeten (må Allah välsigna honom och skänka honom frid) tillbringade den sista delen av sitt liv med att ägna sig åt allt mer dyrkan. Den vars slut är gott, för honom är allt gott. Därför har Allah och Hans Sändebud särskilt uppmuntrat oss att under denna tid förbereda oss för det kommande livet genom att göra allt fler goda gärningar. (Översättaren)]

قَالَ اللَّهُ تَعَالَى : أَوَلَمْ نُعَمِّرُكُمْ مَا يَتَذَكَّرُ فِيهِ مَنْ تَذَكَّرَ وَجَاءَكُمُ النَّذِيرُ.

Den Allsmäktige Allah säger:

(1) ”Gav Jag er inte en sådan ålder att den som ville ta lärdom kunde göra det? Och kom inte heller en varnare till er?” (Sura Fatir: 37)

Abdullah ibn Abbas (må Allah vara nöjd med honom) och de lärda experterna säger: I uttrycket ”Har Jag inte gett er…” åsyftas en ålder av sextio år. Stöd för denna uppfattning finns även i den följande hadithen. Vissa har i detta sammanhang nämnt arton år. Imam Hasan, Imam Kalbi och Masruq (må Allah förbarma sig över honom) var eniga om att det handlar om fyrtio år. Även ett andra uttalande från Ibn Abbas (må Allah vara nöjd med honom) har återgetts till stöd för dessa fyrtio år. I detta sammanhang har en sedvänja bland Medinas invånare återgetts: när någon av dem nådde fyrtio års ålder ägnade han sin tid åt dyrkan. Andra har tolkat det som att en person helt enkelt når puberteten. Vad beträffar den andra delen, där det sägs: ”Och en varnare kom till er”, anser Ibn Abbas (må Allah vara nöjd med honom) och de flesta lärda experterna att detta syftar på Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid. Det har också sagts att innebörden är ålderdom. Imamer som Ikrima och Ibn Uyayna har återgett denna tolkning.

وَأَمَّا الْأَحَادِيثُ : ۱۱۲ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ أَعْدَرَ اللهُ إِلَى امْرِئٍ أَخْرَ أَجَلَهُ حَتَّى بَلَغَ سِيِّينَ سَنَةً – رواه البخاري . قَالَ الْعُلَمَاءُ مَعْنَاهُ لَمْ يَتْرُكْ لَهُ عُدْرًا إِذْ أَمْهَلَهُ هَذِهِ الْمُدَّةَ

يُقَالُ أَعْذَرَ الرَّجُلُ إِذَا بَلَغَ الْغَايَةَ فِي الْعُذرِ .

112. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Profeten, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, sade: ”Allah fortsätter att godta ursäkten från den vars död Han skjuter upp, ända tills han når sextio års ålder.” (Al-Bukhari)

۱۱۳ – عَنِ ابْنِ عَبَّاسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا قَالَ كَانَ عُمَرُ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ يُدْخِلْنِي مَعَ أَشْيَاحَ بَدْرٍ فَكَانُ بَعْضَهُمْ وَجَدَ فِي نَفْسِهِ فَقَالَ لِمَ يَدْخُلُ هُذَا مَعَنَا وَلَنَا أَبْنَاءُ مِثْلُهُ؟ فَقَالَ عُمَرُ إِنَّهُ مِنْ حَيْثُ عَلِمْتُمْ فَدَعَانِي ذَاتَ يَوْمٍ

فَأَدْخَلَنِي مَعَهُمْ فَمَا رَأَيْتُ أَنَّهُ دَعَانِي يَوْمَئِذٍ إِلَّا لِيُرِيَهُمْ قَالَ مَا تَقُولُونَ فِي قَوْلِ اللَّهِ تَعَالَى (إِذَا جَاءَ نَصْرُ اللهِ وَالْفَتْحُ) فَقَالَ بَعْضُهُمْ أَمِرْنَا نَحْمَدُ اللَّهَ وَنَسْتَغْفِرُهُ إِذَا نَصَرَنَا وَفَتَحَ عَلَيْنَا وَسَكَتَ بَعْضُهُمْ فَلَمْ يَقُلْ شَيْئًا فَقَالَ لِي

أَكَذَلِكَ تَقُولُ يَا ابْن عَبَّاسٍ؟ فَقُلْتُ لَا قَالَ فَمَا تَقُولُ ؟ قُلْتُ هُوَ أَجَلُ رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَعْلَمَهُ لَهُ قَالَ (إِذَا جَاءَ نَصْرُ اللهِ وَالْفَتْحُ) وَذَلِكَ عَلامَةُ أَجَلِكَ ) علامَةُ أَجَلِكَ فَسَبِّحْ بِحَمْدِ رَبِّكَ وَاسْتَغْفِرْهُ إِنَّهُ كَانَ تَوَّابًا )

فَقَالَ عُمَرُ رَضِيَا ى اللَّهُ عَنْهُ مَا مَا أَعْلَمُ مِنْهَا إِلَّا مَا تَقُوْلُ رواه البخاري .

113. Det har berättats från Ibn al-ʿAbbās (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: ʿUmar (må Allah vara nöjd med honom) brukade låta mig sitta i en samling tillsammans med de framstående män som hade deltagit i slaget vid Badr. Några av dem verkade därför känna sig förargade inom sig och sade: ”Varför sitter den här pojken med oss, när även vi har pojkar i hans ålder?” ʿUmar (må Allah vara nöjd med honom) sade: ”Ni vet vem den här pojken är” (det vill säga att han tillhörde Profetens familj). En dag kallade han mig till sig tillsammans med dem. Jag tänkte att han säkert hade kallat dit mig just den dagen för att förklara saken för dem. Han sade: ”Vad säger ni om ‘När Allahs hjälp och segern kommer’?” Några svarade: ”Eftersom Allah har hjälpt oss och skänkt oss seger, har vi beordrats att lovprisa Honom och be Honom om förlåtelse.” Andra förblev tysta och sade ingenting. Därefter sade han till mig: ”Du, Ibn al-ʿAbbās! Säger du också något sådant?” Jag svarade: ”Nej.” Han sade: ”Vad säger du då?” Jag svarade: ”Det betyder att Allah hade underrättat Allahs Sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, om hans bortgång. Det är som om Allah hade sagt: Eftersom Allahs hjälp och segern har kommit, och detta är ett tecken på att du snart ska gå bort, ska du därför lovprisa din Herre och be Honom om förlåtelse. Han är Den som tar emot ånger.” Därefter sade ʿUmar (må Allah vara nöjd med honom): ”Jag känner inte till något annat i denna fråga än det du säger.” (al-Bukhārī)

١١٤ – عَنْ عَائِشَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهَا قَالَتْ مَا صَلَّى رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ صَلَاةٌ بَعْدَ أَنْ نَزَلَتْ عَلَيْهِ إِذَا جَاءَ نَصْرُ اللَّهِ وَالْفَتْحُ) إِلَّا يَقُولُ فِيهَا سُبْحَانَكَ رَبَّنَا وَبِحَمْدِكَ اللَّهُمَّ اغْفِرْ لِي مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ . وفي رواية فِي

الصَّحِيحَيْنِ عَنْهَا كَانَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يُكْثِرُ أَنْ يَقُولَ فِي رَكُوعِهِ وَسُجُودِهِ سُبْحَانَكَ اللَّهُمَّ رَبَّنَا وَبِحَمْدِكَ اللَّهُمَّ اغْفِرْ لِي يَتَاوَلُ الْقُرْآنَ. معنى يَتَأَوَّلُ الْقُرْآنَ أَي : يَعْمَلُ مَا أُمِرَ بِهِ فِي الْقُرْآنِ فِي قَوْلِهِ تَعَالَى :

(فَسَبِّحْ بِحَمْدِ رَبِّكَ وَاسْتَغْفِرُهُ) . وفي رِوَايَةٍ لِمُسْلِمٍ كَانَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يُكْثِرُ أَنْ يَقُولَ قَبْلَ أَنْ يمُوتَ سُبْحَانَكَ اللَّهُمَّ وَبِحَمْدِكَ اسْتَغْفِرُكَ وَأَتُوبُ إِلَيْكَ قَالَتْ عَائِشَةُ قُلْتُ يَا رَسُولَ اللهِ مَا هَذِهِ الْكَلِمَاتُ

الَّتِي أَرَاكَ أَحْدَثْتَهَا تَقُولُهَا ؟ قَالَ جُعِلَتْ لِي عَلَامَةٌ في أُمَّتِي إِذَا رَأَيْتُهَا قُلْتُهَا إِذَا جَاءَ نَصْرُ اللَّهِ وَالْفَتْحُ) إِلَى آخِرِ السُّورَةِ . وَفِي رِوَايَةٍ لَهُ كَانَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يُكْثِرُ مِنْ قَوْلِ سُبْحَانَ اللَّهِ وَبِحَمْدِهِ اسْتَغْفِرُ اللهَ

وَآتُوبُ إِلَيْهِ قَا وقالت قُلْتُ يَا رَسُولَ اللَّهِ أَرَاكَ تُكْثِرُ مِنْ قَوْلِ سُبْحَانَ اللَّهِ وَبِحَمْدِهِ اسْتَغْفِرُ اللَّهَ وَاتُوبُ إِلَيْهِ؟ فَقَالَ أَخْبَرَنِي رَبِّي أَنِّي سَارَى علَامَةً فِي أُمَّتِي فَإِذَا رَأَيْتُهَا اكْثَرْتُ مِنْ قَوْلِ سُبْحَانَ اللَّهِ وَبِحمدِهِ اسْتَغْفِرُ اللَّهَ وَاتُوبُ

إِلَيْهِ فَقَدْ رَأَيْتُهَا إِذَا جَاءَ نَصْرُ اللهِ وَالْفَتْحُ (فَتْحُ مَكَّةَ) وَرَأَيْتَ النَّاسِ يَدْخُلُونَ فِي دِينِ اللهِ أَفْوَاجًا فَسَبِّحْ بِحَمْدِ رَبِّكَ وَاسْتَغْفِرْهُ إِنَّهُ كَانَ تَوَّابًا .) مَعَنَى يَتَاوَلُ الْقُرْآنَ أَنْ يَعْمَلُ مَا أَمِرَ بِهِ فِي الْقُرْآنِ فِي قَوْلِهِ تَعَالَى : فَسَبِّحْ بِحَمْدِ

رَبِّكَ وَاسْتَغْفِرُهُ.

114. Det har berättats från Aisha (må Allah vara nöjd med henne). Hon sade: ”Efter att suran ’Iza jaa nasrullahi wal-fath’ uppenbarades brukade Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, i varje bön säga: ’Subhanaka rabbana wa bihamdika, Allahummaghfir li.’” (Al-Bukhari och Muslim)

I en annan återberättelse från Aisha i al-Bukhari och Muslim berättas: Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, brukade ofta säga i bugningen och nedfallandet: ”Subhanaka Allahumma rabbana wa bihamdika, Allahummaghfir li.” Det vill säga att han handlade enligt det påbud om lovprisning och att be om förlåtelse som Allah har gett i Koranen i orden: ”Förrätta din Herres lovprisning och be Honom om förlåtelse.”

I en återberättelse hos Muslim står det att Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, under tiden före sin bortgång ofta brukade säga: ”Subhanaka wa bihamdika astaghfiruka wa atubu ilayka.” Aisha (må Allah vara nöjd med henne) sade: Jag frågade: ”O Allahs Sändebud! Vad är det för nya ord som jag ser dig säga?” Han sade: ”Ett tecken har skapats för mig bland mitt samfund. När jag ser det säger jag dessa ord.” Därefter läste han suran An-Nasr till slutet.

I en annan återberättelse hos Muslim står det att Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, ofta brukade läsa denna åkallan: ”Subhanallahi wa bihamdihi astaghfirullaha wa atubu ilayhi.” Aisha (må Allah vara nöjd med henne) sade: Jag sade: ”O Allahs Sändebud! Jag ser att du mycket ofta läser dessa ord: ’Subhanallahi wa bihamdihi astaghfirullaha wa atubu ilayhi.’” Han sade: ”Min Herre har meddelat mig att du snart kommer att se ett tecken bland ditt samfund. När jag därför ser det säger jag ofta dessa ord: ’Subhanallahi wa bihamdihi astaghfirullaha wa atubu ilayhi.’ Och jag har sett detta tecken. Allah har sagt: ’När Allahs hjälp kommer och segern fullbordas’ – det vill säga erövringen av Mecka – ’och du ser människorna träda in i islam i skaror, prisa då din Herre och tacka Honom, och be Honom om förlåtelse. Han är i sanning den som tar emot ånger.’”

١١٥ – عَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ إِنَّ اللَّهَ عَزَّ وَجَلٌ تَابَعَ الْوَحْيَ عَلَى رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَبْلَ وَقَاتِه حَتَّى تُوفَّى أَكْثَرَ مَا كَانَ الْوَحْى. متفق عليه.

115. Det har berättats från Anas (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Under tiden från den period då Allahs Sändebuds, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, bortgång närmade sig fram till hans bortgång uppenbarade den Allsmäktige Allah fortlöpande mer uppenbarelse över honom än tidigare. (Al-Bukhari och Muslim)

١١٦ – عَنْ جَابِرٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يُبْعَثُ كُلُّ عَبْدِ عَلَى مَا مَاتَ عَلَيْهِ – رواه مسلم.

116. Det har berättats från Jabir (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”Varje tjänare kommer att återuppväckas i det tillstånd i vilket han dog.” (Muslim)

Avsnitt: 13 – Olika sätt att utföra goda gärningar

Olika sätt att utföra goda gärningar [ Goda gärningar är av många slag och har en mycket vid omfattning. Det är inte bara vissa särskilda religiösa handlingar som kallas goda och rättfärdiga gärningar. I Koranen och haditherna ges ʿamal ṣāliḥ och khayr (goda gärningar) en betydelse som är jämförbar med tron. Varje handling som överensstämmer med den grundläggande tron och uppfyller dess krav har kallats ʿamal ṣāliḥ, en god gärning. Alla sådana små och stora välgörande handlingar på livets alla områden, från individens liv till det kollektiva livet, kallas religiösa handlingar. Alla slags handlingar – socialt välgörande, politiska, ekonomiska, sociala, familjerelaterade och så vidare – räknas som ʿamal ṣāliḥ, goda och religiösa handlingar, om de utförs i enlighet med islams föreskrifter. Det är genom dessa handlingar som den sanna trons kännetecken och bevis blir uppenbara. (Översättaren) ] .

قَالَ اللَّهُ تَعَالَى : وَمَا تَفْعَلُوا مِنْ خَيْرٍ فَإِنَّ اللَّهَ بِهِ عَلِيمٌ .

Den Allsmäktige Allah säger:

(1) ”Vad ni än gör för goda gärningar är Allah fullt medveten om det.” (Sura al-Baqara: 215)

وَقَالَ تَعَالَى : وَمَا تَفْعَلُوا مِنْ خَيْرٍ يُعْلَمُهُ اللهُ .

(2) ”Vad ni än gör för goda gärningar vet Allah det.” (Sura al-Baqara: 197)

وَقَالَ تَعَالَى : فَمَنْ يَعْمَلْ مِثْقَالَ ذَرَّةٍ خَيْرًا يَرَهُ .

(3) ”Den som gör en rättfärdig gärning, om än så liten som ett stoftkorn, kommer att få se den.” (Sura az-Zilzal: 7)

وقَالَ تَعَالَى : مَنْ عَمِلَ صَالِحًا فَلِنَفْسِهِ .

(4) ”Den som gör en rättfärdig gärning gör det för sin egen skull.” (Sura al-Jathiya: 15)

وَالْآيَاتُ فِي الْبَابِ كَثِيرَةً وَأَمَّا الْأَحَادِيثُ فَكَثِيرَةٌ جِداً وَهِيَ غَيْرُ مُنْحَصِرَةٍ فَتَذْكُرُ طَرَفًا مِنْهَا : ۱۱۷ – عَنْ أَبِي ذَرٍ جُنْدُبِ بْنِ جُنَادَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قُلْتُ يَا رَسُولَ اللَّهِ أَيُّ الْأَعْمَالِ أَفْضَلُ؟ قَالَ الْإِيْمَانُ بِاللَّهِ وَالْجِهَادُ فِي

سَبِيلِهِ قُلْتُ أَيُّ الرِّقَابِ أَفْضَلُ؟ قَالَ أَنْفَسُهَا عِنْدَ أَهْلِهَا وَأَكْثَرُهَا ثَمَنًا قُلْتُ فَإِنْ لَمْ أَفْعَلُ قَالَ تُعِينُ صَانِعًا أَوْ تَصْنَعُ لِأَخْرَقَ قُلْتُ يَا رَسُولَ اللَّهِ أَرَأَيْتَ إِن ضَعُفَتُ عَنْ بَعْضِ الْعَمَلِ قَالَ تَكْفُ شركَ عَنِ النَّاسِ فَإِنَّهَا صَدَقَةٌ مِنْكَ

عَلَى نَفْسِكَ – متفق عليه . الصَّانِعُ بِالصَّادِ الْمُهْمَلَةِ هذا هُوَ الْمَشْهُورُ وَرُوِيَ ضَائِعًا بِالْمُعْجَمَةِ أَيْ ذَا ضَبَاعِ مِنْ فَقْرِ أَوْ عِبَالٍ وَنَحْو ذَلِكَ وَالْأَخْرَقُ الَّذِي لَا يُتْقِنُ مَا يُحَاوِلُ فَعْلَهُ .

117. Det har berättats från Abu Dharr Jundub ibn Junada (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Jag frågade: ”O Allahs Sändebud! Vilken handling är den bästa?” Han sade: ”Tron på Allah och jihad på Hans väg.” Jag frågade: ”Vilken slav är bäst att frige?” Han sade: ”Den slav som är mest älskad av sin herre och som har högst värde.” Jag frågade: ”Om jag inte kan göra detta på grund av fattigdom?” Han sade: ”Hjälp en hantverkare eller lär någon som inte kan ett arbete.” Jag sade: ”O Allahs Sändebud! Vad anser du om jag inte heller kan göra detta?” Han sade: ”Avstå från att skada människor. Det är en sadaqa från dig till din egen fördel.” (al-Bukhari, Muslim)

۱۱۸ – عَنْ أَبِي ذَرٍ أَيْضًا رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنَّ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ يُصْبِحُ عَلَى كُلِّ سُلامَى مِنْ أَحَدِكُمْ صَدَقَةٌ فَكُلُّ تَسْبِيحَةٍ صَدَقَةٌ وَكُلُّ تَحْمِيدَةٍ صَدَقَةٌ وَكُلُّ تَهْلِيلَةٍ صَدَقَةٌ وَكُلُّ تَكبِيرَةٍ صَدَقَةٌ وَامْرُ بِالْمَعْرُوفِ

صَدَقَةٌ وَنَهَى عَنِ الْمُنْكَرِ صَدَقَةً وَيُجْزِئُ مِنْ ذَلِكَ رَكْعَتَانِ يَرْكَعُهُمَا مِنَ الضُّحى – رواه مسلم. السلامى بِضَمِّ السِّينِ الْمُهْمَلَةِ وَتَخْفِيفِ اللَّامِ وَفَتْحِ الْمِيمِ الْمَفْصِلُ.

118. Återberättat från Abu Dharr Jundub ibn Junada (må Allah vara nöjd med honom). Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Var och en av er är skyldig att ge sadaqa för var och en av kroppens leder. Att säga Subhanallah, Alhamdulillah, La ilaha illallah och Allahu akbar är vart och ett en sadaqa. Att befalla det goda och förbjuda det onda är också sadaqa. Och detta uppfylls genom att man ber två rakʿat av duha-bönen (före middagen). (Muslim)

۱۱۹ – وَعَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ عُرِضَتْ عَلَى أَعْمَالُ أُمَّتِي حَسَنُهَا وَسَيِّنُهَا فَوَجَدْتُ فِي مَحَاسِنِ أَعْمَالِهَا الْأَذِى يُمَاطُ عَنِ الطَّرِيقِ وَوَجَدْتُ فِي مَسَاوِي أَعْمَالِهَا النُّخَاعَةَ تَكُونُ فِي الْمَسْجِدِ لَا

تُدْفَنُ – رواه مسلم .

119. Återberättat från Abu Dharr (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Mitt folks goda och dåliga gärningar visades för mig. Bland de goda gärningarna såg jag att avlägsna något skadligt från vägen, och bland de dåliga gärningarna fann jag att man inte begraver spott i marken i moskén. (Muslim)

۱۲۰ – وَعَنْهُ أَنْ نَاسًا قَالُوا يَا رَسُولَ اللَّهِ ذَهَبَ أَهْلُ الدُّثُورِ بِالْأَجُورِ يُصَلُّونَ كَمَا تُصَلَّى وَيَصُومُونَ كَمَا نَصُومُ وَيَتَصَدِّقُونَ بِفُضُولِ أَمْوَالِهِمْ قَالَ أَوَلَيْسَ قَدْ جَعَلَ اللهُ لَكُمْ مَا تَصَدِّقُونَ بِهِ إِنَّ بِكُلِّ تَسْبِيحَةٍ صَدَقَةٌ وَكُلِّ تَكْبِيرَةٍ صَدَقَةً

وَكُلِّ تَحْمِيدَةٍ صَدَقَةً وَكُلِّ تَهْلِيلَةٍ صَدَقَةٌ وَأَمْرُ بِالْمَعْرُوفِ صَدَقَةٌ وَنَهَى عَنِ الْمُنْكَرِ صَدَقَةٌ وَفِي بُضْعِ أَحَدِكُمْ صَدَقَةً قَالُوا يَا رَسُولَ اللَّهِ آيَاتِي أَحَدُنَا شَهْوَتَهُ وَيَكُونُ لَهُ فِيهَا أَجْرُ ؟ قَالَ أَرَأَيْتُمْ لَوْ وَضَعَهَا فِي حَرَامِ أَكَانَ عَلَيْهِ وَزْرُ؟

فَكَذَلِكَ إِذَا وَضَعَهَا فِي الْحَلالِ كَانَ لَهُ أَجْرٌ – رواه مسلم. الدُّثُورُ بِالنَّاءِ الْمُثَلَثَةِ الْأَمْوَالُ واحدها دثر.

120. Berättat av Abu Dharr (må Allah vara nöjd med honom). Några människor sade: ”O Allahs Sändebud! De rika har tagit all belöning. De ber liksom vi ber, och de fastar liksom vi fastar. Men de ger av sina överskottsmedel i välgörenhet, vilket vi inte kan göra.” Han sade: ”Har inte Allah gett er något genom vilket ni kan ge i välgörenhet? Varje gång ni säger Subhanallah är det en sadaqa, varje gång ni säger Allahu akbar är det en sadaqa, varje gång ni säger alhamdulillah är det en sadaqa, varje gång ni säger la ilaha illallah är det en sadaqa. Att uppmana till goda gärningar är en sadaqa, att förbjuda det onda är en sadaqa, och även ert samliv med era hustrur är en sadaqa.” Följjeslagarna sade: ”O Allahs Sändebud! Får någon av oss belöning även när han tillfredsställer sin sexuella lust?” Han sade: ”Säg mig då: Om någon tillfredsställer sin sexuella lust på ett förbjudet sätt, skulle han inte få en synd? På samma sätt får han belöning när han gör detta på ett tillåtet sätt.” (Muslim)

۱۲۱ – وَعَنْهُ قَالَ قَالَ لِي النَّبِيُّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَا تَحْقِرَنَّ مِنَ الْمَعْرُوفِ شَيْئًا وَلَوْ أَنْ تَلْقَى أَخَاكَ بِوَجْهِ طليق رواه مسلم .

121. Berättat av Abu Dharr (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Profeten (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade till mig: ”Förakta inte någon god gärning, även om det bara är att möta din broder med ett leende.” (Muslim)

۱۲۲ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ كُلُّ سُلامَى مِنَ النَّاسِ عَلَيْهِ صَدَقَةٌ كُلَّ يَوْمٍ تَطْلُعُ فِيْهِ الشَّمْسُ تَعْدِلُ بَيْنَ الْأَثْنَيْنِ صَدَقَةٌ وَتُعِينُ الرَّجُلَ فِي دَابَّتِهِ فَيَحْمِلُهُ عَلَيْهَا أَوْ تَرْفَعُ لَهُ

عَلَيْهَا مَتَاعَهُ صَدَقَةً والكَلِمَةُ الطَّيِّبَةُ صَدَقَةٌ وَبِكُلِّ خُطْوَةٍ تَمْشِيهَا إِلَى الصَّلَاةِ صَدَقَةٌ وَيُمِيطُ الْآذِى عن الطريق صَدَقَةٌ – متفق عليه. وَرَوَاهُ مُسْلِمُ أَيْضًا مِنْ رِوَايَةِ عَائِشَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهَا قَالَتْ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ

وَسَلَّمَ إِنَّهُ خُلِقَ كُلُّ إِنْسَانِ مِنْ بَنِي آدَمَ عَلَى سِيِّينَ وَثَلَاثَ مِائَةٍ مَفْصَلٍ فَمَنْ كَبُرَ اللهَ وَحَمِدَ اللهَ وَهَلَلَ اللهَ وَسَبِّحَ اللَّهَ وَاسْتَغْفَرَ اللَّهَ وَعَزَلَ حَجَرًا عَنْ طريق النَّاسِ أَوْ شَوْكَةً أَوْ عَظْمًا عَنْ طَرِيقِ النَّاسِ أَوْ أَمَرَ بِمَعْرُوفِ أَوْ

نَهَى عَنْ مُنْكَر عَدَدَ السَّيِّينَ وَالثَّلاثَ مَائَةٍ فَإِنَّهُ يُمْشِي يَوْمَئِذٍ وَقَدْ زَحْزَحَ نَفْسَهُ عَنِ النَّارِ.

122. Berättat av Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade: ”Varje dag då solen går upp är sadaqa obligatorisk för varje led i människans kropp. Den rättvisa du skipar mellan två personer är sadaqa. Den hjälp du ger en människa genom att lyfta upp henne på hennes riddjur eller genom att lyfta hennes packning upp på det är sadaqa. Ett gott ord är sadaqa. Varje steg du tar på vägen till bönen är sadaqa. Och det skadliga föremål som du avlägsnar från vägen är också sadaqa.” (Bukhari och Muslim)

Imam Muslim har återberättat samma hadith genom Aisha (må Allah vara nöjd med henne). Hon berättar att Allahs sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade: Varje Adams barn har skapats med tre hundra sextio leder. Den som därför förkunnar Allahs storhet, prisar Honom, säger ”la ilaha illallah”, säger ”subhanallah”, ber Honom om förlåtelse, avlägsnar en sten, en tagg eller ett ben från människors väg, befaller det goda eller förbjuder det onda—allt detta uppgår till tre hundra sextio. Och hela den dagens gång blir sådan att personen håller sig själv borta från helvetets eld.

۱۲۳ – وَعَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ مَنْ غَدًا إِلَى الْمَسْجِدِ أَوْ راح أَعَدَّ اللهُ لَهُ فِي الْجَنَّةِ نُزُلاً كُلَّمَا غَدًا أَوْ راح – متفق عليه. النُّزلُ الْقُوتُ وَالرِّزْقُ وَمَا يُهَيَّا لِلضَّيْفِ .

123. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättar. Profeten, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade: Den som kommer till moskén på morgonen eller kvällen, för honom bereder Allah gästfrihet i paradiset varje morgon och kväll. (Al-Bukhari och Muslim)

١٢٤ – وَعَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَا نِسَاءَ الْمُسْلِمَاتِ لَا تَحْقِرَنَّ جَارَةً لِجَارَتِهَا وَلَوْ فِرْسِنَ شَاءَ – متفق عليه قَالَ الْجَوْهَرِي الْفِرْسِنُ مِنَ الْبَعِيرِ كَالْحَافِرِ مِنَ الدَّابَّةِ قَالَ وَرَبِّمَا اسْتَعِيْرَ فِي الشَّاةِ .

124. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättar. Han sade att Allahs sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade: O muslimska kvinnor! Ingen kvinna bör förakta att ge sin granne något, även om det bara är en getklöv (det vill säga att man inte bör tveka att ge eller ta emot en gåva, även om gåvan är obetydlig). (Al-Bukhari och Muslim)

١٢٥ – وَعَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ الْإِيْمَانُ بِضْعُ وَسَبْعُونَ أَوْ بضْعُ وَستُونَ شُعْبَةً فَأَفْضَلُهَا قَوْلُ لَا إِلَهَ إِلَّا اللَّهُ وَأَدْنَاهَا إِمَاطَةُ الْأَذِى عَنِ الطَّرِيقِ وَالْحَيَاءُ شُعْبَةً مِنَ الْإِيْمَانِ متفق عليه الْبَضْعُ مِنْ ثَلاثَةِ إِلى

تِسْعَة بِكَسْرِ الْبَاءِ وَقَدْ تُفْتَحُ وَالشُّعْبَةُ القِطْعَةُ .

125. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättar. Profeten, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade: Tron har över sjuttio eller något färre grenar. Den främsta av dem är att säga ”la ilaha illallah”, och den enklaste av dem är att avlägsna något skadligt från vägen. Blyghet är också en gren av tron. (Al-Bukhari och Muslim)

١٢٦ – وَعَنْهُ أَنَّ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ بَيْنَمَا رَجُلٌ يَمْشِي بِطَرِيق اشْتَدَّ عَلَيْهِ الْعَطَسُ فَوَجَدَ بِتْرًا فَنَزَلَ فِيهَا فَشَرِبَ ثُمَّ خَرَجَ فَإِذَا كَلْبٌ يُلْهَثْ يَأْكُلُ الشرى مِنَ الْعَطَشِ فَقَالَ الرَّجُلُ لَقَدْ بَلَغَ هَذَا الْكَلْبَ مِنَ

الْعَطَشِ مِثْلُ الَّذِي كَانَ قَدْ بَلَغَ مِنِّي فَنَزَلَ الْبِئْرَ فَمَلَا خُفْهُ مَاءٌ ثُمَّ أَمْسَكَهُ بِفِيْهِ حَتَّى رَقِيَ فَسَقَى الْكَلْبَ فَشَكَرَ اللهُ لَهُ فَغَفَرَ لَهُ قَالُوا يَا رَسُولَ اللَّهِ إِنَّ لَنَا فِي الْبَهَائِمِ أَجْرًا ؟ فَقَالَ فِي كُلِّ كَبِدِ رَطْبَةٍ أَجْرُ – متفق عليه.

وَفِي رِوَايَةٍ لِلْبُخَارِيِّ فَشَكَرَ اللَّهُ لَهُ فَغَفَرَ لَهُ فَأَدْخَلَهُ الْجَنَّةَ وَفِي رِوَايَةٍ لَهُمَا بَيْنَمَا كَلْبٌ يُطِيفُ بِرَكِيَّةٍ قَدْ كَادَ يَقْتُلُهُ الْعَطَسُ إِذْ رَاتُهُ بَغِي مِنْ بَغَايَا بَنِي إِسْرَائِيلَ فَنَزَعَتْ مُوْقَهَا فَاسْتَقَتْ لَهُ بِهِ فَسَقَتْهُ فَغُفِرَ لَهَا بِهِ الْمُوْقُ الْخُفُ

وَيُطِيفُ يَدُورُ حَوْلَ رَكِيَّةٍ وَهِيَ الْبثْرُ .

126. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: En man gick längs en väg. Han blev mycket törstig. När han fick syn på en brunn steg han ner i den, drack vatten och kom upp. Då fick han se en hund som, plågad av törst, sträckte ut tungan och slickade lera. Mannen tänkte: ”Den här hunden är lika törstig som jag var.” Därför steg han åter ner i brunnen, fyllde sin strumpa med vatten, höll den med munnen och klättrade upp ur brunnen. Sedan gav han hunden vatten att dricka. För detta visade Allah honom barmhärtighet och förlät hans synder. Sändebets följeslagare sade: ”Allahs sändebud! Får vi belöning även för att göra gott mot djur?”

Han sade: ”Det finns belöning för varje levande varelse.” (Al-Bukhari och Muslim)

I en annan återberättelse från al-Bukhari sägs det: ”Allah visade honom barmhärtighet, förlät honom och lät honom träda in i paradiset.” I en annan återberättelse från al-Bukhari och Muslim berättas: En gång gick en hund omkring och var nära att dö av törst. En prostituerad kvinna från Israels barn fick syn på den, tog av sig sin strumpa, hämtade upp vatten ur brunnen och gav hunden att dricka. För detta blev hon förlåten.

۱۲۷ – وَعَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ لَقَدْ رَأَيْتُ رَجُلًا يَتَقَلُّبُ فِي الْجَنَّةِ فِي شَجَرَةٍ قَطَعَهَا مِنْ ظَهْرِ الطَّرِيقِ كَانَتْ تُؤْذِي الْمُسْلِمِينَ . رَوَاهُ مُسْلِمٌ وَفِي رِوَايَةٍ مَنْ رَجُلٌ بِغُصْنِ شَجَرَةٍ عَلَى ظَهْرِ طَرِيق فَقَالَ وَاللَّهِ لِأُنَحِيَنَّ هَذَا عَنِ الْمُسْلِمِينَ لَا يُؤْذِيهِمْ فَأُدْخِلَ الْجَنَّةَ . وَفِي رِوَايَةٍ لَهُمَا بَيْنَمَا رَجُلٌ يَمْشِي بِطَرِيق وَجَدَ غُصْنَ شَوْكَ عَلَى الطَّرِيقِ فَأَخْرَهُ فَشَكَرَ اللَّهُ لَهُ فَغَفَرَ لَهُ .

127. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: Jag såg en man gå omkring i paradiset eftersom han hade huggit ner ett träd som stod på vägen. Trädet besvärade muslimerna (när de färdades på vägen). Imam Muslim har återberättat denna hadith.

I en annan återberättelse av Muslim sägs det: En man gick förbi en trädgren. Grenen låg mitt på vägen. Han sade: Vid Allahs ed! Jag ska avlägsna den från muslimernas väg, så att den inte besvärar dem. Därför fördes han in i paradiset.

I en annan återberättelse av al-Bukhari och Muslim sägs det: En man tog bort en törnig trädgren från vägen när han gick där. Därför visade Allah honom barmhärtighet och förlät honom.

۱۲۸ – وَعَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَنْ تَوَضَّأَ فَأَحْسَنَ الْوَضُوءَ ثُمَّ أَتَى الْجُمُعَةَ فَاسْتَمَعَ وَانْصَتَ غُفِرَ لَهُ مَا بَيْنَهُ وَبَيْنَ الْجُمُعَةِ وَزِيَادَةٌ ثَلَاثَةِ أَيَّامٍ وَمَنْ مَسَ الْحَصَا فَقَدْ لغا – رواه مسلم .

128. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade att Allahs sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: Den som utför wudu omsorgsfullt och sedan kommer till moskén och lyssnar tyst på khutban, får sina synder mellan en jumu’a och nästa jumu’a samt de följande tre dagarnas synder förlåtna. Men den som (under khutban) flyttar runt småsten begår en syndig handling. (Muslim)

۱۲۹ – وَعَنْهُ أَنْ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ إِذَا تَوَضًا الْعَبْدُ الْمُسْلِمُ أَوِ الْمُؤْمِنُ فَغَسَلَ وَجْهَهُ خَرَجَ مِنْ وَجْهِهِ كُلُّ خَطِيئَةٍ نَظَرَ إِلَيْهَا بِعَيْنَيْهِ مَعَ الْمَاءِ أَوْ مَعَ أُخرِ قَطْرِ الْمَاءِ فَإِذَا غَسَلَ يَدَيْهِ خَرَجَ مِنْ يَدَيْهِ كُلُّ خَطِيئَةٍ

كَانَ بَطْشَتُهَا يَدَاهُ مَعَ الْمَاءِ أَوْ مَعَ أَخِرِ قَطْرِ الْمَاءِ فَإِذَا غَسَلَ رِجْلَيْهِ خَرَجَتْ كُلُّ خَطِيئَةٍ مَشَتْهَا رِجَلاهُ مَعَ الْمَاءِ أَوْ مَعَ أَخِرِ قَطْرَ الْمَاءِ حَتَّى يَخْرُجَ نَقِيَّا مِنَ الذُّنُوبِ رواه مسلم.

129. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: När en muslimsk eller troende tjänare utför wudu och tvättar sitt ansikte, faller varje synd som han har begått med sina ögons blickar bort från hans ansikte tillsammans med vattnet eller med den sista vattendroppen. När han sedan tvättar sina händer, faller varje synd som han har begått med sina händer bort från hans händer tillsammans med vattnet eller med den sista vattendroppen. När han därefter tvättar sina fötter, faller varje synd som han har begått med sina fötter bort från hans fötter tillsammans med vattnet eller med den sista vattendroppen. Till slut blir han ren från alla (mindre) synder. (Muslim)

۱۳۰ – وَعَنْهُ عَنْ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ الصَّلَوَاتُ الْخَمْسُ والْجُمُعَة إلى الجُمُعَةِ وَرَمَضَانُ إِلى رَمَضَانَ مُكَفِّرَاتُ لِمَا بَيْنَهُنَّ إِذَا اجْتَنِبَتِ الكَبَائِرُ – رواه مسلم .

130. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, sade: De fem dagliga bönerna, från en fredagsbön till nästa och från en ramadan till nästa, är en försoning för de mindre synder som begås däremellan, så länge de stora synderna undviks. (Muslim)

۱۳۱ – وَعَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَلَا أَدْلُكُمْ عَلَى مَا يَمْحُو اللَّهُ بِهِ الْخَطَايَا وَيَرْفَعُ بِهِ الدَّرْجَاتِ ؟ قَالُوا بَلَى يَا رَسُولَ اللَّهِ قَالَ إِسْبَاغُ الْوُضُوءِ عَلَى الْمَكَارِهِ وَكَثَرَةُ الخُطا إِلَى الْمَسَاجِدِ وَانْتِظَارُ الصَّلَاةِ بَعْدَ الصَّلَاةِ فَذلِكُمُ الرباط – رواه مسلم .

131. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, sade: Ska jag inte berätta för er om en handling genom vilken Allah utplånar synder och höjer ens rang? Följeslagarna sade: Jo, Allahs sändebud, berätta för oss. Han sade: Att utföra wudu fullständigt trots svårigheter, att gå ofta till moskéerna och att vänta på nästa bön efter en bön. Detta är er ribat eller jihad. (Muslim) [Att rena sig, regelbundet hålla fast vid bönen och dyrkan av Allah samt uppnå fulländning i detta liknar jihad. Ordet ribat betyder ursprungligen att ständigt stå beredd med vapen för att försvara gränsen. I hadithen jämförs väntan på nästa bön efter en bön med detta. Det innebär att de genom detta får belöningen för att vakta gränsen. (Översättaren)]

۱۳۲ – عَنْ أَبِي مُوسَى الْأَشْعَرِيِّ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَنْ صَلَّى الْبَرْدَيْنِ دَخَلَ الْجَنَّةَ مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ الْبَرْدَانِ الصُّبْحُ وَالْعَصْرُ .

132. Abu Musa al-Ashari (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, sade: Den som ber under de två svala tiderna kommer att träda in i paradiset, det vill säga morgonbönen och eftermiddagsbönen. (Bukhari, Muslim)

۱۳۳ – وَعَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِذَا مَرِضَ الْعَبْدُ أَوْ سافَرَ كُتِبَ لَهُ مِثْلُ مَا كَانَ يَعْمَلُ مُقِيمًا صَحِيحا – رواه البخاري .

133. Abu Musa al-Ashari (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, sade: När Allahs tjänare blir sjuk eller reser, skrivs samma belöning för honom som för de goda handlingar han brukade utföra när han var frisk och bofast. (Bukhari)

١٣٤ – عَنْ جَابِرٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ كُلُّ مَعْرُوفِ صَدَقَةٌ . رواه البخاري وَرَوَاهُ مُسْلِمٌ مِنْ رِوَايَةٍ حُذَيْفَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ .

134. Det har återberättats från Jābir (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: ”Varje god gärning är sadaqa.” (al-Bukhari)

Imam Muslim återberättade denna hadith genom Hudhayfa (må Allah vara nöjd med honom).

١٣٥ – وَعَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَا مِنْ مُسْلِمٍ يَغْرِسُ غَرْسًا إِلَّا كَانَ مَا أَكِلَ مِنْهُ لَهُ صَدَقَةً وَمَا سُرِقَ مِنْهُ لَهُ صَدَقَةً وَلَا يَرْزَؤُهُ أَحَدٌ إِلا كَانَ لَهُ صَدَقَةً رَوَاهُ مُسْلِمُ وَفِي رِوَايَةٍ لَهُ فَلا يَعْرِسُ الْمُسْلِمُ

غَرْسًا فَيَأْكُلُ مِنْهُ إِنْسَانٌ وَلَا دَابَّةً وَلَا طَيْر إِلا كَانَ لَهُ صَدَقَةً إِلَى يَوْمِ الْقِيَامَةِ . وَفِي رِوَايَةٍ لَهُ لَا يَغْرِسُ مُسْلِمٌ غَرْسًا وَلَا يَزْرَعُ زَرْعًا فَيَأْكُلُ مِنْهُ إِنْسَانٌ وَلَا دَابَّةٌ ولا شَيْ إِلَّا كَانَتْ لَهُ صَدَقَةً وَرَوَيَاهُ جَمِيعًا مِنْ رِوَايَةِ أَنَسٍ رَضِيَ

اللَّهُ عَنْهُ قَوْلُهُ يَرْزَؤُهُ أَي يَنْقُصُهُ .

135. Det har återberättats från Jābir (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: ”Om en muslim planterar ett träd, blir allt som äts av det sadaqa för honom; och om något stjäls från det eller någon orsakar det någon skada, blir även detta sadaqa för honom.” Imam Muslim återberättade hadithen.

I en annan återberättelse av Muslim sägs det: ”Om en muslim planterar ett träd och människor, djur och fåglar äter något av det, fortsätter det att räknas som sadaqa för honom ända fram till Uppståndelsens dag.” I en annan återberättelse av Muslim sägs det: ”Om en muslim planterar ett träd eller odlar något, och människor, djur eller något annat äter av det, räknas det som sadaqa för honom.” Dessa två sistnämnda återberättelser har återberättats från Anas (må Allah vara nöjd med honom).

١٣٦ – وَعَنْهُ قَالَ أَرَادَ بَنُو سَلِمَةَ أَن يُنْتَقِلُوا قُرْبَ الْمَسْجِدِ فَبَلَغَ ذَلِكَ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ لَهُمْ إِنَّهُ قَدْ بَلَغَنِي أَنَّكُمْ تُرِيدُونَ أَن تَنْتَقِلُوْا قُرْبَ الْمَسْجِدِ ؟ فَقَالُوا نَعَمْ يَا رَسُولَ اللَّهِ قَدْ أَرَدْنَا ذَلِكَ فَقَالَ بَنِي

سَلِمَةً دِيَارِكُمْ تُكتَبْ أَثَارَكُمْ دِيَارَكُمْ تُكْتَبُ أَثَارُكُمْ . رَوَاهُ مُسْلِمٌ وَفِي رِوَايَةٍ إِنَّ بِكُلِّ خَطْوَةٍ

درجة. رواه مسلم ورواه البخاري أيضًا بِمَعْنَاهُ مِنْ رِوَايَةِ أَنَسٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ. وَبَنُو سَلِمَةٌ بِكَسْرِ اللام قَبِيلَةٌ مَعْرُوفَةٌ مِّنَ الْأَنْصَارِ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمْ وَأَثَارُهُمْ خُطَاهُمْ .

136. Berättat av Jabir (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Banu Salima ville flytta närmare moskén (Profetens moské). När denna nyhet nådde Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade han till dem: ”Jag har fått veta att ni vill flytta närmare moskén?” De sade: ”Ja, Allahs sändebud! Det är vad vi har beslutat.” Han sade: ”Banu Salima, stanna i era hem (det vill säga i era nuvarande bostäder); era fotspår skrivs ned. Stanna i era hem; era fotspår skrivs ned.”

Imam Muslim har återberättat denna hadith. I en annan återberättelse sägs det: ”För varje steg höjs en grad.” Imam Bukhari (må Allah förbarma sig över honom) har genom Anas (må Allah vara nöjd med honom) återberättat en hadith med samma innebörd.

۱۳۷ – عَنْ أَبِي الْمُنْذِرِ أَبي بْنِ كَعْبٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ كَانَ رَجُلٌ لَا أَعْلَمُ رَجُلاً أَبْعَدَ مِنَ الْمَسْجِدِ مِنْهُ وَكَانَ لا تُخْطِئُهُ صَلَاةٌ فَقِيلَ لَهُ أَوْ فَقُلْتُ لَهُ لَوِ اشْتَرَيْتَ حِماراً تَرْكَبُهُ فِي الظُّلْمَاءِ وَفِي الرَّمْضَاءِ فَقَالَ مَا يَسُرُّنِي أَنَّ

مَنْزِلِي إِلَى جَنْبِ الْمَسْجِدِ إِنِّي أُرِيدُ أَنْ يُكْتَبَ لِي مَمْشَاء إِلَى الْمَسْجِدِ وَرُجُوعِي إِذَا رَجَعْتُ إِلَى أَهْلِي فَقَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَدْ جَمَعَ اللَّهَ ذَلِكَ كُلَّهُ. رَوَاهُ مُسْلِمٌ وَفِي رِوَايَةٍ إِنَّ لَكَ مَا احْتَسَبْتَ الرَّمْضَاءُ

الْأَرْضُ الَّتِي أَصَابَهَا الْحَرُّ الشَّدِيدُ .

137. Berättat av Ubayy ibn Kaʿb (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Jag kände till en man som bodde längre från moskén än någon annan. Han missade aldrig församlingsbönen. Man sade till honom, eller så sade jag till honom: ”Du kan köpa en åsna och rida på den till moskén dag och natt, i mörker och hetta.” Han sade: ”Jag tycker inte om att mitt hus ligger nära moskén. Jag vill att både min färd till moskén och min återkomst till min familj ska skrivas ned i min bok över gärningar.” Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: ”Allah har samlat allt detta åt dig.” Imam Muslim återberättade denna hadith.

I en annan återberättelse sägs det: ”Du kommer att få den belöning som du hoppades på.”

۱۳۸ – عَنْ أَبِي مُحَمَّدٍ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ عَمْرِو بْنِ الْعَاصِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَرْبَعُونَ خَصْلَةً أَعْلَاهَا مَنِيْحَةُ الْعَنْزِ مَا مِنْ عَامِل يَعْمَلُ بِخَصْلَةٍ مِنْهَا رَجَاءَ ثَوَابِهَا وَتَصْدِيقَ مَوْعُودِهَا إِلَّا أَدْخَلَهُ

اللَّهُ بِهَا الجنَّةَ رَوَاهُ الْبُخَارِي المَنِيحَةُ أَنْ يُعْطِيَهُ إِيَّاهَا لِيَأْكُلَ لَبَنَهَا ثُمَّ يَرُدَّهَا إِلَيْهِ .

138. Berättat av Abdullah ibn Amr ibn al-ʿAs (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: ”Bland fyrtio goda gärningar är den främsta att låna ut ett mjölkdjur åt någon så att han kan dricka dess mjölk. Den som utför någon av dessa fyrtio gärningar i hopp om belöning och tror på det löfte som hör till den, honom kommer Allah att låta träda in i paradiset.” Imam al-Bukhari återberättade denna hadith.

۱۳۹ – عَنْ عَدِي بْنِ حَاتِمٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ سَمِعْتُ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ اتَّقُوا النَّارَ وَلَوْ بِشِقِّ تَمْرَةٍ – متفق عليه وَفِي رِوَايَةٍ لَهُمَا عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَا مِنْكُمْ مِنْ أَحَدٍ إِلا

سَيُكَلِّمُهُ رَبُّهُ لَيْسَ بَيْنَهُ وَبَيْنَهُ تَرْجُمَانٌ فَيَنْظُرُ أَيْمَنَ مِنْهُ فَلَا يَرَى إِلَّا مَا قَدَّمَ وَيَنظُرُ أَشْأَمَ مِنْهُ فَلا يَرَى إِلا مَا قَدَّمَ وَيَنْظُرُ بَيْنَ يَدَيْهِ فَلَا يَرَى إِلَّا النَّارَ تِلْقَاءَ وَجْهِهِ فَاتَّقُوا النَّارَ وَلَوْ بِشِقِّ تَمَرَةٍ فَمَنْ لَمْ يَجِدُ فَبِكَلِمَةٍ طَيِّبَةٍ .

139. Berättat av ʿAdi ibn Hatim (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Jag hörde Profeten, må Allah välsigna honom och ge honom frid, säga: ”Skydda er mot elden, om så bara genom att skänka bort en halv dadel.” (al-Bukhari och Muslim)

I en annan återberättelse av al-Bukhari och Muslim sägs att Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, sade: ”Var och en av er kommer snart att få sin Herre tala till sig, utan någon tolk mellan dem. När människan ser åt höger kommer hon att se sina egna gärningar, och när hon ser åt vänster kommer hon att se sina egna gärningar. När hon ser framför sig kommer hon att se Elden framför sitt ansikte. Skydda er därför från Elden, även om det bara är genom att skänka hälften av en dadel. Den som inte ens finner detta ska försöka skydda sig från Elden genom ett gott ord.”

١٤٠ – عَن أَنَسٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِنْ اللهَ لَيَرْضَى عَنِ الْعَبْدِ أَنْ يَأْكُلَ الْأكْلَةَ فَيَحْمَدُهُ عَلَيْهَا أَوْ يَشْرَبَ الشَّرْبَةَ فَيَحْمَدُهُ عَلَيْهَا – رواه مسلم والأكلةُ بِفَتْحِ الْهَمْزَةِ وَهِيَ الْغَدْوَةُ أَوِ

الْعَشْوَةُ .

140. Det återberättas från Anas, må Allah vara nöjd med honom. Han sade: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, sade: ”Allah är sannerligen nöjd med Sin tjänare när han äter något och prisar Honom för det, eller dricker något och prisar Honom för det.” (Muslim)

١٤١ – عَنْ أَبِي مُوسَى رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ عَلَى كُلِّ مُسْلِمٍ صَدَقَةً قَالَ أَرَأَيْتَ إِنْ لَمْ يَجِدْ ؟ قَالَ يَعْمَلُ بِيَدَيْهِ فَيَنْفَعُ نَفْسَهُ وَيَتَصَدِّقُ قَالَ أَرَأَيْتَ إِنْ لَمْ يَسْتَطِعْ ؟ قَالَ يُعِينُ ذَا الْحَاجَةِ

الْمَلْهُوفَ قَالَ أَرَأَيْتَ إِنْ لَمْ يَسْتَطِعْ قَالَ يَأْمُرُ بِالْمَعْرُوفِ أَوِ الْخَيْرِ قَالَ أَرَأَيْتَ إِنْ لَمْ يَفْعَلُ قَالَ يُمْسِكُ عَنِ الشَّرِّ فَانَّهَا صَدَقَةٌ متفق عليه ..

141. Det återberättas från Abu Musa, må Allah vara nöjd med honom. Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, sade: ”Det är obligatoriskt för varje muslim att skänka allmosa.” En följeslagare sade: ”Men om han inte finner något att skänka?” Han sade: ”Då ska han arbeta med sina egna händer, dra nytta av det själv och även skänka allmosa.” Följeslagaren sade: ”Om han inte klarar det?” Han sade: ”Då ska han hjälpa de nödställda och behövande.” Följeslagaren sade: ”Om han inte heller klarar det?” Han sade: ”Då ska han uppmana till en rättfärdig eller god handling.” Följeslagaren sade: ”Om han inte heller kan göra detta?” Han sade: ”Då ska han åtminstone avhålla sig själv från onda handlingar. Det är en allmosa för honom.” (al-Bukhari och Muslim)

Avsnitt: 14 – Att iaktta balans i dyrkan och gudstjänst

Att upprätthålla balans i dyrkan och hängivenhet [Det ursprungliga arabiska ordet ”iqtisād” betyder att följa en balanserad och medelväg: att inte överskrida gränserna i någon handling, inte gå till överdrift och inte göra något överdrivet.]

قَالَ اللهُ تَعَالَى : طَهُ مَا أَنْزَلْنَا عَلَيْكَ الْقُرْآنَ لِتَشْقَى .

Den Allsmäktige Allah säger:

(1) ”Tā-Hā. Vi har inte uppenbarat Koranen för dig för att du skulle lida.” (Sura Tā-Hā: 1)

وَقَالَ تَعَالَى : يُرِيدُ اللهُ بِكُمُ الْيُسْرَ وَلَا يُرِيدُ بِكُمُ الْعُسْرَ .

(2) ”Allah vill göra det lätt för er och vill inte göra det svårt för er.” (Sura al-Baqara: 185)

١٤٣ – وَعَنْ عَائِشَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهَا أَنَّ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ دَخَلَ عَلَيْهَا وَعِنْدَهَا إِمْرَأَةً قَالَ مَنْ هَذِهِ ؟ قَالَتْ هَذِهِ فَلَانَةٌ تَذْكُرُ مِنْ صَلَاتِهَا قَالَ مَهُ عَلَيْكُمْ بِمَا تُطِيقُونَ فَوَاللَّهِ لَا يَمَلُّ اللَّهُ حَتَّى تَمَلُّوْا وَكَانَ أَحَبُّ الدِّينِ

إِلَيْهِ مَا دَاوَمَ صَاحِبُهُ عَلَيْهِ – متفق عليه وَمَهُ كَلِمَةٌ نَهْي وَزَجْرٍ وَمَعْنَى لَا يَمَلُّ اللَّهُ أَنْ لَا يَقْطَعُ ثَوَابَهُ عَنْكُمْ وَجَزَاءَ أَعْمَالِكُمْ وَيُعَامِلُكُمْ مُعَامَلَةَ الْمَالِ حَتَّى تَمَلُّوا فَتَتْرَكُوا فَيَنْبَغِي لَكُمْ أَنْ تَاخُذُوا مَا تُطِيقُونَ الدَّوامَ عَلَيْهِ لِيَدُومَ

ثَوَابُهُ لَكُمْ وَفَضْلُهُ عَلَيْكُمْ.

142. Berättat av Aisha (må Allah vara nöjd med henne): Profeten (må Allah välsigna honom och ge honom frid) gick till henne. Då satt en kvinna hos henne. Profeten (må Allah välsigna honom och ge honom frid) frågade: ”Vem är kvinnan?” Aisha (må Allah vara nöjd med henne) svarade: ”Det är den och den; hon talar om sina böner.” Han sade: ”Sluta! Utför alla handlingar efter bästa förmåga. Vid Allahs ed! Även om ni blir trötta, blir Allah inte trött på att belöna er. Den religiösa handling som Allah tycker bäst om är den som dess utförare gör regelbundet.” (al-Bukhari och Muslim)

١٤٣ – وَعَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ جَاءَ ثَلَاثَةُ رَهْطٍ إِلَى بُيُوتِ أَزْوَاجِ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَسْأَلُونَ عَنْ عِبَادَةِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَلَمَّا

أخْبِرُوا كَأَنَّهُمْ تَقَالُوْهَا وَقَالُوا أَيْنَ نَحْنُ مِنَ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَقَدْ غُفِرَ لَهُ مَا تَقَدَّمَ مِنْ ذَنْبِهِ وَمَا تَأَخَّرَ قَالَ أَحَدُهُمْ أَمَّا أَنَا فَأَصَلَّى اللَّيْلَ أَبَدًا وَقَالَ أَخَرُ وَأَنَا أَصُومُ الدَّهْرَ وَلَا أَفْطِرُ وَقَالَ أَخَرُ وَأَنَا أَعْتَزِلُ النِّسَاءَ فَلَا أَتَزَوْجُ

أَبَدًا فَجَاءَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِلَيْهِمْ فَقَالَ أَنْتُمُ الَّذِينَ قُلْتُمْ كَذَا وَكَذَا ؟ أَمَا وَاللَّهِ إِنِّي لَأَخْشَاكُمُ لِلَّهِ وَاتْقَاكُمْ لَهُ لَكِنِّي أَصُومُ وَأَفْطِرُ وَأَصَلَّى وَأَرْقُدُ وَاتَزَوْجُ النِّسَاءَ فَمَنْ رَغِبَ عَنْ سُنَّتِي فَلَيْسَ مِنِّي – متفق عليه .

I alla delar av den troendes liv bör det finnas balans. Om man lutar för mycket åt ett håll kommer det andra områdets uppgifter ofrånkomligen att försummas. Därför är det nödvändigt att ägna tid, pengar och arbete åt varje uppgift utifrån dess betydelse. När man utför en uppgift regelbundet blir det välsignelse i den, och ens förmåga utvecklas också. Även om den regelbundna insatsen är liten blir den bestående och ger goda resultat.

Om man överskrider gränserna i en fråga, överdriver eller gör något i övermått, uppstår oordning; dessutom blir man trött och ens förmåga utvecklas inte. Livet innehåller ju många uppgifter. Samtidigt som man måste uppfylla Allahs rättigheter måste man också uppfylla olika människors rättigheter. Dessutom måste man uppfylla sina egna nödvändiga och angelägna rättigheter. Om det saknas balans är det inte möjligt att uppfylla någon rättighet på rätt sätt. Att plötsligt göra en mängd saker och sedan inte ha någon fortsatt aktivitet är inte islams anda. Därför kräver Koranen och haditherna att var och en använder hela sin kraft på rätt sätt och fortsätter att utföra alla uppgifter regelbundet och balanserat. (Översättaren)

143. Berättat av Anas (må Allah vara nöjd med honom): Han sade: Tre män kom till Profetens (må Allah välsigna honom och ge honom frid) hustrurs hem för att få veta mer om Profetens (må Allah välsigna honom och ge honom frid) gudsdyrkan. När de informerades om den, tycktes de anse den vara otillräcklig för sig själva och sade: ”Hur kan vi jämföra oss med Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid)? Alla hans tidigare och senare synder har ju förlåtits.” En av dem sade: ”Jag ska ägna hela natten åt bön utan avbrott.” En annan sade: ”Jag ska fasta utan avbrott och aldrig låta bli att fasta.” En tredje sade: ”Jag ska hålla mig borta från kvinnor och aldrig gifta mig.” Då kom Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) till dem och sade: ”Är det ni som har sagt si och så?” Vid Allahs ed! Jag fruktar Allah mer än ni och är mer gudfruktig än ni. Men jag fastar och äter också, jag ber och sover också, och jag gifter mig också. Den som avstår från att följa min sunna (livsväg) tillhör inte mig.” (al-Bukhari och Muslim)

١٤٤ – وَعَنِ ابْنِ مَسْعُودٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنَّ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ هَلَكَ الْمُتَنَطِعُونَ قَالَهَا ثَلَاثًا – رواه مسلم الْمُتَنَطِعُونَ الْمُتَعَمِّقُونَ الْمُشَدِّدُونَ فِي غَيْرِ مَوْضِعِ التَّشْدِيدِ.

144. Ibn Masʿūd (må Allah vara nöjd med honom) berättade att Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”De som tillämpar onödig stränghet går under.” Han upprepade detta tre gånger. (Muslim)

١٤٥ – وَعَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ إِنْ الدِّينَ يُسرِّ وَلَنْ يُشَادُ الدِّينُ إِلَّا غَلَبَهُ فَسَدِدُوا وَقَارِبُوا وَأَبْشِرُوا وَاسْتَعِينُوا بِالْغَدْوَةِ وَالرُّوْحَةِ وَشَيْ مِنَ الدُّلجة – رواه البخاري وَفِي رِوَايَةٍ لَهُ

سَدِدُوا وَقَارِبُوا وَاغْدُوا وَرُوحُوا وَشَيْ مِنَ الدُّلْجَةِ الْقَصْدَ الْقَصْدَ تَبْلُغُوا – قَوْلُهُ الدِّينُ هُوَ مَرْفُوعَ عَلَى مَا لَمْ يُسَمٌ فَاعِلُهُ وَرُوِيَ مَنْصُوبًا وَرُوِيَ لَنْ يُشَادُ الدِّينَ أَحَدٌ وَقَوْلُهُ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِلا غَلَبَهُ أَي غَلَبَهُ الدِّينُ وَعَجَزَ

ذَلِكَ الْمُشَادُ عَنْ مُقَاوَمَةِ الدِّينِ لِكَثْرَةِ طَرُقِهِ وَالْغَدْوَةُ سَيْرُ أُولِ النَّهَارِ وَالرُّوْحَةُ أَخِرِ النهار والدلجة آخر اللَّيْلِ وَهذَا اسْتِعَارَةً وَتَمْثِيلٌ وَمَعْنَاهُ اسْتَعِينُوا عَلَى طَاعَة اللهِ عَزَّ وَجَلَّ بِالْأَعْمَالِ فِي وَقْتِ نَشَاطِكُمْ وَفَرَاغِ قُلُوْبِكُمْ بِحَيْثُ

تَسْتَلِدُونَ العِبَادَةَ وَلَا تَشَامُونَ وَتَبْلُغُونَ مَقْصُودَكُمْ كَمَا أَنَّ الْمُسَافِرَ الْحَاذِقَ يَسِيرُ فِي هَذِهِ الأوقاتِ وَيَسْتَرِيحُ هُوَ وَدَابَّتُهُ فِي غَيْرِهَا فَيَصِلُ الْمَقْصُودَ بِغَيْرِ تَعَب وَاللَّهُ أَعْلَمُ.

145. Abū Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade att Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”Religionen är lätt. Den som gör denna religion svår kommer att besegras av den. Håll er därför till en balanserad väg, utför handlingar efter er förmåga och ta emot det glada budskapet. Sök Allahs hjälp genom att dyrka Honom på morgonen, kvällen och under en del av nattens sista timmar.”

Imam al-Bukhārī återgav denna hadith. I en annan återberättelse hos al-Bukhārī står det: ”Håll er till en medelväg och utför handlingar efter er förmåga. Vandra på morgonen, vandra på kvällen och under en del av nattens sista timmar. Håll er till en balanserad väg, håll er till en medelväg, så kommer ni att nå målet.” [Innebörden av denna hadith är inte att man endast ska utföra de lätta handlingarna i religionen, där det inte finns någon risk, inget offer eller någon fara och där världens lugn, välstånd och ekonomiska bekvämlighet inte på något sätt störs. Men innebörden är att religionens plikter är många. Även Allahs och människornas rättigheter är många. Det är obligatoriskt att utföra dessa handlingar och uppfylla dessa rättigheter. Därför ska man fortsätta att utföra alla dessa handlingar regelbundet, med vederbörlig vikt och så enkelt och lätt som ens förmåga tillåter. Man ska gå framåt steg för steg samtidigt som man upprätthåller balans mellan alla handlingar. Då blir det också lätt att offra liv och egendom för religionens skull. Om man däremot tillämpar onödig stränghet blir det, under trycket från ansvaret att upprätta religionen, ytterst svårt att förbli ståndaktig på Allahs väg. (Översättarens anmärkning)] .

١٤٦ – وَعَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ دَخَلَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ الْمَسْجِدَ فَإِذَا حَبْلٌ مَمْدُودٌ بَيْنَ السَّارِيَتَيْنِ فَقَالَ مَا هُذَا الْحَبْلُ؟ قَالُوا هَذَا حَبْلٌ لزَيْنَبَ فَإِذَا فَتَرَتْ تَعَلَّقَتْ بِهِ فَقَالَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ حُلُوهُ

لِيُصَلِّ أَحَدُكُمْ نَشَاطَهُ فَإِذَا فَتَرَ فَلْيَرْقُدْ – متفق عليه .

146. Det har berättats av Anas (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, gick in i moskén och fick se ett rep som var bundet mellan två pelare. Han sade: ”Vad är detta rep till för?” Följjeslagarna sade: ”Det är Zaynabs rep. När hon blir trött av att be, hänger hon sig i det.” Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”Ta bort det. Var och en av er bör be så länge han är stark och utvilad, och när han blir trött bör han sova.” (al-Bukhari och Muslim)

١٤٧ – وَعَنْ عَائِشَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهَا أَنْ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ إِذَا نَعَسَ أَحَدُكُمْ وَهُوَ يُصَلَّى فَلْيَرْقُدْ حَتَّى يَذْهَبَ عَنْهُ النَّوْمُ فَإِنْ أَحَدَكُمْ إِذَا صَلَّى وَهُوَ نَاعِسٌ لَا يَدْرِي لَعَلَّهُ يَذْهَبُ يَسْتَغْفِرُ فَيَسُبُّ نَفْسَهُ –

متفق عليه .

147. Det har berättats av Aisha (må Allah vara nöjd med henne). Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”Om någon av er blir sömnig medan han ber, bör han lägga sig ner tills sömnen går över. Om han ber när han är dåsig kan det hända att han, när han ber om förlåtelse, i stället fortsätter att förolämpa sig själv.” (al-Bukhari och Muslim)

١٤٨ – وَعَنْ أَبِي عَبْدِ اللهِ جَابِرِ بْنِ سَمُرَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا قَالَ كُنْتُ أَصَلِّي مَعَ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ الصَّلَوَاتِ فَكَانَتْ صَلَاتُهُ قَصُدًا وَخُطْبَتُهُ قَصْدا -رواه مسلم قولُهُ قَصْداً أَي بَيْنَ الطُّولِ وَالْقِصَرِ .

148. Det har berättats av Jabir ibn Samura (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: ”Jag brukade förrätta bönen tillsammans med Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom. Hans bön och predikan var varken långvariga eller utdragna.” (Muslim)

١٤٩ – وَعَنْ أَبِي جُحَيْفَةً وَهْبِ بْنِ عَبْدِ اللَّهِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ أَخَى النَّبِيُّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بَيْنَ سَلْمَانَ وَآبِي الدَّرْدَاءِ فَزَارَ سَلْمَانُ أَبَا الدَّرْدَاءِ فَرَأَى أَمْ الدرداء مُتَبَدِّلَةً فَقَالَ مَا شَأْنُكَ ؟ قَالَتْ أَخُوكَ أَبُو الدَّرْدَاءِ لَيْسَ لَهُ

حَاجَةٌ فِي الدُّنْيَا فَجَاءَ أَبُو الدَّرْدَاءِ فَصَنَعَ لَهُ طَعَامًا فَقَالَ لَهُ كُلَّ فَإِنِّي صَائِمٌ قَالَ مَا أَنَا بأكل حَتَّى تَأْكُلَ فَأَكَلَ فَلَمَّا كَانَ اللَّيْلُ ذَهَبَ أَبُو الدَّرْدَاءِ يَقُومُ فَقَالَ لَهُ نَمْ فَنَامَ ثُمَّ ذَهَبَ يَقُوْمُ فَقَالَ لَهُ نَمْ فَلَمَّا كَانَ أُخِرُ اللَّيْلِ قَالَ

سَلْمَانُ قُمِ الْآنَ فَصَلِّيَا جَمِيعًا فَقَالَ لَهُ سَلْمَانُ إِنَّ لِرَبِّكَ عَلَيْكَ حَقًّا وَإِنَّ لِنَفْسِكَ عَلَيْكَ حَقًّا وَلِأَهْلِكَ عَلَيْكَ حَقًّا فَاعْطِ كُلِّ ذِي حَقٌّ حَقَّهُ فَأَتَى النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَذَكَرَ ذلِكَ لَهُ فَقَالَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ

صَدَقَ سَلْمَانُ – رواه البخاري .

149. Berättat av Abu Juhaifa Wahb ibn Abd Allah (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) upprättade ett broderskapsband mellan Salman och Abu Darda (må Allah vara nöjd med dem). Salman (må Allah vara nöjd med honom) gick för att besöka Abu Darda och fann Umm Darda (Abu Dardas hustru) klädd i gamla och slitna kläder. När han frågade henne om hennes tillstånd sade Umm Darda: ”Din bror Abu Darda har inget behov av något i denna värld.” Därefter kom Abu Darda (må Allah vara nöjd med honom), ordnade mat åt Salman och sade till honom: ”Ät, jag fastar.” Salman (må Allah vara nöjd med honom) sade: ”Jag äter inte om du inte äter.” Då åt även Abu Darda. Senare under natten, när Abu Darda reste sig för att be, sade Salman (må Allah vara nöjd med honom) till honom att sova. Han sov. När han senare åter reste sig sade Salman än en gång till honom att sova. Under nattens sista del sade Salman (må Allah vara nöjd med honom) åt honom att stiga upp, och de bad tillsammans. Därefter sade Salman (må Allah vara nöjd med honom) till honom: ”Din Herre (Allah) har en rättighet gentemot dig, ditt eget jag har en rättighet gentemot dig och din familj har en rättighet gentemot dig. Ge därför varje rättighetsinnehavare hans rätt.” Sedan kom Abu Darda (må Allah vara nöjd med honom) till Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) och berättade allt för honom. Då sade han: ”Salman har talat sanning.” (al-Bukhari)

١٥٠ وَعَنْ أَبِي مُحَمَّدٍ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ عَمْرِو بْنِ الْعَاصِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا قَالَ أخْبِرَ النَّبِيُّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَنِّي أَقُولُ وَاللَّهِ لَأَصُومَنَّ النَّهَارَ وَلَاقُوْمَنْ اللَّيْلَ مَا عِشْتُ فَقَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَنْتَ الَّذِي تَقُولُ

ذَلِكَ؟ فَقُلْتُ لَهُ قَدْ قُلْتُهُ بِأَبِي أَنْتَ وَأُمِّي يَا رَسُولَ اللَّهِ قَالَ فَإِنَّكَ لَا تَسْتَطِيعُ ذَلِكَ قصم وَاقْطِرْ وَلَمْ وَقُمْ وَصُمَّ مِنَ الشَّهْرِ ثَلاثَةَ أَيَّامٍ فَإِنَّ الْحَسَنَةَ بِعَشْرِ أَمْثَالِهَا وَذَلِكَ مِثْلُ صِيَامِ الدَّهْرِ قُلْتُ فَإِنِّي أَطِيقُ أَفْضَلَ مِنْ ذَلِكَ قَالَ

فَصُمْ يَوْمًا وَأَفْطِرُ يَوْمَيْنِ قُلْتُ فَإِنِّي أَطِيقُ أَفْضَلَ مِنْ ذَلِكَ قَالَ فَصُمْ يَوْمًا وَأَفْطِرُ يَوْمًا فَذَلِكَ صِيَامُ داودَ عَلَيْهِ السَّلامُ وَهُوَ أَعْدَلُ الصِّيَامِ وَفِي رِوَايَةٍ هُوَ أَفْضَلُ الصِّيَامِ فَقُلْتُ فَإِنِّي أطِيقُ أَفْضَلَ مِنْ ذَلِكَ فَقَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى

اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَا أَفْضَلَ مِنْ ذَلِكَ وَلَأَنْ أَكُونَ قَبِلْتُ الثَّلَاثَةَ الْأَيَّامِ الَّتِي قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَحَبُّ إِلَى مِنْ أَهْلِي وَمَالِي . وفي رواية أَلَمْ أَخْبَرُ أَنَّكَ تَصُومُ النَّهَارَ وَتَقُومُ اللَّيْلَ: قُلْتُ بَلَى يَا رَسُولَ اللَّهِ قَالَ فَلَا

تَفْعَلْ صُمْ وَأَفْطِرُ وَنَمْ وَقُمْ فَإِنَّ لِجَسَدِكَ عَلَيْكَ حَقًّا وَإِنْ لِعَيْنَيْكَ عَلَيْكَ حَقًّا وَإِنَّ لِزَوْجِكَ عَلَيْكَ حَقًّا وَإِنَّ لِزَوْرِكَ عَلَيْكَ حَقًّا وَإِنَّ بِحَسْبِكَ أَنْ تَصُومَ فِي كُلِّ شهر ثلاثةَ أَيَّامٍ فَإِنْ لَكَ بِكُلِّ حَسَنَةٍ عَشْرَ أَمْثَالِهَا فَإِنَّ ذَلِكَ صِيَامُ

الدِّهْرِ فَشَدَدْتُ فَشُدِّدَ عَلَى قُلْتُ يَا رَسُولَ اللهِ إِنِّي أَجِدُ قُوَّةً قَالَ صُمْ صِيَامَ نَبِيَّ اللَّهِ دَاوُدَ وَلَا تَزِدْ عَلَيْهِ قُلْتُ وَمَا كَانَ صِيَامُ دَاوُدَ ؟ قَالَ نِصْفُ الدَّهْرِ فَكَانَ عَبْدُ اللَّهِ يَقُولُ بَعْدَ مَا كَبِرَ يَا لَيْتَنِي قَبِلْتُ رُخْصَةَ رَسُوْلِ اللَّهِ صَلَّى

اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ . وفي رواية الم أَخْبَرُ أَنَّكَ تَصُومُ الدَّهْرَ وَتَقْرَأُ الْقُرْآنَ كُلَّ لَيْلَةٍ فَقُلْتُ بَلَى يَا رَسُولَ اللَّهِ وَلَمْ أَرِدْ بِذَلِكَ إِلَّا الْخَيْرَ قَالَ فَصُ صَوْمَ نَبِيِّ الله الله دَاوُدَ فَإِنَّهُ كَانَ أَعْبَدَ النَّاسِ وَاقْرًا الْقُرْآنَ فِي كُلِّ شَهْرٍ قُلْتُ يَا نَبِيُّ

اللَّهِ إِنِّي أَطِيقُ أَفْضَلَ مِنْ ذَلِكَ؟ قَالَ فَاقْرَاهُ فِي كُلِّ عِشْرِينَ قُلْتُ يَا نَبِيُّ اللَّهِ إِنِّي أَطِيقُ أَفْضَلَ مِنْ ذَلِكَ؟ قَالَ فَاقْرَاهُ فِي كُلِّ عَشْرٍ قُلْتُ يَا نَبِيُّ اللَّهِ إِنِّي أَطِيقُ أَفْضَلَ مِنْ ذَلِكَ؟ قَالَ فَاقْرَأَهُ فِي كُلِّ سَبْعِ وَلَا تَزِدُ عَلَى ذَلِكَ

فَشَدَدْتُ فَشُدِّدَ عَلَى وَقَالَ لِي النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِنَّكَ لَا تَدْرِي لَعَلَّكَ يَطولُ بِكَ عُمُر قَالَ فَصِرْتُ إِلَى الَّذِي قَالَ لِي النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَلَمَّا كَبِرْتُ وَدِدْتُ إِنِّي كُنْتُ قَبِلْتُ رُخْصَةً نَبِيِّ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ

وَسَلَّمَ وفي روايةٍ وَإِنَّ لِوَلَدِكَ عَلَيْكَ حَقًّا . وَفِي رِوَايَةٍ لَا صَامَ مَنْ صَامَ الْأَبَدَ ثَلَاثًا وَفِي رِوَايَةٍ أَحَبُّ الصِّيَامِ إِلى اللهِ صِيَامُ دَاوُدَ وَأَحَبُّ الصَّلاةِ إِلى اللهِ صَلَاةُ دَاوُدَ كَانَ يَنَامُ نِصْفَ اللَّيْلِ وَيَقُوْمُ ثُلُثَهُ وَيَنَامُ سُدُسَهُ وَكَانَ يَصُومُ

يَوْمًا وَيُفْطِرُ يَوْمًا ولا يفر اذا لاقى. وَفِي رِوَايَةٍ قَالَ أَنْكَحَنِي أَبِي امْرَأَةً ذَاتَ حَسَبٍ وَكَانَ يَتَعَاهَدُ كَنْتَهُ أَيْ امْرَأَةً وَلَدِهِ فَيَسْأَلُهَا عَنْ بَعْلِهَا فَتَقُولُ لَهُ نِعْمَ الرَّجُلُ مِنْ رَجُلٍ لَمْ يَطَأَ لَنَا فِرَاشًا وَلَمْ يُفَبِّشُ لَنَا كَنَفًا مُنْدُ آتَيْنَاهُ فَلَمَّا

طَالَ ذَلِكَ عَلَيْهِ ذَكَرَ ذَلِكَ لِلنَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ الْقَنِي بِهِ فَلَقِيتُهُ بَعد ذلِكَ فَقَالَ كَيْفَ تَصُومُ؟ قُلْتُ كُلِّ يَوْمٍ قَالَ وَكَيْفَ تَخْتِمُ؟ قُلْتُ كُلَّ لَيْلَةٍ وَذَكَرَ نَحْوَ مَا سَبَقَ وَكَانَ يَقْرَأُ عَلَى بَعْضٍ أَهْلِهِ السَّبْعَ الَّذِي يَقْرَؤُهُ

يَعْرِضُهُ مِنَ النَّهَارِ لِيَكُونَ أَخَفْ عَلَيْهِ بِاللَّيْلِ وَإِذَا أَرَادَ أَنْ يتقوى أفطرَ أَيَّامًا وَأَحْصَى وَصَامَ مِثْلَهُنَّ كَرَاهِيَةَ أَنْ يُتْرُكَ شَيْئًا فَارَقَ عَلَيْهِ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ. كُلِّ هذهِ الرِّوَايَاتِ صَحِيحَةٌ مُعْظَمُهَا فِي الصَّحِيحَيْنِ وَقَلِيلٌ

مِنْهَا فِي أَحَدِهِمَا .

150. Berättat från ʿAbdullāh ibn ʿAmr ibn al-ʿĀṣ (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Profeten, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, fick veta att jag brukade säga: ”Vid Allah! Så länge jag lever ska jag fasta om dagen och be under natten.” Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, frågade: ”Är det du som säger sådant?” Jag svarade: ”Må mina föräldrar offras för dig, o Allahs sändebud! Ja, jag har verkligen sagt det.” Han sade: ”Du kommer inte att klara det. Fasta därför ibland och avstå från att fasta ibland; sov också, men stå upp under natten och be, och fasta tre dagar varje månad. För varje god gärning får man tiofaldig belöning, och detta motsvarar ständig fasta.” Jag sade: ”Jag har kraft till mer än så.” Han sade: ”Fasta då en dag och ät i två dagar.” Jag sade: ”Jag har kraft till ännu mer än så.” Han sade: ”Fasta då en dag och ät en dag. Detta är Dāwūds fasta, må Allahs frid vara över honom, och detta är den balanserade fastan.” I en annan återberättelse sägs det: ”Detta är den bästa fastan.” Jag sade: ”Jag har kraft till ännu mer än så.” Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, sade: ”Det finns ingen bättre fasta än detta.” (ʿAbdullāh brukade på sin ålderdom säga:) ”Ack, om jag ändå hade godtagit de tre fastedagar som Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, hade nämnt! Då skulle de ha varit kärare för mig än min familj och min förmögenhet.”

I en annan återberättelse sägs det: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, sade: ”Har jag inte fått veta att du fastar om dagen och ber frivilliga böner under natten?” Jag svarade: ”Jo, o Allahs sändebud!” Han sade: ”Gör inte så. Fasta, men bryt också fastan; sov, men stig också upp och be. Din kropp har en rätt över dig, dina båda ögon har en rätt över dig, din hustru har en rätt över dig och din gäst har en rätt över dig. Det räcker för dig att fasta tre dagar varje månad. För varje god gärning får du tiofaldig belöning, och detta motsvarar fasta under hela året, eller ständig fasta.” Jag hade själv varit sträng mot mig och denna stränghet hade blivit betungande för mig. Jag sade: ”O Allahs sändebud! Jag känner att jag har kraft.” Han svarade: ”Fasta såsom Allahs profet Dāwūd fastade och öka inte därutöver.” Jag frågade: ”Hur fastade Dāwūd?” Han svarade: ”Varannan dag, det vill säga: fasta en dag och bryt fastan nästa dag.” När ʿAbdullāh hade blivit gammal brukade han säga: ”Ack, om jag ändå hade tagit emot den lättnad som Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, hade gett mig.”

I en annan återberättelse sägs det: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, sade: ”Har jag inte fått veta att du fastar hela året och avslutar recitationen av Koranen varje natt?” Jag svarade: ”Jo, o Allahs sändebud! Men jag önskar få del av det goda i detta.” Han sade: ”Fasta då såsom Allahs profet Dāwūd fastade, eftersom han var den mest gudsdyrkande av människorna, och avsluta recitationen av Koranen en gång i månaden.” Jag sade: ”O Allahs profet! Jag har kraft att göra mer än så.” Han sade: ”Avsluta den då på tjugo dagar.” Jag sade: ”O Allahs profet …”

”Jag har kraft att göra ännu mer än så.” Han sade: ”Avsluta den då på tio dagar.” Jag sade: ”O Allahs sändebud! Jag har kraft att göra ännu mer än så.” Han sade: ”Avsluta då recitationen av Koranen på en vecka, men inte på kortare tid än så.” På detta sätt hade jag själv ålagt mig stränghet, och den kom att bli betungande för mig. Profeten, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, hade också sagt till mig: ”Du vet inte; kanske kommer ditt liv att förlängas.” ʿAbdullāh sade: ”Jag har nått den ålder som Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, talade om. När jag sedan blev gammal ångrade jag att jag inte hade tagit emot den lättnad som profeten, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, hade gett mig!”

I en annan återberättelse sägs det: ”Din son har också en rätt över dig.” I ytterligare en återberättelse sägs det: ”Den som fastar ständigt fastar inte.” Detta sade han tre gånger. I en annan återberättelse sägs det: ”Den fasta som Allah älskar mest är Dāwūds fasta, och den bön som Allah älskar mest är Dāwūds bön. Han sov halva natten, ägnade en tredjedel av natten åt tillbedjan och sov sedan under den sjättedel som återstod. Han fastade en dag och bröt fastan nästa dag, och när han mötte fienden vek han inte tillbaka.”

I en annan återberättelse sägs det att Abdullah (må Allah vara nöjd med honom) sade: ”Min far gifte bort mig med en flicka från en ädel familj. Min far brukade svära sin sons hustru vid Allah och fråga henne om sin make. Min hustru svarade honom: ’Han är en mycket god man; han är sådan att han ännu inte har legat med mig i sängen och inte heller har avtäckt min slöja sedan jag kom till honom.’ När detta hade pågått länge tog min far upp saken med Profeten, må Allahs frid och välsignelser vara över honom. Han sade: ’Skicka honom till mig.’ Därefter träffade jag honom. Han frågade: ’Hur fastar du?’ Jag svarade: ’Varje dag.’ Han frågade: ’Hur avslutar du recitationen av Koranen?’ Jag svarade: ’Varje natt.’ Resten av hadithens återberättelse är som tidigare. Abdullah (må Allah vara nöjd med honom) brukade låta någon i sin familj höra en sjundedel av det han reciterade, så att hans börda på natten skulle bli lättare. När Abdullah ville vila brukade han avstå från fastan under några dagar, räkna dem och sedan ta igen fastan för dessa dagar. Detta eftersom han ogillade att handla i strid med det som han hade lämnat Profeten, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, med.”

Imam an-Nawawi (må Allah förbarma sig över honom) sade: ”Alla dessa återberättelser är autentiska. De flesta av dem finns återgivna i al-Bukhari och Muslim, medan endast en liten del av dem är hämtade från ett av dessa två verk.”

١٥١ – وَعَنْ أَبِي رِجْعِي حَنْظَلَةَ بْنِ الرَّبِيعِ الْأَسَيْدِي الْكَاتِبِ أَحَدٍ كُتَابِ رَسُولِ الله صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ لَقِيَنِي أَبُو بَكْرٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ فَقَالَ كَيْفَ أَنْتَ يَا حَنْظَلَةُ؟ قُلْتُ نَافَقَ حَنْظَلَةُ قَالَ سُبْحَانَ اللهِ مَا تَقُولُ: قُلْتُ

نَكُوْنُ عِنْدَ رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يُذكِّرْنَا بِالْجَنَّةِ وَالنَّارِ كَأَنَّا رَأَى عَيْنٍ فَإِذَا خَرَجْنَا مِنْ عِندِ رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ عَافَسْنَا الْأَزْوَاجَ وَالْأَوْلَادَ والضَّيِّعَاتِ نَسِينَا كَثِيرًا قَالَ أَبُو بَكْرٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ فَوَاللَّهِ إِنَّا

لَتَلْقَى مِثْلَ هَذَا فَانْطَلَقْتُ أنا وَأَبُو بَكْرٍ حَتَّى دَخَلْنَا عَلَى رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقُلْتُ نَافَقَ حَنْظَلَةُ يَا رَسُولَ اللهِ فَقَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَمَا ذَاكَ؟ قُلْتُ يَا رَسُولَ اللَّهِ تَكُونُ عِنْدَكَ تُذَكِّرْنَا بِالنَّارِ

وَالْجَنَّةِ كَأَنَّا رَأَى الْعَيْنِ فَإِذَا خَرَجْنَا مِنْ عِنْدِكَ عَافَشَنَا الْأَزْوَاجَ وَالْأَوْلَادَ والضَّيِّعَاتِ نَسِينَا كَثِيرًا فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَالَّذِي نَفْسِي بِيَدِهِ لَوْ تَدُومُونَ عَلَى مَا تَكُونُونَ عِنْدِي وَفِي الذِكرِ لَصَافَحَتْكُمُ الْمَلَائِكَةُ

عَلَى فُرُشِكُمْ وَفِي طُرُقِكُمْ وَلَكِنْ يَا حَنْظَلَةُ سَاعَةً وَسَاعَةً ثَلاث مرات . رواه مسلم قوله ربعي بِكَسْرِ الرَّاءِ وَالْأَسَيِّدِي بِضَمَ الْهَمْزَةِ وَفَتْحِ السِّيْنِ وَبَعْدَهَا يَاءُ مُشَدَّدَةٌ مَكْسُورَةٌ وَقَوْلُهُ عَافَسْنَا هَوَ بِالْعَيْنِ وَالسَّيْنِ الْمُهْمَلَتَيْنِ

أَي عَالَجْنَا وَلَا عَبْنَا وَالضَّيِّعَاتُ الْمَعَابِسُ .

151. Det berättas från Abu Rujay ibn Hanzala ibn ar-Rabi al-Usaydi (må Allah vara nöjd med honom). Han var en av Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sekreterare. Han sade: En dag träffade Abu Bakr (må Allah vara nöjd med honom) mig och frågade: ”Hur mår du, Hanzala?” Jag svarade: ”Hanzala har blivit en hycklare.” Abu Bakr (må Allah vara nöjd med honom) sade förvånat: ”Ära vare Allah! Vad säger du?” Jag svarade: ”När vi befinner oss i Allahs Sändebuds, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, närhet, förmanar han oss genom att tala om paradiset och helvetet. Då är det som om vi ser dem framför våra ögon. Men när vi lämnar honom och blir upptagna med hustrur, barn och ägodelar, glömmer vi mycket av det.” Abu Bakr (må Allah vara nöjd med honom) sade: ”Jag upplever samma sak.” Därefter gick jag och Abu Bakr (må Allah vara nöjd med honom) till Allahs Sändebud (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) och sade: ”O Allahs Sändebud! Hanzala har blivit en hycklare.” Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, frågade: ”Vad menar du?” Jag sade: ”O Allahs Sändebud! När vi är hos dig förmanar du oss genom att tala om paradiset och helvetet. Då är det som om vi ser dem framför våra ögon. Men när vi lämnar dig och blir upptagna med hustrur, barn och ägodelar, glömmer vi mycket av det.” Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade: ”Vid Honom i vars hand min själ ligger! Om ni alltid förblev i samma tillstånd som när ni är hos mig och fortsatte att minnas Allah, skulle änglarna skaka hand med er i era sängar, det vill säga medan ni ligger ner, och på era vägar. Men Hanzala! Människans tillstånd är naturligtvis sådant att det ena stunden är på ett sätt och den andra stunden på ett annat sätt.” Han sade detta tre gånger. (Muslim)

١٥٢ – وَعَنِ ابْنِ عَبَّاسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا قَالَ بَيْنَمَا النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَخْطُبُ إِذَا هُوَ بِرَجُلٍ قَائِمٍ فَسَأَلَ عَنْهُ فَقَالُوا أَبُو إِسْرَائِيلَ نَذَرَ أَنْ يَقُومَ فِي الشَّمْسِ وَلَا يَقْعُدَ وَلَا يَسْتَظِلُّ وَلَا يَتَكَلَّمَ وَيَصُوْمَ فَقَالَ النَّبِيُّ

صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مُرُوهُ فَلْيَتَكَلَّمْ وَلْيَسْتَظِلُّ وَلْيَقْعُدُ وَلْيُتِمَّ صَوْمَهُ – رواه البخاري .

152. Det berättas från Ibn Abbas (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: En gång, medan Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, höll en predikan, fick han syn på en man som stod upp. När han frågade om honom sade följeslagarna: ”Detta är Abu Isra’il. Han har avlagt ett löfte att stå i solen, inte sitta, inte gå in i skuggan, inte tala med någon och fasta.” Profeten, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade: ”Befall honom att tala, gå in i skuggan, sätta sig ner och fullborda sin fasta.” (Bukhari)

Avsnitt: 15 – Man ska alltid vara aktiv och ivrig i goda gärningar

Man ska alltid vara aktiv och ivrig i goda gärningar.

قَالَ اللهُ تَعَالَى : أَلَمْ يَأْنِ لِلَّذِينَ آمَنُوا أَنْ تَخْشَعَ قُلُوبُهُمْ لِذِكْرِ اللَّهِ وَمَا نَزَلَ مِنَ الْحَقِّ وَلَا يَكُونُوا كَالَّذِينَ أُوتُوا الْكِتَابَ مِنْ قَبْلُ فَطَالَ عَلَيْهِمُ الْآمَدُ فَقَسَتْ قُلُوبُهُمْ .

Den Allsmäktige Allah säger:

(1) ”Har ännu inte tiden kommit för de troende att deras hjärtan ska mjukna inför åminnelsen av Allah och ödmjuka sig inför den stora sanningen som Han har uppenbarat? De ska inte vara som de som tidigare fick Skriften och sedan, efter att en lång tid hade gått, fick hårda hjärtan.” (Sura al-Hadid: 16)

وَقَالَ تَعَالَى : ثُمَّ قَفَّيْنَا عَلَى أَثَارِهِمْ بِرُسُلِنَا وَقَفَّيْنَا بِعِيسَى ابْنِ مَرْيَمَ وَأَتَيْنَاهُ الْإِنْجِيلَ وَجَعَلْنَا فِي قُلُوبِ الَّذِينَ اتَّبَعُوهُ رَافَةً وَرَحْمَةً وَرَهْبَانِيَّةٌ ابْتَدَعُوهَا مَا كَتَبْنَاهَا عَلَيْهِمْ إِلَّا ابْتِغَاءَ رِضْوَانِ اللَّهِ فَمَا رَعَوْهَا حَقٍّ رِعَايَتِهَا .

(2) ”Därefter sände Jag Våra sändebud i deras spår, och Jag sände Isa ibn Maryam och gav honom Injil-skriften, och Jag skapade medlidande och medkänsla i hans följares hjärtan. Men rahbaniyya uppfann de själva. Jag föreskrev den inte för dem. Men för att söka Allahs välbehag införde de själva denna innovation, och de iakttog den inte på rätt sätt.” (Sura al-Hadid: 27)

وَقَالَ تَعَالَى : وَلَا تَكُونُوا كَالَّتِي نَقَضَتْ غَزْلَهَا مِنْ بَعْدِ قُوَّةٍ أَنْكَاثًا .

(3) ”Bli inte som kvinnan som spann sitt garn starkt och sedan själv rev sönder det i bitar.” (Sura an-Nahl: 92)

وَقَالَ تَعَالَى : وَاعْبُدُ رَبِّكَ حَتَّى يَأْتِيَكَ الْيَقِينُ .

(4) ”Fortsätt att dyrka din Herre tills döden kommer till dig.” (Sura al-Hijr: 99)

وَأَمَّا الْأَحَادِيثُ فَمِنْهَا حَدِيثُ عَائِشَةَ وَكَانَ أَحَبُّ الدِّينِ إِلَيْهِ مَا دَاوَمَ صَاحِبُهُ عَلَيْهِ وَقَدْ سَبَقَ فِي الْبَابِ قَبْلَهُ .

Bland haditherna i detta avsnitt kan även den hadith som återberättats av Aisha och återges under nummer 142 räknas med. Dess innebörd är: ”Den religiösa handling som Allah älskar mest är den som dess utförare regelbundet utför.”

١٥٣ – وَعَنْ عُمَرَ بْنِ الْخَطَابِ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَنْ نَامَ عَنْ حِزْبِهِ مِنَ اللَّيْلِ أَوْ عَنْ شَيْءٍ مِّنْهُ فَقَرَاهُ مَا بَيْنَ صَلَاةِ الْفَجْرِ وَصَلَاةِ الظُّهْرِ كُتِبَ لَهُ كَأَنَّمَا قَرَآهُ مِنَ اللَّيْلِ – رواه مسلم .

153. Det har återberättats från Umar ibn al-Khattab (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs Sändebud ﷺ sade: ”Den som sover på natten utan att läsa sin wird, eller låter något av den återstå, och sedan läser den mellan fajr- och zuhr-bönen, får samma belöning nedskriven för sig som om han hade läst den under natten.” (Muslim)

١٥٤ – وَعَنْ عَبْدِ اللهِ بْنِ عَمْرِو بْنِ الْعَاصِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا قَالَ قَالَ لِي رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَا عَبْدَ اللهِ لَا تَكُنْ مِثْلَ فُلانٍ كَانَ يَقُوْمُ اللَّيْلَ فتَرَكَ قِيَامَ اللَّيْلِ – متفق عليه .

154. Det har återberättats från Abdullah ibn Amr ibn al-As (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs Sändebud ﷺ sade till mig: ”O Abdullah! Var inte som den och den personen: han brukade ägna sig åt dyrkan på natten, men övergav sedan detta.” (al-Bukhari, Muslim)

١٥٥ – وَعَنْ عَائِشَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهَا قَالَتْ كَانَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِذَا فَاتَتْهُ الصَّلاةُ مِنَ اللَّيْلِ مِنْ وَجَعِ أَوْ غَيْرِهِ صَلَّى مِنَ النَّهَارِ ثِنْتَيْ عَشْرَةَ ركعة – رواه مسلم .

155. Det har återberättats från Aisha (må Allah vara nöjd med henne). Hon sade: Om Allahs Sändebuds nattbön uteblev på grund av sjukdom eller någon annan orsak, brukade han i stället be tolv rakʿah under dagen. (Muslim)

Avsnitt: 16 – Att bevara sunnan och handla i enlighet med den

Att bevara sunna och handla i enlighet med den [Ordet sunna betyder väg, åsikt, föredöme, metod, regel och liknande. Här avses inte den sunna som behandlas inom fiqh. Inom fiqh delas de olika föreskrifterna i shariah in i kategorier som fard, wajib, sunna och nafl. I islams övergripande terminologi betyder sunna i grunden Allahs Sändebuds livsföredöme, regler och levnadssätt, vilka är kända genom hans ord, handlingar och godkännanden. Det är denna efterlevnad av sunna som avses i detta avsnitt, och Koranen och haditherna betonar starkt att denna sunna ska följas. Detta är ett krav som tron ställer. (Översättaren)] .

قَالَ اللهُ تَعَالَى : وَمَا أَتَاكُمُ الرَّسُولُ فَخُذُوهُ وَمَا نَهَاكُمْ عَنْهُ فَانْتَهُوا

Den Allsmäktige Allah säger:

(1) ”Ta emot vad Sändebudet ger er, och avstå från det som han förbjuder er.” (Sura al-Hashr: 7)

وَقَالَ تَعَالَى : وَمَا يَنْطِقُ عَنِ الْهَوَى إِنْ هُوَ إِلَّا وَحْيٌ يُوحَى .

(2) ”Och han talar inte av eget påhitt. Detta är endast en uppenbarelse som uppenbaras för honom.” (Sura an-Najm: 3–4)

وَقَالَ تَعَالَى : قُلْ إِنْ كُنْتُمْ تُحِبُّونَ اللهَ فَاتَّبِعُونِي يُحْبِبْكُمُ اللَّهُ وَيَغْفِرْ لَكُمْ ذُنُوبَكُمْ .

(3) ”Säg: Om ni älskar Allah, följ då mig; då kommer Allah att älska er och förlåta er era synder.” (Sura Ali Imran: 31)

وَقَالَ تَعَالَى : لَقَدْ كَانَ لَكُمْ فِي رَسُولِ اللَّهِ أَسْوَةٌ حَسَنَةٌ لِمَنْ كَانَ يَرْجُوا اللَّهَ وَالْيَوْمَ الْآخِرَ .

(4) ”I Allahs Sändebuds liv finns sannerligen ett utmärkt föredöme för er som hoppas på Allah och den yttersta dagen.” (Sura al-Ahzab: 21)

وَقَالَ تَعَالَى : فَلَا وَرَبِّكَ لَا يُؤْمِنُونَ حَتَّى يُحَكِّمُوكَ فِيْمَا شَجَرَ بَيْنَهُمْ ثُمَّ لَا يَجِدُوا فِي أَنْفُسِهِمْ حَرَجًا مِمَّا قَضَيْتَ وَيُسَلِّمُوا تَسْلِيمًا .

(5) ”Nej, vid din Herre! De kan inte alls vara troende förrän de låter dig döma i sina inbördes meningsskiljaktigheter. Sedan kommer de inte att känna någon tvekan i sina hjärtan inför det avgörande du fäller, utan kommer att underkasta sig det fullständigt.” (Sura an-Nisa: 65)

وَقَالَ تَعَالَى : فَإِنْ تَنَازَعْتُمْ فِي شَيْءٍ فَرُدُّوهُ إِلَى اللَّهِ وَالرَّسُولِ إِنْ كُنْتُمْ تُؤْمِنُونَ بِاللَّهِ وَالْيَوْمِ الْآخِرِ.

(6) ”Om ni blir oense om något, hänskjut det då till Allah och Sändebudet, om ni tror på Allah och den yttersta dagen.” (Sura an-Nisa: 59). De lärda experterna säger: Det vill säga, återvänd till Koranen och sunna.

وَقَالَ تَعَالَى : مَنْ يُطِعِ الرَّسُولَ فَقَدْ أَطَاعَ اللَّهَ .

(7) ”Den som lyder Sändebudet lyder Allah.” (Sura an-Nisa: 80)

وَقَالَ تَعَالَى : وَإِنَّكَ لَتَهْدِى إِلَى صِرَاطٍ مُسْتَقِيمٍ صِرَاط الله .

(8) “Och att du visar den rätta vägen, Allahs väg.” (Sura ash-Shura: 63)

وَقَالَ تَعَالَى : فَلْيَحْذَرِ الَّذِينَ يُخَالِفُوْنَ عَنْ أَمْرِهِ أَنْ تُصِيبَهُمْ فِتْنَةٌ أَوْ يُصِيبَهُمْ عَذَابٌ اليم.

(9) “De som motsätter sig Allahs befallning bör vara på sin vakt mot att en olycka eller ett plågsamt straff drabbar dem.” (Sura an-Nur: 63)

وَقَالَ تَعَالَى : وَاذْكُرْنَ مَا يُتْلَى فِي بُيُوتِكُنْ مِنْ آيَاتِ اللَّهِ وَالْحِكْمَةِ .

(10) “(O Profetens hustrur!) Kom ihåg de verser av Allah och den visdom som reciteras i era hem.” (Sura al-Ahzab: 34)

وَالْآيَاتُ فِي الْبَابِ كَثِيرَةٌ. وَأَمَّا الْأَحَادِيثُ : ١٥٦ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ دَعُونِي مَا تَرَكْتُكُمْ إِنَّمَا أَهْلَكَ مَنْ كَانَ قَبْلَكُمْ كَثَرَةٌ سُؤَالِهِمْ وَاخْتِلَافُهُمْ عَلَى أَنْبِيَائِهِمْ فَإِذَا نَهَيْتُكُمْ عَنْ

شَيْءٍ فَاجْتَنِبُوهُ وَإِذَا أَمَرْتُكُمْ بِأَمْرٍ فَأْتُوا مِنْهُ مَا استطعتم متفق عليه .

156. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade att Profeten, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: ”Låt mig vara beträffande de saker som jag inte har nämnt för er, det vill säga ställ inga frågor om dem. De som levde före er gick under på grund av sina många frågor och sin oenighet om profeterna. När jag förbjuder er något, ska ni därför avstå från det. Och när jag befaller er något, ska ni utföra det efter bästa förmåga.” (Al-Bukhari och Muslim)

١٥٧ – عَنْ أَبِي نَجِيحِ الْعِرْبَاضِ بْنِ سَارِيَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ وَعَظَنَا رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَوْعِظَةٌ بَلِيغَهُ وَجِلَتْ مِنْهَا الْقُلُوبُ وَذَرَفَتْ مِنْهَا الْعُيُونُ فَقُلْنَا يَا رَسُولَ اللهِ كَأَنَّهَا مَوْعِظَةٌ مُوَدِّعٍ فَأَوْصِنَا قَالَ أَوْصِيكُمْ

بِتَقْوَى الله والسمع والطَّاعَةِ وَإِنْ تَأمُرَ عَلَيْكُمْ عَبْدٌ وَإِنَّهُ مَنْ يُعِشُ مِنْكُمْ فَسَيَرَى اختلافا كَثِيرًا فَعَلَيْكُمْ بِسُنَّتِي وَسُنَّةِ الْخُلَفَاءِ الرَّاشِدِينَ الْمَهْدِيِّينَ عَضُوا عَلَيْهَا بِالنَّوَاجِدِ وَإِيَّاكُمْ وَمُحْدَثَاتِ الْأَمُورِ فَإِنْ كُلَّ بِدْعَةٍ ضَلالة – رواه

ابو داود والترمذي وَقَالَ حَدِيثٌ حَسَنٌ صَحِيحُ النَّوَاجِدُ بِالنَّالِ الْمُعْجَمَةِ الْأَنْيَابُ وَقِيلَ الْأَضْرَاسُ .

157. Abu Najih Iyad ibn Sariya (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: En gång förmanade Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, oss med så gripande ord att allas hjärtan smälte och tårarna började rinna ur våra ögon.

Vi sade: ”Allahs sändebud! Detta verkar vara en avskedsförmaning. Ge oss därför ytterligare råd.” Han sade: ”Jag uppmanar er att frukta Allah. Och jag uppmanar er att lyssna till och lyda den som styr över er, även om en abessinisk slav utses till härskare över er. Den av er som lever länge kommer att få se många meningsskiljaktigheter. Då är det er plikt att följa min sunna och de rätt vägledda kalifernas sunna. Håll fast vid denna sunna med ett starkt grepp och avstå från alla nyinförda företeelser i religionen (bidʿa). Varje bidʿa är nämligen villfarelse.”

Imam Abu Dawud och Imam at-Tirmidhi återberättade denna hadith, och Imam at-Tirmidhi klassificerade den som hasan och sahih.

١٥٨ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنْ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ كُلُّ أُمَّتِي يَدْخُلُونَ الْجَنَّةَ إِلَّا مَنْ أَبَى قِيلَ وَمَنْ يُأْبَى يَا رَسُولَ اللَّهِ؟ قَالَ مَنْ أَطَاعَنِي دَخَلَ الْجَنَّةَ وَمَنْ عَصَانِي فَقَدْ أبى – رواه البخاري .

158. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: ”Hela min ummah kommer att träda in i paradiset, utom den som vägrar.” De frågade: ”O Allahs sändebud! Vem vägrar?” Han sade: ”Den som lyder mig kommer att träda in i paradiset, och den som trotsar mig vägrar att träda in i paradiset.” (Al-Bukhari)

١٥٩ – عَنْ أَبِي مُسْلِمٍ وَقِيلَ أَبِي إِيَّاسِ سَلَمَةَ بْنِ عَمْرِو بْنِ الْأَكْوَعِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَنْ رَجُلاً أَكَلَ عِنْدَ رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بِشِمَالِهِ فَقَالَ كُلِّ بِيَمِينِكَ قَالَ لا أَسْتَطِيعُ قَالَ لَا اسْتَطَعْتَ مَا مَنَعَهُ إِلَّا الْكِبْرُ فَمَا

رَفَعَهَا إِلَى فيه رواه مسلم .

159. Abu Muslim eller Abu Yas Salama ibn Amr ibn al-Akwa (må Allah vara nöjd med honom) berättade: En man började äta med vänster hand i Allahs sändebuds närvaro, må Allah välsigna honom och ge honom frid. Han sade: ”Ät med höger hand.” Mannen sade: ”Jag kan inte.” Han sade: ”Må du inte kunna det!” Det var i själva verket högmod som hindrade honom från att följa denna befallning. Därefter kunde han inte lyfta handen till munnen. (Muslim)
Förklaring: Det har genom denna hadith blivit tydligt att det är ett tecken på högmod att äta och dricka med vänster hand. Och Allah tycker inte om den högmodige. Ändå verkar det i vår tid som om det är ett tecken på förnämlighet att äta och dricka med vänster hand.

I en annan hadith sägs det: ”Ät och drick med höger hand, eftersom Satan äter och dricker med vänster hand.”

١٦٠ – عَنْ أَبِي عَبْدِ اللهِ النَّعْمَانِ بْن بَشِيرٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا قَالَ سَمِعْتُ رَسُوْلَ الله صلى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ لَتُسَوَّنُ صُفُوفَكُمْ أَوْ لَيُخَالِفَنَّ اللَّهُ بَيْنَ وَجُوهِكُمْ – متفق عليه وَفِي رِوَايَةٍ لِمُسْلِمٍ كَانَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ

عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يُسَوِى صُفُوفَنَا حَتَّى كَأَنَّمَا يُسَوَى بِهَا الْقِدَاحَ حَتَّى إِذَا رَأَى أَنَّا قَدْ عَقَلْنَا عَنْهُ ثُمَّ خَرَجَ يَوْمًا فَقَامَ حَتَّى كَادَ أَنْ يُكَبِّرَ فَرَأَى رَجُلًا بَادِيًا صَدْرُهُ فَقَالَ عِبَادَ اللَّهِ لَتُسَوَّنُ صُفُوقَكُمْ أَوْ لَيُخَالِفَنَّ اللَّهُ بَيْنَ وَجُوهِكُمْ .

160. Abu Abdullah Nu’man ibn Bashir (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Jag hörde Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, säga: ”Räta ut böneraderna, annars kommer Allah att skapa olikhet mellan era ansikten.” (Al-Bukhari, Muslim)

I en annan återgivning av Muslim berättas det att Allahs sändebud ﷺ brukade räta ut våra led, så att det till och med verkade som om han med dem riktade pilar. Han fortsatte att uppmana oss tills han förstod att vi verkligen hade förstått saken fullt ut. En dag kom han sedan ut från sitt rum och ställde sig för bönen. Just när han skulle säga den inledande takbīren såg han en man vars bröst stack utanför ledet. Han sade: ”O Allahs tjänare! Räta ut era led, annars kommer Allah att skapa olikhet mellan era ansikten (eller oenighet mellan era hjärtan).”

١٦١ – عَنْ أَبِي مُوسَى رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ احْتَرَقَ بَيْتٌ بِالْمَدِينَةِ عَلَى أَهْلِهِ مِنَ اللَّيْلِ فَلَمَّا حُدِثَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بِشَأْنِهِمْ قَالَ إِنَّ هَذِهِ النَّارَ عَدُوٌّ لَكُمْ فَإِذَا نِمْتُمْ فَأَطْفِئُوهَا عَنْكُمْ متفق عليه .

161. Abu Musa (må Allah vara nöjd med honom) berättade: En natt brann ett hus ner i Medina. När detta berättades för Allahs sändebud ﷺ sade han: ”Denna eld är er fiende. Släck den därför när ni går och lägger er.” (Al-Bukhari och Muslim)

١٦٢ – وَعَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِنْ مَثَلَ مَا بَعَثَنِي اللَّهُ بِهِ مِنَ الْهُدَى وَالْعِلْمِ كَمَثَلِ غَيْثَ أَصَابَ أَرْضًا فَكَانَتْ مِنْهَا طَائِفَةٌ طَيِّبَةً قَبِلَتِ الْمَاءَ فَأَنْبَتَتِ الْكَلَّا وَالْعُشَبَ الْكَثِيرَ وَكَانَ مِنْهَا أَجَادِبُ أَمْسَكَتِ

الْمَاءَ فَنَفَعَ اللَّهُ بِهَا النَّاسَ فَشَرِبُوا مِنْهَا وَسَقَوْا وَزَرَعُوا وَأَصَابَ طَائِفَةٌ مِنْهَا أُخْرَى إِنَّمَا هِيَ قِبْعَانٌ لَا تُمْسِكُ مَاءً وَلَا تُنْبِتُ كَلَّا فَذَلِكَ مَثَلُ مَنْ فَقُهَ فِي دِينِ اللَّهِ وَنَفَعَهُ بِمَا بَعَثَنِي اللهُ بِهِ فَعَلِمَ وَعَلَّمَ وَمَثَلُ مَنْ لَمْ يَرْفَعُ بِذَلِكَ

رَأْسًا وَلَمْ يَقْبَلْ هُدَى الله الذي أُرْسِلْتُ به متفق عليهفَقُهَ بِضَمِّ الْقَافِ عَلَى الْمَشْهُورِ وَقِيلَ بَكَسْرِهَا أَوْ صَارَ فَقِيْهَا

162. Abu Musa (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs sändebud ﷺ sade: ”Liknelsen med den kunskap och den vägledning som Allah har sänt mig med är som regn. När regnvatten faller på ett landområde suger den goda delen av marken upp det och låter rikligt med ny och frisk växtlighet växa fram. En annan del av marken håller kvar regnvattnet, och Allah låter människor dra nytta av det. De dricker av vattnet, bevattnar sina åkrar med det och odlar grödor. En annan del av marken är ofruktbar och utan växtlighet; den håller varken kvar vatten eller låter gräs växa. Den första liknelsen gäller den person som har fått djup förståelse av Allahs religion och dragit nytta av det som Allah har sänt mig med. Han har själv fått kunskap och förmedlat kunskap till andra. Den sista liknelsen gäller den person som inte ens vände sig mot kunskapen om religionen och inte heller tog emot den vägledning som Allah hade sänt mig med.” (Al-Bukhari och Muslim)

١٦٣ – عَنْ جَابِرٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَثَلِى وَمَثَلُكُمْ كَمَثَلِ رَجُلٍ أَوْقَدَ نَارًا فَجَعَلَ الْجَنَادِبُ وَالْفَرَاسُ يَقَعْنَ فِيهَا وَهُوَ يَدُبُّهُنَّ عَنْهَا وَأَنَا أَحَدٌ بِحُجَزِكُمْ عَنِ النَّارِ وَانْتُمْ تُفْلِتُوْنَ مِنْ بَدَى – رواه

مسلم الْجَنَادِبُ نَحْوُ الْجَرَادِ وَالْفَرَاسُ هَذَا الْمَعْرُوفَ الَّذِي يَقَعُ فِي النَّارِ وَالْحُجَزُ جَمْعُ حجْزَةٍ وَهِيَ مَعْقِدُ الْإِزارِ وَالسَّرَاوِيلِ.

163. Det har återberättats från Jabir (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs sändebud (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) sade: Liknelsen om mig och er är som liknelsen om en man som tänder en eld, varefter gräshoppor och andra insekter kastar sig in i den, medan han försöker hindra dem. På samma sätt håller jag er om midjan och hindrar er från att falla i elden, men ni sliter er ur mina händer och faller däri. (Muslim)

١٦٤ – وَعَنْهُ أَنْ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَمَرَ بِلَعْقِ الْأَصَابِعِ وَالصَّحْفَةِ وَقَالَ إِنَّكُمْ لَا تَدْرُوْنَ فِي أَيُّهَا الْبَرَكَةُ . رواه مسلم وَفِي رِوَايَةٍ لَهُ إِذَا وَقَعَتْ لُقْمَةٌ أَحَدِكُمْ فَلْيَأْخُذْهَا فَلْيُمِطُ مَا كَانَ بِهَا مِنْ أَذًى وَلِيَأْكُلُهَا وَلَا

يَدَعْهَا لِلشَّيْطَانِ وَلَا يَمْسَحُ يَدَهُ بِالْمِنْدِيلِ حَتَّى يَلْعَقَ أَصَابِعَهُ فَإِنَّهُ لَا يَدْرِي فِي أَي طَعَامِهِ الْبَرَكَةُ وَفِي رِوَايَةٍ لَهُ إِنَّ الشَّيْطَانَ يَحْضُرُ أَحَدَكُمْ عِنْدَ كُلِّ شَيْ مِنْ شَأْنِهِ حَتَّى يَحْضُرَهُ عِندَ طَعَامِهِ فَإِذَا سَقَطَتْ مِنْ أَحَدِكُمُ

اللُّقْمَةُ فَلْيُمِطُ مَا كَانَ بِهَا مِنْ أَذًى فَلْيَأْكُلْهَا وَلَا يَدَعْهَا لِلشَّيْطَانِ .

164. Det har återberättats från Jabir. Allahs sändebud (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) befallde att man skulle slicka sina fingrar och sin tallrik och sade: Ni vet inte var i den välsignelsen finns. (Muslim) I en annan återberättelse hos Muslim står det: Om en matbit faller från någon av er, ska han plocka upp den, rengöra den från smuts och äta den; han ska inte lämna den åt Satan. Och han ska inte torka sin hand med en näsduk förrän han har slickat sina fingrar. Han vet nämligen inte i vilken del av hans mat välsignelsen finns.

I en annan återberättelse hos Muslim står det: Satan är närvarande hos var och en av er i varje angelägenhet, till och med när han äter. Om en matbit faller från någon av er, ska han därför rengöra den från smuts och äta den, och inte lämna den åt Satan.

١٦٥ – عَنِ ابْنِ عَبَّاسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا قَالَ قَامَ فِيْنَا رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بِمَوْعِظَةٍ فَقَالَ يَأَيُّهَا النَّاسُ إِنَّكُمْ مَحْشُورُونَ إِلَى اللَّهِ تَعَالَى حُفَاةً عُرَاةً غُوْلاً كَمَا بَدَأْنَا أَوَّلَ خَلْقٍ نُعِيدُهُ وَعْدًا عَلَيْنَا إِنَّا كُنَّا فَاعِلِيْنَا أَلَا

وَإِنْ أَوَّلَ الْخَلائِقِ يُكْسَى يَوْمَ الْقِيَامَةِ إِبْرَاهِيمُ عَلَيْهِ السَّلامِ أَلَا وَإِنَّهُ سَيُجَاءُ بِرِجَالٍ مِنْ أُمَّتِي فَيُؤْخَذُ بِهِمْ ذَاتَ الشِّمَالِ فَأَقُولُ يَا رَبِّ أَصْحَابِي فَيُقَالُ إِنَّكَ لَا تَدْرِي مَا أحْدَثُوا بَعْدَكَ فَأَقُولُ كَمَا قَالَ الْعَبْدُ الصَّالِحُ وَكُنْتُ عَلَيْهِمْ

شَهِيدًا مَا دُمْتُ فِيْهِمْ إِلَى قَوْلِهِ الْعَزِيزُ الْحَكِيمُ فَيُقَالُ لِي إِنَّهُمْ لَمْ يَزَالُوْا مُرْتَدِيْنَ عَلَى أَعْقَابِهِمْ مُنْذُ فَارَقْتَهُمْ – متفق عليه غزلاً أَي غَيْرَ مَخْتُونِينَ .

165. Ibn al-Abbas (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) höll ett tal medan han stod bland oss och sade: ”O människor! Ni kommer att samlas inför Allah barfota, nakna och oomskurna. Allah säger: ’Så som Jag skapade första gången, så ska Jag återskapa. Detta är Mitt löfte, och Jag kommer sannerligen att uppfylla löftet’ (sura al-Anbiya: 103). Vet att den förste som kommer att klädas på uppståndelsens dag är Ibrahim (må frid vara över honom). Se upp! Några av min umma kommer att föras fram och ledas åt vänster, mot helvetet. Jag kommer att säga: ’Min Herre, de är ju mina följeslagare.’ Då kommer det att sägas: ’Du vet inte vilka nya handlingar de införde efter dig.’ Då kommer jag, liksom Isa (må frid vara över honom), att säga: ’Så länge jag var bland dem var jag ett vittne över dem …’ (sura al-Ma’ida: 117–118). Då kommer det att sägas till mig: ’När du lämnade dem, vände de sig bort från din religion.’” (al-Bukhari och Muslim)

١٦٦ – عَنْ أَبِي سَعِيدٍ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ مُغَفَّل رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ نَهَى رَسُولُ اللَّهِ صلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ عَنِ الْخَذْفِ وَقَالَ إِنَّهُ لَا يَقْتُلُ الصَّيْدَ وَلَا يَنْكَأُ الْعَدُوِّ وَإِنَّهُ يَفْقَأُ الْعَيْنَ وَيَكْسِرُ السِّن متفق عليه

وَفِي رِوَايَةٍ أَنْ قَرِيبًا لِابْنِ مُغَفَّلٍ خَذَفَ فَنَهَاهُ وَقَالَ إِنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ نَهَى عَنِ الْخَذْفِ وَقَالَ إِنَّهَا لا تَصِيدُ صَيْدًا ثُمَّ عَادَ فَقَالَ أَحَدِّثُكَ أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ نَهَى عَنْهُ ثُمَّ عُدَّتْ تَخْذِفُ لَا

أَكَلِّمُكَ أَبَدًا

166. Abu Sa’id Abdallah ibn Mughaffal (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) förbjöd att man kastar småsten genom att hålla den mellan pekfingret och tummen, och sade: ”Genom detta dödas inget villebråd och ingen fiende oskadliggörs; det slår i stället ut ögat och bryter tanden.” (al-Bukhari och Muslim)

I en annan återberättelse sägs det: En nära släkting till Abdallah ibn Mughaffal kastade en sten. Abdallah (må Allah vara nöjd med honom) förbjöd honom det och sade: ”Allahs sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) förbjöd att man kastar stenar på detta sätt och sade: ’Genom detta dör inget villebråd.’” Mannen gjorde samma sak igen. Då sade Abdallah (må Allah vara nöjd med honom): ”Jag säger till dig att Allahs sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) har förbjudit detta, och ändå kastar du.” Jag kommer aldrig mer att tala med dig.

١٦٧ – عَنْ عَابِسِ بْنِ رَبِيعَةَ قَالَ رَأَيْتُ عُمَرَ بْنَ الْخَطَابِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ يُقَبِّلُ الْحَجَرَ يَعْنِي الْأَسْوَدَ وَيَقُولُ إِنِّي أَعْلَمُ أَنَّكَ حَجَرٌ مَا تَنْفَعُ وَلَا تَضُرُّ وَلَوْ لَا أَنِّي رايْتُ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يُقَبِّلُكَ مَا قَبْلَتُكَ – متفق

عليه .

167. Återberättat från Abis ibn Rabi’a (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Jag såg Umar ibn al-Khattab kyssa den svarta stenen. Han sade: Jag vet att du bara är en sten; du kan varken göra någon nytta eller orsaka någon skada. Om jag inte hade sett Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, kyssa dig, skulle jag inte ha kysst dig. (Al-Bukhari och Muslim)

Avsnitt 17 – Det är obligatoriskt att följa Allahs befallningar, och vad den som uppmanar till att följa dem, påbjuder det goda och förbjuder det onda bör säga

Det är obligatoriskt att följa Allahs befallningar, och vad den som uppmanar till att följa dem, påbjuder det goda och förbjuder det onda bör säga.

اللهُ تَعَالَى : فَلَا وَرَبِّكَ لَا يُؤْمِنُونَ حَتَّى يُحَكِّمُوكَ فِيمَا شَجَرَ بَيْنَهُمْ ثُمَّ لَا قَالَ الله يَجِدُوا فِي أَنفُسِهِمْ حَرَجًا مِمَّا قَضَيْتَ وَيُسَلِّمُوا تَسْلِيمًا.

Den Allsmäktige Allah säger:

(1) ”Nej, vid din Herre! De kan inte vara troende förrän de låter dig döma i de tvister som uppstår mellan dem och därefter utan någon tvekan eller tvekan i sina hjärtan fullt ut och uppriktigt accepterar det beslut du fattar.” (Sura an-Nisa: 65)

وَقَالَ تَعَالَى : إِنَّمَا كَانَ قَوْلَ الْمُؤْمِنِينَ إِذَا دُعُوا إِلَى اللَّهِ وَرَسُوْلِهِ لِيَحْكُمَ بَيْنَهُمْ أَنْ يَقُولُوا سَمِعْنَا وَأَطَعْنَا وَأُولَئِكَ هُمُ الْمُفْلِحُونَ .

(2) ”När de kallas till Allah och Sändebudet (till Koranen och sunna) för att avgöra en sak mellan de troende, säger de endast: ’Vi hörde och vi lydde.’ Och det är dessa som är framgångsrika.” (Sura an-Nur: 51) Bland de hadither som överensstämmer med detta avsnitt har Abu Hurairas (må Allah vara nöjd med honom) hadith redan nämnts tidigare (hadith nr 156). Det finns också många andra hadither i detta ämne. Till exempel:

١٦٨ – وَعَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ لَمَّا نَزَلَتْ عَلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ اللهُ مَا فِي السَّمَوَاتِ وَمَا فِي الْأَرْضِ وَإِنْ تُبْدُوا مَا فِي أَنْفُسِكُمْ أَوْ تُخْفُوهُ يُحَاسِبُكُمْ بِهِ اللهُ الْآيَةَ اشْتَدَّ ذَلِكَ عَلَى أَصْحَابِ رَسُولِ

اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَأَتَوْا رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ ثُمَّ بَرَكُوا عَلَى الرُّكَبِ فَقَالُوا أَي رَسُولَ اللهِ كَلِفْنَا مِنَ الْأَعْمَالِ مَا تُطِيقُ الصَّلاةَ وَالصِّيَامَ وَالْجِهَادَ وَالصَّدَقَةَ وَقَدْ أُنزِلَتْ عَلَيْكَ هذه الْآيَةُ وَلَا تُطِيقُهَا قَالَ رَسُولُ

اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ اتُرِيدُونَ أَنْ تَقُولُوا كَمَا قَالَ أَهْلُ الْكِتَابَيْنِ مِنْ قَبْلِكُمْ سَمِعْنَا وَعَصَيْنَا ؟ بَلْ قُولُوا سَمِعْنَا وَأَطَعْنَا غُفْرَانَكَ رَبَّنَا وَإِلَيْكَ الْمَصِيرَ فَلَمَّا اقْتَرَأَهَا الْقَوْمُ وَذَلَّتْ بِهَا الْسِنَتُهُمْ أَنْزَلَ اللهُ تَعَالَى فِي اثْرِهَا أَمَنَ

الرَّسُولُ بِمَا أُنْزِلَ إِلَيْهِ مِنْ رَبِّهِ وَالْمُؤْمِنُونَ كُلُّ أَمَنَ بِاللهِ وَمَلَائِكَتِهِ وَكُتُبِهِ وَرُسُلِهِ لَا نُفَرِّقُ بَيْنَ أَحَدٍ مِّنْ رُّسُلِهِ وَقَالُوا سَمِعْنَا وَأَطَعْنَا غُفْرَانَكَ رَبَّنَا وَإِلَيْكَ الْمَصِيرُ) فَلَمَّا فَعَلُوْا ذَلِكَ نَسَخَهَا اللهُ تَعَالَى فَأَنْزَلَ اللهُ عَزَّ وَجَلٌ لا يُكَلِّفُ

اللهُ نَفْسًا إِلَّا وُسْعَهَا لَهَا مَا كَسَبَتْ وَعَلَيْهَا مَا اكْتَسَبَتْ رَبُّنَا لَا تُؤَاخِذْنَا إِنْ نَسِينَا أَوْ أَخْطَأْنَا) قَالَ نَعَمُ (رَبَّنَا وَلَا تَحْمِلْ عَلَيْنَا إِصْراً كَمَا حَمَلْتَهُ عَلَى الَّذِينَ مِنْ قَبْلِنَا ) قَالَ نَعَمْ (رَبَّنَا وَلَا تُحَمِّلْنَا مَا لَا طَاقَةَ لَنَا بِهِ) قَالَ نَعَمْ

وَاعْفُ عَنَّا وَاغْفِرْ لَنَا وَارْحَمْنَا أَنْتَ مَوْلَانَا فَانْصُرْنَا عَلَى الْقَوْمِ الْكَافِرِينَ) قَالَ نَعَمْ – رواه مسلم .

168. Återberättat från Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: När följande uppenbarades för Profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom): ”Allah tillhör allt som finns i himlarna och på jorden. Oavsett om ni visar det som finns inom er eller döljer det, kommer Allah att hålla er till räkenskap för det” (Sura al-Baqara: 284), tyckte följeslagarna att detta var mycket svårt. Följeslagarna kom då till Profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom), föll på knä och sade: ”Allahs sändebud! Bön, jihad, fasta, allmosor och liknande handlingar har ålagts oss efter vår förmåga, men denna vers har uppenbarats för dig, och vi har inte förmåga att uppfylla den.” Allahs sändebud (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) sade: ”Vill ni säga likadant som judarna och de kristna före er sade: ’Vi hörde, men vi lydde inte’? Säg i stället: ’Vi hörde och lydde, vi ber Dig om förlåtelse, vår Herre! Och till Dig ska återvändandet ske.’” När folket läste denna vers och deras tungor lydde, uppenbarade Allah efter denna vers följande vers: ”Sändebudet och de troende tror på det som har uppenbarats för sändebudet från hans Herre. Alla tror på Allah, Hans änglar, Hans skrifter och Hans sändebud. Vi gör ingen åtskillnad mellan Hans sändebud, och de säger: ’Vi hörde och lydde. Vår Herre! Vi ber Dig om förlåtelse, och till Dig ska återvändandet ske.’” (Sura al-Baqara: 285)

När följeslagarna hade gjort detta uppenbarade Allah följande vers och ändrade bestämmelsen i den tidigare versen: ”Allah ålägger ingen mer än vad han förmår. Var och en får belöning för det goda han har gjort och straff för det onda han har gjort. (De säger:) ’Vår Herre! Håll oss inte till svars om vi glömmer eller begår fel.’ Allah säger: ’Så ska det vara.’ De säger: ’Vår Herre! Lägg inte på oss en börda sådan som Du lade på dem som levde före oss.’ Allah säger: ’Så ska det vara.’ De säger: ’Vår Herre! Ålägg oss inte det vi saknar kraft att bära. Utplåna våra synder, förlåt oss och förbarma Dig över oss. Du är vår Beskyddare. Hjälp oss därför mot de otrogna.’” (Sura al-Baqara: 286). Allah säger: ”Så ska det vara.” (Muslim)

Avsnitt: 18 – Förbud mot bidʿa

Bidʿa (att införa och sprida nya företeelser inom religionen) är förbjudet.

 قَالَ اللهُ تَعَالَى : فَمَا ذَا بَعْدَ الْحَقِّ إِلَّا الضَّلَالُ .

Den Allsmäktige Allah säger:

1. ”Efter sanningen finns inget annat än villfarelse.” (Sura Yunus: 22)

 وَقَالَ تَعَالَى : مَا فَرَّطْنَا فِي الْكِتَابِ مِنْ شَيْءٍ .

2. ”Jag har inte utelämnat någonting ur denna Skrift.” (Sura al-Anʿām: 8)

وَقَالَ تَعَالَى : فَإِنْ تَنَازَعْتُمْ فِي شَيْءٍ فَرُدُّوهُ إِلَى اللَّهِ وَالرَّسُولِ .

3. ”Om ni tvistar om någonting, hänför då saken till Allah och Sändebudet” (Sura an-Nisāʾ: 59), det vill säga till Skriften och sunnan.

 وَقَالَ تَعَالَى : وَإِنَّ هَذَا صِرَاطِئ مُسْتَقِيمًا فَاتَّبِعُوهُ وَلَا تَتَّبِعُوا السَّبُلَ فَتَفَرِّقَ بِكُمْ عَنْ سَبِيلِهِ .

4. ”Detta är verkligen Min raka och fasta väg. Följ därför denna väg och följ inte de andra vägarna, så att de inte leder er bort från Hans väg.” (Sura al-Anʿām: 153)

وَقَالَ تَعَالَى : قُلْ إِنْ كُنْتُمْ تُحِبُّونَ اللهَ فَاتَّبِعُونِي يُحْبِبْكُمُ اللَّهُ وَيَغْفِرْ لَكُمْ ذُنُوبَكُمْ.

5. ”Säg: Om ni älskar Allah, följ mig. Då kommer Allah att älska er och förlåta era synder.” (Sura Āl ʿImrān: 31)

Det finns dessutom många andra välkända verser som stöder innehållet i detta avsnitt.

١٦٩ – عَنْ عَائِشَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَتْ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ رد متفق عليه وفي رواية المسلم 4. مَنْ أَحْدَثَ في أمرنا هذا مَا لَيْسَ مِنْهُ فَهُوَ رَدُّ . مَنْ عَمِلَ عَمَلاً لَيْسَ عَلَيْهِ أَمْرُنَا فَهُوَ رَدُّ.

169. Det har berättats från Aisha (må Allah vara nöjd med henne). Hon sade: Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”Den som inför något nytt i vår religion som inte hör till den, får det avvisat.” (Al-Bukhari och Muslim)

I en annan återberättelse i Sahih Muslim står det: ”Den som gör något som inte överensstämmer med vår religions föreskrifter, får det avvisat.”

۱۷۰ – عَنْ جَابِرٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ كَانَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِذَا خَطَبَ إِحْمَرْتُ عَيْنَاهُ وَعَلَا صَوْتُهُ وَاشْتَدْ غَضَبُهُ حَتَّى كَأَنَّهُ مُنْذِرُ جَيْشِ يَقُولُ صَبْحَكُمْ وَمَسَاكُمْ وَيَقُولُ بُعِثْتُ أنَا وَالسَّاعَةُ كَهَاتَيْنِ وَيَقْرِنُ بَيْنَ

أَصْبَعَيْهِ السَّبَابَةِ والوُسْطَى وَيَقُولُ أَمَّا بَعْدُ فَإِنْ خَيْرَ الْحَدِيثِ كِتَابُ اللَّهِ وَخَيْرَ الْهَدَى هَدَى مُحَمَّدٍ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَشَرِّ الْأَمُورِ مُحْدَثَاتُهَا وَكُلِّ بِدْعَةٍ ضَلَالَةٌ ثُمَّ يَقُولُ أَنَا أولى بِكُلِّ مُؤْمِن مِنْ نَفْسِهِ مَنْ تَرَكَ مَالاً فَلِأَهْلِهِ

وَمَنْ تَرَكَ دَيْنَا أَوْ ضِيَاعًا فَإِلَى وعلى – رواه مسلم .

170. Det har berättats från Jabir (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: När Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, höll predikan blev hans ögon röda, hans röst höjdes och hans vrede ökade, som om han varnade för en armé. Han brukade säga: ”Må Allah låta er ha det gott morgon och kväll.” Han sade också: ”Jag har sänts på detta sätt med den Yttersta stunden.” När han sade detta sammanförde han långfingret och pekfingret. Han sade också: ”Därefter är det bästa talet Allahs bok, och den bästa vägen är Muhammeds, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, väg. De nya företeelserna (det vill säga att skapa nya företeelser) är de värsta. Och varje bidʿa är villfarelse.” Sedan sade han: ”Jag är bättre för varje troende än han själv. Den som lämnar efter sig egendom tillhör den hans familj. Och den som lämnar efter sig en skuld eller hjälplösa barn, är det jag som ansvarar för dem.” (Muslim)

I detta sammanhang har Irbad ibn Sariya (må Allah vara nöjd med honom) återberättat en hadith. Hans hadith har tidigare citerats i avsnittet med rubriken ”Bevarandet av sunna” (hadith nr 157).

Avsnitt 19 – Den som införde en god eller ond sed

Den som införde en god eller ond sed.

قَالَ اللَّهُ تَعَالَى : وَالَّذِينَ يَقُولُونَ رَبَّنَا هَبْ لَنَا مِنْ أَزْوَاجِنَا وَذُرِّيَّتِنَا قُرَّةَ أَعْيُنٍ وَاجْعَلْنَا لِلْمُتَّقِينَ إِمَامًا .

Den Allsmäktige Allah säger:

1. ”Och de som säger: ’Vår Herre! Skänk oss hustrur och barn som blir en glädje för våra ögon, och gör oss till ledare för de gudfruktiga.’” (Sura al-Furqan: 74)

وَقَالَ تَعَالَى : وَجَعَلْنَاهُمْ أَئِمَّةً يَهْدُونَ بِأَمْرِنَا

2. ”Och Vi gjorde dem till ledare, som vägleder enligt Vårt bud.” (Sura al-Anbiya: 73)

۱۷۱ – عَنْ أَبِي عَمْرٍو جَرِيرِ بْنِ عَبْدِ اللهِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ كُنَّا فِي صَدْرِ النَّهَارِ عِنْدَ رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَجَاءَهُ قَوْمٌ عُرَاةٌ مُجْتَابِي النِّمَارِ أَوِ الْعَبَاءِ مُتَقَلِدِي السَّيُوفِ عَامُتُهُمْ مِنْ مُضَرَ بَلْ كُلُّهُمْ مِنْ مُضَرَ فَتَمَعْرَ

وَجْهُ رَسُوْلَ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لِمَا رَأَى بِهِمْ مِنَ الْفَاقَةِ فَدَخَلَ ثُمَّ خَرَجَ فَأَمَرَ بِلالا فَاذْنَ وَأَقَامَ فَصَلَّى ثُمَّ خَطَبَ فَقَالَ (يَأَيُّهَا النَّاسُ اتَّقُوا رَبَّكُمُ الَّذِي خَلَقَكُمْ مِّنْ نفس واحدة) إلى آخِرِ الْآيَةِ (إِنَّ اللَّهَ كَانَ عَلَيْكُمْ رَقِيبًا)

وَالْآيَةُ الْأُخْرَى الَّتِي فِي أَخِرِ الْخَشْرِ (بَايُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا اتَّقُوا اللَّهَ وَلْتَنظُرْ نَفْسٌ مَا قَدَّمَتْ لِغَدَا تَصَدِّقَ رَجُلٌ مِّنْ دِينَارِهِ مِنْ دِرْهَمِهِ مِنْ تَوْبِهِ مِنْ صَاعِ بُرِّهِ مِنْ صَاعِ تَمْرِهِ حَتَّى قَالَ وَلَوْ بِشِقِّ تَمْرَةٍ فَجَاءَ رَجُلٌ مِنَ الْأَنْصَارِ بِصُرْةٍ

كَادَتْ كَفَّهُ تَعْجِرُ عَنْهَا بَلْ قَدْ عَجَزَتْ ثُمَّ تَتَابَعَ النَّاسُ حَتَّى رَأَيْتُ كَوْمَيْنِ مِنْ طَعَامٍ وَثِيَابٍ حَتَّى رَأَيْتُ وَجْهَ رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَتَهَلَلُ كَانَّهُ مُذْهَبَةٌ فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَنْ سَنْ فِي

الْإِسْلامِ سُنَّةً حَسَنَةً فَلَهُ أَجْرُهَا وَأَجْرُ مَنْ عَمِلَ بِهَا مِنْ بَعْدِهِ مِنْ غَيْرِ أَنْ يَنقُصُ مِنْ أَجُورِهِمْ شَيْءٍ وَمَنْ سَنْ فِي الْإِسْلَامِ سُنَّةً سَيِّئَةً كَانَ عَلَيْهِ وِزْرُهَا وَوَزْرُ مَنْ عَمِلَ بِهَا مِنْ بَعْدِهِ مِنْ غَيْرِ أَنْ يَنقُصُ مِنْ أَوْزَارِهِمْ شَيْ

رواه مسلمقَولُهُ مُجْتَابِي النَّمَارِ هُوَ بِالْجَيْمِ وَبَعْدِ الْأَلِفِ بَاءٌ مُؤَحَدَةً وَالنَّمَارُ جَمْعُ نَمِرَةٍ وَهِيَ كِسَاء مِنْ صُوفَ مُخَطَّطِ وَمَعْنَى مُجْتَابِيهَا أَى لَابِسِيْهَا قَدْ خَرَقُوهَا فِي رُوسِهِمْ وَالْجَوبُ الْقَطْعُ وَمِنْهُ قَوْلُ اللهِ تَعَالَى وَتَمَوْدَ الَّذِينَ

جَابُوا الصَّخْرَ بِالْوَادِ) أَيْ نَحَتُوهُ وَقَطَعُوهُ وَقَوْلُهُ تَمَعْرَ هُوَ بِالْعَيْنِ الْمُهْمَلَةِ أَي تَغَيَّرَ وَقَوْلُهُ رَأَيْتُ كَوْمَيْنِ بِفَتْحِ الْكَافِ وَضَمِهَا أَى صُبْرَتَيْنِ وَقَوْلُهُ كَأَنَّهُ مُذْهَبَةٌ هُوَ بِالنَّالِ الْمُعْجَمَةِ وَفَتْحِ الْهَاءِ وَالْبَاءِ الْمُوَحِدَةِ قَالَهُ الْقَاضِي عِبَاضُ

وَغَيْرُهُ وَصَحْفَهُ بَعْضُهُمْ فَقَالَ مُدْهُنَةٌ بدال مُهْمَلَةٍ وَضَمَ الْهَاءِ وَبِالنُّونِ وكَذَا ضَبَطَهُ الْحُمَيْدِي وَالصَّحِيحُ الْمَشْهُورُ هُوَ الْأَوَّلُ وَالْمُرَادُ بِهِ عَلَى الْوَجْهَيْنِ الصَّفَاءُ وَالْاسْتَنَارَةُ .

171. Återberättat från Jarīr ibn ʿAbdullāh (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Vi var hos Allahs Sändebud – må Allah välsigna honom och ge honom frid – under dagens första del, när en grupp människor kom till honom. Deras kroppar var nästan nakna och de bar grova ylletyger eller mantlar. De hade också sina svärd hängande vid sig. De flesta, ja nästan alla, tillhörde stammen Mudhar. När Allahs Sändebud – må Allah välsigna honom och ge honom frid – såg deras svåra hungersnöd förändrades färgen i hans ansikte. Han gick in i huset och kom sedan ut igen och bad Bilāl (må Allah vara nöjd med honom) att kalla till bönen. Bilāl (må Allah vara nöjd med honom) gjorde böneutropet och kallade därefter till bönen. Sedan avslutade Allahs Sändebud – må Allah välsigna honom och ge honom frid – bönen och höll en predikan. Han sade: ”Människor! Frukta er Herre, som skapade er av en enda själ och skapade dess maka av den, och från dem båda spred ut många män och kvinnor. Och frukta Allah, i vars namn ni vädjar till varandra om era rättigheter. Och akta er för att bryta släktbanden. Allah vakar sannerligen över er” (Sura an-Nisāʾ, vers 1). Han reciterade också följande verser från slutet av Sura al-Hashr: ”Ni som tror! Frukta Allah, och låt varje människa se efter vad hon har förberett för morgondagen (det kommande livet). Frukta Allah. Allah är väl underrättad om vad ni gör” (Sura al-Hashr, vers 18). Sedan sade han: Var och en bör ge i välgörenhet av sina dinarer (guldmynt), sina dirham (silvermynt), sina kläder, sitt vete och sina dadlar. Han sade till och med att man skulle ge i välgörenhet även om det bara var en bit dadel. Därefter kom en man från ansarerna med en säck dadlar. Hans händer höll på att inte orka bära säcken, ja, de orkade faktiskt inte längre. Sedan började människorna ge gåvor, den ene efter den andre. Till slut såg jag två högar, en med kläder och en med mat. Jag såg att Allahs Sändebuds – må Allah välsigna honom och ge honom frid – ansikte strålade av ljus, som om det hade förvandlats till en gyllene färg. Då sade Allahs Sändebud – må Allah välsigna honom och ge honom frid –: Den som inför en god sed i islam får dess belöning och dessutom en belöning motsvarande belöningen för dem som därefter handlar enligt den, utan att deras belöning minskar det minsta. Men den som inför en dålig sed i islam får bära dess syndabörda, liksom bördan av dem som därefter handlar enligt den, utan att deras börda minskar det minsta. (Muslim.)

۱۷۲ – عَنِ ابْنِ مَسْعُودٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنَّ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ لَيْسَ مِنْ نَفْسٍ تُقْتَلُ ظُلْمًا إِلا كَانَ عَلَى ابْنِ آدَمَ الْأَوَّلِ كِفْلٌ مِنْ دَمِهَا لِأَنَّهُ كَانَ أول مَنْ سَنُ الْقَتْلَ – متفق عليه .

172. Återberättat av Ibn Masʿūd (må Allah vara nöjd med honom). Profeten, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, sade: ”Varje människa som dödas orättmätigt får sin blodsskuld även läggas på Adams första son som begick ett mord (Qābīl), eftersom han var den första som införde mordets sedvänja.” (al-Bukhārī, Muslim)

Avsnitt 20 – Följderna av att visa vägen till goda gärningar och att kalla till den rätta vägen eller villfarelsens väg

Följderna av att visa vägen till goda gärningar och att kalla till den rätta vägen eller villfarelsens väg.

قَالَ اللَّهُ تَعَالَى : وَأَدْعُ إِلَى رَبِّكَ .

Den Allsmäktige Allah säger:

(1) ”Kalla till din Herre.” (Sura al-Qaṣaṣ: 87)

وَقَالَ تَعَالَى : أَدْعُ إِلَى سَبِيلِ رَبِّكَ بِالْحِكْمَةِ وَالْمَوْعِظَةِ الْحَسَنَةِ .

(২) ”Kalla till din Herres väg med visdom och god förmaning.” (Sura an-Nahl: 125)

وقَالَ تَعَالَى : وَتَعَاوَنُوا عَلَى الْبِرِّ وَالتَّقْوى

(৩) ”Hjälp varandra i goda gärningar och gudsfruktan.” (Sura al-Māʾida: 2)

وَقَالَ تَعَالَى : وَلْتَكُنْ مِنْكُمْ أُمَّةً يُدْعُونَ إِلَى الْخَيْرِ .

(৪) ”Det ska finnas en grupp bland er som kallar till det goda.” (Sura Āl ʿImrān: 104)

۱۷۳ – وَعَنْ أَبِي مَسْعُودٍ عُقْبَةَ بْنِ عَمْرُو الْأَنْصَارِيِّ الْبَدْرِي رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَنْ دَلَّ عَلَى خَيْرٍ فَلَهُ مِثْلُ أَجْرٍ فَاعِلِهِ رواه مسلم

১৭৩. Abu Masʿūd ʿUqba ibn ʿAmr al-Anṣārī al-Badrī (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Allahs sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade: ”Den som visar vägen till en god gärning får samma belöning som den som utför gärningen själv.” (Muslim)

١٧٤ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ مَنْ دَعَا إِلَى هُدًى كَانَ لَهُ مِنَ الْأَجْرِ مِثْلُ أُجُورِ مَنْ تَبِعَهُ لَا يَنْقُصُ ذَلِكَ مِنْ أَجُورِهِمْ شَيْئًا وَمَن دَعَا إِلَى ضَلَالَةٍ كَانَ عَلَيْهِ مِنَ الْإِثْمِ مِثْلُ أَيَّامٍ

مَنْ تَبِعَهُ لَا يَنْقُصُ ذَلِكَ مِنْ أَيَّامِهِمْ شَيْئًا – رواه مسلم .

174. Abu Hurayra, må Allah vara nöjd med honom, berättade: Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade: Den som kallar till den rätta vägen får en belöning som motsvarar belöningen för dem som följer denna väg, utan att deras belöning minskar det minsta. Och den som kallar till den felaktiga vägen får en synd som motsvarar synderna hos dem som följer denna väg, utan att deras synder minskar det minsta. (Muslim)

١٧٥ – عَنْ أَبِي الْعَبَّاسِ سَهْلِ بْنِ سَعْدِ السَّاعِدِي رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ يَوْمَ خَيْبَرَ لَأُعْطِيَنَّ هَذِهِ الرَّايَةَ غَدًا رَجُلًا يَفْتَحُ اللَّهُ عَلَى يَدَيْهِ يُحِبُّ اللهَ وَرَسُولَهُ وَيُحِبُّهُ اللهُ وَرَسُولُهُ فَبَاتَ النَّاسُ

يَدُوكُونَ لَيْلَتَهُمْ أَيُّهُمْ يُعْطَاهَا فَلَمَّا أَصْبَحَ النَّاسُ غَدَوْا عَلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ كُلُّهُمْ يَرْجُو أَنْ يُعْطَاهَا فَقَالَ ابْنَ عَلِيُّ بْنُ أَبِي طَالِبٍ ۚ فَقِيلَ يَا رَسُولَ اللَّهِ هُوَ يَشْتَكِيْ عَيْنَيْهِ قَالَ فَارْسِلُوا إِلَيْهِ فَأْتِيَ بِهِ فَبَصَقَ

رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَجَعَ فَأَعْطَاهُ الرَّايَةَ فَقَالَ وَسَلَّمَ فِي عَيْنَيْهِ وَدَعَا لَهُ فَبَراً حَتَّى كَانَ لَمْ يَكُنْ بِهِ وَجَع . عَلَى رَضِيَ اللهُ عَنْهُ يَا رَسُولَ اللهِ أَقَاتِلُهُمْ حَتَّى يَكُونُوا مِثْلَنَا ؟ فَقَالَ انْقُدْ عَلَى رسُلِكَ حَتَّى تَنْزِلَ بِسَاحَتِهِمْ

ثُمَّ ادْعُهُمْ إِلَى الْإِسْلَامِ وَاخْبِرُهُمْ بِمَا يَجِبُ عَلَيْهِمْ مِنْ حَقِّ اللَّهِ تَعَالَى فِيْهِ فَوَاللَّهِ لِأَنْ يُهْدِى اللَّهُ بِكَ رَجُلًا وَاحِدًا خَيْرٌ لَكَ مِنْ حمر النعم – متفق عليه قَوْلُهُ يَدُوكُونَ أَي يَخُوضُونَ وَيَتَحَدِّثُونَ وَقَوْلُهُ رِسُلِكَ بكسر الراء وَبِفَتْحِهَا

لُغَتَانِ وَالْكَسْرُ أَفْصَحُ .

175. Abu al-Abbas Sahl ibn Sa’d al-Sa’idi, må Allah vara nöjd med honom, berättade: Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade på dagen för slaget vid Khaybar: ”I morgon ska jag sannerligen ge denna fana till en man genom vars händer Allah kommer att skänka seger. Han älskar Allah och Hans Sändebud, och Allah och Hans Sändebud älskar honom.” Under hela natten började människorna tänka och samtala om vem som skulle få denna fana. På morgonen kom de alla till Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, i hopp om att få fanan. Han sade: ”Var är Ali ibn Abi Talib?” Det sades: ”Allahs Sändebud! Han lider av en ögonsjukdom.” Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade: ”Skicka efter honom.” När han sedan hade förts dit spottade Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, i hans båda ögon och bad för honom. Då blev han så fullständigt botad att det var som om han aldrig hade varit sjuk. Ali, må Allah vara nöjd med honom, sade: ”Allahs Sändebud! Ska jag kämpa mot dem tills fienderna blir som vi (muslimer)?” Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade: ”Fortsätt framåt tills du når deras område. Kalla dem därefter till islam och informera dem om vad de måste göra för att uppfylla Allahs rättigheter. Vid Allahs ed! Om Allah genom dig leder en enda människa till vägledning, är det bättre för dig än röda kameler.” [Röda kameler betraktades av araberna som mycket älskade och värdefulla ägodelar.] (Bukhari och Muslim)

١٧٦ – عَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَنْ فَتَى مِنْ أَسْلَمَ قَالَ يَا رَسُولَ اللَّهِ إِنِّي أَرِيدُ الْغَزْوَ وَلَيْسَ مَعِى مَا أَتَجَهَرُ بِهِ ؟ قَالَ انْتِ فُلَانًا فَإِنَّهُ قَدْ كَانَ تَجَهْزَ فَمَرِضَ فَآتَاهُ فَقَالَ إِنْ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يُقْرِئُكَ السَّلَامَ

وَيَقُولُ أَعْطِنِي الَّذِي تَجَهَّرْتَ بِهِ فَقَالَ يَا فُلانَةُ أَعْطِيهِ الَّذِي تَجَهَّرْتُ بِهِ وَلَا تَحْبِسِي مِنْهُ شَيْئًا فَوَاللَّهِ لَا تَحْبِسِينَ مِنْهُ شَيْئًا فَيُبَارَكَ لَنَا فِيهِ – رواه مسلم .

176. Det berättas från Anas (må Allah vara nöjd med honom): En ung man från stammen Aslam sade: ”O Allahs Sändebud! Jag vill delta i jihad, men jag har inga tillgångar för att utrusta mig.” Han sade: ”Gå till den och den mannen. Han har förberett sig för krig men har blivit sjuk.” Den unge mannen gick till honom och sade: ”Allahs Sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, har hälsat på dig och säger att du ska ge mig all den utrustning du har förberett.” Mannen sade: ”O du där, kvinna! Ge honom all min utrustning och lämna inte kvar någonting.” Vid Allahs ed! Om ni inte lämnar något av den åt honom kommer Allah genom detta att välsigna oss. (Muslim)

Avsnitt: 21 – Att ömsesidigt hjälpa varandra i goda och gudfruktiga gärningar

Att ömsesidigt hjälpa varandra i goda och gudfruktiga gärningar.

قَالَ اللهُ تَعَالَى : وَتَعَاوَنُوا عَلَى الْبِرِّ وَالتَّقْوى …..

Den Allsmäktige Allah säger:

”Hjälp varandra i fromhet och gudsfruktan, men hjälp inte varandra i synd och överträdelse. Frukta Allah! Allahs straff är sannerligen mycket strängt.” (Sura al-Ma’ida: 2)

وقَالَ تَعَالَى : وَالْعَصْرِ إِنَّ الْإِنْسَانَ لَفِي خُسْرٍ إِلَّا الَّذِينَ آمَنُوا وَعَمِلُوا الصَّالِحَاتِ وَتَوَاصَوْا بِالْحَقِّ وَتَوَاصَوا بالصبر .

“Vid tidens slut! Människan befinner sig förvisso i stor förlust, utom de som tror, gör goda gärningar, uppmanar varandra till sanningen och uppmanar varandra till tålamod.” (Sura al-Asr: 1, 2, 3)

Imam ash-Shafi‘i (må Allah förbarma sig över honom) sade: Människor, eller de flesta människor, tänker inte djupt över denna sura. De är ouppmärksamma på detta.

۱۷۷ – عَنْ أَبِي عَبْدِ الرَّحْمَنِ زَيْدِ بْنِ خَالِدٍ الْجُهَنِيِّ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ نَبِيُّ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَنْ جَهْزَ غَازِيًا فِي سَبِيلِ اللَّهِ فَقَدْ غَزَا وَمَنْ خَلَفَ غَازِيًا فِي أَهْلِهِ بِخَيْرٍ فَقَدْ غَزَا – متفق عليه

177. Abu Abd ar-Rahman Zayd ibn Khalid al-Juhani (må Allah vara nöjd med honom) berättade att Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Den som förser en mujahid med utrustning för jihad är som den som själv utför jihad. Och den som behandlar en mujahids familj väl under hans frånvaro är också som den som utför jihad.

Hadithen har återberättats av imam al-Bukhari och Muslim.

۱۷۸ – عَنْ أَبِي سَعِيدٍ الْخُدْرِيِّ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَنْ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بَعَثَ بَعْثًا إِلَى بَنِي لِحْيَانَ مِنْ هُذَيْلٍ فَقَالَ لِيَنْبَعِثُ مِنْ كُلِّ رَجُلَيْنِ أَحَدُهُمَا وَالْأَجْرُ بَيْنَهُمَا – رواه مسلم .

178. Abu Sa‘id al-Khudri (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sände en grupp soldater mot stammen Lihyan, en gren av stammen Hudhayl. Han sade: Minst en av varje två personer i en familj ska delta i jihad, och båda ska belönas.

Imam Muslim återberättade hadithen.

۱۷۹ – عَنِ ابْنِ عَبَّاسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا أَنْ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَقِيَ ركبا بالروحَاءِ فَقَالَ مَنِ الْقَوْمُ ؟ قَالُوا الْمُسْلِمُونَ فَقَالُوا مَنْ أَنْتَ؟ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ فَرَفَعَتْ إِلَيْهِ امْرَأَةً صَبِيًّا فَقَالَتْ الهُذَا حَج؟ قَالَ نَعَمْ وَلَكِ

أَجْرُ” رواه مسلم.

179. Det berättas från Ibn al-Abbas (må Allah vara nöjd med honom). Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, mötte en grupp ryttare på en plats som kallas Rawha. Han frågade: ”Vilka är ni?” De svarade: ”Vi är muslimer.” De frågade: ”Vem är du?” Han sade: ”Allahs sändebud.” Därefter lyfte en kvinna upp ett barn framför honom och frågade: ”Kan även detta barn utföra hajj?” Han sade: ”Ja, och du får belöningen.”

Imam Muslim återberättade hadithen.

۱۸۰ – عَنْ أَبِي مُوسَى الْأَشْعَرِي رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَنَّهُ قَالَ الْخَازِنُ الْمُسْلِمُ الْآمِينُ الَّذِي يُنْفِدُ مَا أَمرَ بِهِ فَيُعْطِيهِ كَامِلاً مُوَفِّرًا طيبة بهِ نَفْسُهُ فَيَدْفَعُهُ إِلَى الَّذِي أَمرَ لَهُ بِهِ أَحَدُ الْمُتَصَدِّقِينَ

متفق عليه وَفِي رواية الذي يُعْطِي مَا أَمِرَ بِهِ وَضَبَطُوا الْمُتَصَدِّقِيْنَ بِفَتْحِ الْقَافِ مَعَ كَسْرِ النُّونِ عَلَى التَّثْنِيَةِ وَعَكْسُهُ عَلَى الْجَمْعِ وَكِلاهُمَا صَحِيح

180. Det berättas från Abu Musa al-Ashari (må Allah vara nöjd med honom). Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”Den muslimske skattmästaren är en betrodd person. Han verkställer de instruktioner han får och betalar därefter frivilligt och med glädje det fullständiga beloppet av den (sadaqa-zakat) som åligger honom. Sedan överlämnar han den till den person som han har fått order att överlämna den till. Även denna person räknas, för att han fullgör sin uppgift, till dem som ger sadaqa.” I en annan återberättelse står det: ”Även han är en av de två som ger sadaqa.”

Imam al-Bukhari och Muslim har återberättat denna hadith.

Avsnitt: 22 – Nasiha (råd och önskan om välgång)

Nasiha (råd och önskan om välgång).

قَالَ اللهُ تَعَالَى : إِنَّمَا الْمُؤْمِنُونَ اخْوَةً ….

Allah den Allsmäktige säger:

“De troende är varandras bröder. Försona därför era bröder och ordna era inbördes relationer på ett korrekt sätt.” (Sura al-Hujurat: 10)

اخْبَارًا عَنْ نُوحٍ عَلَيْهِ السَّلامِ : وَأَنْصَحُ لَكُمْ…..

Allah den Upphöjde säger följande om profeten Nuh, frid vare med honom:

“Jag (Noa) har förmedlat min Herres budskap till er. Jag är en uppriktig rådgivare som vill er väl, och från Allah vet jag sådant som ni inte vet.” (Sura al-A’raf: 62)

وَعَنْ هُودٍ عَلَيْهِ السَّلام : وَأَنَا لَكُمْ نَاصِحُ أَمِينُ .

Han säger följande i samband med berättelsen om Hud, frid vare med honom:

“Jag är er pålitlige rådgivare som vill er väl. (Sura al-A’raf: 68)

وَأَمَّا الْأَحَادِيثُ : ۱۸۱ – عَنْ أَبِي رُقَيَّةَ تَمِيمِ بْنِ أَوْسِ الدَّارِي رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَنَّ النَّبِيَّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ الدِّينُ النَّصِيحَةُ قُلْنَا لِمَنْ ؟ قَالَ لِلَّهِ وَلِكِتَابِهِ وَلِرَسُولِهِ وَلَآئِمَةِ الْمُسْلِمِينَ وَعَامِّتِهِمْ – رواه مسلم .

181. Abu Ruqayya Tamim ibn Aws ad-Dari (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Religionen (islams grund och pelare) är uppriktiga råd och att vilja väl. Vi frågade: »För vem?« Han sade: »För Allah, för Hans bok, för Hans Sändebud, för muslimernas imamer (ledare) och för alla muslimer [Att önska varandra väl och ge rättfärdiga råd kan jämföras med islams grundvalar. Att ge Allah råd i form av uppriktig välvilja innebär att följa alla Hans befallningar och förbud. Att ge Boken (Koranen) råd i form av uppriktig välvilja innebär att inhämta kunskap från den och handla i enlighet med den. Att ge Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) råd i form av uppriktig välvilja innebär att lyda honom och göra sitt yttersta för att sprida och upprätta religionen. Att ge muslimernas ledare råd i form av uppriktig välvilja innebär att ge dem korrekta råd, påpeka deras misstag och uppmana dem att på alla nivåer upprätta islamiska värderingar. (Översättarens anmärkning)]«.

Imam Muslim har återberättat denna hadith.

۱۸۲ – عَنْ جَرِيرِ بْنِ عَبْدِ اللهِ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ بَايَعْتُ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ عَلَى إِقَامِ الصَّلَاةِ وَأَبْنَاءِ الزكوة والنَّصْحِ لِكُلِّ مُسْلِم. متفق عليه.

182. Återberättat från Jarīr ibn ʿAbdullāh (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Jag avlade en ed (bayʿa) inför Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, att förrätta bönen, betala zakat samt önska alla muslimer väl och ge uppriktiga råd. Imām al-Bukhārī och Imām Muslim har återberättat denna hadith.

۱۸۳ – عَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ لَا يُؤْمِنُ أَحَدُكُمْ حَتَّى يُحِبُّ لِأَخِيهِ مَا يُحِبُّ لِنَفْسِهِ – متفق عليه .

183. Återberättat från Anas (må Allah vara nöjd med honom). Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Ingen av er kan vara fullkomligt troende förrän han önskar för sin broder det som han önskar för sig själv.

Imām al-Bukhārī och Imām Muslim har återberättat denna hadith.

Avsnitt 23 – Att befalla det rätta och förhindra det orätta.

قَالَ اللهُ تَعَالَى : وَلْتَكُنْ مِنْكُمُ أُمَّةً يُدْعُونَ إِلَى الْخَيْرِ وَيَأْمُرُونَ بِالْمَعْرُوفِ وَيَنْهَوْنَ عَنِ الْمُنْكَرِ وَأُولَئِكَ هُمُ الْمُفْلِحُونَ .

Den Allsmäktige Allah säger:

”Det måste finnas en grupp bland er som kallar till godhet och välgång, befaller det rätta och förbjuder det orätta och syndiga. Det är dessa som ska vara framgångsrika.” (Sura Āl ʿImrān: 104)

 وَقَالَ تَعَالَى : كُنتُمْ خَيْرَ أُمَّةٍ أُخْرِجَتْ لِلنَّاسِ تَأْمُرُونَ بِالْمَعْرُوفِ وَتَنْهَوْنَ عَنِ الْمُنْكَرِ

“Ni är det bästa samfundet, frambringade för människorna (för vägledning och reform). Ni ska föreskriva det goda och hindra människorna från orätt och synd.” (Sura Āl ʿImrān: 110)

وَقَالَ تَعَالَى : خُذِ الْعَفْوَ وَأَمُرُ بِالْعُرْفِ وَأَعْرِضْ عَنِ الْجَاهِلِينَ .

“Anta en hållning av ödmjukhet och förlåtelse; föreskriv det goda och gå inte in i dispyter med de okunniga.” (Sura al-Aʿrāf: 199)

وَقَالَ تَعَالَى : وَالْمُؤْمِنُونَ وَالْمُؤْمِنَاتُ بَعْضُهُم أَوْلِيَاءُ بَعْضٍ يَأْمُرُونَ بِالْمَعْرُوفِ وَيَنْهَوْنَ عَنِ الْمُنكَرِ ……

“De troende männen och de troende kvinnorna är varandras vänner och medhjälpare. De föreskriver allt gott, hindrar från orätt och synd, förrättar bönen, ger zakat och lyder Allah och Hans Sändebud.” (Sura at-Tawba: 71)

وَقَالَ تَعَالَى : لُعِنَ الَّذِينَ كَفَرُوا مِنْ بَنِي إِسْرَائِيلَ عَلَى لِسَانِ دَاوُدَ وَعِيسَى ابْنِ مَرْيَمَ ذَلِكَ بِمَا عَصَوْا وَكَانُوا يَعْتَدُونَ كَانُوا لَا يَتَنَاهَوْنَ عَنْ مُنكَرٍ فَعَلُوهُ لَبِئْسَ مَا كَانُوا يَفْعَلُونَ

“De bland Israels barn som slog in på otrohetens väg blev förbannade genom Davids och Jesu, Marias sons, munnar. Detta var för att de hade blivit upproriska och börjat överskrida alla gränser. De hindrade inte varandra från syndiga gärningar. Vilken avskyvärd handlingslinje de hade valt.” (Sura al-Māʾida: 78–79)

وَقَالَ تَعَالَى : وَقُلِ الْحَقُّ مِنْ رَبِّكُمْ فَمَنْ شَاءَ فَلْيُؤْمِنُ وَمَنْ شَاءَ فَلْيَكْفُرُ .

“Säg: Sanningen har kommit från er Herre. Låt därför den som vill tro, och låt den som vill förkasta sanningen göra det.” (Sura al-Kahf: 29)

وَقَالَ تَعَالَى : فَاصْدَعْ بِمَا تُؤْمَرُ وَأَعْرِضْ عَنِ الْمُشْرِكِينَ .

“Så förkunna därför, o Profet, högt och tydligt det som du har befallts, och bry dig inte det minsta om avgudadyrkarna.” (Sura al-Hijr: 94)

وَقَالَ تَعَالَى : انْجَيْنَا الَّذِينَ يَنْهَوْنَ عَنِ السُّوءِ وَأَخَذْنَا الَّذِينَ ظَلَمُوا بِعَذَابِ بَئِيسٍ بِمَا كَانُوا يَفْسُقُونَ .

“Och Vi räddade dem som brukade avhålla sig från onda handlingar, medan Vi drabbade dem som gjorde orätt med ett hårt straff på grund av deras fördärvbringande gärningar.” (Sura al-A’raf: 165)

Det finns många verser i den ädla Koranen som överensstämmer med ämnet i detta avsnitt.

وأما الأحاديث : ١٨٤ – عَنْ أَبِي سَعِيدٍ الْخُدْرِيِّ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ سَمِعْتُ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ مَنْ رَأَى مِنْكُمْ مُنْكَرًا فَلْيُغَيِّرُهُ بِيَدِهِ فَإِنْ لَمْ يَسْتَطِعْ فَبِلِسَانِهِ فَإِنْ لَمْ يَسْتَطِعْ فَبِقَلْبِهِ وَذَلِكَ أَضْعَفُ

الْإِيْمَانِ – رواه مسلم .

184. Abu Saʿīd al-Khudrī (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Jag hörde Allahs Sändebud ﷺ säga: ”När någon av er ser en ond handling, ska han hindra den med sin hand (genom att använda sin makt). Om han inte har förmåga till det, ska han hindra den med sin tunga (genom att bilda opinion). Om han inte ens har denna förmåga, ska han försöka hindra den med sitt hjärta (på ett planerat sätt) (eller hysa avsky mot den). Detta är den svagaste (lägsta) graden av tro.”

١٨٥ – عَنِ ابْنِ مَسْعُودٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنْ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ مَا مِنْ نَبِي بَعَثَهُ اللهُ فِي أُمَّةٍ قَبْلِي إِلا كَانَ لَهُ مِنْ أُمَّتِهِ حَوَارِبُونَ وَأَصْحَابٌ يَأْخُذُونَ بِسُنَّتِهِ وَيَقْتَدُونَ بِأَمْرِهِ ثُمَّ إِنَّهَا تَخْلُفُ مِنْ بَعْدِهِمْ خُلُوْفٌ

يَقُولُونَ مَا لَا يَفْعَلُونَ وَيَفْعَلُونَ مَا لَا يُؤْمَرُونَ فَمَنْ جَاهَدَهُمْ بِيَدِهِ فَهُوَ مُؤْمِنٌ وَمَنْ جَاهَدَهُمْ بِقَلْبِهِ فَهُوَ مُؤْمِنٌ وَمَنْ جَاهَدَهُمْ بِلِسَانِهِ فَهُوَ مُؤْمِنٌ وَلَيْسَ وَرَاءَ ذَلِكَ مِنَ الْإِيْمَانِ حَبَّةُ خردل رواه مسلم.

185. Ibn Masʿūd (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs Sändebud ﷺ sade: ”Ingen profet som sändes till något folk före mig saknade en grupp hjälpare och följeslagare bland sitt samfund till stöd för honom. De höll fast vid hans sunna och följde hans befallningar. Efter dem uppstod människor som sade sådant som de själva inte gjorde och gjorde sådant som de inte hade blivit befallda att göra. Den som därför bekämpar sådana människor med sin hand (genom att använda sin makt) är troende. Den som bekämpar dem med sitt hjärta är också troende. Den som bekämpar dem med sin tunga (genom att övertyga människor) är också troende. Därefter finns det inte ens tro motsvarande vikten av ett senapskorn.”

Imam Muslim har återberättat denna hadith.

١٨٦ – عَنْ أَبِي الْوَلِيدِ عُبَادَةَ بْنِ الصَّامِتِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ بَايَعْنَا رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ عَلَى السَّمْعِ وَالطَّاعَةِ فِي الْعُسْرِ وَالْيُسْرِ وَالْمَنْشَطِ وَالْمَكْرَه وَعَلَى آثَرَةٍ عَلَيْنَا وَعَلَى أَنْ لَا تُنَازِعَ الْأَمْرَ أَهْلَهُ إِلَّا أَنْ تَرَوْا

كُفْرًا بَوَاحًا عِنْدَكُمْ مِّنَ اللَّهِ فِيْهِ بُرْهَانٌ وَعَلَى أَنْ نَقُولَ بِالْحَقِّ أَيْنَمَا كُنَّا لَا تَخَافُ فِي اللَّهِ لومة لائم – متفق عليه المَنْشَطُ والمَكْرَهُ بِفَتْحِ مِيْمَيْهِمَا أَيْ فِي السَّهْلِ والصعبِ وَالْآثَرَةُ الْاخْتِصَاصُ بِالْمُشْتَرِكِ وَقَدْ سَبَقَ بَيَانُهَا

بَوَاحًا بِفَتْحِ الْبَاءِ الْمُوَحَدَةِ وَبَعْدَهَا وَأَوْ ثُمَّ أَلِفُ ثُمَّ حَاءُ مُهْمَلَةٌ أَوْ ظَاهِراً لا يَحْتَمِلُ تَاوِيلاً .

186. Abu al-Walid Ubadah ibn al-Samit (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Vi svor trohetseden (bayʿa) till Allahs Sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, att lyssna uppmärksamt, att lyda i välgång och motgång, i svårigheter och bekvämlighet, och under alla förhållanden, såväl normala som onormala, samt att sätta andra framför oss själva. Vi svor också trohetseden att vi inte skulle kämpa om makten med en kvalificerad och lämplig härskare. Profeten, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: Ja, om ni tydligt ser honom ägna sig åt en handling som strider mot islam och ni har bevis från Allah för detta, då får ni kämpa mot honom. Vi svor också trohetseden att vi, var vi än befinner oss och under alla förhållanden, skulle tala sanningens och rättvisans ord och inte bry oss om någon klandrares klander eller förebråelser när det gäller Allah och att leva enligt Hans föreskrifter.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen.

Ordförklaringar:الْمَنْشَطُ وَالْمُكْرَهُenkelt och svårt, lätt och mödosamt.الأثَرَةُtydligt; att särskilt tilldela något åt en annan delägare. Något som inte behöver någon förklaring.

۱۸۷ – عَنِ النُّعْمَانِ بْنِ بَشِيرٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ مَثَلُ الْقَائِمِ فِي حُدُودِ اللهِ وَالْوَاقِعِ فِيْهَا كَمَثَلِ قَوْمٍ اسْتَهَمُوا عَلَى سَفِينَةٍ فَصَارَ بَعْضُهُمْ أَعْلَاهَا وَبَعْضُهُمْ أَسْفَلَهَا وَكَانَ الَّذِينَ فِي

أَسْفَلِهَا إِذَا اسْتَقَوْا مِنَ الْمَاءِ مَرُّوا عَلَى مَنْ فَوْقَهُمْ فَقَالُوا لَوْ أَنَّا خَرَقْنَا فِي نَصِيبِنَا خَرُقًا وَلَمْ نُوذِ مَنْ فَوْقَنَا فَإِنْ تَرْكُوهُمْ وَمَا أَرَادُوا هَلَكُوا جَمِيعًا وَإِنْ أَخَذُوا عَلَى أَيْدِيهِمْ نَجَوْا وَنَجَوْا جَمِيعًا – رواه البخاري الْقَائِمُ فِي حُدُودِ اللَّهِ

مَعْنَاهُ الْمُنْكِرُ لَهَا الْقَائِمُ فِي دَفْعِهَا وَإِزَالَتِهَا وَالْمُرَادُ بِالْحُدُودِ مَا نَهَى اللَّهُ عَنْهُ اسْتَهَمُوا اقْتَرَعُوا

187. Nuʿman ibn Bashir (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Profeten, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: Liknelsen för dem som håller sig inom Allahs fastställda gränser och dem som överskrider dem är följande: En grupp människor gick ombord på ett fartyg efter att ha dragit lott. Några fick plats på det nedre däcket och andra på det övre däcket. När de som befann sig på det nedre däcket behövde vatten, gick de till dem på det övre däcket för att hämta det. De som befann sig på det nedre däcket sade till varandra: Om vi gör ett hål här under oss, slipper vi besvära dem på det övre däcket. Om de på det övre däcket låter dem göra detta, kommer alla att gå under. Men om de hindrar dem från att göra hålet, kommer de själva att räddas och de kommer att rädda alla.

Imam al-Bukhari återberättade hadithen.

۱۸۸ – عَنْ أَمِّ الْمُؤْمِنِينَ أُمِّ سَلَمَةَ هِنْدِ بِنْتِ أَبِي أُمَيَّةَ حُذَيْفَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهَا عَنِ النبي صلى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَنَّهُ قَالَ إِنَّهُ يُسْتَعْمَلُ عَلَيْكُمْ أَمْرَاءُ فَتَعْرِفُونَ وَتُنْكِرُونَ فَمَنْ كَرِهَ فَقَدْ بَرِئَ وَمَنْ أَنْكَرَ فَقَدْ سَلِمَ وَلَكِنْ مِنْ رَضِيَ

تَابَعَ قَالُوا يَا رَسُولَ اللهِ إِلا تُقَاتِلُهُمْ قَالَ لا مَا أَقَامُوا فِيكُمُ الصَّلاةَ – رواه مسلم مَعْنَاهُ مَنْ كَرِهَ بِقَلْبِهِ وَلَمْ يَسْتَطِعْ إِنْكَارًا بِيَدٍ وَلَا لِسَانٍ فَقَدْ بَرِي مِنَ الْإِثْمِ وَأَدَّى وَظِيفَتَهُ وَمَنْ أَنْكَرَ بِحَسَبِ طَاقَتِهِ فَقَدْ سَلِمَ مِنْ هَذِهِ الْمَعْصِيَةِ

وَمَنْ رَضِيَ بفِعْلِهِمْ وَتَابَعَهُمْ فَهُوَ الْعَاصِي .

188. Det har berättats från de troendes moder, Umm Salama (må Allah vara nöjd med henne). Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”Vissa härskare kommer att utses över er. Ni kommer att känna igen vissa av deras handlingar (eftersom de överensstämmer med den islamiska sharia) och ni kommer att finna andra av deras handlingar främmande (eftersom de strider mot sharia). Den som i en sådan situation fördömer dessa handlingar har undgått synd. Och den som protesterar mot dem är trygg när det gäller att stå till svars. Men den som är nöjd med sådana handlingar och samarbetar med dem har varit olydig.” Följeslagarna frågade: ”Allahs sändebud! Ska vi inte gripa till vapen mot dem (dessa tyranniska härskare)?” Han sade: ”Nej, så länge de upprätthåller bönen bland er.”

Imam Muslim återberättade hadithen.

۱۸۹ – عَنْ أُمِّ الْمُؤْمِنِينَ أُمِّ الْحَكَمِ زَيْنَبَ بِئْتِ جَحْشِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهَا أَنَّ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ دَخَلَ عَلَيْهَا فَزِعًا يَقُولُ لَا إِلَهَ إِلَّا اللَّهُ وَيْلُ لِلْعَرَبِ مِنْ شَرِّ قَدِ اقْتَرَبَ فُتِحَ الْيَوْمَ مِنْ رَدْمِ يَأْجُوجَ وَمَأْجُوجَ مِثْلُ هَذِهِ وَخَلَقَ

بِأَصْبُعَيْهِ الْإِبْهَامِ وَالَّتِي تَلِيْهَا فَقُلْتُ يَا رَسُولَ اللهِ أَتَهْلِكُ وَفِيْنَا الصَّالِحُونَ؟ قَالَ نَعَمُ إِذَا كَثُرَ الْخَبَثُ متفق عليه .

189. Berättat av de troendes moder Zaynab bint Jahsh (må Allah vara nöjd med henne). En dag kom Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) till henne skräckslagen och sade: ”Det finns ingen gud utom Allah! Arabernas undergång är nära på grund av det onda och fördärv som har närmat sig. I dag har porten till Ya’juj och Ma’jujs fängelse öppnats så här mycket.” Han visade detta genom att forma en cirkel med tummen och pekfingret. Jag sade: ”Allahs sändebud! Kommer vi att gå under trots att det finns rättfärdiga och gudfruktiga människor bland oss?” Han sade: ”Ja, när det onda och fördärvet blir alltför utbrett.”

Imam al-Bukhari och Muslim har återberättat hadithen.

١٩٠ – عَنْ أَبِي سَعِيدٍ الْخُدْرِيِّ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ إِيَّاكُمُ وَالْجُلُوسَ فِي الطَّرْقَاتِ فَقَالُوا يَا رَسُولَ اللهِ مَا لَنَا مِنْ مَجَالِسِنَا بُدَّ نَتَحَدِّثُ فِيهَا فَقَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَإِذَا أَبَيْتُمْ إِلَّا الْمَجْلِسَ

فَأَعْطُوا الطَّرِيقَ حَقَّهُ قَالُوا وَمَا حَقُّ الطَّرِيقِ يَا رَسُولَ اللَّهِ ؟ قَالَ غَضُ الْبَصَرِ وَكَفَّ الْأَذَى وَرَدُّ السَّلَامِ وَالْأَمْرُ بِالْمَعْرُوفِ وَالنَّهَى عَنِ الْمُنْكَرِ – متفق عليه .

190. Abu Sa’id al-Khudri (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: ”Undvik att sitta längs vägarna.” Följeslagarna sade: ”Allahs sändebud! Vi kan inte undvika att sitta där, eftersom vi sitter där och samtalar om våra angelägenheter.” Allahs sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: ”Om ni vägrar att avstå från att sitta längs vägarna, ska ni då uppfylla vägens rättigheter.” De sade: ”Allahs sändebud! Vilka är då vägens rättigheter?” Han sade: ”Att sänka blicken, avlägsna det som orsakar besvär från vägen, besvara hälsningen, påbjuda det goda och förbjuda det onda.”

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen.

۱۹۱ – عَنِ ابْنِ عَبَّاسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ رَأَى خَاتَمًا مِنْ ذَهَبٍ فِي يَدِ رَجُلٍ فَنَزَعَهُ فَطَرَحَهُ وَقَالَ يَعْمِدُ أَحَدُكُمْ إِلَى جَمْرَةٍ مِنْ نَارٍ فَيَجْعَلُهَا فِي يَدِهِ فَقِيلَ لِلرَّجُلِ بَعْدَ مَا ذَهَبَ رَسُولُ اللَّهِ

صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ خُذْ خَاتَمَكَ انْتَفِعُ بِهِ قَالَ لا وَاللَّهِ لَا أَخُذُهُ أَبَدًا وَقَدْ طَرَحَهُ رَسُوْلُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ – رواه مسلم .

191. Det berättas från Ibn al-Abbas (må Allah vara nöjd med honom): Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, såg en guldring på en mans hand. Han tog av mannen ringen, kastade bort den och sade: ”Tycker någon av er om att hålla en glödande kolbit i sin hand?” När Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, hade gått därifrån, sade man till mannen: ”Ta upp ringen och använd den till något nyttigt.” Han sade: ”Vid Allah! Jag kommer aldrig att ta det som Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, har kastat bort.”

Imam Muslim har återberättat hadithen.

١٩٢ – عَنْ أَبِي سَعِيدِ الْحَسَنِ الْبَصَرِي أَنْ عَائِدَ بْنَ عَمْرُو رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ دَخَلَ عَلَى عُبَيْدِ اللَّهِ بْنِ زِيَادٍ فَقَالَ أَيْ بُنَى إِنِّي سَمِعْتُ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ إِنْ شَرِّ الرِّعَاءِ الْحُطَمَةُ فَإِيَّاكَ أَنْ تَكُونَ مِنْهُمْ فَقَالَ

لَهُ اجْلِسُ فَإِنَّمَا أنتَ مِنْ نُخَالَةِ أَصْحَابِ مُحَمَّدٍ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ وَهَلْ كَانَتْ لَهُمُ نُخَالَةً إِنَّمَا كَانَتِ النُّخَالَةُ بَعْدَهُمْ وَفِي غَيْرِهِمْ – رواه مسلم .

192. Det berättas från Abu Sa’id Hasan al-Basri (må Allah förbarma sig över honom): En gång gick A’id ibn Amr till Ubaydullah ibn Ziyad. Han sade: ”Min son! Jag hörde Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, säga: ’Den sämste herden (styresmannen) är den som inte visar mildhet och tålamod i sitt ansvar för dem han leder. Se till att du inte blir en av dem.’” Denne sade till honom: ”Tig! Du tillhör ju de värdelösa bland Muhammeds, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, följeslagare.” Han sade: ”Fanns det sådana värdelösa människor bland dem? De låga och värdelösa fanns bland generationerna efter dem och bland andra än dem.”

Imam Muslim har återberättat hadithen.

١٩٣ – عَنْ حُذَيْفَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ وَالَّذِي نَفْسِي بِيَدِهِ لَتَأْمُرُنَّ بِالْمَعْرُوفِ وَلَتَنْهَوْنَ عَنِ الْمُنْكَرِ أَوْ لَيُوْشِكَنَّ اللَّهُ أَنْ يُبْعَثَ عَلَيْكُمْ عِقَابًا مِنْهُ ثُمَّ تَدْعُونَهُ فَلا يُسْتَجَابُ لَكُمْ – رواه الترمذى

وَقَالَ حَدِيثُ حَسَنُ.

193. Återberättat från Hudhayfa (må Allah vara nöjd med honom). Profeten (må Allah välsigna honom och skänka honom frid) sade: Vid Den vars hand mitt liv är! Ni måste sannerligen befalla det rätta och förbjuda det orätta och falska. Annars kommer Allah snart att straffa er. Då kommer ni att be, men er bön kommer inte att besvaras (ni kommer inte att få svar på er bön).

Imam al-Tirmidhi återberättade hadithen och sade: Detta är en hasan-hadith.

١٩٤ – عَنْ أَبِي سَعِيدٍ الْخُدْرِيِّ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ أَفْضَلُ الْجِهَادِ كَلِمَةُ عَدْلٍ عِنْدَ سُلْطَانٍ جَائر – رواه ابو داود والترمذي وقال حَدِيثٌ حَسَنٌ .

194. Återberättat från Abu Sa’id al-Khudri (må Allah vara nöjd med honom). Profeten (må Allah välsigna honom och skänka honom frid) sade: Att säga ett rättvist ord inför en tyrannisk härskare är den bästa jihad.

Imam Abu Dawud och Imam al-Tirmidhi återberättade hadithen. Imam al-Tirmidhi betecknade den som en hasan-hadith.

١٩٥ – عَنْ أَبِي عَبْدِ اللَّهِ بْنِ طَارِقِ بْنِ شِهَابٍ الْبَجَلِي الْأَحْمَسِيِّ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَنَّ رَجُلًا سَأَلَ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَقَدْ وَضَعَ رِجْلَهُ فِي الْغَرْزِ أَيُّ الْجِهَادِ أَفْضَلُ؟ قَالَ كَلِمَةٌ حَقِّ عِنْدَ سُلْطَانٍ جَائِرٍ – رواه النِّسَائِيُّ

بِإِسْنَادِ صَحِيحِ الْغَرْزُ بِغَيْنِ مُعْجَمَةٍ مَفْتُوحَةٍ ثُمَّ رَاءٍ سَاكِنَةٍ ثُمَّ رَأَى وَهُوَ رِكَابَ كَيْرِ الْجَمَلِ إِذَا كَانَ مِنْ جلد أَوْ خَشَبٍ وَقِيلَ لَا يَخْتَصُّ بِجِلْدٌ وَخَشَبٍ .

195. Återberättat från Abu ‘Abdullah Tariq ibn Shihab (må Allah vara nöjd med honom). En man frågade Profeten (må Allah välsigna honom och skänka honom frid), just när han hade satt foten i riddjurens stigbygel: Vilken jihad är bäst? Han sade: Att säga sanningen inför en tyrannisk härskare (är den bästa jihad).

١٩٦ – عَنِ ابْنِ مَسْعُودٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِنْ أَوَّلَ مَا دَخَلَ النَّقْصُ عَلَى بَنِي إِسْرَائِيلَ أَنَّهُ كَانَ الرَّجُلُ يَلْقَى الرَّجُلَ فَيَقُولُ يَا هَذَا اتَّقِ اللهَ وَدَعْ مَا تَصْنَعُ فَإِنَّهُ لا يَحِلُّ لَكَ ثُمَّ يَلْقَاهُ مِنَ

الْغَدِ وَهُوَ عَلَى حَالِهِ فَلَا يَمْنَعُهُ ذَلِكَ أَنْ يَكُونَ أَكِيلَهُ وَشَرِيبَهُ وَقَعِيدَهُ فَلَمَّا فَعَلُوا ذَلِكَ ضَرَبَ اللهُ قُلُوبَ بَعْضِهِمْ بِبَعْضٍ ثُمَّ قَالَ الْعِنَ الَّذِينَ كَفَرُوا مِنْ بَنِي إِسْرَائِيلَ عَلَى لِسَانِ دَاوُدَ وَعِيسَى ابْنِ مَرْيَمَ ذَلِكَ بِمَا عَصَوا وَكَانُوا

يَعْتَدُونَ . كَانُوا لَا يَتَنَاهَوْنَ عَنْ مُنْكَرٍ فَعَلُوهُ لَبِئْسَ مَا كَانُوا يَفْعَلُونَ . تَرَى كَثِيرًا مِنْهُمْ يَتَوَلَّوْنَ الَّذِينَ كَفَرُوا لَبِئْسَ مَا قَدَّمَتْ لَهُمْ أَنْفُسُهُمْ إِلَى قَوْلِهِ (فَاسِقُونَ) ثُمَّ قَالَ كَلا وَاللَّهِ لَتَأْمُرُنَّ بِالْمَعْرُوفِ وَلتَنْهَوْنَ عَنِ الْمُنْكَرِ وَلَتَأْخُذَنَّ

عَلَى يَدِ الظَّالِمِ وَلتَأْطِرْتُهُ عَلَى الْحَقِّ أَطْرًا وَلَتَقْصُرْتُهُ عَلَى الْحَقِّ قَصْرًا أَوْ لَيَضْرِبَنَّ اللَّهُ بِقُلُوبِ بَعْضِكُمْ عَلَى بَعْضٍ ثُمَّ لَيَلْعَنَنَّكُمْ كَمَا لَعَنَهُمْ – رواه ابو داود والترمذي وقال حَديثُ حَسَنٌ هذا لفظ أَبِي دَاوُدَ وَلَفظُ التَّرْمِذِي قَالَ

رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَمَّا وَقَعَتْ بَنُو إِسْرَائِيلَ فِي الْمَعَاصِي نَهَتُهُمْ عُلَمَاؤُهُمْ فَلَمْ يَنْتَهُوا فَجَالَسُوهُمْ فِي مَجَالِسِهِمْ وَوَاكَلُوهُمْ وَشَارَبُوهُمْ فَضَرَبَ اللهُ قُلُوبَ بَعْضِهِمْ بِبَعْضٍ وَلَعَنَهُمْ عَلَى لسَان دَاوُدَ وَعِيسَى

بْنِ مَرْيَمَ ذَلِكَ بِمَا عَصَوْا وَكَانُوا يَعْتَدُونَ فَجَلَسَ رَسُولُ اللَّهِ صلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَكَانَ مُتَكَنَّا فَقَالَ لَا وَالَّذِي نَفْسِي بِيَدِهِ حَتَّى تَأْطِرُوهُمْ عَلَى الْحَقِّ أَطْرًا – قَوْلُهُ تَأْطِرُوهُمْ أَى تَعْطِفُوهُمْ وَلَتَقْصُرُنَّهُ أَى لَتَحْبِسُنَّهُ .

196. Ibn Masʿūd, må Allah vara nöjd med honom, berättade. Han sade: Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Bland Israels barn började omoral och ondskefullhet först tränga in på följande sätt: En lärd brukade träffa en annan person och säga till honom: ”Du där! Frukta Allah och upphör med det du gör, för detta är inte tillåtet för dig.” Nästa dag träffade han honom igen och fann honom i samma tillstånd, men han förbjöd honom inte längre det han gjorde. På så sätt började även han att delta med honom i hans måltider och umgänge. När de hade nått detta tillstånd förmörkade Allah den enes hjärta med det som fanns i den andres hjärta. Därefter reciterade han denna vers: ”De av Israels barn som förnekade tron blev förbannade genom Davids och Jesus, Marias sons, tunga. Detta berodde på att de var olydiga och överträdde gränserna. De brukade inte hindra varandra från de synder de begick. Vilken avskyvärd handlingslinje de valde! Du ser många av dem ta de otrogna till vänner och hjälpare i stället för de troende. Verkligen uselt är det som deras själar har förberett åt dem inför framtiden: Allah har blivit vred på dem, och de ska förbli i straffet. Om de verkligen hade trott på Allah, Profeten och det som uppenbarats för honom, skulle de aldrig ha tagit de otrogna till sina vänner. Men de flesta av dem är syndare.” (Sūra al-Māʾida 78–81.) Därefter sade han, den store Profeten: ”Aldrig! Vid Allah! Ni måste fortsätta att påbjuda det goda och förbjuda det onda och förkastliga. Ta den orättfärdige fast vid handen, dra honom tillbaka och ställ honom på sanningens och rättvisans väg. Annars kommer Allah att förena och förmörka era hjärtan – de rättfärdigas såväl som syndarnas – och därefter förbanna även er, liksom Israels barn.” Imām Abū Dāwūd och al-Tirmidhī har återberättat hadithen. al-Tirmidhī sade: ”Detta är en hasan-hadith.” Hadithens ursprungliga ordalydelse är Abū Dāwūds. Betydelsen av al-Tirmidhīs ursprungliga hadith är följande: Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”När Israels barn började ägna sig åt syndiga handlingar förbjöd deras lärda dem att göra det, men de upphörde inte. Så småningom började även de lärda sitta tillsammans med dem och äta med dem. Därefter förenade Allah deras hjärtan med varandra, vilket ledde till att även de lärda började ägna sig åt synder. Allah förbannade dem genom Davids och Jesus, Marias sons, tunga, eftersom de var olydiga och började överskrida gränserna.” Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, satte sig då rakt upp efter att ha lutat sig tillbaka och sade: ”Aldrig! Vid Den vars hand mitt liv är! Ni får inte lämna dem – de orättfärdiga – förrän ni tar dem i handen, drar dem tillbaka och ställer dem på sanningens väg.

۱۹۷ – عَنْ أَبِي بَكْرِ الصِّدِّيقِ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ يَأَيُّهَا النَّاسُ إِنَّكُمْ لَتَقْرَؤُوْنَ هذِهِ الْآيَةَ (يَأَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا عَلَيْكُمْ أَنْفُسَكُمْ لَا يَضُرُكُمْ مَنْ ضَلَّ إِذَا اهْتَدَيْتُمْ ….. وَإِنِّي سَمِعْتُ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ إِنَّ النَّاسَ

إذا رَأَوُا الظَّالِمَ فَلَمْ يَأْخُذُوا عَلَى يَدَيْهِ أَوْشَكَ أَنْ يُعْمُهُمُ اللَّهُ بِعِقَابِ مِنْهُ – رَوَاهُ ابو دَاوُدَ وَالتَّرْمِذِيُّ وَالنَّسَائِيُّ بِأَسَانِيدِ صَحِيحَة .

197. Det har berättats från Abu Bakr as-Siddiq (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: ”O människor! Ni läser denna vers: ’O ni som tror! Ta hand om er själva. Den som går vilse kan inte skada er, om ni är på rätt väg. Till Allah ska ni alla återvända, och då ska Han underrätta er om vad ni brukade göra (i det världsliga livet).’ (Sura al-Ma’ida: 105.) Men jag hörde Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, säga: När människor ser en förtryckare begå orätt men inte hindrar honom från det, kommer Allah snart att sända ett straff över dem.

Imam Abu Dawud, at-Tirmidhi och an-Nasa’i har återberättat denna hadith med en autentisk berättarkedja.

Avsnitt 24 – Straffet för den som befaller det goda och förbjuder det onda, men inte handlar i enlighet med sina egna ord

Straffet för den som befaller det goda och förbjuder det onda, men inte handlar i enlighet med sina egna ord.

قَالَ اللهُ تَعَالَى : أَتَأْمُرُونَ النَّاسَ بِالْبِرِّ وَتَنْسَوْنَ أَنْفُسَكُمْ وَأَنْتُمْ تَتْلُوْنَ الْكِتَابَ أَفَلا تَعْقِلُونَ

Den Allsmäktige Allah säger:

”Befaller ni människor att följa rättfärdighetens väg, men glömmer er själva, trots att ni läser Skriften? Använder ni då inte ert förstånd?” (Sura al-Baqara: 44)

وَقَالَ تَعَالَى : يَأَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا لِمَ تَقُولُونَ مَا لَا تَفْعَلُونَ . كَبُرَ مَقْتًا عِنْدَ اللَّهِ أَنْ تَقُولُوا مَا لَا تَفْعَلُونَ

“O ni som tror! Varför säger ni sådant som ni inte själva gör? Det är högst förkastligt inför Allah att ni säger sådant som ni inte gör.” (Sura as-Saff: 2–3)

وَقَالَ تَعَالَى إِخْبَارًا عَنْ شُعَيْبٍ عَلَيْهِ السَّلامِ وَمَا أُرِيدُ أَنْ أُخَالِفَكُمْ إِلَى مَا أَنْهَاكُمْ عَنْهُ ..

Allah den Allsmäktige säger om Shuʿayb, frid vare med honom: “Jag vill inte alls göra det som jag försöker hindra er från att göra. Jag vill endast förbättra så mycket jag förmår.” (Sura Hud 488)

۱۹۸ – عَنْ أَبِي زَيْدٍ أَسَامَةَ بْنِ زَيْدِ بْنِ حَارِثَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا قَالَ سَمِعْتُ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ يُؤْتَى بِالرَّجُلِ يَوْمَ الْقِيَامَةِ فَيُلْقَى فِي النَّارِ فَتَنْدَلِقُ اقْتَابُ بَطْنِهِ فَيَدُورُ بِهَا كَمَا يَدُورُ الْحِمَارُ فِي الرِّحَا

فَيَجْتَمِعُ إِلَيْهِ أهْلُ النَّارِ فَيَقُولُونَ يَا فُلانُ مَا لَكَ؟ أَلَمْ تَكُ تَأْمُرُ بِالْمَعْرُوفِ وَتَنْهَى عَنِ الْمُنْكَرِ ؟ فَيَقُولُ بَلَى كُنْتُ أَمُرُ بِالْمَعْرُوفِ وَلَا أُتِيْهِ وَأَنْهَى عَنِ الْمُنْكَرِ وَأَتِيهِ متفق عليه قَوْلُهُ تَنْدَلِقُ هُوَ بالدال الْمُهْمَلَةِ وَمَعْنَاهُ تَخْرُجُ وَالْأَقْتَابُ

الْأَمْعَاءُ واحدها قتب .

198. Återberättat från Usama ibn Zayd, må Allah vara nöjd med honom. Han sade: Jag hörde Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, säga: På Uppståndelsens dag kommer en man att föras fram. Därefter kommer han att kastas i Helvetet, varvid hans inälvor kommer att tränga ut. Han kommer att fortsätta gå runt med dem på samma sätt som en åsna går runt i en kvarn. Helvetets invånare kommer att samlas runt honom och fråga: “Du där! Varför är du i detta tillstånd? Brukade du inte uppmana till goda gärningar och avhålla från onda gärningar?” Han kommer att svara: “Jo, jag brukade uppmana till goda gärningar, men gjorde dem inte själv. Jag brukade uppmana andra att avstå från onda gärningar, men gjorde dem själv.”

Hadithen har återberättats av imam al-Bukhari och imam Muslim.

Avsnitt: 25 – Befallningen att fullgöra anförtrodda åligganden

Befallningen att fullgöra anförtrodda åligganden.

قَالَ اللهُ تَعَالَى : إِنَّ اللَّهَ يَأْمُرُكُمْ أَنْ تُؤَدُّوا الْأَمَانَاتِ إِلَى أَهْلِهَا .

Den Allsmäktige Allah säger:

”Allah befaller er att överlämna alla anförtrodda ting till deras rättmätiga ägare.” (Sura an-Nisa: 58)

وَقَالَ تَعَالَى : إِنَّا عَرَضْنَا الْأَمَانَةَ عَلَى السَّمَوَاتِ وَالْأَرْضِ وَالْجِبَالِ فَأَبَيْنَ أَنْ يَحْمِلْنَهَا وَأَشْفَقْنَ مِنْهَا وَحَمَلَهَا الْإِنْسَانُ إِنَّهُ كَانَ ظَلُومًا جَهُولا .

”Vi erbjöd himlarna, jorden och bergen detta ansvar. De var inte beredda att bära det, utan blev rädda för det. Men människan tog på sig det. Människan är sannerligen ytterst orättfärdig och okunnig.” (Sura al-Ahzab: 72)

۱۹۹ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ أَنَّ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ أَيَةُ الْمُنَافِقِ ثلاث إِذا حَدَّثَ كَذَبَ وَإِذَا وَعَدَ أَخْلَفَ وَإِذَا اؤْتُمِنَ خَانَ متفق عليه وَفِي رِوَايَةٍ وَإِنْ صَامَ وَصَلَّى وَزَعَمَ أَنَّهُ مُسْلِمٌ .

199. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”Hycklarens kännetecken är tre: när han talar ljuger han; när han ingår ett löfte eller avtal handlar han i strid med det; och när något anförtros åt honom sviker han förtroendet.”

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen. I en annan återberättelse tilläggs: ”Även om han fastar, ber och anser sig vara muslim är han ändå en hycklare.”

٢٠٠ – عَنْ حُذَيْفَةَ بْنِ الْيَمَانِ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ حَدَّثَنَا رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ حَدِيثَيْنِ قَدْ رَأَيْتُ أَحَدَهُمَا وَأَنَا انْتَظِرُ الْآخَرَ حَدَّثَنَا أَنَّ الْأَمَانَةَ نَزَلَتْ فِي جَذْرِ قُلُوبِ الرِّجَالِ ثُمَّ نَزَلَ الْقُرْآنُ فَعَلِمُوا مِنَ الْقُرْآنِ وَعَلِمُوا

مِنَ السُّنَّةِ ثُمَّ حَدَّثَنَا عَنْ رَفْعِ الْأَمَانَةِ فَقَالَ يَنَامُ الرَّجُلُ النَّوْمَةَ فَتُقْبَضُ الْأَمَانَةُ مِنْ قَلْبِهِ فَيَظُلُّ أثرها مثل الوكت ثُمَّ يَنَامُ القَوْمَةَ فَتُقْبَضُ الْأَمَانَةُ مِنْ قَلْبِهِ فَيَظُلُّ أَثَرُهَا مِثْلَ أَثَرِ الْمَجْلِ كَجَمْرٍ دَخَرَجْتَهُ عَلَى رِجْلِكَ فَنَفِطَ فَتَرَاهُ

مُنْتَبِرًا وَلَيْسَ فِيْهِ شَيْ ثُمَّ أَخَذَ حَصَاةً فَدَخَرَجَهُ عَلَى رِجْلِهِ فَيُصْبِحُ النَّاسُ يَتَبَايَعُوْنَ فَلَا يَكَادُ أَحَدٌ يُؤَدِّي الْأَمَانَةَ حَتَّى يُقَالَ إِنَّ فِي بَنِي فَلَانٍ رَجُلًا آمِينًا حَتَّى يُقَالَ لِلرَّجُلِ مَا أَجْلَدَهُ مَا أَظْرَفَهُ مَا أَعْقَلَهُ وَمَا فِي قَلْبِهِ مِثْقَالُ

حَبَّةٍ مِنْ خَرْدَلٍ مِنْ إِيْمَانٍ وَلَقَدْ أَتَى عَلَى زَمَانٌ وَمَا أَبَالِي أَيُّكُمْ بَايَعْتُ لَئِنْ كَانَ مُسْلِمًا لَيَرُدُّنَّهُ عَلَى دِينُهُ وَلَئِنْ كَانَ نَصْرَانِيًّا أَوْ يَهُودِيَّا لَيَرُدُّتُّهُ عَلَى سَاعِيْهِ وَأَمَّا الْيَوْمَ فَمَا كُنْتُ أَبَايِعُ مِنْكُمْ إِلَّا فَلَانًا وَفُلَانًا -متفق عليه قَوْلُهُ

جَذْرٌ بِفَتْحِ الْجِيمِ وَإِشْكَانِ النَّالِ الْمُعْجَمَةِ وَهُوَ أَصْلُ الشَّيْ والوكتُ بِالتَّاءِ الْمُثَنَّاةِ مِنْ فَوْقَ الْأَثَرُ الْيَسِيرُ وَالْمَجْلُ بِفَتْحِ الْمِيمِ وَإِشْكَانِ الْجِيمِ وَهُوَ تَنَفَّطُ فِي الْيَدِ وَنَحْوِهَا مِنْ أَثَرِ عَمَلٍ وَغَيْرِهِ قَوْلُهُ مُنْتَبِرًا مُرْتَفِعًا قَوْلُهُ ساعيه

الوالي عليه.

200. Det har berättats från Hudhayfa ibn al-Yaman (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara med honom) berättade två saker för oss. Den ena har jag redan sett, och den andra väntar jag på. Han (den ädle Profeten) sade till oss: Först ingöts förtroende och trofasthet i människornas innersta hjärtan. Därefter uppenbarades Koranen. De lärde känna Koranen och lärde också känna hadithen. Sedan talade han (må Allahs välsignelser och frid vara med honom) med oss om hur förtroendet och trofastheten skulle tas bort. Han sade: Människorna kommer att somna enligt sin vana, och förtroendet och trofastheten kommer att tas bort ur deras hjärtan. Därefter kommer ett svagt spår av det att finnas kvar hos dem. Sedan kommer de åter att somna enligt sin vana, och då kommer även det återstående spåret av trofastheten att tas bort ur deras hjärtan. Därefter kommer ett märke, likt en blåsa, att finnas kvar i hjärtat. Det är som när du lägger en glödande kolbit på din fot och huden bränns och får en blåsa. Utvändigt kommer platsen att se svullen ut, men inuti finns ingenting. (Berättaren sade:) Därefter tog han upp en liten sten och slog den mot sin fot. (Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara med honom, sade:) Under sådana omständigheter kommer de att vakna på morgonen och ägna sig åt handel. Bland dem kommer man inte att finna en enda person som bevarar förtroenden, tills det sägs: I den och den stammen finns det en pålitlig person. Det kommer till och med att sägas om en man, på grund av hans världsliga skicklighet: Så klok, listig, stark, vacker och intelligent han är! Ändå kommer han inte att ha ens ett grand av tro, motsvarande ett senapskorn. (Berättaren Hudhayfa, må Allah vara nöjd med honom, sade:) I dag har jag kommit till en tid då jag inte behöver välja vem jag handlar med. Om han är muslim kommer han att betala det han är skyldig mig på grund av sin religion och sin tro. Om han är kristen eller jude kommer hans ansvarskänsla att få honom att betala det han är skyldig mig. I dag kommer jag inte att handla med någon av er, utan endast med den och den personen.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith. Ordförklaring: جذرDet egentliga och ursprungliga hos något. لرکتEtt allmänt kännetecken. المجلMärken som uppstår på händer, fötter och liknande på grund av arbete. (منتبر) Höghet, upphöjdhet. ساعیFörvaltare och tillsynsman.

٢٠١ – عَنْ حُذَيْفَةً وَأَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا قَالَا قَالَ رَسُوْلُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَجْمَعُ اللَّهُ تَبَارَكَ وَتَعَالَى النَّاسَ فَيَقُومُ الْمُؤْمِنُونَ حَتَّى تُزْلَفَ لَهُمُ الْجَنَّةُ فَيَأْتُونَ أَدَمَ صَلَوَاتُ اللهِ عَلَيْهِ فَيَقُولُونَ يَا أَبَانَا اسْتَفْتِحُ لَنَا

الْجَنَّةَ فَيَقُولُ وَهَلْ أَخْرَجَكُمْ مِنَ الْجَنَّةِ إِلا خَطِيئَةُ أَبِيكُمْ لَسْتُ بِصَاحِبِ ذَلِكَ اذْهَبُوا إِلَى ابْنِي إِبْرَاهِيمَ خَلِيلِ اللَّهِ قَالَ فَيَأْتُونَ إِبْرَاهِيمَ فَيَقُولُ إِبْرَاهِيمُ لَسْتُ بِصَاحِبِ ذَلِكَ إِنَّمَا كُنْتُ خَلِيْلًا مِنْ وَرَاءَ وَرَاءَ اعْمَدُوا إِلَى مُوسَى

الَّذِي كَلَّمَهُ اللَّهِ تَكْلِيمًا فَيَأْتُونَ مُوسَى فَيَقُولُ لَسْتُ بِصَاحِب ذَلِكَ اذْهَبُوا إِلى عِيسَى كَلِمَةِ اللَّهِ وَرُوحِهِ فَيَقُولُ عيسى لشت بِصَاحِبِ ذَلِكَ فَيَأْتُونَ مُحَمَّداً صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَيَقُوْمُ فَيُؤْذَنُ لَهُ وَتَرْسَلُ الْأَمَانَةُ وَالرَّحِمُ

فَتَقُوْمَانِ جَنَّبَتَي الصِّرَاطِ يَمِينًا وَشِمَالاً فَيَمُرُّ أَوَلَكُمْ كَالْبَرْقِ قُلْتُ بِأَبِي وَأَمِّي أَيُّ شَيْءٍ كَمَرِ الْبَرْقِ ؟ قَالَ أَلَمْ تَرَوْا كَيْفَ يَمُرُّ وَيَرْجِعُ فِي طَرْفَةِ عَيْنٍ ثُمَّ كَمَرَ الرِّيحِ ثُمَّ كَمَرِ الطَّيْرِ وَشَدِ الرِّجَالِ تَجْرِي بِهِمْ أَعْمَالُهُمْ وَنَبِيُّكُمْ قَائِمٌ

عَلَى الصِّرَاطِ يَقُولُ رَبِّ سَلِّمُ سَلِّمْ حَتَّى تَعْجِزَ أَعْمَالُ الْعِبَادِ حَتَّى يجى الرَّجُلُ لا يَسْتَطِيعُ السَّيْرَ إِلا زَحْفًا وَفِي حَافَتَي الصِّرَاطِ كَلَالِيْبُ مُعَلَّقَةٌ مَأْمُورَةٌ بِأَخْذِ مَنْ أُمِرَتْ بِهِ فَمَخْدُوسٌ نَاجِ وَمُكَرْدَسَ فِي النَّارِ وَالَّذِي نَفْسُ أَبِي

هُرَيْرَةَ بِيَدِهِ إِنْ قَعْرَ جَهَنَّمَ لَسَبْعُونَ خَرِيفًا – رَوَاهُ مُسْلِمُ قَوْلُهُ وَرَاءَ وَرَاءَ هُوَ بِالْفَتْحِ فِيهِمَا وَقِيلَ بِالضَّمِّ بِلا تَنْوِينِ وَمَعْنَاهُ لَسْتُ بِتِلْكَ الدَّرَجَةِ الرَّفِيعَةِ وَهِيَ كَلِمَةٌ تُذْكَرُ عَلَى سَبِيلِ التَّواضُعِ وَقَدْ بَسَطْتُ مَعْنَاهَا فِي شَرْحِ

صَحِيحِ مُسْلِمٍ وَاللَّهُ أَعْلَمُ .

201. Det har berättats från Hudhayfa och Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med dem). De båda sade: Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”Den Allsmäktige och Överflödande Allah kommer på Uppståndelsens dag att samla alla människor. Då kommer de troende att resa sig. I detta tillstånd kommer Paradiset att föras nära dem. Då går de till Adam, frid vare med honom, och säger: ’O vår fader, öppna Paradisets portar för oss.’ Han kommer att säga: ’Det var er faders synd som drev er ut ur Paradiset. Jag är inte värdig att öppna dess portar. Gå till min son Ibrahim, Allahs khalil.’ Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ’Därefter kommer de till Ibrahim, frid vare med honom. Han kommer att säga: ’Jag är inte lämpad för detta. Jag var bara en ödmjuk khalil (jag är inte värdig denna stora ära). Gå i stället till Musa, frid vare med honom. Allah talade med honom.’ Då skyndar de alla till Musa, frid vare med honom. Han kommer att säga: ’Jag är inte lämpad för detta. Gå till Isa, frid vare med honom. Han är sannerligen Allahs ord och Allahs ande.’ Isa, frid vare med honom, kommer att säga: ’Jag har inte förmågan att öppna Paradisets portar.’ Till sist skyndar de till Muhammad, må Allahs välsignelser och frid vara över honom. Han kommer att resa sig, och han kommer att få tillstånd att medla. Amanah och släktskapsbanden kommer att lämnas åt sidan. Dessa två kommer att stå på var sin sida, till höger och vänster om as-Sirat. Den första gruppen av er kommer att passera as-Sirat med blixtens hastighet.’ Jag sade (Hudhayfa eller Abu Hurayra): ’Må min far och mor offras för dig, Allahs Sändebud. Vad innebär det att passera med blixtens hastighet?’ Han sade: ’Har ni inte sett blixten, hur den på ett ögonblick kan fara bort och komma tillbaka?’ Därefter kommer de att passera as-Sirat, först med vindens hastighet, sedan med fåglarnas hastighet och därefter i snabb löptakt. Denna skillnad beror på deras gärningar. Under tiden kommer er profet, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, att stå på as-Sirat och säga: ’O Herre, låt straffet drabba! Låt frälsning råda!’ På grund av att tjänarnas goda gärningar är få kommer de således att bli oförmögna att gå framåt. Därför kommer de att fortsätta framåt medan de släpar sina bakdelar. På båda sidor av as-Sirat kommer järnhakar att hänga. De kommer att gripa den som får order om att gripas. Den vars kropp endast rivs av en skrapning kommer att undkomma. Alla andra människor kommer att kastas i Helvetet. Berättaren, Abu Hurayra, sade: ’Vid den Varelses ed i vars hand Abu Hurayras själ ligger! Helvetets djup motsvarar avståndet av en färd på sjuttio år.’

Imam Muslim har återberättat denna hadith. Ordförklaring: وراء وراء betyder: ’Jag är inte värdig en hög ställning.’ Ordet används för att uttrycka ödmjukhet, anspråkslöshet och artighet.

۲۰۲ – عَنْ أَبِي خُبَيْبٍ بِضَمَ الْخَاءِ الْمُعْجَمَةِ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ الزُّبَيْرِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا قَالَ لَمَّا وَقَفَ الزُّبَيْرُ يَوْمَ الْجَمَلِ دَعَانِي فَقُمْتُ إِلَى جَنْبِهِ فَقَالَ يَا بُنَى إِنَّهُ لا يُقْتَلُ الْيَوْمَ الأَظَالِم أَوْ مَظْلُومٌ وَإِنِّي لَا أَرَانِي إِلَّا سَأَقْتَلُ الْيَوْمَ

مَظْلُومًا وَإِنَّ مِنْ أَكْبَرِ هَمِّي لَدَيْنِي أَفَتَرَى دَيْنَنَا يُبْقَى مِنْ مَالِنَا شَيْئًا ؟ ثُمَّ قَالَ يَا بُنَى بِعْ مَالَنَا وَاقْضِ دَيْنِي وَأَوْصَى بِالثُّلْثِ وَتُلْتُهُ لِبَنِيْهِ يَعْنِي لِبَنِي عَبْدِ اللَّهِ بْنِ الزُّبَيْرِ ثلث الثلث قَالَ فَإِنْ فَضَلَ مِنْ مَالِنَا بَعْدَ قَضَاءِ الدِّينِ

شَيْ فَثُلُثُهُ لَبَنِيْكَ قَالَ هِشَامُ وَكَانَ بَعْضُ وَلَدِ عَبْدِ اللهِ قَدْ وَارَى بَعْضَ بَنِي الزُّبَيْرِ خُبَيْبٍ وَعَبَّادِ وَلَهُ يَوْمَئِذٍ تِسْعَةُ بَنِينَ وَتِسْعُ بَنَاتٍ قَالَ عَبْدُ اللَّهِ فَجَعَلَ يُوصِينِي بِدَيْنِهِ وَيَقُولُ يَا بُنَى إِنْ عَجَرْتَ عَنْ شَيْءٍ مِنْهُ فَاسْتَعِنْ عَلَيْهِ

بِمَوْلايَ قَالَ فَوَاللَّهِ مَا دَرَيْتُ مَا أَرَادَ حَتَّى قُلْتُ يَا آبَت مَنْ مَوْلاكَ ؟ قَالَ اللهُ قَالَ فَوَاللَّهِ مَا وَقَعْتُ فِي كُرْبَةٍ مِنْ دَيْنِهِ إِلا قُلْتُ يَا مَوْلَى الزُّبَيْرِ اقْضِ عَنْهُ دَيْنَهُ فَيَقْضِيَهُ قَالَ فَقُتِلَ الزُّبَيْرُ وَلَمْ يَدَعُ ديناراً ولا دِرْهَمًا إِلَّا أَرَضِينَ مِنْهَا

الْغَابَةُ وَإِحْدَى عَشَرَةَ دَارًا بِالْمَدِينَةِ وَدَارَيْنِ بِالْبَصْرَةِ وَدَاراً بِالْكُوفَةِ وَدَاراً بِمِصْرَ قَالَ وَإِنَّمَا كَانَ دَيْنُهُ الَّذِي كَانَ عَلَيْهِ أَنْ الرَّجُلَ كَانَ يَأْتِيْهِ بِالْمَالِ فَيَسْتَوْدِعُهُ إِيَّاهُ فَيَقُولُ الزُّبَيْرُ لَا وَلَكِنْ هُوَ سَلَفَ إِنِّي أَخْشَى عَلَيْهِ الضَّيْعَةَ وَمَا

وَلِى إِمَارَةً قَط وَلَا حِبَايَةً وَلَا خَرَاجًا وَلَا شَيْئًا إِلَّا أَنْ يكُونَ فِي غَزُو مَعَ رَسُولِ اللهِ صَلَّى ا اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَوْ مَعَ أَبِي بَكْرٍ وَعُمَرَ وَعُثْمَانَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمْ قَالَ عَبْدُ اللهِ فَحَسَبْتُ مَا كَانَ عَلَيْهِ مِنَ الدِّيْنِ فَوَجَدتُهُ

الْقَى الْفِ وَمِائَتَيْ أَلْفِ فَلَقِيَ حَكِيمُ بْنُ حِزَامٍ عَبْدَ اللَّهِ بْنَ الزُّبَيْرِ فَقَالَ يَا ابْنَ أخِي كَمْ عَلَى أَخِي مِنَ الدِّينِ ؟ فَكَتَمْتُهُ وَقُلْتُ مِائَةُ أَلْفِ فَقَالَ حَكِيمُ وَاللَّهِ مَا أرى أموالَكُمْ تَسِعُ هَذِهِ فَقَالَ عَبْدُ اللهِ أَرَأَيْتَكَ إِنْ كَانَتْ الْقَى الْفِ ۚ

وَمِائَتَيْ الف؟ قَالَ مَا أَرَاكُمْ تُطِيقُونَ هَذَا فَإِنْ عَجَزْتُمْ عَنْ شَيْءٍ مِنْهُ فَاسْتَعِينُوا بِي قَالَ وكَانَ الزُّبَيْرُ قَدِ اشْتَرَى الْغَابَةَ بِسَبْعِينَ وَمِائَةَ أَلْفِ فَبَاعَهَا عَبْدُ اللَّهِ بِالْفِ أَلْفِ وست مائة ألف ثُمَّ قَامَ فَقَالَ مَنْ كَانَ لَهُ عَلَى الزُّبَيْرِ

شَيْ فَلْيُوافِنَا بِالْغَابَةِ فَآتَاهُ عَبْدُ اللَّهِ ابْنُ جَعْفَرٍ وَكَانَ لَهُ عَلَى الزُّبَيْرِ أَرْبَعُ مِائَةِ أَلْفِ فَقَالَ لِعَبْدِ اللَّهِ إِنْ شِئْتُمْ تَرَكْتُهَا لَكُمْ ؟ قَالَ عَبْدُ اللَّهِ لا قَالَ فَإِنْ شِئْتُمْ جَعَلْتُمُوهَا فِيْمَا تُؤَخِّرُونَ إِنْ أَخَّرْتُمْ فَقَالَ عَبْدُ اللَّهِ لا قَالَ فَاقْطَعُوا لِي

قِطْعَةٌ قَالَ عَبْدُ اللَّهِ لَكَ مِنْ هُهُنَا إِلَى هُهُنَا فَبَاعَ عَبْدُ اللَّهِ مِنْهَا فَقَضَى عَنْهُ دَيْنَهُ وَأَوْفَاهُ وَبَقِيَ مِنْهَا أَرْبَعَةُ أَشْهُرٍ وَنِصْفٌ فَقَدِمَ عَلَى مُعَاوِيَةً وَعِنْدَهُ عَمْرُو بْنُ عُثْمَانَ وَالْمُنْذِرُ بْنُ الزُّبَيْرِ وَابْنُ زَمْعَةَ فَقَالَ لَهُ مُعَاوِيَةُ كَمْ قُومَتِ

الْغَابَةُ؟ قَالَ كُلُّ سَهُم بِمَائَةِ أَلْفِ قَالَ كَمْ بَقِيَ مِنْهَا ؟ قَالَ أَرْبَعَةُ أَسْهُم وَنِصْفُ فَقَالَ الْمُنْذِرُ بْنُ الزُّبَيْرِ قَدْ أَخَذْتُ مِنْهَا سَهُمَا بِمَائَةِ أَلْفِ وَقَالَ عَمْرُو بْنُ عُثْمَانَ قَدْ أَخَذْتُ سَهُما بِمَائَةِ أَلْفِ وَقَالَ ابْنُ زَمْعَةَ قَدْ أَخَذْتُ سَهُما

بِمَائَةِ أَلْفِ فَقَالَ مُعَاوِيَةٌ كَمْ بَقِيَ مِنْهَا ؟ قَالَ سَهُمْ وَنِصْفٌ قَالَ قَدْ أَخَذْتُهُ بِخَمْسِينَ وَمِائَةِ أَلْفِ قَالَ وَبَاعَ عَبْدُ اللهُ بْنُ جَعْفَرٍ نَصِيبَهُ مِنْ مُعَاوِيَةَ بِسِتِ مِائَةِ أَلْفِ فَلَمَّا فَرَغَ ابْنُ الزُّبَيْرِ مِنْ قَضَاءِ دَيْنِهِ قَالَ بَنُو الزُّبَيْرِ أَقْسِمْ بَيْنَنَا

مِيْرَاثَنَا قَالَ وَاللَّهِ لَا أُقْسِمُ بَيْنَكُمْ حَتَّى أَنَادِي بِالْمَوْسِمِ أَرْبَعَ سِنِينَ عَلَى مَنْ كَانَ لَهُ عَلَى الزُّبَيْرِ دَيْنِ فَلْيَاتِنَا فَلْنَقْضِهِ فَجَعَلَ كُلِّ سَنَةٍ يُنَادِي فِي الْمَوْسِمِ فَلَمَّا مَضَى أَرْبَعُ سِنِينَ قَسَمَ بَيْنَهُمْ وَدَفَعَ الثلث وَكَانَ لِلزُّبَيْرِ أَرْبَعُ

نِسْوَةٍ فَأَصَابَ كُلِّ امْرَأَةٍ أَلْفُ الف وَمِائَنَا الْفِ فَجَمِيعُ مَالِهِ خَمْسُونَ أَلْفَ أَلْفِ وَمِائَنَا الْف رواه البخاري .

202. Återberättat av Abu Khubayb Abdullah ibn az-Zubayr (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: På kamelens dag (36 AH), när az-Zubayr (må Allah vara nöjd med honom) gjorde sig redo för strid, kallade han mig till sig. Jag ställde mig vid hans sida. Han sade: ”Min son! I dag kommer antingen en förtryckare eller en förtryckt att dö. Jag tror att jag i dag kommer att dö som den förtryckte. Jag är mycket bekymrad och orolig över mina skulder. Tror du att något av min egendom kommer att finnas kvar efter att mina skulder har betalats?” Sedan sade han: ”Min son! Sälj min egendom och betala mina skulder.” Därefter testamenterade han en tredjedel av sin egendom, och av denna tredjedel testamenterade han en tredjedel till sina söner, det vill säga till Abdullah ibn az-Zubayrs söner (en niondel av hela egendomen). Az-Zubayr sade: ”Om något blir kvar efter att skulderna har betalats, ska en tredjedel av det gå till dina söner.” Hisham sade: ”Några av Abdullahs söner var jämnåriga med az-Zubayrs söner Khubayb och ‘Abbad.” Az-Zubayr efterlämnade nio söner och nio döttrar.

Abdullah sade: Han fortsatte ständigt att tala med mig om sina skulder. Han brukade säga: ”Min son! Om du inte kan betala denna skuld, ska du be min Herre att hjälpa dig att betala den.” Han (Abdullah) sade: ”Vid Allah! Jag förstod inte vem han menade med ’min Herre’. Därför frågade jag: ’Min far! Vem är din Herre?’ Han svarade: ’Allah.’” Abdullah sade: ”Varje gång jag fick svårigheter med att betala hans skuld brukade jag säga: ’O az-Zubayrs Herre (Allah), ordna så att hans skuld blir betald.’” Den Allsmäktige Allah besvarade denna åkallan och gjorde det möjligt för mig att betala min fars skuld. Abdullah sade: ”Az-Zubayr (må Allah vara nöjd med honom) dödades, men han efterlämnade inga kontanta pengar, vare sig dinarer eller dirham. Han efterlämnade viss fast egendom: en del mark på en plats som kallades al-Ghaba, elva hus i Medina, två hus i Basra, ett hus i Kufa och ett hus i Egypten.”

Abdullah sade: Anledningen till att han blev skuldsatt var att när någon kom till honom för att lämna något i förvar (amanah), brukade han säga: ”Jag tar inte emot något i förvar, men jag tar detta som ett lån från dig, eftersom det kanske skulle kunna förstöras medan det finns i min vård om jag tog emot det som en amanah.” Han (az-Zubayr) innehade aldrig något administrativt ämbete och utsågs inte heller till att driva in skatter eller till någon annan befattning. Han tyckte inte om sådana ämbeten. Men han deltog i jihad tillsammans med Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, samt tillsammans med Abu Bakr (må Allah vara nöjd med honom), Umar (må Allah vara nöjd med honom) och Uthman (må Allah vara nöjd med honom). Abdullah sade: ”Jag räknade samman alla hans skulder. De uppgick till tjugotvå miljoner dirham.” Hakim ibn Hizam (må Allah vara nöjd med honom) träffade Abdullah ibn az-Zubayr och sade: ”Min brorson! Hur stor är min brors skuld?” Jag (Abdullah) dolde det verkliga beloppet och svarade: ”Etthundratusen dirham.” Hakim (må Allah vara nöjd med honom) sade: ”Vid Allah! Ni har inte så mycket egendom att ni kan betala denna skuld.” Abdullah sade: ”Hur skulle det vara om skulden uppgick till tjugotvå miljoner?” Hakim (må Allah vara nöjd med honom) sade: ”Då tror jag inte alls att du skulle kunna betala den. Om du möter någon svårighet med att betala skulden, be mig om hjälp.” Abdullah sade: ”Az-Zubayr (må Allah vara nöjd med honom) hade köpt egendomen på al-Ghaba för etthundrasjuttio tusen dirham. Abdullah sålde den för sexton miljoner dirham. Därefter ställde han sig upp och kungjorde: ’Den som har en fordran hos az-Zubayr ska komma till oss på al-Ghaba.’ Efter kungörelsen kom Abdullah ibn Ja‘far (må Allah vara nöjd med honom) och sade: ’Az-Zubayr är skyldig mig fyrahundratusen dirham. Om ni vill kan jag avstå från dem.’ Abdullah sade: ’Nej.’ Abdullah ibn Ja‘far sade: ’Om ni vill ha anstånd med betalningen är jag beredd att ge er det.’ Abdullah sade: ’Nej.’ Han (ibn Ja‘far) sade: ’Ge mig då en avskild del av marken.’ Abdullah sade: ’Ta marken härifrån till dit.’” Han sålde marken och betalade hans (az-Zubayrs) skuld. Ändå återstod fyra och ett halvt markstycke. Därefter kom han (Abdullah) till Mu‘awiyah (må Allah vara nöjd med honom). Hos honom fanns Amr ibn Uthman, al-Mundhir ibn az-Zubayr och Ibn Zam‘ah. Mu‘awiyah (må Allah vara nöjd med honom) sade till honom: ”Vilket pris har du satt på marken vid al-Ghaba?” Han svarade: ”Etthundratusen dirham per stycke.” Han frågade: ”Hur många stycken återstår?” Han svarade: ”Fyra och ett halvt.” Al-Mundhir ibn az-Zubayr sade: ”Jag tar ett stycke för etthundratusen dirham.” Amr ibn Uthman sade: ”Jag tar ett stycke för etthundratusen dirham.” Ibn Zam‘ah sade: ”Jag tar ett stycke för etthundratusen dirham.” Mu‘awiyah (må Allah vara nöjd med honom) frågade: ”Hur mycket återstår nu?” Han svarade: ”Ett och ett halvt stycke.” Han sade: ”Jag tar det för etthundrafemtiotusen dirham.” Berättaren sade: ”Den del som Abdullah ibn Ja‘far hade köpt som betalning för sin fordran sålde han senare vidare till Mu‘awiyah för fyrahundratusen dirham.” När Abdullah hade betalat skulden och blivit fri från den, sade az-Zubayrs övriga söner till honom: ”Fördela vårt arv mellan oss.” Han sade: ”Vid Allah! Jag kommer inte att fördela arvet mellan er förrän jag under fyra på varandra följande år under vallfärdssäsongen har kungjort: ’Den som har en fordran hos az-Zubayr ska komma till oss. Vi kommer att betala den.’” Han kungjorde detta under vallfärdssamlingen fyra år i följd. När de fyra åren hade gått fördelade han den efterlämnade egendomen mellan dem och avsatte en tredjedel som testamenterad egendom. Az-Zubayr hade fyra hustrur. Var och en av hustrurna fick tolv miljoner dirham. Az-Zubayrs förmögenhet uppgick förmodligen till femtio miljoner och tvåhundratusen dirham. Imam al-Bukhari återberättade denna hadith.

Kapitel 26 – Förbudet mot förtryck och befallningen att motverka förtryck

Förtryck är förbjudet och det är befallt att motverka förtryck.

قَالَ اللهُ تَعَالَى : مَا لِلظَّالِمِينَ مِنْ حَمِيمٍ وَلَا شَفِيعٍ يُطَاعُ .

Allah den Allsmäktige säger:

”De orättfärdiga kommer inte att ha någon nära vän, och inte heller någon förbönare vars ord kommer att godtas.” (Sura al-Mu’min: 18)

وَقَالَ تَعَالَى : وَمَا لِلظَّالِمِينَ مِنْ نَصِيرٍ .

”De orättfärdiga kommer inte att ha någon hjälpare.” (Sura al-Hajj: 79)

وأما الْأَحَادِيثُ فَمِنْهَا حَدِيثُ أَبِي ذَرٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ الْمُتَقَدِّمُ فِي آخِرِ بَابِ الْمُجَاهَدَةِ . ٢٠ – عَنْ جَابِرٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ اتَّقُوا الظُّلْمَ فَإِنَّ الظُّلْمَ ظُلُمَاتٌ يَوْمَ الْقِيَامَةِ وَاتَّقُوا الشَّحَّ فَإِنَّ

الشَّحْ أَهْلَكَ مَنْ كَانَ قَبْلَكُمْ حَمَلَهُمْ عَلَى أَنْ سَفَكُوا دِمَا ءَهُمْ وَاتَحَلُّوْا مَحَارِمَهُمْ – رواه مسلم .

203. Jābir (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs sändebud (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) sade: ”Akta er för orättvisa, för orättvisa kommer att vara mörker på uppståndelsens dag. Akta er också för snålhetens fördärv, för snålheten har förintat många av folken före er. Den fick dem att utgjuta blod och strida mot varandra, och den eggade dem att göra det förbjudna tillåtet.”

Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٢٠٤ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنْ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ لتُؤَدُّنُ الْحَقُوق إِلَى أَهْلِهَا يَوْمَ الْقِيَامَةِ حَتَّى يُقَادَ لِلشَّاةِ الْجَلْحَاءِ مِنَ الشَّاةِ القرناء – رواه مسلم.

204. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade att Allahs Sändebud, över honom vare Allahs frid och välsignelser, sade: ”På Uppståndelsens dag kommer Allah sannerligen att se till att den rättmätige fordringsägaren får sin rätt, så att till och med det behornade fåret får gottgörelse från det behornslösa fåret.”

Imam Muslim har återberättat hadithen.

٢٠٥ – عَنِ ابْنِ عُمَرَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا قَالَ كُنَّا نَتَحَدِّثُ عَنْ حَجَّةِ الْوَدَاعِ وَالنَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بَيْنَ أَظْهُرِنَا وَلَا تَدْرِي مَا حَجَّةُ الْوَدَاعِ حَتَّى حَمِدَ اللهَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَاثْنَى عَلَيْهِ ثُمَّ ذَكَرَ الْمَسِيحَ

الدَّجَّالَ فَاطْنَبَ فِي ذِكْرِهِ وَقَالَ مَا بَعَثَ اللَّهُ مِنْ نَبِي إِلَّا أَنْذَرَهُ أَمْتَهُ أَنْدَرَهُ نُوْحُ وَالنَّبِيُّونَ مِنْ بَعْدِهِ وَإِنَّهُ إِنْ يُخْرُجُ فِيكُمْ فَمَا خَفِى عَلَيْكُمْ مِنْ شَانِهِ فَلَيْسَ يَخْفَى عَلَيْكُمْ إِنَّ رَبَّكُمْ لَيْسَ بِأَعْوَرَ وَإِنَّهُ أَعْوَرُ عَيْنِ الْيُمْنَى كَأَنَّ عَيْنَهُ

عِنَبَةٌ طَافِيَةٌ أَلَا إِنَّ اللَّهَ حَرَّمَ عَلَيْكُمْ دِمَاءَكُمْ وَأَمْوَالَكُمْ كَحُرمَةِ يَوْمِكُمْ هَذَا فِي بَلَدِكُمْ هَذَا فِي شَهْرِكُمْ هذا الا هَلْ بَلَغْتُ؟ قَالُوا نَعَمْ قَالَ اللهُمَّ اشْهَدُ ثَلَاثًا وَيْلَكُمْ أَوْ وَتَحَكُمْ أَنْظُرُوا لا تَرْجِعُوا بَعْدِي كُفَّارًا يَضْرِبُ بَعْضُكُمْ رِقَابَ

بعض رواه البخاري وروى مسلم بعضه .

205. Ibn Umar (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Vi talade om avskedspilgrimsfärden. Profeten, över honom vare Allahs frid och välsignelser, var närvarande bland oss. Vi visste inte vad avskedspilgrimsfärden var eller vad som avsågs med den. Därefter lovprisade och prisade Allahs Sändebud, över honom vare Allahs frid och välsignelser, Allah och talade utförligt om al-Masih ad-Dajjal. Han sade: ”Allah har inte sänt någon profet utan att denne varnade sitt folk för ad-Dajjal. Nuh och de profeter som kom efter honom varnade och förmanade sina folk för honom. Han kommer att träda fram bland er, och hans sak kommer inte att vara dold för er. Det är inte heller okänt för er att er Herre inte är enögd eller blind. Ad-Dajjals högra öga kommer att vara förblindat och utstående som en vindruva. Var på er vakt! Era liv och era egendomar är heliga och okränkbara för varandra, liksom denna dag av er är helig och okränkbar och denna månad av er är helig och okränkbar. Var på er vakt! Har jag förmedlat detta till er?” Alla närvarande sade: ”Ja, du har förmedlat det.” Därefter sade han tre gånger: ”O Allah, var vittne!” Sedan sade han igen: ”Må fördärv drabba er, eller må ni ångra er – lyssna mycket uppmärksamt: återgå inte till otro efter min frånvaro genom att utgjuta varandras blod.”

Hela hadithen har återberättats av imam al-Bukhari, och imam Muslim har återberättat vissa delar av den.

٢٠٦ – عَنْ عَائِشَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهَا أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ مَنْ ظَلَمَ قِيدَ شِبْرٍ مِنَ الْأَرْضِ طُوقَهُ مِنْ سَبْعِ أَرَضِينَ – متفق عليه .

206. Berättat av Aisha (må Allah vara nöjd med henne). Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och skänka honom frid) sade: Den som orättmätigt tillskansar sig så mycket som en handsbredd mark kommer på Uppståndelsens dag att få de sju jordlagren hängda runt sin hals.

Imam al-Bukhari och imam Muslim har återberättat denna hadith.

۲۰۷ – عَنْ أَبِي مُوسَى رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِنَّ اللَّهَ لَيُمْلِيُّ لِلظَّالِمِ فَإِذَا أَخَذَهُ لَمْ يُفْلِتْهُ ثُمَّ قَرَأَ وَكَذَلِكَ أَخْذُ رَبِّكَ إِذَا أَخَذَ الْقُرَى وَهِيَ ظَالِمَةٌ إِنَّ أَخْذَهُ اليم شَدِيدٌ) – متفق عليه .

207. Berättat av Abu Musa (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och skänka honom frid) sade: Allah ger sannerligen den orättfärdige uppskov. Men när Han griper honom, släpper Han honom inte längre. Därefter reciterade han följande vers: ”Och sådan är din Herres gripande när Han griper de orättfärdiga samhällena. Hans gripande är sannerligen smärtsamt och hårt.” (Surah Hud: 102)

Imam al-Bukhari och Muslim har återberättat denna hadith.

۲۰۸ – عَنْ مُعَادٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ بَعَثَنِي رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ إِنَّكَ تَأْتِي قَوْمًا مِنْ أَهْلِ الْكِتَابِ فَادْعُهُمْ إِلَى شَهَادَةِ أَنْ لَا إِلَهَ إِلَّا اللَّهُ وَأَنِّي رَسُولُ اللَّهِ فَإِنْ هُمْ أَطَاعُوا لِذَلِكَ فَأَعْلِمْهُمْ أَنَّ اللَّهَ قَدِ افْتَرَضَ

عَلَيْهِمْ خَمْسَ صَلَوَاتٍ فِي كُلِّ يَوْمٍ وَلَيْلَةٍ فَإِنْ هُمْ أَطَاعُوا لِذَلِكَ فَأَعْلِمُهُمْ أَنَّ اللَّهَ قَدِ افْتَرَضَ عَلَيْهِمْ صَدَقَةً تُؤْخَذُ مِنْ أَغْنِيَائِهِمْ فَتُرَدُّ عَلَى فُقَرَائِهِمْ فَإِنْ هُمْ أَطَاعُوا لذلِكَ فَإِيَّاكَ وَكَرَائِمَ أَمْوَالِهِمْ وَاتَّقِ دَعْوَةَ الْمَظْلُومِ فَإِنَّهُ لَيْسَ

بَيْنَهَا وَبَيْنَ اللَّهِ حجاب متفق عليه .

208. Det har återberättats från Muʿādh (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: När Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, skickade mig som styresman över Jemen sade han: ”Du kommer till ett folk som tillhör Bokens folk. Du ska kalla dem att vittna: ’Det finns ingen gudom utom Allah, och jag är Allahs Sändebud.’ Om de godtar denna kallelse, ska du underrätta dem om att Allah har ålagt dem fem böner under varje dygns olika tider. Om de också godtar detta från dig, ska du underrätta dem om att Allah har ålagt dem allmosan (zakāt). Den ska tas från deras rika och fördelas bland deras fattiga. Om de också godtar detta från dig, ska du avstå från att välja ut och ta deras bästa egendom. Och frukta den förtrycktas eller orättvist behandlades åkallan (förbannelse), för det finns ingen barriär mellan den och Allah.”

Imam al-Bukhārī och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

۲۰۹ – عَنْ أَبِي حُمَيْدٍ عَبْدِ الرَّحْمَنِ بْنِ سَعْدِ السَّاعِدِي رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ اسْتَعْمَلَ النَّبِيُّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ رَجُلاً مِنَ الْأَزْدِ يُقَالُ لَهُ ابْنُ اللَّتْبِيَّةِ عَلَى الصدقَةِ فَلَمَّا قَدِمَ قَالَ هذا لَكُمْ وَهَذَا أَهْدِى إِلَى فَقَامَ رَسُولُ

اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ عَلَى الْمِنْبَرِ فَحَمِدَ اللهَ وَاثْنى عَلَيْهِ ثُمَّ قَالَ أَمَّا بَعْدُ فَإِنِّي اسْتَعْمِلُ الرَّجُلَ مِنْكُمْ عَلَى الْعَمَلِ مِمَّا وَلأَنِي اللهُ فَيَأْتِي فَيَقُولُ هُذَا لَكُمْ وَهُذَا هَدِيَّةً أَهْدِيَتْ إلى أَفَلا جَلَسَ فِي بَيْتِ أَبِيهِ أَوْ أُمِّهِ حَتَّى

تَأْتِيَهُ هَدِيَّتُهُ إِنْ كَانَ صَادِقًا وَاللَّهَ لَا يَأْخُذُ أَحَدٌ مِنْكُمْ شَيْئًا بِغَيْرِ حَقِهِ إِلا لَقِيَ اللَّهَ تَعَالَى يَحْمِلُهُ يَوْمَ الْقِيَامَةِ فَلا أَعْرِفَنَّ أَحَدًا مِنْكُمْ لَقِيَ اللَّهَ يَحْمِلُ بَعِيرًا لَهُ رُغَاء أَوْ بَقَرَةً لَهَا خَوَارٌ أَوْ شَاةٌ تَبْعَرُ ثُمَّ رَفَعَ يَدَيْهِ حَتَّى رُؤيَ بَيَاضُ

ابْطَيْهِ فَقَالَ اللَّهُمَّ هَلْ بَلَغْتُ ثَلَاثًا متفق عليه .

209. Återberättat från Abu Humayd Abd al-Rahman ibn Sa’d al-Sa’idi (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, utsåg en man ur Abd-stammen att samla in zakat. Hans

smeknamn var Ibn al-Lutbiyya. När han återvände efter att ha samlat in zakat sade han till Profeten: »Detta är ert, och detta har skänkts till mig som gåva.« Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom,

steg upp på predikstolen och sade, efter att ha lovprisat och prisat Allah: »Därefter: När jag utser någon av er till ett av de ämbeten som Allah har anförtrott åt mig att förvalta,

och han sedan återvänder till mig och säger: ’Detta är ert, och detta har skänkts till mig som gåva’, varför sitter då inte denne man hemma hos sin far och mor? Om han talar sanning skulle hans

gåva ha levererats till honom där. Vid Allahs ed! Om någon av er tar emot något utan rätt, eller olagligt, kommer han på Uppståndelsens dag att bära det med sig och träda fram inför Allah. Därför

vill jag inte se någon av er stå inför Allah med en kamel på sina axlar medan den brummar, eller med en ko på sina axlar medan den råmar, eller med en get på sina axlar medan den bräker. Berättaren sade: Därefter lyfte han sina båda händer så högt att vitheten under hans armhålor blev synlig. Han sade: ’O Allah! Har jag förmedlat detta?’ Han upprepade detta tre gånger.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

ى اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ مَنْ ۲۱۰ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضى كَانَتْ عِنْدَهُ مَظْلِمَةٌ لِأَخِيهِ مِنْ عِرْضِهِ أَوْ مِنْ شَيْءٍ فَلْيَتَحَلَّلَهُ مِنْهُ الْيَوْمَ قَبْلَ أَنْ لا يَكُونَ دِينَارٍ وَلَا دِرْهَمْ إِنْ كَانَ لَهُ عَمَلَ صَالِحٌ أُخِذَ مِنْهُ

بِقَدْرِ مَظْلِمَتِهِ وَإِنْ لَمْ يَكُن لَهُ حَسَنَاتٌ أَخذ مِنْ سَيِّئَاتِ صاحبه فَحُمِلَ عَلَيْه – رواه البخاري.

২১০. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Profeten, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade: ”Om någon är skyldig sin muslimske broder något, vare sig det gäller hans heder eller något annat, ska han redan i dag be honom om förlåtelse, innan den dag kommer då han står utan vare sig pengar eller ägodelar. Annars kommer lika mycket av hans goda gärningar som motsvarar hans orätt att tas från honom. Om han inte har några goda gärningar, kommer motsvarande mängd synder från hans motpart, den förorättade, att läggas till hans räkenskap.”

Imam Bukhari har återberättat hadithen.

اللهِ بْنِ عَمْرِو بْنِ الْعَاصِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى ۲۱۱ – عَنْ عَبْد الله بن اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ الْمُسْلِمُ مَنْ سَلِمَ الْمُسْلِمُونَ مِنْ لِسَانِهِ وَيَدِهِ وَالْمُهَاجِرُ مَنْ هَجَرَ مَا نَهَى اللَّهُ عَنْهُ – متفق عليه .

২১১. Abdullah ibn Amr (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Profeten, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade: ”En muslim är den från vars tunga och händer andra muslimer är trygga från skada och men. En muhajir är den som överger det som Allah har förbjudit.”

Imam Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen.

۲۱۲ – وَعَنْهُ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ كَانَ عَلَى ثَقَلِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ رَجُلٌ يُقَالُ لَهُ كِرْكِرَةً فَمَاتَ فَقَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ هُوَ فِي النَّارِ فَذَهَبُوا يَنْظُرُونَ إِلَيْهِ فَوَجَدُوا عَبَاءَةً قَدْ غَلَهَا – رواه البخاري .

২১২. Abdullah ibn Amr (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Han sade: En man vid namn Kirkira hade ansvar för Profetens, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, tillhörigheter. När han dog sade Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom: ”Han är i Jahannam.” De (följeslagarna) gick till hans bostad för att undersöka saken (och ta reda på varför han hade blivit dömd till Jahannam). Där fann de en ’aba (ett slags klädesplagg). Han hade förskingrat den. Imam Bukhari har återberättat hadithen.

۲۱۳ – عَنْ أَبِي بَكْرَةً نُفَيْعِ بْنِ الْحَارِثِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ إِنَّ الزَّمَانَ قَدِ اسْتَدَارَ كَهَيْئَتِهِ يَوْمَ خَلَقَ اللَّهُ السَّمَوَاتِ وَالْأَرْضَ السَّنَةُ اثْنَا عَشَرَ شَهْرًا مِنْهَا أَرْبَعَةٌ حُرُمٌ ثَلاثُ مُتَوَالِيَاتٌ ذُو الْقَعْدَةِ

وَذُو الْحِجَّةِ وَالْمُحَرِّمُ وَرَجَبُ مُضَرَ الَّذِي بَيْنَ جُمَادَى وَشَعْبَانَ أَيُّ شَهْرٍ هَذَا ؟ قُلْنَا اللَّهُ وَرَسُولُهُ أَعْلَمُ فَسَكَتَ حَتَّى ظَنَنَّا أَنَّهُ سَيُسَمِّيْهِ بِغَيْرِ اسْمِهِ قَالَ أَلَيْسَ ذَا الْحَجَّةِ قُلْنَا بَلَى قَالَ فَأَيُّ بَلَدٍ هَذَا ؟ قُلْنَا اللهُ وَرَسُولُهُ أَعْلَمُ

فَسَكَتَ حَتَّى ظَنَنَّا أَنَّهُ سَيُسَمِّيْهِ بِغَيْرِ اسْمِهِ قَالَ الَيْسَ الْبَلْدَةَ؛ قُلْنَا بَلَى قَالَ فَأَيُّ يَوْمٍ هُذَا ؟ قُلْنَا اللَّهُ وَرَسُولُهُ أَعْلَمُ فَسَكَتَ حَتَّى ظَنَنَّا أَنَّهُ سَيُسَمِيْهِ بِغَيْرِ اسْمه قَالَ اليْسَ يَوْمَ النَّحْرِ ؟ قُلْنَا بَلَى قَالَ فَإِنْ دِمَاءَكُمْ

وَأَمْوَالَكُمْ وَأَعْرَاضَكُمْ عَلَيْكُمْ حَرَامٌ كُحُرُمَةِ يَوْمِكُمْ هذَا فِي بَلَدِكُمْ هَذَا فِي شَهْرِكُمْ هَذَا وَسَتَلْقَوْنَ رَبُّكُمْ فَيَسْأَلُكُمْ عَنْ أَعْمَالِكُمْ أَلَا فَلَا تَرْجِعُوا بَعْدِي كُفَّارًا يُضْرِبُ بَعْضُكُمْ رِقَابَ بَعْضٍ إِلَّا لِيُبَلِّغَ الشَّاهِدُ الْغَائِبَ فَلَعَلَّ بَعْضَ مَنْ

يُبَلِّغُهُ أَنْ يَكُونَ أَوْعَى لَهُ مِنْ بَعْضٍ مَنْ سَمِعَهُ ثُمَّ قَالَ أَلَا هَلْ بَلَغَتُ إِلا هَلْ بَلَغَتُ؟ قُلْنَا نَعَمْ قَالَ اللَّهُمُ اشْهَدْ – متفق عليه .

213. Abu Baksa (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Sedan den dag då Allah skapade himlarna och jorden har tiden kretsat enligt sin bestämda ordning. Ett år har tolv månader, varav fyra är förbjudna månader; tre av dem kommer efter varandra: Dhu al-Qa’da, Dhu al-Hijja och Muharram, samt Rajab, som tillhör Mudar-stammen och ligger mellan Jumada ath-Thani och Sha’ban. Han frågade: Vilken månad är detta? Vi sade: Allah och Hans Sändebud vet bäst. Han förblev tyst. Vi tänkte att han kanske skulle ge den ett nytt namn. Han frågade: Är detta inte månaden Dhu al-Hijja? Vi sade: Jo. Han frågade: Vilken stad är detta? Vi sade: Allah och Hans Sändebud vet bäst. Han förblev tyst. Vi tänkte att han kanske skulle ge den ett nytt namn. Han sade: Är detta inte staden Mekka? Vi sade: Jo. Han frågade: Vilken dag är detta? Vi sade: Allah vet bättre. Han förblev tyst. Vi tänkte att han kanske skulle ge den ett annat namn. Han sade: Är detta inte offerdagens dag? Vi sade: Jo. Han sade: Lika helig som denna dag är för er, lika helig som denna stad är för er och lika helig som denna månad är för er, lika heliga och okränkbara är också ert blod, er egendom och er heder. Ni kommer snart att möta er Herre, och Han kommer att fråga er om era handlingar. Se upp! Efter min bortgång ska ni inte döda varandra och därigenom falla i otro. Var uppmärksamma! Låt de närvarande förmedla detta till de frånvarande. Det är inte omöjligt att den som får detta förmedlat till sig bevarar det bättre än den som förmedlar det. Därefter sade han: Har jag förmedlat budskapet? Har jag förmedlat budskapet? Vi sade: Ja. Han sade: O Allah, var vittne!

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٢١٤ – عَنْ أَبِي أَمَامَةَ إِيَاسِ بْنِ ثَعْلَبَةَ الْحَارِثِيِّ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ مَنِ اقْتَطَعَ حَقَّ امْرِئٍ مُسْلِم بِيَمِينِهِ فَقَدْ أَوْجَبَ اللَّهُ لَهُ النَّارَ وَحَرَّمَ عَلَيْهِ الْجَنَّةَ فَقَالَ رَجُلٌ وَإِنْ كَانَ شَيْئًا يَسِيرًا يَا

رَسُولَ اللَّهِ؟ فَقَالَ وَإِنْ كَانَ قَضِيبًا مِنْ أراك – رواه مسلم .

214. Abu Umama (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: Den som genom en falsk ed tillägnar sig en muslims rätt, för honom kommer Allah att göra helvetets eld oundviklig och paradiset förbjudet. En man frågade: ”Även om det är något obetydligt, Allahs Sändebud?” Han svarade: ”Även om det bara vore en kvist från ett pilu-träd.”

Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٢١٥ – عَنْ عَدِي بْنِ عُمَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ سَمِعْتُ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ مَنِ اسْتَعْمَلَنَاهُ مِنْكُمْ عَلَى عَمَلٍ فَكَتَمَنَا مِخْيَطًا فَمَا فَوْقَهُ كَانَ غُلُوْلا يَأْتِي بِهِ يَوْمَ الْقِيَامَةِ فَقَامَ إِلَيْهِ رَجُلٌ أَسْوَدُ مِنَ الْأَنْصَارِ

كَأَنِّي أَنْظُرُ إِلَيْهِ فَقَالَ يَا رَسُولَ اللهِ اقْبَلْ عَنِّى عَمَلَكَ قَالَ وَمَا لَكَ؟ قَالَ سَمِعْتُكَ تَقُولُ كَذَا وَكَذَا قَالَ وَأَنَا أَقُولُهُ الْآنَ مَنِ اسْتَعْمَلَنَاهُ عَلَى عَمَلٍ فَلْيَجِيْ بِقَلِيْلِهِ وَكَثِيْرِهِ فَمَا أُوتِيَ مِنْهُ أَخَذَ وَمَا نُهِيَ عَنْهُ انْتَهى – رواه مسلم .

215. Adi ibn Umayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Jag hörde Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) säga: Om vi utser någon av er till en offentlig tjänst och han undanhåller från oss något motsvarande en nål eller mer, kommer han att anses ha svikit förtroendet. Han kommer att infinna sig med det på uppståndelsens dag. En mörkhyad man från Ansar stod framför honom och sade: ”Allahs Sändebud, befria mig från ansvaret.” Berättaren sade: ”Jag kan fortfarande se denna scen framför mig.” Han frågade: ”Vad har hänt dig?” Mannen svarade: ”Jag hörde dig säga så och så.” Han sade: ”Jag säger fortfarande detsamma: Om vi utser någon av er till en tjänst, ska han komma med allt, både lite och mycket. Av det ska han endast ta emot det som ges honom, och från det som han förbjuds ska han avstå.”

Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٢١٦ – عَنْ عُمَرَ بْنِ الْخَطَابِ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ لَمَّا كَانَ يَوْمَ خَيْبَرَ أَقْبَلَ نَفَرٌ مِّنْ اصْحَابِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالُوا فُلَانٌ شَهِيدٌ وَفُلَانٌ شَهِيدٌ حَتَّى مَرُّوا عَلَى رَجُلٍ فَقَالُوا فُلانٌ شَهِيدٌ فَقَالَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ

وَسَلَّمَ كَلَا إِنِّي رَأَيْتُهُ فِي النَّارِ فِي بُرْدَةٍ عَلَهَا أَوْ عَبَاءَة – رواه مسلم .

216. Det berättas av Umar (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: På dagen för slaget vid Khaybar kom en grupp av Profetens, må Allah välsigna honom och ge honom frid, följeslagare. De sade: ”Den och den är martyr, den och den är martyr.” När de sedan passerade förbi en man sade de: ”Den och den är martyr.” Profeten, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: ”Aldrig! Jag ser honom i helvetet på grund av en mantel eller en aba.” Han hade tillskansat sig den.

Imam Muslim har återberättat hadithen.

۲۱۷ – عَنْ أَبِي قَتَادَةَ الْحَارِثِ بْنِ رَبَعِي رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ عَنْ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَنَّهُ قَامَ فِيْهِمْ فَذَكَرَ لَهُمُ أَنَّ الْجِهَادَ فِي سَبِيلِ اللَّهِ وَالْإِيْمَانَ بِاللَّهِ أَفْضَلُ الْأَعْمَالِ فَقَامَ رَجُلٌ فَقَالَ يَا رَسُولَ اللَّهِ أَرَأَيْتَ إِنْ قُتِلْتُ

فِي سَبِيلِ اللَّهِ تُكَفِّرُ عَنِّي خَطَايَايَ فَقَالَ لَهُ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ نَعَمْ إِنْ قُتِلْتَ فِي سَبِيلِ اللَّهِ وَأَنْتَ صَابِرٌ مُحْتَسِبٌ مُقْبِلَ غَيْرُ مُدْبِرٍ ثُمَّ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ كَيْفَ قُلْتَ ؟ قَالَ أَرَأَيْتَ إِنْ قُتِلْتُ

فِي سَبِيلِ اللَّهِ اتَّكَفُرُ عَنِّى خَطَايَايَ فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ نَعَمُ وَأَنْتَ صَابِرٌ مُحْتَسِبٌ مُقْبِلُ غَيْرَ مُدْبِرِ إِلَّا الدِّينَ فَإِنَّ جِبْرِيلَ قَالَ لِي ذَلِكَ – رواه مسلم .

217. Det berättas av Abu Qatada (må Allah vara nöjd med honom). Profeten, må Allah välsigna honom och ge honom frid, ställde sig ibland dem. Han sade till dem: ”Att kämpa på Allahs väg och att tro på Allah är de bästa gärningarna.” En man reste sig och sade: ”Allahs sändebud! Vad anser du, om jag dödas på Allahs väg, kommer mina synder då att sonas?” Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade till honom: ”Ja, om du är tålmodig, hoppas på belöning, går framåt och inte vänder ryggen.” Därefter sade Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid: ”Vad var det du sade?” Mannen upprepade: ”Vad anser du, om jag dödas på Allahs väg, kommer mina synder då att sonas?” Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: ”Ja, om du är tålmodig, hoppas på belöning, går framåt och inte vänder ryggen. Men skulden kommer inte att efterskänkas.” Jibril (må frid vara med honom) har berättat detta för mig.”

Imam Muslim har återberättat hadithen.

۲۱۸ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ اتَدْرُونَ مَا الْمُفْلِسُ؟ قَالُوا الْمُفْلِسُ فِينَا مَنْ لَا دِرْهَمَ لَهُ وَلَا مَتَاعَ فَقَالَ إِنَّ الْمُفْلِسُ مِنْ أُمَّتِي مَنْ يَأْتِي يَوْمَ الْقِيَامَةِ بِصَلَاةٍ وَصِيَامٍ وَزَكَاةَ

وَيَأْتِي قَدْ شَتَمَ هذا وَقَذَفَ هذا وأَكَلَ مَالَ هذا وَسَفَكَ دَمَ هذا وَضَرَبَ هَذَا فَيُعْطَى هَذَا مِنْ حَسَنَاتِهِ وَهُذَا مِنْ حَسَنَاتِهِ فَإِنْ فَنِيَتْ حَسَنَاتُهُ قَبْلَ أَنْ يُقْضِيَ مَا عَلَيْهِ أُخِذَ مِنْ خَطَايَاهُمْ فَطَرِحَتْ عَلَيْهِ ثُمَّ طَرِحَ فِي النَّارِ –

رواه مسلم .

218. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, frågade: ”Vet ni vem som är utfattig?” Sahabierna svarade: ”Den utfattige bland oss är den som saknar pengar och egendom.” Han sade: ”Den mest utfattige i min umma är den som på uppståndelsens dag kommer med alla sina handlingar av dyrkan, såsom bönen, fastan och zakat. Men han har förolämpat någon, falskeligen anklagat någon, tillskansat sig någon annans egendom, utgjutit någons blod och slagit någon (och alltså även dessa synder med sig). Då ges hans goda gärningar till dessa människor. Om hans goda gärningar tar slut innan de nämnda anspråken har tillgodosetts, läggs de anspråkandes synder på honom. Därefter kastas han i helvetet. Imam Muslim har återberättat hadithen.

۲۱۹ – عَنْ أُمِّ سَلَمَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهَا أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ إِنَّمَا أَنَا بَشَرٌ وَإِنَّكُمْ تَخْتَصِمُونَ إِلَى وَلَعَلَّ بَعْضَكُمْ أَنْ يَكُونَ الْحَنَ بِحُجَّتِهِ مِنْ بَعْضٍ فَاقْضِي لَهُ بِنَحْوِ مَا أَسْمَعُ فَمَنْ قَضَيْتُ لَهُ بِحَقِّ أَخِيهِ فَإِنَّمَا

أَقْطَعُ لَهُ قطعة مِنَ النَّار – متفق عليه. الْحَنَ أَي أَعْلَم.

219. Umm Salama (må Allah vara nöjd med henne) berättade: Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”Jag är bara en människa. Ni kommer till mig för att jag ska avgöra era tvister. Kanske är någon av er skickligare än den andre på att lägga fram bevis. Jag kan då döma utifrån det jag hör från honom. Om jag på så sätt, utan att veta det, dömer att han ska få sin broders rätt, har jag endast gett honom en bit av helvetet.”

Imam Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen.

۲۲۰ – عَنِ ابْنِ عُمَرَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَنْ يزَالَ الْمُؤْمِنُ فِي فُسْحَةٍ مِنْ دِينِهِ مَا لَمْ يُصِبْ دَما حَرَامًا – رواه البخاري .

220. Återberättat från Ibn Umar (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: En muslim befinner sig alltid i beskydd och trygghet så länge han inte orättmätigt utgjuter blod (det vill säga dödar någon orättmätigt).

Imam al-Bukhari har återberättat hadithen.

۲۲۱ – عَنْ خَوْلَةَ بِنْتِ عَامِرِ الْأَنْصَارِيَّةِ وَهِيَ امْرَأَةُ حَمْزَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهَا قَالَتْ سَمِعْتُ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ إِنَّ رِجَالاً يَتَخَوضُونَ فِي مَالِ اللَّهِ بِغَيْرِ حَقٍّ فَلَهُمُ النَّارُ يَوْمَ الْقِيَامَةِ – رواه البخاري .

221. Återberättat från Khawla bint Amir al-Ansariyya (må Allah vara nöjd med henne). Hon var Hamzas (må Allah vara nöjd med honom) hustru. Hon sade: Jag hörde Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, säga: Det finns många människor som olagligen använder och slösar med Allahs egendom (offentliga medel). På Uppståndelsens dag är helvetets eld bestämd för deras straff. Imam al-Bukhari har återberättat hadithen.

Avsnitt 27 – Att visa respekt för muslimernas heder och värdighet, deras rättigheter samt att visa dem barmhärtighet och godhet och hysa kärlek till dem

Att visa respekt för muslimernas heder och värdighet, deras rättigheter samt att visa dem barmhärtighet och godhet och hysa kärlek till dem.

قَالَ اللهُ تَعَالَى : وَمَنْ يُعَظِمْ حُرُمَاتِ اللهِ فَهُوَ خَيْرٌ لَهُ عِنْدَ رَبِّهِ .

Den Allsmäktige Allah säger:

“Den som visar respekt för det som Allah har gjort heligt och värdefullt, det är mycket bättre för honom själv hos hans Herre.” (Sura al-Hajj: 30)

 وَقَالَ تَعَالَى : وَمَنْ يُعَظِمْ شَعَائِرَ اللَّهِ فَإِنَّهَا مِنْ تَقْوَى الْقُلُوبِ .

“Den som visar vördnad för Allahs tecken – det är sannerligen ett resultat av hjärtats gudsfruktan.” (Sura al-Hajj: 32)

وَقَالَ تَعَالَى : وَاخْفِضْ جَنَاحَكَ لِلْمُؤْمِنِينَ

“Sänk ödmjukhetens och mildhetens vinge inför de troende.” (Sura al-Hijr: 88)

 وَقَالَ تَعَالَى : مَنْ قَتَلَ نَفْسًا بِغَيْرِ نَفْسٍ أَوْ فَسَادٍ فِي الْأَرْضِ فَكَأَنَّمَا قَتَلَ النَّاسَ جَمِيعًا وَمَنْ أَحْيَاهَا فَكَأَنَّمَا أَحْيَا النَّاسَ جَمِيعًا

“Om någon dödar en person, annat än som straff för mord eller för att ha spridit fördärv på jorden, är det som om han hade dödat hela mänskligheten. Och om någon ger en person liv (genom att rädda honom från att dödas orättmätigt), är det som om han hade gett hela mänskligheten liv.” (Sura al-Ma’idah: 32)

۲۲۲ – عَنْ أَبِي مُوسَى رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ الْمُؤْمِنُ لِلْمُؤْمِنِ كَالْبُنْيَانِ يَشُدُّ بَعْضُهُ بَعْضًا وَشَبِّكَ بَيْنَ أَصَابِعِهِ – متفق عليه.

222. Det har berättats från Abu Musa al-Ashʿari (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade: En troende är som en byggnad för en annan troende. Dess ena del stärker den andra. När han sade detta, lät han fingrarna på ena handen gå in mellan fingrarna på den andra handen.

Imam al-Bukhari och imam Muslim har återberättat denna hadith.

۲۲۳ – وَعَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَنْ مَرَّ فِي شَيْءٍ مِنْ مَسَاجِدِنَا أَوْ أَسْواقِنَا وَمَعَهُ نَبْلٌ فَلْيُمْسِكَ أَوْ لِيُقْبِضُ عَلَى نِصَالِهَا بِكَفِّهِ أَنْ يُصِيبَ أَحَدًا مِّنَ الْمُسْلِمِينَ مِنْهَا بِشَيْءٍ متفق عليه .

223. Det har berättats från Abu Musa al-Ashʿari (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade: Om någon av er passerar genom någon av våra moskéer eller marknader och har en pil med sig, ska han hålla dess spets försiktigt eller hålla den i handen, så att ingen muslim riskerar att träffas av den.

Imam al-Bukhari och imam Muslim har återberättat denna hadith.

٢٢٤ – عَنِ النَّعْمَانِ بْنِ بَشِيرٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَثَلُ الْمُؤْمِنِينَ فِي تَوَادِهِمْ وَتَرَاحُمِهِمْ وَتَعَاطَفِهِمْ مَثَلُ الْجَسَدِ إِذَا اشتكى منه عضو تداعى لَهُ سَائِرُ الْجَسَد بالسهر والحمى –

متفق عليه .

224. Det har berättats från Nu’man ibn Bashir (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: När det gäller ömsesidig kärlek, barmhärtighet, vänlighet och medkänsla är de troende som en enda kropp. Om någon del av kroppen blir sjuk, känner även de övriga lemmarna av det. Detta gäller både i vaket tillstånd och vid feber; under alla omständigheter delar de varandras glädje och sorg. Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٢٢٥ – وَعَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ قَبْلَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ الْحَسَنَ بْنَ عَلِي رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا وَعِنْدَهُ الْأَقْرَعُ بْنُ حَابِسِ فَقَالَ الْأَقْرَعُ إِنَّ لِي عَشَرَةٌ مِنَ الْوَلَدِ مَا قَبَّلْتُ مِنْهُمْ أَحَدًا فَنَظَرَ إِلَيْهِ رَسُولُ اللَّهِ

صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ مَنْ لا يَرْحَمُ لا يُرْحَمُ – متفق عليه .

225. Det har berättats från Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, kysste Hasan ibn Ali (må Allah vara nöjd med honom). Aqra ibn Habis (må Allah vara nöjd med honom) var närvarande hos honom. Aqra sade: Jag har tio barn, men jag har aldrig kysst någon av dem. Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, såg på honom och sade: Den som inte visar barmhärtighet kan inte få barmhärtighet visad mot sig.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٢٢٦ – عَنْ عَائِشَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهَا قَالَتْ قَدِمَ نَاسٌ مِنَ الْأَعْرَابِ عَلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالُوا اتَّقَبِّلُوْنَ صِبْيَانَكُمْ؟ فَقَالَ نَعَمْ قَالُوا لَكِنَّا وَاللَّهِ مَا نُقَبِّلُ فَقَالَ رَسُوْلُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَوْ أَمْلِكُ إِنْ كَانَ

اللَّهُ نَزَعَ مِنْ قُلُوبِكُمُ الرَّحْمَةَ؟ متفق عليه.

226. Det har berättats från Aisha (må Allah vara nöjd med henne). Hon sade: Några arabiska beduiner kom till Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, och frågade: Kysser ni era små barn? Han svarade: Ja. De sade: Vid Allah! Vi kysser dem inte. Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Kan jag råda över eller ansvara för detta, om Allah tar bort barmhärtigheten och nåden ur era hjärtan? Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

۲۲۷ – عَنْ جَرِيرِ بْنِ عَبْدِ اللهِ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَنْ لَا يَرْحَمُ النَّاسَ لَا يَرْحَمُهُ اللهُ – متفق عليه .

227. Det har berättats från Jarīr ibn ʿAbdullāh (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: ”Den som inte visar människor barmhärtighet, honom visar Allah ingen barmhärtighet.” Imam al-Bukhārī och Imam Muslim har återberättat hadithen.

۲۲۸- عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ إِذا صَلَّى أَحَدُكُمْ لِلنَّاسِ فَلْيُخَفِّفْ فَإِنَّ فِيهِمُ الضَّعِيفَ وَالسَّقِيمَ وَالْكَبِيرَ وَإِذَا صَلَّى أَحَدُكُمْ لِنَفْسِهِ فَلْيَطُولُ مَا شَاءَ – متفق عليه وَفِي رِوَايَةٍ

وَذَا الْحَاجَةِ .

228. Det har berättats från Abū Hurayra (må Allah vara nöjd med honom). Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: ”När någon av er leder människorna i bönen, ska han förkorta bönen, eftersom det kan finnas svaga, sjuka och gamla bland dem. När någon av er ber ensam får han förlänga bönen så länge han vill.”

Imam al-Bukhārī och Imam Muslim har återberättat hadithen. I en annan återberättelse nämns även ”den upptagne eller behövande”.

۲۲۹ – عَنْ عَائِشَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهَا قَالَتْ إِنْ كَانَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَيَدْعُ الْعَمَلَ وَهُوَ يُحِبُّ أَنْ يُعْمَلَ بِهِ خَشْيَةَ أَنْ يُعْمَلَ بِهِ النَّاسُ فَيُفْرَضَ عليهم. متفق عليه.

229. Det har berättats från ʿĀʾisha (må Allah vara nöjd med henne). Hon sade: Trots att Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, starkt önskade att utföra vissa handlingar av dyrkan, avstod han från dem av rädsla för att människorna skulle börja utföra dem regelbundet efter att ha sett honom göra det, och att de då kanske skulle göras obligatoriska för dem.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

۲۳۰ – وَعَنْهَا رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَتْ نَهَاهُمُ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ عَنِ الْوِصَالِ رَحْمَةً لَهُمْ فَقَالُوا إِنَّكَ تُوَاصِلُ؟ قَالَ إِنِّي لَسْتُ كَهَيْئَتِكُمْ إِنِّي أَبِيْتُ يُطْعِمُنِي رَبِّي وَيَسْقِينِي – متفق عليه مَعْنَاهُ يَجْعَلُ فِي قُوَّةً مَنْ أَكَلَ

وَشَرِبَ .

230. Det har återberättats från Aisha (må Allah vara nöjd med henne). Hon sade: Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, förbjöd dem att fasta sawm al-wisāl av medkänsla för följeslagarna. De frågade: ”Du fastar ju så?” Han sade: ”Jag är inte som ni. Jag tillbringar natten, och min Herre ger mig mat och dryck (det vill säga Han ger mig styrka likt en person som äter och dricker).”

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

۲۳۱ – عَنْ أَبِي قَتَادَةَ الْحَارِثِ بْنِ رِبْعِيِّ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صلى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِنِّي لَأَقُومُ إِلَى الصَّلاةِ وَأُرِيدُ أَنْ أَطُولَ فِيْهَا فَأَسْمَعُ بُكَاءَ الصَّبِيِّ فَاتَجُوزُ فِي صَلَاتِي كَرَاهِيَةً أَنْ أَشُقِّ عَلَى أُمِّهِ – رواه

البخاري .

231. Det har återberättats från Abu Qatada (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”Jag ställer mig för bönen med avsikten att göra den lång. Men jag hör ett barn gråta och befarar att det kan göra barnets mor orolig, så jag förkortar min bön.”

Imam al-Bukhari har återberättat hadithen.

۲۳۲ – عَنْ جُنْدَبِ بْنِ عَبْدِ اللهِ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَنْ صَلَّى صَلَاةَ الصُّبْحِ فَهُوَ فِي ذِمَّةِ اللَّهِ فَلَا يَطْلُبَنَّكُمُ اللَّهُ مِنْ ذِمَّتِهِ بِشَيْءٍ فَإِنَّهُ مَنْ يُطْلَبُهُ مِنْ ذِمَّتِهِ بِشَيْ مُدْرِكَهُ ثُمَّ يَكُبُهُ عَلَى

وَجْهِهِ فِي نَارِ جهَنَّمَ – رواه مسلم.

232. Det har berättats från Jundub ibn Abdallah, må Allah vara nöjd med honom. Han sade: Allahs sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade: ”Den som förrättar morgonbönen (fajr) kommer under Allahs beskydd (dhimma) – ni bör förbli i ett sådant tillstånd. Må Allah inte kräva en fullständig redogörelse av er beträffande Hans beskydd. Om Han vill gripa någon på grund av Hans beskydd, kan Han göra det, och därefter kasta honom med ansiktet före i helvetet.”

Imam Muslim har återberättat hadithen.

۲۳۳ – عَنِ ابْنِ عُمَرَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا أَنْ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ الْمُسْلِمُ أَخُو الْمُسْلِمِ لَا يَظْلِمُهُ وَلَا يُسْلِمُهُ مَنْ كَانَ فِي حَاجَةٍ أَخِيهِ كَانَ اللَّهُ فِي حَاجَتِهِ وَمَنْ فَرِّجَ عَنْ مُسْلِمٍ كُرْبَةٌ فَرَجَ اللهُ عَنْهُ بِهَا كُرْبَةٌ

مِنْ كُرَبِ يَوْمِ الْقِيَامَةِ وَمَنْ سَتَرَ مُسْلِمًا سَتَرَهُ اللهُ يَوْمَ الْقِيَامَةِ – متفق عليه .

233. Det har berättats från Ibn Umar, må Allah vara nöjd med honom. Allahs sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade: ”En muslim är en annan muslims broder. Han gör honom inte orätt och överlämnar honom inte åt fienden. Den som strävar efter att uppfylla sin muslimske broders behov, uppfyller Allah hans behov. Den som avlägsnar någon svårighet eller motgång från en muslim, avlägsnar Allah i gengäld en del av hans svårigheter och olyckor på uppståndelsens dag. Den som döljer en muslims fel, döljer Allah hans fel på uppståndelsens dag.”

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen.

٢٣٤ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ الْمُسْلِمُ أَخُو الْمُسْلِمِ لَا يَخُونُهُ وَلَا يَكْذِبُهُ وَلَا يَخْذُلُهُ كُلُّ الْمُسْلِمِ عَلَى الْمُسْلِمِ حَرَامٌ عِرْضُهُ وَمَالُهُ وَدَمُهُ التَّقوى هُهُنَا بِحَسْبِ امْرِئٍ مِنَ

الشَّرِّ أَنْ يُحْفِرَ أَخَاهُ المسلم – رواه الترمذى. وَقَالَ حَدِيثٌ حَسَنٌ.

234. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: En muslim är en annan muslims broder. Han kommer inte att förråda honom, ljuga för honom eller förödmjuka honom. Varje muslims heder, egendom och blod är förbjudna för alla andra muslimer. (Han pekade mot bröstet och sade:) Taqwa finns här. Det är tillräckligt för en människa som bevis på hennes uselhet att hon föraktar sin muslimske broder och förödmjukar honom.

Imam al-Tirmidhi har återberättat hadithen och sagt att detta är en hasan-hadith.

٢٣٥ – وَعَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ الله صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ لَا تَحَاسَدُوا وَلَا تَنَاجَشُوا وَلَا تَبَاغَضُوا وَلَا تَدَابَرُوا وَلَا يَبِعْ بَعْضُكُمْ عَلَى بَيْعِ بَعْضٍ وَكُونُوا عِبَادَ اللهِ إِخْوَانًا الْمُسْلِمُ أَخُو الْمُسْلِمِ لَا يَظْلِمُهُ وَلَا يَحْقِرُهُ وَلَا يَخْذُلُهُ

التَّقْوَى هُهُنَا وَيُشِيرُ إِلَى صَدْرِهِ ثَلَاثَ مَرَّاتٍ بِحَسْبِ امْرِئٍ مِنَ الشَّرِّ أَنْ يُحْقِرَ أَخَاهُ الْمُسْلِمَ كُلُّ الْمُسْلِمِ عَلَى الْمُسْلِمِ حَرَامٌ دَمُهُ وَمَالُهُ وَعِرْضُهُ – رواه مسلم النَّجَسُ أَنْ يُزِيدَ فِي ثَمَن سِلْعَةٍ يُنَادَى عَلَيْهَا فِي السُّوقِ

وَنَحوه وَلَا رَغْبَةً لَهُ فِي شرَائِهَا بَلْ يَقْصِدُ أَنْ يَغُرَّ غَيْرَهُ وَهَذَا حَرَامٌ وَالتَّدَابُرُ أَنْ يُعْرِضَ عَنِ الْإِنْسَانِ وَيَهْجَرَهُ وَيَجْعَلَهُ كَالشئ الذي وراء الظهر والدبر .

235. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, sade: Hys inte avund mot varandra, bedriv inte tanajush (att låtsas vara köpare och höja priset på varor inför den verklige köparen. På så sätt luras den verklige köparen att köpa dem till ett högre pris. Detta är förbjudet), hys inte hat och fiendskap mot varandra, vänd inte bort ansiktet från varandra, och köp inte ovanpå någon annans köp. O Allahs tjänare! Var bröder med varandra. En muslim

är en annan muslims bror. Han får inte förtrycka honom, förakta honom eller förödmjuka och vanära honom. Gudsfruktan finns här. Detta sade han tre gånger och pekade mot sitt bröst. Det räcker för att bevisa att en person är ond att han hatar och föraktar sin muslimske bror. Varje muslims blod (liv), egendom och heder är förbjudna för alla andra muslimer.

Imam Muslim har återberättat hadithen.

٢٣٦ – عَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ لَا يُؤْمِنُ أَحَدُكُمْ حَتَّى يُحِبُّ لأَخِيهِ مَا يُحِبُّ لِنَفْسِهِ – متفق عليه .

236. Anas (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Profeten, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, sade: Ingen av er kan vara troende förrän han önskar för sin bror det som han önskar för sig själv.
Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen.

۲۳۷ – وَعَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَنْصُرُ أَخَاكَ ظَالِمًا أَوْ مَظْلُومًا فَقَالَ رَجُلٌ يَا رَسُولَ اللهِ أَنْصُرُهُ إِذَا كَانَ مَظْلُومًا أَرَأَيْتَ إِنْ كَانَ ظَالِمًا كَيْفَ أَنْصُرُهُ؟ قَالَ تَحْجُرُهُ أَوْ تَمْنَعُهُ مِنَ الظَّلْمِ فَإِنَّ ذَلِكَ نَصْرُهُ – رواه

البخاري .

237. Anas (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, sade: Hjälp din broder, vare sig han är förtryckare eller förtryckt. En man sade: O Allahs sändebud! Om han är förtryckt ska jag hjälpa honom. Men om han är förtryckare, hur ska jag då hjälpa honom? Han sade: Hindra honom från att förtrycka; håll honom tillbaka. Det är att hjälpa honom.
Imam al-Bukhari har återberättat hadithen.

۲۳۸- عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ حَقُّ الْمُسْلِمِ عَلَى الْمُسْلِمِ خَمْسٌ رَدُّ السَّلامِ وَعِيَادَةُ الْمَرِيضِ وَاتَّبَاعُ الْجَنَائِزِ وَأَجَابَةُ الدَّعْوَةِ وَتَشْمِيْتُ الْعَاطِس – متفق عليه

وَفِي رِوَايَةٍ لِمُسْلِمِ حَقُّ الْمُسْلِمِ مِنْ إِذَا لَقِيتَهُ فَسَلِّمْ عَلَيْهِ وَإِذَا دَعَاكَ فَأَجِبُهُ وَإِذَا اسْتَنضَحَكَ فَانْصَحْ لَهُ وَإِذَا عَطَسَ فَحَمِدَ اللَّهَ فَشَمِتْهُ وَإِذَا مَرِضَ فَعُدْهُ وَإِذَا مَاتَ فَاتَّبِعُهُ .

238. Återberättat av Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom). Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: En muslim har fem rättigheter gentemot en annan muslim: att besvara hälsningen, att besöka den sjuke, att delta i begravningsbönen, att tacka ja till en inbjudan och att besvara en nysning (genom att säga: Yarhamukallah).

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen. I en annan återberättelse hos Muslim står det: Muslimer har sex rättigheter gentemot varandra. När du träffar honom ska du hälsa på honom; om han bjuder dig ska du acceptera hans inbjudan; om han ber dig om råd ska du ge honom råd; om han nyser och säger al-hamdu lillah (all lovprisning tillkommer Allah), ska du svara honom: Yarhamukallah (må Allah förbarma sig över dig); om han blir sjuk ska du besöka honom, och om han avlider ska du delta i hans begravningsbön.

۲۳۹ – عَنْ أَبِي عُمَارَةَ الْبَرَاءِ بْنِ عَازِبٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا قَالَ آمَرَنَا رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بِسَبْعٍ وَنَهَانَا عَنْ سَبْعِ أَمَرَنَا بِعِبَادَةِ الْمَرِيضِ وَاتَّبَاعِ الْجَنَازَةِ وَتَشْمِيْتِ الْعَاطِسِ وَإِبْرَارِ الْمُقْسِمِ وَنَصْرِ الْمَظْلُومِ وَإِجَابَةِ

الدَّاعِي وانشاء السلامِ وَنَهَانَا عَنْ خَوَاتِيمِ أَوْ تَخَتُم بِالذَّهَبِ وَعَنْ شُرْبِ بِالْفِضَّةِ وَعَنِ الْمَيَائِرِ الْحُمْرِ وَعَنِ الْقَسِيِّ وَعَن لَبْسُ الْخَرِيرِ وَالْاسْتَبْرَقِ وَالدِّيباج متفق عليه وفي رواية وإِنْشَادِ الضَّالَّةِ فِي السَّبْعِ الأولِ الْمَيَائِرُ بِيَاء

مُثَنَّاةٍ قَبْلَ الْأَلِفِ وَثَاء مُثَلَّثَةٍ بَعْدَهَا وَهِيَ جَمْعُ مَبْشَرَةٍ وَهِيَ شَيْ يُتَّخَذُ مِنْ حَرِيْرٍ وَيُحْشَى قُطْنًا أَوْ غَيْرَهُ وَيُجْعَلُ فِي السَّرْجِ وَكُورِ الْبَعِيرِ يَجْلِسُ عَلَيْهِ الرَّاكِبُ وَالْقَسِي بِفَتْحِ الْقَافِ وكشرِ السِّينِ الْمُهْمَلَةَ الْمُشَدِّدَةِ وَهِيَ

ثِيَابٌ تُنْسَجُ مِنْ حَرِيْرٍ وَكَتَانٍ مُخْتَلِطَيْنِ وَإِنْشَادُ الضَّالَّةِ تَعْرِيقُهَا .

239. Berättat av al-Barāʾ ibn ʿĀzib (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Guds sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) befallde oss att göra sju saker och förbjöd oss att göra sju saker. Han befallde oss att besöka den sjuke, delta i begravningsbönen, besvara nysningen, uppfylla eder eller löften, hjälpa den förtryckte, acceptera inbjudarens inbjudan och sprida hälsningen i stor omfattning. Han förbjöd oss att bära och tillverka guldringar, dricka ur silverkärl och sitta på röda sidenmadrasser [i Arabien var det vanligt att tillverka sådana madrasser och lägga dem på hästar och kameler för att sitta på dem]. Han förbjöd oss också att bära qassī-tyg, sidenkläder och dibāj.

Imam al-Bukhārī och Muslim har återberättat hadithen. I en annan återberättelse finns bland de första sju befallningen att kungöra upphittade föremål i stället för att uppfylla eder.

Ordförklaring: المياثر tyg tillverkat av en blandning av siden och garn, som läggs över sadeln på en kamel eller häst. نسى tyg tillverkat av en blandning av siden och bomull. دیباج ett slags sidenklädnad.

Avsnitt 28 – Att dölja muslimens brister och inte avslöja dem utan behov

Att dölja muslimens brister och inte avslöja dem utan behov.

قَالَ اللهُ تَعَالَى : إِنَّ الَّذِينَ يُحِبُّونَ أَنْ تَشِيعَ الْفَاحِشَةُ فِي الَّذِينَ آمَنُوا لَهُمْ عَذَابٌ أَلِيمٌ فِي الدُّنْيَا وَالْآخِرَةِ .

Den Allsmäktige Allah säger:

“De som vill att oanständighet och skamlöshet ska spridas bland de troende kommer att få ett plågsamt straff i denna värld och i det kommande livet.” (Sura an-Nūr: 19)

٢٤٠ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ لَا يَسْتُرُ عَبْدٌ عَبْدًا فِي الدُّنْيَا إِلا سَتَرَهُ اللَّهُ يَوْمَ الْقِيَامَةِ – رواه مسلم .

240. Återberättat från Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom). Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: Varje tjänare som döljer en annan tjänares brister i denna värld, för honom kommer Allah att dölja hans brister på Uppståndelsens dag.

Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٢٤١ – وَعَنْهُ قَالَ سَمِعْتُ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ كُلُّ أُمَّتِي مُعَافَى إِلا الْمُجَاهِرِينَ وَإِنَّ مِنَ الْمُجَاهَرَةِ أَنْ يُعْمَلَ الرَّجُلُ بِاللَّيْلِ عَمَلًا ثُمَّ يُصْبِحَ وَقَدْ سَتَرَهُ اللهُ عَلَيْهِ فَيَقُولُ يَا فُلانُ عَمِلْتُ الْبَارِحَةَ كَذَا وَكَذَا وَقَدْ

بَاتَ الله عنه يَسْتُرُهُ رَبُّهُ وَيُصْبِحُ يَكْشِفُ سِتْرَ الله . – متفق عليه .

241. Återberättat från Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Jag hörde Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) säga: Alla i min ummah kommer att få sina synder förlåtna, utom de som öppet avslöjar sina brister. Att avslöja sina brister sker på följande sätt: En person begår någon dålig handling under natten. Allah döljer denna handling. På morgonen säger han själv: ”Du, den och den! Jag gjorde detta och detta i natt.” Han tillbringade alltså natten i ett tillstånd där Allah hade dolt hans handlingar, men på morgonen avlägsnade han själv Allahs skyddande slöja.

Imam Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٢٤٢ – وَعَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ إِذَا زَنَتِ الْآمَةُ فَتَبَيِّنَ زِنَاهَا فَلْيَجْلِدُهَا الْحَد وَلا يُشَرِبْ عَلَيْهَا ثُمَّ إِنْ زَنَتِ الثَّانِيَةَ فَلْيَجْلِدُهَا الْحَدِّ وَلَا يُشَرِّبُ عَلَيْهَا ثُمَّ إِنْ زَنَتِ الثَّالِثَةَ فَلْيَبِعُهَا وَلَوْ بِحَبْلٍ مِنْ شَعْر – متفق

عليه التقريب التوبيخ.

242. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: Om en slavinna begår zina och det bevisas, ska hadd-straffet verkställas på henne, men hon får inte skrämmas eller tillrättavisas. Om hon begår zina en andra gång och det bevisas, ska hadd-straffet verkställas på henne, men hon får inte skrämmas eller tillrättavisas. Om hon begår äktenskapsbrott en tredje gång, ska hon säljas, även om det är i utbyte mot ett rep av hår [Om en slavinna begår zina är hennes hadd-straff femtio piskrapp; om hon begår zina en andra gång ska hon också få samma straff. Vid försäljningen ska köparen informeras om hennes karaktär].

Imam al-Bukhari och Muslim har återberättat denna hadith.

٢٤٣ – وَعَنْهُ قَالَ أَتِيَ النَّبِيُّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بِرَجُلٍ قَدْ شَرِبَ خَمْرًا قَالَ اضْرِبُوهُ قَالَ أَبُو هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ فَمِنَّا الضَّارِبُ بِيَدِهِ وَالضَّارِبُ بِنَعْلِم والضَّارِبُ بِشَوْبِهِ فَلَمَّا انْصَرَفَ قَالَ بَعْضُ الْقَوْمِ أَخْزَاكَ اللَّهُ قَالَ لَا تَقُوْلُوْا

هَكَذَا ولا تُعينُوا عَلَيْه الشيطان – رواه البخاري .

243. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: En man fördes till profeten (må Allah välsigna honom och ge honom frid). Han hade druckit alkohol. Han befallde: ”Slå honom.” Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) sade: Några av oss slog honom med handen, några med skon och några med klädesplagg. När han gick därifrån sade några människor: ”Må Allah förödmjuka dig.” Den store profeten (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade: ”Säg inte så och hjälp inte Satan att segra över honom.”

Imam al-Bukhari återberättade hadithen.

Avsnitt: 29 – Att hjälpa till att uppfylla en muslims behov

Att hjälpa till att uppfylla en muslims behov.

قَالَ اللهُ تَعَالَى : وَافْعَلُوا الْخَيْرَ لَعَلَّكُمْ تُفْلِحُونَ .

Den Allsmäktige Allah säger:

“Gör goda gärningar, så att ni må lyckas.” (Sura al-Hajj: 77)

٢٤٤ – عَنِ ابْنِ عُمَرَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا أَنْ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ الْمُسْلِمُ أَخُو الْمُسْلِمِ لَا يَظْلِمُهُ وَلَا يُسْلِمُهُ مَنْ كَانَ فِي حَاجَةٍ أَخِيهِ كَانَ اللَّهُ فِي حَاجَتِهِ وَمَنْ فَرِّجَ عَنْ مُسْلِمٍ كُرْبَةً فَرْجَ اللهُ عَنْهُ بِهَا كُرْبَةً

مِنْ كُرَبِ يَوْمِ الْقِيَامَةِ وَمَنْ سَتَرَ مُسْلِمًا سَتَرَهُ اللَّهُ يَوْمَ الْقِيَامَةِ – متفق عليه .

244. Ibn Umar (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: En muslim är en annan muslims bror. Han ska varken förtrycka honom eller överlämna honom åt fienden. Den som strävar efter att uppfylla sin muslimske broders behov, Allah kommer att uppfylla hans behov. Den som avlägsnar någon svårighet (eller olycka) för en muslim, kommer Allah som ersättning att avlägsna en del av hans bekymmer och olyckor på Uppståndelsens dag. Den som döljer en muslims fel, kommer Allah att dölja hans fel på Uppståndelsens dag.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٢٤٥ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ مَنْ نَفْسَ عَنْ مُؤْمِن كُرْبَةً مِنْ كُرَبِ الدُّنْيَا نَفْسَ اللَّهُ عَنْهُ كُرْبَةً مِنْ كُرَبِ يَوْمِ الْقِيَامَةِ وَمَنْ يَسْرَ عَلَى مُعْسِرٍ يَسْرَ اللهُ عَلَيْهِ فِي الدُّنْيَا وَالْآخِرَةِ

وَمَنْ سَتَرَ مُسْلِمًا سَتَرَهُ اللهُ فِي الدُّنْيَا وَالْآخِرَةِ وَاللَّهُ فِي عَوْنِ الْعَبْدِ مَا كَانَ الْعَبْدُ فِي عَوْنِ أَخِيهِ وَمَنْ سَلَكَ طَرِيقًا يَلْتَمِسُ فِيهِ عِلْمًا سَهْلَ اللهُ لَهُ بِهِ طَرِيقًا إِلَى الْجَنَّةِ وَمَا اجْتَمَعَ قَوْمٌ في بَيْتِ مِنْ بُيُوتِ اللهِ تَعَالَى يَتْلُونَ

كِتَابَ اللَّهِ وَيَتَدَارَسُونَهُ بَيْنَهُمْ إِلَّا نَزَلَتْ عَلَيْهِمُ السَّكِينَةُ وَغَشِبَتْهُمُ الرَّحْمَةُ وَحَفْتُهُمُ الْمَلَائِكَةُ وَذَكَرَهُمُ اللَّهُ فِيْمَنْ عِنْدَهُ وَمَنْ بَطَأَ بِهِ عَمَلَهُ لَمْ يُسْرِعْ بِهِ نَسَبُهُ – رواه مسلم .

245. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: Den som avlägsnar en av de världsliga svårigheterna från en muslim, kommer Allah att avlägsna en av hans svårigheter på Uppståndelsens dag. Den som lindrar nöden för en behövande, kommer Allah att lindra hans nöd i denna värld och i det kommande livet. Den som döljer en muslims fel, kommer Allah att dölja hans fel i denna värld och i det kommande livet. Så länge tjänaren hjälper sin muslimske broder, kommer Allah att fortsätta hjälpa honom. Den som följer en väg för att söka kunskap, kommer Allah att bereda en väg för honom till paradiset. När en grupp människor samlas i ett av Allahs hus, läser Allahs Bok och samtalar om den med varandra, då sänker sig lugn och frid över dem, nåd och gunst omsluter dem, änglarna omger dem och Allah nämner dem inför dem som är hos Honom (änglarna). Den vars gärningar håller honom tillbaka kan inte föras framåt av hans börd.

Imam Muslim har återberättat hadithen.

Avsnitt: 30 – Förbön eller rekommendation

Förbön eller rekommendation.

قَالَ اللهُ تَعَالَى : مَنْ يُشْفَعْ شَفَاعَةٌ حَسَنَةٌ يُكُنْ لَهُ نَصِيبٌ مِنْهَا

Den Allsmäktige Allah säger:

”Den som medlar för en god gärning får en del av den, och den som medlar för en dålig gärning får också en del av den.” (Sura an-Nisa 4:85)

٢٤٦ – عَنْ أَبِي مُوسَى الْأَشْعَرِيِّ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ كَانَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِذَا آتَاهُ طَالِبُ حَاجَةٍ أَقْبَلَ عَلَى جُلَسَائِهِ فَقَالَ اشْفَعُوا تُؤْجَرُوا وَيَقْضِيَ اللَّهُ عَلَى لِسَانِ نَبِيِّهِ مَا أَحَبِّ – متفق عليه وفي رواية ما

شاء .

246. Det har berättats från Abu Musa al-Ashʿari (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: När någon behövande kom till Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom), brukade han rikta de närvarandes uppmärksamhet mot honom och säga: ”Medla, så kommer ni att belönas. Allah låter det som Han behagar komma till uttryck genom sin Profets ord.”

Imam al-Bukhari och imam Muslim har återberättat hadithen. I en annan återberättelse står orden: ”det Han vill.”

٢٤٧ – عَنِ ابْنِ عَبَّاسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا فِي قِصَّةِ بَرِيرَةً وَزَوْجِهَا قَالَ قَالَ لَهَا النَّبِيُّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَوْ رَاجَعْتِهِ؟ قَالَتْ يَا رَسُولَ اللَّهِ تَأْمُرُنِي؟ قَالَ إِنَّمَا اشْفَعُ قَالَتْ لَا حَاجَةً لِي فِيهِ – رواه البخاري .

247. Det har berättats från Ibn Abbas (må Allah vara nöjd med honom). Angående händelsen med Barira och hennes make sade han: Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade till henne (Barira): ”Om du skulle ta tillbaka honom (din make) [Barira och hennes make Mugith var båda slavar. Aisha (må Allah vara nöjd med henne) köpte Barira och frigav henne, men hennes make var fortfarande slav. Därför fick Barira rätten att upplösa äktenskapet och beslutade att lämna Mugith. Den stackars Mugith var emellertid vansinnigt förälskad i henne] …” Barira sade: ”Guds Sändebud! Är detta en befallning från dig till mig?” Han sade: ”Jag medlar; jag ber dig [Guds Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) hade två sidor: en profetisk sida och en personlig sida. De föreskrifter han gav som profet var oföränderliga, obligatoriska och skulle följas ovillkorligen. Det fanns inget utrymme för personliga överväganden när det gällde att följa dem eller inte. När Guds Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade till Barira att ta tillbaka Mugith, frågade hon därför om detta var en befallning från honom till henne. Om det hade varit en befallning skulle hon ha varit tvungen att följa den. Som medlem av samhället uttryckte han också, utifrån mänsklig erfarenhet, råd, förslag, avsikter och medlingar som inte hade något samband med uppenbarelsen. Samfundet hade rätt att överväga dem och besluta om de skulle acceptera dem eller inte. Därför brukade den ädle Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) i personliga frågor säga: ”Jag är bara en människa liksom ni.” Guds Sändebuds (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) ord till Barira att ta tillbaka sin make var inte en befallning, utan en personlig vädjan som Barira valde att inte följa].” Barira sade: ”Jag behöver inte honom (min make).” Imam al-Bukhari har återberättat hadithen.

Avsnitt: 31 – Att försona människor med varandra

Att försona människor med varandra.

قَالَ اللهُ تَعَالَى : لَا خَيْرَ فِي كَثِيرٍ مِنْ نَجْوَاهُمْ إِلَّا مَنْ أَمَرَ بِصَدَقَةٍ أَوْ مَعْرُوفِ أَوْ اصلاح بَيْنَ النَّاسِ .

Den Allsmäktige Allah säger:

”Det finns oftast inget gott i människors hemliga rådslag. Men om någon i hemlighet uppmanar någon att ge en gåva, eller till någon god handling, eller säger något till någon för att försona människor med varandra, då är detta sannerligen gott.” (Sura an-Nisa: 114)

وَقَالَ تَعَالَى : وَالصُّلْحُ خَيْرٌ .

”Förlikning är under alla förhållanden bäst.” (Sura an-Nisa: 128)

وَقَالَ تَعَالَى : فَاتَّقُوا اللَّهَ وَأَصْلِحُوا ذَاتَ بَيْنِكُمْ .

”Frukta Allah och försona era inbördes relationer.” (Sura al-Anfal: 1)

وَقَالَ تَعَالَى : إِنَّمَا الْمُؤْمِنُونَ إِخْوَةٌ فَأَصْلِحُوا بَيْنَ أَخَوَيْكُمْ .

”De troende är bröder. Försona därför era bröders inbördes relationer.” (Sura al-Hujurat: 10)

٢٤٨- عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ كُلُّ سلامى مِنَ النَّاسِ عَلَيْهِ صَدَقَةٌ كُلَّ يَوْمٍ تَطْلُعُ فِيهِ الشَّمْسُ تَعْدِلُ بَيْنَ الْإِثْنَيْنِ صَدَقَةً وَتُعِينُ الرَّجُلَ فِي دَابَّتِهِ فَيَحْمِلُهُ عَلَيْهَا أَوْ تَرْفَعُ لَهُ

عَلَيْهَا مَتَاعَهُ صَدَقَةً وَالْكَلِمَةُ الطَّيِّبَةُ صَدَقَةٌ وَبِكُلِّ خَطْوَةٍ يَمْشِيْهَا إِلى الصَّلاةِ صَدَقَةٌ وَيُمِيطُ الْأَذَى عَنِ الطَّرِيقِ صَدَقَةٌ متفق عليه ومعنى وَتَعْدِلُ بَيْنَهُمَا تُصْلِحُ بَيْنَهُمَا بِالْعَدْلِ .

248. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Varje dag då solen går upp måste en sadaqa ges för varje led i människans kropp. Att rättvist försona två personer räknas som sadaqa. Att hjälpa någon att stiga upp på sitt riddjur eller att lyfta hans packning upp på riddjurets rygg räknas som sadaqa. Goda och rena ord räknas som sadaqa. Varje steg man tar för att gå till bönen räknas som sadaqa, och att avlägsna något skadligt från vägen räknas också som sadaqa.
Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen.

٢٤٩ – عَنْ أُمِّ كُلْثُومٍ بِنْتِ عُقْبَةَ بْنِ أَبِي مُعِيطٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهَا قَالَتْ سَمِعْتُ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ لَيْسَ الْكَذَابُ الَّذِي يُصْلِحُ بَيْنَ النَّاسِ فَيَنْمِي خَيْرًا أَوْ يَقُولُ خَيْرًا – متفق عليه

وَفِي رِوَايَةِ مُسْلِمِ زِيَادَةً قَالَتْ وَلَمْ أَسْمَعْهُ يُرَخِّصُ فِي شَيْءٍ مِمَّا يَقُولُهُ النَّاسُ إِلَّا في ثلاث تَعْنِي الْحَرْبَ وَالْإِصْلاحَ بَيْنَ النَّاسِ وَحَدِيثَ الرَّجُلِ امْرَأَتَهُ وَحَدِيثَ الْمَرْأَة زَوْجَهَا

249. Berättat av Umm Kulthum (må Allah vara nöjd med henne). Hon sade: Jag hörde Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, säga: Den som, i syfte att åstadkomma något gott, försonar två personer som är oense genom att säga något osant är inte en lögnare.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith. I en av Muslims återberättelser tilläggs följande: Hon (Umm Kulthum) sade: Jag hörde honom (Profeten) tillåta lögn endast i tre fall. Det gäller att genom osanna ord försona två stridande parter, att ljuga i fråga om krig samt att använda lögn i samtal mellan hustru och make och mellan make och hustru [Tillståndet att använda lögn har inte givits här i alla frågor mellan makar. Då skulle tvivel och misstankar komma in i deras relation, vilket skulle vara mycket skadligt för dem. Däremot är det inte klandervärt att använda lögn i viktiga frågor mellan make och hustru som fördjupar deras relation, skyddar den från att brytas sönder och i liknande frågor].

٢٥٠ – عَنْ عَائِشَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهَا قَالَتْ سَمِعَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ صَوْتَ خُصُومٍ بِالْبَابِ عَالِيَةُ أَصْوَاتُهُمَا وَإِذَا أَحَدُهُمَا يَسْتَوْضِعُ الْآخَرَ وَيَسْتَرْفِقُهُ فِي شَيْءٍ وَهُوَ يَقُولُ وَاللهِ لا أَفْعَلُ فَخَرَجَ عَلَيْهِمَا رَسُولُ اللَّهِ

صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ أَيْنَ الْمُتَالِى عَلَى اللهِ لا يَفْعَلُ الْمَعْرُوفَ فَقَالَ أَنَا يَا رَسُولَ اللهِ فَلَهُ أَى ذلك أحب متفق عليه مَعنَى يَسْتَوْضِعُهُ يَسْأَلُهُ أَنْ يَضَعَ عَنْهُ بَعْضَ دَيْنِهِ وَيَسْتَرْفِقُهُ يَسْأَلُهُ الرِّفْقَ وَالْمُتَالِي الْخَالِفُ .

250. Berättat av Aisha (må Allah vara nöjd med henne). Hon sade: Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, hörde ljudet av ett gräl utanför dörren till sitt hus. Deras röster hade höjts kraftigt. Den ene av dem (låntagaren) vädjade och bönföll den andre att efterskänka en del av skulden och visa honom välvilja. Den andre (långivaren) sade: Vid Allah, jag kan inte göra det. Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, gick ut till dem och sade: Vem är det som svär vid Allah och inte vill tala om det goda? Han svarade: Det är jag, Allahs Sändebud! Då ska det göras så som han önskar (det vill säga, jag ska gå med på vad låntagaren säger).

Imam al-Bukhari och Muslim har återberättat denna hadith.

٢٥١ – عَنْ أَبِي الْعَبَّاسِ سَهْلِ بْنِ سَعْدِ السَّاعِدِي رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بَلَغَهُ أَنْ بَنِي عَمْرِو بْنِ عَوْفٍ كَانَ بَيْنَهُمْ شَرِّ فَخَرَجَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يُصْلِحُ بَيْنَهُمْ فِي أَنَاسِ مَعَهُ

فَحُبِسَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَحَانَتِ الصَّلاةُ فَجَاءَ بِلال إلى أَبِي بَكْرٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا فَقَالَ يَا أَبَا بَكْرٍ إِنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَدْ حُبِسَ وَحَانَتِ الصَّلَاةُ فَهَلْ لكَ أَنْ تَوْمُ النَّاسَ ؟ قَالَ نَعَمْ إِنْ شِئْتَ

فَأَقَامَ بِلالُ الصَّلوةَ وَتَقَدِّمَ أَبُو بَكْرٍ فَكَبَرَ وَكَبَّرَ النَّاسُ وَجَاءَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَمْشِي فِي الصُّفُوفِ حَتَّى قَامَ فِي الصَّفِ فَأَخَذَ النَّاسُ فِي التَّصْفِيقِ وَكَانَ أَبُو بَكْرٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ لَا يَلْتَفِتُ فِي صَلَاتِهِ فَلَمَّا أَكْثَرَ

النَّاسُ التَّصْفِيقَ الْتَفَتَ فَإِذَا رَسُوْلُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَأَشَارَ إِلَيْهِ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَرَفَعَ أَبُو بَكْرٍ رَضِي اللهُ عَنْهُ يَدَهُ فَحَمِدَ اللهَ وَرَجَعَ الْقَهْقَرَى وَرَاءَهُ حَتَّى قَامَ فِي الصَّفِ فَتَقَدَّمَ رَسُولُ

اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَصَلَّى لِلنَّاسِ فَلَمَّا فَرَغَ أَقْبَلَ عَلَى النَّاسِ فَقَالَ يَأَيُّهَا النَّاسُ مَا لَكُمْ حِيْنَ نَابَكُمْ شَيْ فِي الصَّلاةِ أَخَذْتُمْ فِي التَّصْفِيقِ إِنَّمَا التَّصْفِيقُ لِلنِّسَاءِ مَنْ نَابَهُ شَيْءٍ فِي صَلَاتِهِ فَلْيَقُلْ سُبْحَانَ اللَّهِ فَإِنَّهُ

لَا يَسْمَعُهُ أَحَدٌ حِيْنَ يَقُوْلُ سُبْحَانَ اللهِ إِلَّا الْتَفَتَ يَا أَبَا بَكْرٍ مَا مَنَعَكَ أَنْ تُصَلِّي بِالنَّاسِ حِيْنَ أَشَرْتُ إِلَيْكَ؟ فَقَالَ أَبُو بَكْرٍ مَا كَانَ يَنْبَغِي لِابْنِ أَبِي قُحَافَةَ أَنْ يُصَلِّي بِالنَّاسِ بَيْنَ يَدَى رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ – متفق

عليه مَعنى حُبِسَ أَمْسَكُوهُ لِيُضِيفُوهُ .

251. Det berättas från Sahl ibn Sa’d as-Sa’idi (må Allah vara nöjd med honom): Nyheten nådde Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, att ett gräl hade uppstått bland människorna i Banu Awf ibn Amr. Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, gick dit tillsammans med några följeslagare för att förlika dem. Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, blev fördröjd där, och tiden för bönen närmade sig. Bilal (må Allah vara nöjd med honom) kom till Abu Bakr (må Allah vara nöjd med honom) och sade: ”O Abu Bakr! Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, har blivit försenad på vägen tillbaka, och tiden för bönen har redan kommit. Kan du leda folket i bönen?” Han svarade: ”Ja, om du vill.” Bilal (må Allah vara nöjd med honom) kallade till iqamah för bönen, och Abu Bakr gick fram för att leda bönen. Han inledde bönen med takbirat al-ihram, och därefter följde de som bad bakom imamen honom. Just då kom även Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom. Han trängde sig genom leden och ställde sig längst fram. De som bad bakom imamen började klappa för att ge en signal, men Abu Bakr (må Allah vara nöjd med honom) märkte inget. När de klappade ännu högre tittade Abu Bakr och fick syn på Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom. Han gjorde ett tecken åt Abu Bakr att stå kvar på sin plats. Abu Bakr höjde då båda händerna och prisade Allah, vände på hälarna, gick bakåt och ställde sig i den främsta leden. Därefter gick Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, fram och ledde folket i bönen. När bönen var avslutad vände han sig mot följeslagarna och sade: ”O människor! Vad är det med er? När något händer under bönen börjar ni klappa. Att slå med händerna mot låren och klappa är för kvinnor. Därför ska den som ser att något har hänt under bönen säga: ’Subhanallah’ (Allah är alltför helig). När någon säger ’Subhanallah’ riktar sig folket genast mot honom när de hör det. O Abu Bakr! Vad hindrade dig från att leda folket i bönen trots att jag gjorde ett tecken åt dig?” Abu Bakr (må Allah vara nöjd med honom) svarade: ”Abu Quhafahs son (Abu Bakr) är inte alls lämpad att leda folket i bönen när Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, är närvarande.” Imam al-Bukhari och imam Muslim har återberättat denna hadith.

Avsnitt 32 – De svaga och fattiga muslimernas förtjänster

De svaga och fattiga muslimernas förtjänster

قَالَ اللَّهُ تَعَالَى : وَاصْبِرْ نَفْسَكَ مَعَ الَّذِينَ يَدْعُوْنَ رَبَّهُمْ بِالْغَدَاةِ وَالْعَشِيِّ يُرِيدُونَ وَجْهَهُ وَلَا تَعْدُ عَيْنَاكَ عَنْهُمْ .

Den Allsmäktige Allah säger:

“Håll ditt hjärta fast i sällskap med dem som åkallar sin Herre morgon och kväll för att vinna Hans välbehag. Vänd aldrig din blick bort från dem.” (Sura al-Kahf: 28)

٢٥٢ – عَنْ حَارِثَةَ بْنِ وَهْبٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ سَمِعْتُ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ إِلا أَخْبِرُكُمْ بِأَهْلِ الْجَنَّةِ ؟ كُلُّ ضَعِيفَ مُتَضَعُفَ لَوْ أَقْسَمَ عَلَى الله لأبره إِلا أَخْبِرُكُمْ بِأَهْلِ النَّارِ ؟ كُلُّ عُتُلٍ جواظ مُسْتَكْبر متفق

عليه . الْعُتُلُ الْغَلِيظَ الْجَافِي وَالْجَواظُ بِفَتْحِ الْجِيمِ وَتَشْدِيدِ الْوَاوِ وَبِالظَّاءِ الْمُعْجَمَةِ وَهُوَ الْجَمُوعُ الْمَنُوعُ وَقِيلَ الضَّخْمُ الْمُخْتَالُ فِي مِشْيَتِهِ وَقِيلَ الْقَصِيرُ الْبَطِينُ .

252. Det har berättats av Haritha ibn Wahb (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Jag hörde Allahs sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) säga: “Ska jag inte berätta för er vilken sorts människor som kommer att vara i paradiset? Varje svag (ödmjuk) person som människor anser vara kraftlös och obetydlig. Om han svär vid Allah, låter Allah det säkert gå i uppfyllelse. Ska jag inte berätta för er vilken sorts människor som kommer att hamna i helvetet? Varje dum, olydig och högmodig person kommer att hamna i helvetet.”

Imam al-Bukhari och Muslim har återberättat denna hadith.

٢٥٣ – عَنْ أَبِي الْعَبَّاسِ سَهْلِ بْنِ سَعْدِ السَّاعِدِي رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ مَرَّ رَجُلٌ عَلَى النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ لِرَجُلٍ عِنْدَهُ جَالِسَ مَا رَأَيْكَ فِي هَذَا ؟ فَقَالَ رَجُلٌ مِنْ أَشْرَافِ النَّاسِ هَذَا وَاللهِ حَرِى إِنْ خَطَبَ أَنْ

يُنْكَحَ وَإِنْ شَفَعَ أَنْ يُشَفَعَ فَسَكَتَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ ثُمَّ مَنْ رَجُلٌ آخَرُ فَقَالَ لَهُ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَا رَأَيْكَ فِي هَذَا ؟ فَقَالَ يَا رَسُولَ اللَّهِ هُذَا رَجُلٌ مِنْ فُقَرَاءِ الْمُسْلِمِينَ هَذَا حَرِى إِنْ خَطَبَ

أَنْ لَا يُنْكَحَ وَإِنْ شَفَعَ أَنْ لَا يُشَفَعَ وَإِنْ قَالَ أن لا يُسْمَعَ لِقَوْلِهِ فَقَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ هَذَا خَيْرٌ مِنْ مِلْ الْأَرْضِ مِثْلَ هَذا – متفق عليه. قَوْلُهُ حَرِيٌّ هُوَ بِفَتْحِ الْحَاءِ وَكَسْرِ الرَّاءِ وَتَشْدِيدِ الْيَاءِ أَي حَقِيقٌ وَقَوْلُهُ

شَفَعَ بِفَتْحِ الْقَاءِ ..

253. Det berättas från Sahl ibn Sa’d, må Allah vara nöjd med honom. Han sade: En man gick förbi Profeten, må Allahs frid och välsignelser vara över honom. Han frågade mannen som satt nära honom: ”Vad anser du om denne man?” Han svarade: ”Han räknas bland de förnäma. Vid Allah! Han är en mycket duglig man. Om han friar blir hans frieri accepterat, och om han medlar i någon sak godtas hans medling.” Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, förblev tyst. Därefter gick en annan man förbi honom. Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, frågade mannen som satt där: ”Vad anser du om denne man?” Han svarade: ”O Allahs Sändebud! Han hör till de fattiga och utblottade muslimerna. Han är så obetydlig att om han friar avvisas hans frieri, hans medling godtas inte, och ingen bryr sig om vad han säger.” Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade: ”Denne man är mycket bättre än en hel värld fylld av sådana så kallade förnäma personer.”

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٢٥٤ – عَنْ أَبِي سَعِيدٍ الْخُدْرِيِّ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ احْتَجَتِ الْجَنَّةُ وَالنَّارُ فَقَالَتِ النَّارُ فِي الْجَبَّارُونَ وَالْمُتَكَبِّرُونَ وَقَالَتِ الْجَنَّةُ فِي ضُعَفَاءُ النَّاسِ وَمَسَاكِينُهُمْ فَقَضَى اللَّهُ بَيْنَهُمَا إِنَّكِ الْجَنَّةُ

رَحْمَتِي أَرْحَمُ بِكِ مَنْ أَشَاءُ وَإِنَّكِ النَّارُ عَذَابِي أَعَذِّبُ بِكِ مَنْ أَشَاءُ وَلَكِلَيْكُمَا عَلَى مِلْؤُهَا – رواه مسلم.

254. Det berättas från Abu Sa’id al-Khudri, må Allah vara nöjd med honom. Profeten, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade: Paradiset och Helvetet tvistade med varandra. Helvetet sade: ”I mitt inre finns stora tyranner, högmodiga och arroganta personer.” Paradiset sade: ”Hos mig finns de hjälplösa, fattiga och svaga.” Allah, den Upphöjde, avgjorde mellan dem: ”Paradiset! Du är behållaren för Min barmhärtighet och nåd. Genom dig kommer Jag att visa nåd mot vem Jag vill. Och du, Helvetet! Du är behållaren för Mitt straff. Genom dig kommer Jag att straffa vem Jag vill. Det är Mitt ansvar att fylla er båda.”

Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٢٥٥ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنْ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ إِنَّهُ لِيَأْتِي الرُّجُلُ الْعَظِيمُ السَّمِينُ يَوْمَ الْقِيَامَةِ لَا يَزِنُ عِنْدَ اللَّهِ جَنَاحَ بَعُوضَةٍ متفق عليه.

255. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs Sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, sade: På Uppståndelsens dag kommer en fet och lång person att föras fram. Men hos Allah kommer hans ställning och värde inte ens att motsvara en flugas vinge.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٢٥٦ – وَعَنْهُ أَنْ امْرَأَةٌ سَوْدَاءَ كَانَتْ تَقُمُ الْمَسْجِدَ أَوْ شَابًّا فَفَقَدَهَا أَوْ فَقَدَهُ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَسَأَلَ عَنْهَا أَوْ عَنْهُ فَقَالُوا مَاتَ قَالَ أَفَلَا كُنتُمْ أَذَنْتُمُونِي بِهِ فَكَأَنَّهُمْ صَغْرُوا أَمْرَهَا أَوْ أَمْرَهُ فَقَالَ دُلُّونِي عَلَى قَبْرِهِ

فَدَلُّوهُ فَصَلَّى عَلَيْهَا ثُمَّ قَالَ إِنَّ هذه الْقُبُورَ مَمْلُوعَةٌ ظُلْمَةً عَلَى أَهْلِهَا وَإِنَّ اللَّهَ يُنَوِّرُهَا لَهُمْ بِصَلَاتِي عَلَيْهِمْ – متفق عليه قَوْلُهُ تَقُمُّ هُوَ بِفَتْحِ النَّاءِ وَضَمِّ الْقَافِ أَن تَكْنُسُ وَالْقَمَامَةُ الْكُنَاسَةُ وَأَذَنْتُمُونِي بِمَدِ الْهَمْزَةِ

أَعْلَمْتُمُونِي .

256. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade: En mörkhyad kvinna eller ung man brukade sopa Profetens moské. När Allahs Sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, inte såg honom eller henne frågade han följeslagarna om personen. De sade: Han eller hon har dött. Han sade: Varför underrättade ni mig inte? Kanske ansåg de att det var en obetydlig sak. Han sade: Visa mig hans eller hennes grav. De ledde honom till graven. Han förrättade begravningsbönen för personen och sade: Dessa gravar var höljda i mörker. Genom min åkallan har Allah den Allsmäktige upplyst deras gravar för dem.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen.

٢٥٧ – وَعَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ رَبِّ اشْعَتَ أَغْبَرَ مَدْفُوع بِالْأَبْوَابِ لَوْ أَقْسَمَ عَلَى اللهِ لأبره – رواه مسلم .

257. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Det finns många människor vars hår är rufsigt och vars fötter är täckta av damm; de avvisas och jagas bort från människornas dörrar. Om de svär vid Allah, låter Allah dem få möjlighet att uppfylla sin ed.

Imam Muslim har återberättat hadithen.

٢٥٨ – عَنْ أَسَامَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ قُمْتُ عَلَى بَابِ الْجَنَّةِ فَإِذَا عَامَّةٌ مَنْ دَخَلَهَا الْمَسَاكِينُ وَأَصْحَابُ الْجَدِ مَحْبُوسُونَ غَيْرَ أَنْ أَصْحَابَ النَّارِ قَدْ أَمِرَ بِهِمْ إِلَى النَّارِ وَقُمْتُ عَلَى بَابِ النَّارِ

فَإِذَا عَامَّةٌ مَنْ دَخَلَهَا النِّسَاءُ – متفق عليه. والجد بفتح الجيمِ الْحَظُ وَالْغَنِي وَقَوْلُهُ مَحْبُوسُونَ أَي لَمْ يُؤْذَنَ لَهُمْ بَعْدُ فِي دَخُولِ الْجَنَّةِ .

258. Usama (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Jag stod vid Paradisets port under miʿraj-natten. Jag såg att de flesta av dem som gick in i Paradiset var fattiga och behövande. De rika hade ännu inte fått tillstånd att gå in i Paradiset. Ordern att föra de fördömda till Helvetet hade redan utfärdats. Jag stod vid Helvetets port. Jag såg att de flesta av dem som gick in i Helvetet var kvinnor.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen.

٢٥٩ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ لَمْ يَتَكَلَّمُ فِي الْمَهْدِ إِلا ثَلَاثَةٌ عِيسَى بْنُ مَرْيَمَ وَصَاحِبُ جُرَيْجٍ وَكَانَ جُرَيْجٍ رَجُلاً عَابِدا فَاتَّخَذَ صَوَمَعَةً فَكَانَ فِيهَا فَأَتَتْهُ أُمُّهُ وَهُوَ يُصَلِّي فَقَالَتْ يَا

جُرَيْجُ فَقَالَ يَا رَبِّ أَمِّي وَصَلَاتِي فَأَقْبَلَ عَلَى صَلَاتِهِ فَانْصَرَفَتْ فَلَمَّا كَانَ مِنَ الْغَدِ أَتَتْهُ وَهُوَ يُصَلِّى فَقَالَتْ يَا جُرَيْجُ فَقَالَ أَيْ رَبِّ أَمِّي وَصَلَاتِي فَأَقْبَلَ عَلَى صَلَاتِهِ فَلَمَّا كَانَ مِنَ الْغَدِ أَتَتْهُ وَهُوَ يُصَلَّى فَقَالَتْ يَا جُرَيْجُ فَقَالَ أَيْ

رَبِّ أَمِّي وَصَلَاتِي فَأَقْبَلَ عَلَى صَلاتِه فَقَالَتْ اللهم لا تُمِتَهُ حَتَّى يَنْظُرَ إِلَى وُجُوهِ الْمُؤْمِسَاتِ فَتَذَاكَرَ بَنُو إِسْرَائِيلَ جُرَيْجًا وَعِبَادَتَهُ وَكَانَتِ امْرَأَةً بَغِى يَتَمَثْلُ بِحُسْنِهَا فَقَالَتْ إِنْ شِئْتُمْ لَأَفْتِنَنَّهُ فَتَعَرَّضَتْ لَهُ فَلَمْ يَلْتَفِتْ إِلَيْهَا

فَأَتَتْ رَاعِيًا كَانَ يَأْوِى إِلَى صَوْمَعَتِهِ فَأَمْكَنَتْهُ مِنْ نَفْسِهَا فَوَقَعَ عَلَيْهَا فَحَمَلَتْ فَلَمَّا وَلَدَتْ قَالَتْ هُوَ مِنْ جُرَيْجٍ فَاتَوُهُ فَاسْتَنْزَلُوهُ وَهَدَمُوا صَوْمَعَتَهُ وَجَعَلُوا يَضْرِبُونَهُ فَقَالَ مَا شَأْنُكُمْ؟ قَالُوا زَنَيْتَ بِهَذِهِ الْبَغِيِّ فَوَلَدَتْ مِنْكَ قَالَ أَيْنَ

الصَّبِيُّ؟ فَجَامُوا بِهِ فَقَالَ دَعُونِي حَتَّى أُصَلِّي فَصَلَّى فَلَمَّا انْصَرَفَ أتَى الصَّبِيُّ فَطَعَنَ فِي بَطْنِهِ وَقَالَ يَا غُلَامُ مَنْ أبُوكَ؟ قَالَ فُلأَنَّ الرَّاعِي فَأَقْبَلُوا عَلَى جُرَيْجٍ يُقَبِّلُونَهُ وَيَتَمَسْحُونَ بِهِ وَقَالُوا نَبْنِي لكَ صَوْمَعَتَكَ مِنْ ذَهَبٍ قَالَ

لَا أَعِيدُوهَا مِنْ طِينٍ كَمَا كَانَتْ فَفَعَلُوا وَبَيْنَا صَبِي يَرْضَعُ مِنْ أُمِّهِ فَمَرَّ رَجُلٌ رَاكِبٌ عَلَى دَابَّةٍ قَارِهَةٍ وَشَارَةٍ حَسَنَةٍ فَقَالَتْ أُمُّهُ اللَّهُمْ اجْعَلِ ابْنِي مِثْلَ هَذَا فَتَرَكَ النَّدَى وَأَقْبَلَ إِلَيْهِ فَنَظَرَ إِلَيْهِ فَقَالَ اللَّهُمْ لَا تَجْعَلْنِي مِثْلَهُ ثُمَّ

أَقْبَلَ عَلَى ثَدْيِهِ فَجَعَلَ يَرْتَضِعُ فَكَأَنِّي أَنْظُرُ إِلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَهُوَ يَحْكى ارْتَضَاعَهُ بِأَصْبَعِهِ السَّبَابَةِ فِي فِيهِ فَجَعَلَ يَمُصُّهَا قَالَ وَمَرُّوا بِحَارِيَةٍ وَهُمْ يَضْرِبُونَهَا وَيَقُولُونَ زَنَيْتِ سَرَقْتِ وَهِيَ تَقُولُ حَسْبِيَ

اللَّهُ وَنِعْمَ الْوَكِيلُ فَقَالَتْ أُمُّهُ اللهُمْ لَا تَجْعَلْ ابْنِي مِثْلَهَا فَتَرَكَ الرَّضَاعَ وَنَظَرَ إِلَيْهَا فَقَالَ اللَّهُمَّ اجْعَلْنِي مِثْلَهَا فَهُنَالِكَ تَرَاجَعَا الْحَدِيث فَقَالَتْ مَرَّ رَجُلٌ حَسَنُ الْهَيْئَةِ فَقُلْتُ اللَّهُمَّ اجْعَلْ ابْنِي مِثْلَهُ فَقُلْتَ اللهُمُ لا تَجْعَلْنِي مِثْلَهُ

وَمَرُّوا بِهَذِهِ الْآمَةِ وَهُمْ يَضْرِبُونَهَا وَيَقُولُونَ زَنَيْتِ سَرَقْتِ فَقُلْتُ اللَّهُمَّ لَا تَجْعَلْ ابْنِي مِثْلَهَا فَقُلْتَ اللَّهُمَّ اجْعَلْنِي مِثْلَهَا ؟ قَالَ إِنَّ ذَلِكَ الرَّجُلَ كَانَ جَبَّارًا فَقُلْتُ اللَّهُمْ لَا تَجْعَلْنِي مِثْلَهُ وَإِنَّ هَذِهِ يَقُولُونَ لَهَا زَنَيْتِ وَلَمْ تَزْنِ

وَسَرَقْتِ وَلَمْ تَسْرِقُ فَقُلْتُ اللَّهُم اجْعَلْنِي مِثْلَهَا – متفق عليه الْمُؤْمِسَاتُ بِضَمِّ الْمِيمِ الْأُولَى وَإِسْكَانِ الْوَاوِ وكسر المِيمِ الثَّانِيَةِ وَبِالسِّينِ الْمُهْمَلَةِ وَهُنَّ الزَّوَانِي وَالْمُؤْمِسَةُ الزَّانِيَةُ وَقَوْلُهُ دَابَّةٌ فَارِهَةٌ بِالْقَاءِ أَي حَاذِقَةٌ

نَفِيسَةٌ وَالشَّارَةُ بِالشَّيْنِ الْمُعْجَمَةِ وَتَخْفِيفِ الرَّاءِ وَهِيَ الْجَمَالُ الظَّاهِرُ فِي الْهَيْئَةِ وَالْمَلْبَسِ وَمَعْنَى تَرَاجَعَا الْحَدِيثَ أَيْ حَدَّثَتِ الصَّبِيِّ وَحَدَّثَهَا وَاللَّهُ أَعْلَمُ .

259. Återberättat av Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom). Profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) sade: Ingen talade i vaggan utom tre personer bland Israels barn: (1) Isa ibn Maryam och (2) den som hör samman med Jurayj [det vill säga ett barn som var förbundet med Jurayj]. Jurayj var en from dyrkare. Han byggde en khanqah åt sig och stannade där. En dag kom hans mor dit medan han bad. Hans mor sade: ”O Jurayj!” Då sade han (inom sig): ”O Herre! Min mor och min bön.” Jurayj fortsatte att be, och hans mor gick därifrån. Nästa dag kom hans mor igen. Även då var han upptagen med bönen. Hans mor ropade på honom: ”O Jurayj!” Han sade (inom sig): ”O Herre! Min mor och min bön.” Han fortsatte att be. Nästa dag kom modern åter och fann honom upptagen med bönen. Hon ropade: ”O Jurayj!” Jurayj sade: ”O Herre! Min mor och min bön.” Han fortsatte att ägna sig åt sin bön. Då sade hans mor: ”O Allah! Låt honom inte dö förrän han har fått se de otuktiga kvinnornas ansikten.”

Bland Israels barn började man tala om Jurayj och hans fromma dyrkan. Det fanns en prostituerad kvinna som var mycket vacker. Hon sade: ”Om ni vill kan jag förleda honom.” Hon försökte locka honom, men han ägnade henne inte någon uppmärksamhet. Därefter gick hon till en herde i området nära hans khanqah. Hon gav sig åt honom, och de begick otukt tillsammans. Hon blev gravid och födde ett barn. Sedan sade hon: ”Detta är Jurayjs barn.” Israels barn kom i vrede till honom, tog ut honom ur khanqahn, jämnade den med marken och började slå honom. Jurayj sade: ”Vad har hänt er?” De svarade: ”Du har begått otukt med denna prostituerade, och därför har ett barn fötts.” Han sade: ”Var är barnet?” De hämtade barnet. Jurayj sade: ”Ge mig en stund så att jag kan be.” Han bad. När han hade avslutat bönen gick han fram till barnet, petade det på magen och frågade: ”O barn! Vem är din far?” Barnet svarade: ”Min far är den och den herden.” Då vände sig människorna där mot Jurayj och började kyssa honom. De sade: ”Nu ska vi bygga din khanqah av guld.” Han sade: ”Det behövs inte. Bygg den i stället av lera, som tidigare.” Därefter återuppbyggde de hans khanqah.

(3) Ett barn diade från sin mor. Då gick en man förbi, ridande på ett snabbt och förstklassigt riddjur. Även hans kläder var fina. Barnets mor sade: ”O Allah! Gör min son lika framstående som denne man.” Barnet slutade dia, såg på mannen och sade sedan: ”O Allah! Gör mig inte lik denne man.” (Återberättaren sade:) Det är som om jag fortfarande ser Allahs sändebud (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) gestalta hur barnet diade genom att sätta sitt pekfinger i munnen och suga på det. Han (profeten) sade: ”Människorna förde bort en slavinna medan de slog henne och sade: ’Du har begått otukt och stulit.’ Kvinnan sade: ’Allah är tillräcklig för mig, och Han är den bästa beskyddaren.’ Barnets mor sade: ’O Allah! Gör inte mitt barn lik denna vilsekomna kvinna.’ Barnet slutade dia, såg på kvinnan och sade sedan: ’O Allah! Gör mig lik denna kvinna.’

Då började modern och barnet gräla med varandra. Modern sade: ”När en välbyggd och vacker man gick förbi sade jag: ’O Allah! Gör mitt barn lika framstående som honom.’ Men du svarade: ’O Allah! Gör mig inte lik honom.’ Och när denna slavinna fördes bort medan människorna slog henne och sade: ’Du har begått otukt och stulit’, sade jag: ’O Allah! Gör inte mitt barn lik henne.’ Men du sade: ’O Allah! Gör mig lik henne.’” Barnet svarade då: ”Den första mannen var en tyrannisk förtryckare. Därför sade jag: ’O Allah! Gör mig inte lik denne man.’ Och när det gäller denna kvinna sade de till henne: ’Du har begått otukt’, men hon hade i själva verket inte begått otukt. De sade: ’Du har stulit’, men hon hade i själva verket inte stulit. Därför sade jag: ’O Allah! Gör mig lik denna kvinna.’

Imam al-Bukhari och imam Muslim har återberättat denna hadith.

Avsnitt 33 – Att bemöta föräldralösa, döttrar samt svaga, fattiga och utsatta människor med vänlighet och omtanke

Att bemöta föräldralösa, döttrar samt svaga, fattiga och utsatta människor med vänlighet och omtanke.

قَالَ اللهُ تَعَالَى : لا تَمُدْنٌ عَيْنَيْكَ إِلَى مَا مَتَّعْنَا بِهِ أَزْوَاجًا مِنْهُمْ وَلَا تَحْزَنْ عَلَيْهِمْ وَاخْفِضْ جَنَاحَكَ لِلْمُؤْمِنِينَ .

Den Allsmäktige Allah säger:

“Fäst inte dina ögon vid det världsliga goda som Vi har skänkt några av dem, och sörj inte över deras tillstånd. Sänk barmhärtighetens vinge över de troende.” (Sura al-Hijr: 88)

وَقَالَ تَعَالَى: وَاصْبِرْ نَفْسَكَ مَعَ الَّذِينَ يَدْعُوْنَ رَبَّهُمْ بِالْغَدَاةِ وَالْعَشِيِّ يُرِيدُونَ وَجْهَهُ وَلَا تَعْدُ عَيْنَاكَ عَنْهُمْ تُرِيدُ زِينَةَ الْحَيَاةِ الدُّنْيَا

“Håll ditt hjärta stadigt i sällskap med dem som åkallar sin Herre morgon och kväll i hopp om att vinna Hans välbehag. Låt inte dina blickar vändas bort från dem i begär efter det världsliga livets prakt.” (Sura al-Kahf: 28)

وَقَالَ تَعَالَى : فَأَمَّا الْيَتِيمَ فَلَا تَقْهَرُ . وَأَمَّا السَّائِلَ فَلَا تَنْهَرْ .

”Var därför inte hård mot den föräldralöse och tillrättavisa inte den som ber.” (Sura ad-Duha: 9–10)

وَقَالَ تَعَالَى : أَرَأَيْتَ الَّذِي يُكَذِّبُ بِالدِّينِ . فَذَلِكَ الَّذِي يَدُعُ الْيَتِيمَ ، وَلَا يَحُضُّ عَلَى طَعَامِ الْمِسْكِينِ .

”Har du sett den som förnekar återgäldningens dag? Det är den som stöter bort den föräldralöse och inte uppmuntrar till att ge den behövande mat.” (Sura al-Ma’un: 1–3)

٢٦٠ – عَنْ سَعْدِ بْنِ أَبِي وَقَاصِ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ كُنَّا مَعَ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ سِتَّةَ نَفَرٍ فَقَالَ الْمُشْرِكُونَ لِلنَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَطْرُهُ هَؤُلَاءِ لا يَجْتَرِئُونَ عَلَيْنَا وَكُنْتُ أَنَا وَابْنُ مَسْعُودٍ وَرَجُلٌ مِنْ هُذَيْلٍ

وَبِلَالٌ وَرَجُلَانِ لَسْتُ أسَمِّيْهِمَا فَوَقَعَ فِي نَفْسٍ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَا شَاءَ اللَّهُ أَنْ يُقَعَ فَحَدَّثَ نَفْسَهُ فَأَنْزَلَ اللَّهُ تَعَالَى: وَلَا تَطْرُدِ الَّذِينَ يَدْعُوْنَ رَبُّهُمْ بِالْغَدَاةِ وَالْعَشِيِّ يُرِيدُونَ وَجْهَهُ… رواه مسلم .

260. Det har återberättats från Sa’d ibn Abi Waqqas (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Vi var sex personer tillsammans med Profeten (må Allah välsigna honom och skänka honom frid). Avgudadyrkarna sade till Profeten (må Allah välsigna honom och skänka honom frid): ”Driv bort dessa personer från dig, så att de inte kan förhäva sig över oss.” Vi sex var: jag, Ibn Mas’ud, en man från Hudhayl-stammen, Bilal och två andra män vars namn jag inte minns. Något uppstod i Allahs Sändebuds (må Allah välsigna honom och skänka honom frid) hjärta i denna fråga, genom Allahs vilja. Därför började han tänka över saken inom sig. Under tiden uppenbarade Allah den Högste: ”Driv inte bort från dig dem som åkallar sin Herre morgon och kväll och strävar efter Hans välbehag.”

Du är inte ansvarig för deras räkenskap på något sätt, och de är inte ansvariga för din räkenskap på något sätt. Trots detta skulle du, om du drev bort dem, räknas bland de orättfärdiga.” (Sura al-An’am: 52)

Imam Muslim har återberättat hadithen.

٢٦١ – عَنْ أَبِي هُبَيْرَةَ عَائِدِ بْنِ عَمْرٍو الْمُزَنِي وَهُوَ مِنْ أَهْلِ بَيْعَةِ الرِّضْوَانِ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنْ أَبَا سُفْيَانَ أَتَى عَلَى سَلْمَانَ وَصُهَيْبٌ وَبِلَالٍ فِي نَفَرٍ فَقَالُوا مَا أَخَذَتْ سُيُوفُ اللَّهِ مِنْ عَدُوٌّ اللَّهِ مَأْخَذَهَا فَقَالَ أَبُو بَكْرٍ رَضِيَ اللَّهُ

عَنْهُ أَتَقُوْلُوْنَ هذَا لِشَيْخِ قُرَيْشٍ وَسَيِّدِهِمْ ؟ فَأَتَى النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَأَخْبَرَهُ فَقَالَ يَا أَبَا بَكْرٍ لَعَلَّكَ أَغْضَبْتَهُمْ لَئِنْ كُنْتَ أَغْضَبْتَهُمْ لَقَدْ أَغْضَبْتَ رَبِّكَ فَأَتَاهُمْ فَقَالَ يَا اخْوَتَاهُ أَغْضَبْتُكُمْ ؟ قَالُوا لَا يَغْفِرُ اللهُ لَكَ يَا أَخَى –

رواه مسلم. قَوْلُهُ مَأْخَذَهَا أَي لَمْ تَسْتَوْفِ حَقَّهَا مِنْهُ وَقَوْلُهُ يَا أَخَى روى بِفَتْحِ الْهَمْزَةِ وَكَسْرِ الْخَاءِ وَتَخْفِيفِ الْيَاءِ وَرُوِيَ بِضَمِّ الْهَمْزَةِ وَفَتْحِ الْخَاءِ وَتَشْدِيدِ الْيَاءِ …

261. Återberättat från Abu Hubayra Iyad ibn Amr al-Muzani (må Allah vara nöjd med honom). Han var en sahabi som deltog i Bayʿat al-Ridwan. En gång kom Abu Sufyan tillsammans med några personer till Salman al-Farisi (må Allah vara nöjd med honom), Suhayb al-Rumi (må Allah vara nöjd med honom) och Bilal (må Allah vara nöjd med honom). De sade: ”Har Allahs svärd inte tagit ut sin rätt från Allahs fiender?” Abu Bakr (må Allah vara nöjd med honom) sade: ”Säger ni detta till Qurayshs äldste och ledare?” Han (Abu Bakr) kom till Profeten (må Allah välsigna honom och skänka honom frid) och berättade för honom om detta. Han sade: ”Abu Bakr! Du har kanske gjort dem missnöjda. Om du har gjort dem (Bilal, Salman och Suhayb) missnöjda, har du sannerligen gjort din Herre missnöjd!” Han (Abu Bakr) återvände till dem och sade: ”Bröder! Har jag gjort er missnöjda?” De sade: ”Nej, broder! Må Allah förlåta dig.”

Imam Muslim återberättade hadithen.’

٢٦٢ – عَنْ سَهْلِ بْنِ سَعْدٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَنَا وَكَافِلُ الْيَتِيمِ فِي الْجَنَّةِ هَكَذَا وَأَشَارَ بِالسَّبَابَةِ وَالْوُسْطَى وَفَرِّجَ بَيْنَهُما – رواه البخارى كَافِلُ الْيَتِيمِ الْقَائِمُ بِأَمُورِهِ .

262. Sahl ibn Saʿd (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs sändebud (må Allah välsigna honom och skänka honom frid) sade: ”Jag och den som tar hand om föräldralösa kommer att vara tillsammans på detta sätt i paradiset.” Medan han sade detta gjorde han en gest med sitt pekfinger och långfinger och lät ett mellanrum vara mellan dem.

Imam al-Bukhari återberättade hadithen.

٢٦٣ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ كَافِلُ الْيَتِيمِ لَهُ وَلِغَيْرِهِ أَنَا وَهُوَ كَهَاتَيْنِ فِي الْجَنَّةِ وَأَشَارَ الرَّاوِي وَهُوَ مَالِكُ بْنُ انس بالسبابة والوسطى – رواه مسلم . قَوْلُهُ صَلَّى اللَّهُ

عَلَيْهِ وَسَلَّمَ الْيَتِيمُ لَهُ أَوْ لِغَيْرِهِ مَعْنَاهُ قَرِيبُهُ أَوِ الْأَجْنَبِيُّ مِنْهُ فَالْقَرِيبُ مِثْلُ أَنْ تَكْفُلَهُ أُمُّهُ أَوْ جَدُّهُ أَوْ أَخُوهُ أَوْ غَيْرُهُمْ مِنْ قَرَابَتِهِ وَاللَّهُ أَعْلَمُ .

263. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Allahs Sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: Den som tar hand om ett föräldralöst barn, vare sig han är dess nära släkting eller någon annan, kommer jag och han att vara sida vid sida i paradiset på detta sätt. Anas ibn Malik (må Allah vara nöjd med honom)

När han berättade hadithen gjorde han en gest med sitt pekfinger och långfinger (för att förklara detta).

Imam Muslim har återberättat hadithen.

٢٦٤ – وَعَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَيْسَ الْمِسْكِينُ الَّذِي تردُّهُ التَّمْرَةُ وَالتَّمْرَتَانِ وَلَا اللَّقْمَةُ واللُّقَمَتَانِ إِنَّمَا المِسْكِينُ الَّذِي يَتَعَفَّفُ متفق عليه وفي رواية في الصَّحِيحَيْنِ لَيْسَ الْمِسْكِينُ الَّذِي يَطُوفُ

عَلَى النَّاسِ تَرُدُّهُ اللقْمَةُ وَالتَّقْمَتَانِ وَالتَّمْرَةُ وَالتَّمْرَتَانِ وَلَكِنَّ الْمِسْكِينُ الَّذِي لَا يَجِدُ عَنِّى يُغْنِيهِ وَلَا يُفْطَنُ بِهِ فَيُتَصَدِّقَ عَلَيْهِ وَلَا يَقُوْمُ فَيَسْأَلَ النَّاسَ .

264. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Allahs Sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: Den som får en eller två dadlar, eller en eller två munsbitar mat (det vill säga den som tigger hos människor för att få något mycket litet), är inte en miskīn. Den som drabbas hårt av fattigdom men inte tigger hos andra är i själva verket en miskīn.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith. I en annan återberättelse i de två nämnda autentiska hadithsamlingarna står det: Den som går från dörr till dörr hos människor för en eller två nävar mat eller en eller två dadlar och återvänder när han får det, är inte den verkligt fattige. Den verkligt fattige är den som inte har tillräckliga medel för att täcka sina behov, men som inte känns igen på grund av sin tystnad, så att människor kan hjälpa honom, och som inte heller sträcker ut handen inför människor.

٢٦٥ – وَعَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ السَّاعِى عَلَى الْأَرْمَلَةِ والْمِسْكِينِ كَالْمُجَاهِدِ فِي سَبِيلِ اللَّهِ وَأَحْسَبُهُ قَالَ وَكَالْقَائِمِ الَّذِي لَا يَفْتُرُ وكالصائم الذي لا يُقطر – متفق عليه .

265. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Den som strävar och arbetar för att hjälpa änkor, åldringar och fattiga är lik den som kämpar på Allahs väg. Berättaren sade: Jag tror att han också sade: Han är lik den som ständigt ber och oavbrutet fastar.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٢٦٦ – وَعَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ شَرُّ الطَّعَامِ طَعَامُ الْوَلِيمَةِ يُمْنَعُهَا مَنْ يَأْتِيْهَا وَيُدْعَى إِلَيْهَا مَنْ يَأْبَاهَا وَمَنْ لَمْ يُجِبِ الدَّعْوَةَ فَقَدْ عَصَى اللهَ وَرَسُولَهُ – رواه مسلم وفي رواية في الصَّحِيحَيْنِ عَنْ أَبِي

هُرَيْرَةَ مِنْ قَوْلِهِ بِئْسَ الطَّعَامُ طَعَامُ الْوَلِيمَةِ يُدعى اليْهَا الْأَغْنِيَاء وَيُتْرَكَ الْفُقَرَاء .

266. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Den sämsta bröllopsmåltiden är den där de som kommer dit, de fattiga, hindras från att närvara, medan de som inte vill komma, de rika, bjuds in. Den som inte tackar ja till inbjudan har varit olydig mot Allah och Hans Sändebud.

Imam Muslim har återberättat denna hadith. I de två autentiska hadithsamlingarna finns en hadith återberättad av Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom): Den sämsta bröllopsmåltiden är den där de rika bjuds in medan de fattiga lämnas utan inbjudan.

٢٦٧ – عَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ مَنْ عَالَ جَارِيَتَيْنِ حَتَّى تَبْلُغَا جَاءَ يَوْمَ الْقِيَامَةِ أَنَا وَهُوَ كَهَاتَيْنِ وَضَمْ أَصَابِعَهُ. رَوَاهُ مُسْلِمٌ وَجَارِيَتَيْنِ أَي بِنْتَيْنِ.

267. Anas (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: Den som tar hand om två flickor tills de blir vuxna kommer på Domedagen att befinna sig i ett sådant tillstånd att jag och han kommer att vara så här tillsammans. Han visade detta genom att sammanföra sina fingrar.

Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٢٦٨ – عَنْ عَائِشَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهَا قَالَتْ دَخَلَتْ عَلَى امْرَأَةٌ وَمَعَهَا ابْنَتَانِ لَهَا تَسْأَلُ فَلَمْ تَجِدُ عِنْدِي شَيْئًا غَيْرَ تَمْرَةٍ وَاحِدَةٍ فَأَعْطَيْتُهَا إِيَّاهَا فَقَسَمَتْهَا بَيْنَ ابْنَتَيْهَا وَلَمْ تَأْكُلَ مِنْهَا ثُمَّ قَامَتْ فَخَرَجَتْ فَدَخَلَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ

عَلَيْهِ وَسَلَّمَ عَلَيْنَا فَاخْبَرْتُهُ فَقَالَ مَنِ ابْتُلِيَ مِنْ هَذِهِ الْبَنَاتِ بِشَيْءٍ فَأَحْسَنَ اليْهِنَّ كُنَّ لَهُ سِتْرًا مِّنَ النار – متفق عليه.

268. Aisha (må Allah vara nöjd med henne) berättade: En kvinna kom till mig tillsammans med sina två döttrar. Hon bad om något, men jag hade inget annat än en enda dadel. Jag gav henne dadeln. Hon delade dadeln mellan sina två döttrar; hon åt själv inget av den och reste sig sedan och gick. När Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) kom till oss berättade jag för honom vad som hade hänt. Han sade: Den som prövas genom sådana döttrar och behandlar dem väl, kommer de att bli ett skydd för honom mot helvetets eld.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٢٦٩ – عَنْ عَائِشَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَتْ جَاءَتْنِي مِسْكِينَةٌ تَحْمِلُ ابْنَتَيْنِ لَهَا فَأَطْعَمْتُهَا ثَلاثَ تَمَرَاتِ فَأَعْطَتْ كُلُّ وَاحِدَةٍ مِنْهُمَا تَمْرَةً وَرَفَعَتْ إِلَى فِيْهَا تَمْرَةٌ لِتَأْكُلَهَا فَاسْتَطْعَمَتُهَا ابْنَتَاهَا فَشَقَت التَّمْرَةَ الَّتِي كَانَتْ تُرِيدُ أَنْ

تَأْكُلَهَا بَيْنَهُمَا فَاعْجَبَنِي شَأْنُهَا فَذَكَرْتُ الَّذِي صَنَعَتْ لِرَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ إِنَّ اللَّهَ قَدْ أَوْجَبَ لَهَا بِهَا الْجَنَّةَ أَوْ أَعْتَقَهَا بِهَا مِنَ النَّارِ. رَوَاهُ مُسْلِمٍ

269. Återberättat av ʿAisha (må Allah vara nöjd med henne). Hon sade: En fattig kvinna kom till mig tillsammans med sina två döttrar. Jag gav dem tre dadlar att äta. Hon gav var och en av sina döttrar en dadel och förde den tredje dadeln mot sin mun för att äta den själv. Men hennes döttrar ville även ha denna. Då delade hon dadeln som hon själv hade tänkt äta i två delar och gav dem till sina två döttrar. (ʿAisha, må Allah vara nöjd med henne, sade:) Detta förvånade mig. Jag berättade för Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, vad hon hade gjort. Han sade: »För detta har Allah bestämt paradiset för henne eller befriat henne från helvetet.«

Imam Muslim har återberättat denna hadith.

۲۷۰ – عَنْ أَبِي شُرَيْحٍ خُوَيْلِدِ بْنِ عَمْرُو الْخَزَاعِي رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ النَّبِيُّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ اللَّهُمَّ إِنِّي أَحَرِّجُ حَقَّ الضَّعِيفَيْنِ الْيَتِيمِ وَالْمَرْأَةِ حَدِيثُ حَسَن رَوَاهُ النِّسَائِي بِإِسْنَادِ جَيْدٍ وَمَعْنَى أَحَرِّجُ الْحَقُّ الْحَرَجَ

وَهُوَ الْإِثْمُ بِمَنْ ضَيْعَ حَقَّهُمَا وَأَحَذِرُ مِنْ ذَلِكَ تَحْذِيرًا بَلِيْنَا وَأَزْجُرُ عَنْهُ زَجْرًا اكيداً .

270. Återberättat av Abu Shurayh Khuwailid ibn ʿAmr al-Khuzaʿi (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Profeten, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: »O Allah! För den som kränker de två svagas rättigheter, det vill säga de föräldralösas och kvinnornas, har jag fastställt orätt och synd.«

Detta är en hasan-hadith. Imam an-Nasa’i har återberättat den med en god isnad.

۲۷۱ – عَنْ مُصْعَبِ بْنِ سَعْدِ بْنِ أَبِي وَقَاصِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا قَالَ رَأَى سَعْدٌ أَنْ لَهُ فَضْلاً عَلَى مَنْ دُونَهُ فَقَالَ النَّبِيُّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ هَلْ تُنْصَرُونَ وَتُرْزَقُوْنَ الا بِضُعَفَائِكُمْ. رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ هَكَذَا مُرْسَلاً فَإِنْ مُصْعَبَ بْنَ

سَعْدٍ تَابِعِي رَوَاهُ الْحَافِظُ أَبُو بَكْرِ الْبَرْقَانِيُّ فِي صَحِيحِهِ مُتصلاً عَنْ مُصْعَبٍ عَنْ أَبِيْهِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ.

271. Berättat av Mus’ab ibn Sa’d ibn Abi Waqqas (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Sa’d såg att han hade en överlägsenhet över andra. Profeten ﷺ sade: Ni får endast hjälp och försörjning genom era svaga.

Imam al-Bukhari återberättade detta som en mursal-hadith via Mus’ab ibn Sa’d, eftersom han (Mus’ab) var tabi’i. Hafiz Abu Bakr al-Burqani återberättade den i sitt verk Sahih som en muttasil-hadith, det vill säga att Mus’ab återberättade den från sin far.

۲۷۲ – عَنْ أَبِي الدَّرْدَاءِ عُوَيْمَرٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ سَمِعْتُ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ ابْغُونِي فِي الضُّعَفَاءِ فَإِنَّمَا تُنْصَرُونَ وَتُرْزَقُونَ بِضُعَفَائِكُمْ – رَوَاهُ أَبُو دَاوُدَ بِإِسْنَادِ جَيْدٌ .

272. Berättat av Abu al-Darda (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Jag hörde Allahs Sändebud ﷺ säga: Sök min tillfredsställelse bland de fattiga och svaga, eftersom ni genom dem får hjälp och försörjning.

Imam Abu Dawud återberättade hadithen med en god berättarkedja.

Kapitel 34 – Att behandla döttrar väl

Att behandla döttrar väl.

قَالَ اللَّهُ تَعَالَى : وَعَاشِرُوهُنَّ بِالْمَعْرُوفِ .

Den Allsmäktige Allah säger:

”Och lev med dem (hustrurna) på ett gott och vänligt sätt.” (Sura an-Nisa: 19)

وَقَالَ تَعَالَى: وَلَنْ تَسْتَطِيعُوا أَنْ تَعْدِلُوا بَيْنَ النِّسَاء وَلَوْ حَرَصْتُمْ فَلَا تَمِيلُوا كُلَّ الْمَيْلِ فَتَذَرُوهَا كَالْمُعَلَّقَةِ وَإِنْ تُصْلِحُوا وَتَتَّقُوا فَإِنَّ اللَّهَ كَانَ غَفُورًا رَحِيمًا .

”Det ligger bortom er förmåga att upprätthålla fullständig rättvisa och jämlikhet mellan hustrurna. Även om ni önskar det av hela ert hjärta kommer ni inte att kunna göra det. Därför ska ni inte luta helt åt den ena och lämna den andra hustrun hängande. Om ni rättar till era handlingar och fruktar Allah, så är Allah sannerligen Förlåtande och Barmhärtig.” (Sura an-Nisa: 129)

۲۷۳ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّم اسْتَوْصُوا بِالنِّسَاءِ خَيْرًا فَإِنَّ الْمَرْأَةَ خُلِقَتْ مِنْ ضِلَعِ وَإِنْ أَعْوَجَ مَا فِي الضَّلَعِ أَعْلاهُ فَإِنْ ذَهَبْتَ تُقِيمُهُ كَسَرْتَهُ وَإِن تَرَكْتَهُ لَمْ يَزَلَ أَعْوَجَ

فَاسْتَوْصُوا بِالنِّسَاءِ. متفق عليهوفِي رِوَايَةٍ فِي الصَّحِيحَيْنِ الْمَرْأَةُ كَالضَّلَعِ إِنْ أَقَمْتَهَا كَسَرْتَهَا وَإِنِ اسْتَمْتَعْتَ بِهَا اسْتَمْتَعْتَ وَفِيهَا عَوَجٌ. وَفِي رِوَايَة لِمُسْلِمِ إِنَّ الْمَرْأَةَ خُلِقَتْ مِنْ ضلع لَنْ تَسْتَقِيمَ لَكَ عَلَى طَرِيقَةٍ فَانِ

اسْتَمْتَعْتَ بِهَا اسْتَمْتَعْتَ بِهَا وَفِيْهَا عَوَجٌ وَإِنْ ذَهَبْتَ تُقِيمُهَا كَسَرْتَهَا وَكَسْرُهَا طلاقها – قَوْلُهُ عَوَجٌ هُوَ بِفَتْحِ الْعَيْنِ وَالْوَاوِ .

273. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade: Lär er av mig att behandla kvinnor väl. Kvinnan har skapats av ett böjt revben. Det övre revbenet är det böjdaste av revbenen. Om du försöker räta ut det, riskerar du att bryta det, och om du lämnar det kommer det alltid att förbli böjt. Behandla därför kvinnor väl.

Imam al-Bukhari och imam Muslim har återberättat denna hadith. I en annan version i deras två autentiska hadithsamlingar står det: Kvinnor är som ett böjt revben. Om du försöker räta ut det kommer du att bryta det. Om du därför vill få något gjort av henne, gör det medan hon är böjd på detta sätt. I en annan version hos Muslim står det: Kvinnor har skapats av ett böjt revben. Hon kommer aldrig, på något sätt, att bli rak för dig. Om du vill få något gjort av henne, gör det medan hon är böjd på detta sätt, och om du försöker räta ut henne kommer du att bryta henne. Att bryta henne innebär att skilja sig från henne.

٢٧٤ – عَنْ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ زَمْعَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنَّهُ سَمِعَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَخْطُبُ وَذَكَرَ النَّاقَةَ وَالَّذِي عَقَرَهَا فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِذِ انْبَعَثَ أَشْقَاهَا انْبَعَثَ لَهَا رَجُلٌ عَزِيزٌ عَارِمٌ مَنِيعٌ فِي رَهْطِهِ

ثُمَّ ذَكَرَ النِّسَاءَ فَوَعَظَ فِيهِنَّ فَقَالَ يَعْمِدُ أَحَدُكُمْ فَيَجْلِدُ امْرَأَتَهُ جَلْدَ الْعَبْدِ فَلَعَلَهُ يُضَاجِعُهَا مِنْ أَخِرٍ يَوْمِهِ ثُمَّ وَعَظَهُمْ فِي ضَحِكِهِمْ مِنَ الضَّرْطَةِ وَقَالَ لِمَ يَضْحَكُ أَحَدُكُمْ مِمَّا يَفْعَلُ؟ متفق عليه. وَالْعَارِمُ بِالْعَيْنِ الْمُهْمَلَةِ وَالرَّاءِ

هُوَ الشَّرِيرُ الْمُفْسِدُ وَقَوْلُهُ اتَّبَعَثَ أَى قَامَ بِسُرْعَةٍ .

274. Det berättas från Abdullah ibn Zam’a (må Allah vara nöjd med honom). Han hörde profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, hålla en predikan. Han nämnde den där kamelhonan och hennes dråpare. Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”När de skickade sin olycklige och onde man.” Det vill säga: en stor ledare bland thamudfolket, den uslaste, ondaste och starkaste mannen, reste sig med upprymdhet och raseri för att döda kamelhonan [Här åsyftas den kamelhona som tillhörde profeten Salih, frid vare med honom, från folket Thamud. Detta var ett mirakel från Allah till honom. I Koranen kallas den ”Allahs kamel”. Han hade redan varnat sitt folk: om den skadades på något sätt skulle de förgöras genom ett hårt straff. När de ignorerade denna varning och dödade kamelhonan, förintades de genom ett våldsamt och öronbedövande dån]. I sin predikan nämnde profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, kvinnorna och förmanade beträffande dem. Han sade: ”Någon av er slår sin hustru och piskar henne som en slavinna, och vid dagens slut ligger han sedan med henne (har samlag med henne – vilken otacksamhet!).” Därefter förmanade han dem beträffande deras skratt åt att någon släpper väder. Han sade: ”Varför skrattar någon av er åt en handling som han själv utför?”

Imam al-Bukhari har återberättat hadithen.

٢٧٥ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لا يَفْرَكُ مُؤْمِنٌ مُؤْمِنَةٌ إِنْ كَرِهَ مِنْهَا خُلْقًا رَضِيَ مِنْهَا أَخَرَ أَوْ قَالَ غَيْرَهُ – رواه مسلم. وَقَوْلُهُ يَفْرَكْ هُوَ بِفَتْحِ الْيَاءِ وَإِسْكَانِ الْفَاءِ وَفَتْحِ الرَّاءِ مَعْنَاهُ

يُبْغِضُ يُقَالُ فَرَكَتِ الْمَرأَةُ زَوْجَهَا وَفَرَكَهَا زَوْجُهَا بِكَسْرِ الرَّاءِ يَفْرَكُهَا بِفَتْحِهَا أَوْ أَبْغَضَهَا -والله اعلم .

275. Abu Huraira, må Allah vara nöjd med honom, berättade. Han sade: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: Ingen muslimsk man ska hysa avsky, motvilja eller fiendskap mot en muslimsk kvinna. Om han ogillar någon av hennes egenskaper, kommer han nämligen att tycka om en annan av dem (det vill säga: om hon har brister har hon också goda egenskaper), eller så sade Profeten något liknande. Detta är ett uttryck som hadithberättarna använder på grund av sin djupare gudsfruktan och sitt ansvarstagande när det gäller hadithens autenticitet.

Imam Muslim har återberättat hadithen.

٢٧٦ – عَنْ عَمْرِو بْنِ الْأَحْوَصِ الْجُسْمِي رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَنَّهُ سَمِعَ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فِي حَجَّةِ الْوَدَاعِ يَقُولُ بَعْدَ أَنْ حَمِدَ اللَّهَ تَعَالَى وَاثْنَى عَلَيْهِ وَذَكَرَ وَوَعَظَ ثُمَّ قَالَ أَلَا وَاسْتَوْصُوا بِالنِّسَاءِ خَيْرًا فَإِنَّمَا هُنَّ عَوَانٌ

عِنْدَكُمْ لَيْسَ تَمْلِكُونَ مِنْهُنَّ شَيْئًا غَيْرَ ذَلِكَ إِلَّا أَن يَأْتِينَ بِفَاحِشَةٍ مُّبَيِّنَةٍ فَإِنْ فَعَلْنَ فَاهْجُرُوهُنَّ فِي الْمَضَاجِعِ وَاضْرِبُوهُنَّ ضَرْبًا غَيْرَ مُبَرِّحٍ فَإِنْ أَطَعْنَكُمْ فَلَا تَبْغُوا عَلَيْهِنَّ سبيلاً أَلا إِنَّ لَكُمْ عَلَى نِسَائِكُمْ حَقًّا وَلِنِسَائِكُمْ عَلَيْكُمْ

حَقًّا فَحَقُكُمْ عَلَيْهِنَّ أَنْ لا يُوطِينَ فُرُشَكُمْ مَنْ تَكْرَهُونَ وَلَا يَأْذَنْ فِي بُيُوتِكُمْ لِمَنْ تَكْرَهُونَ أَلَا وَحَقَّهُنَّ عَلَيْكُمْ أَنْ تُحْسِنُوا إِلَيْهِنَّ فِي كِسْوَتِهِنَّ وَطَعَامِهِنَّ رَوَاهُ التَّرْمِذِي وَقَالَ حَدِيثُ حَسَنٌ صَحِيحٌ قَوْلُهُ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ

عَوَانٌ أَنْ أَسِيْرَاتٌ جَمْعُ عَانِيَةٍ بِالْعَيْنِ الْمُهْمَلَةِ وَهِيَ الْأَسِيرَةُ وَالْعَانِي الْأَسِيرُ شَبَّهَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ الْمَرْأَةَ فِي دُخُولِهَا تَحْتَ حُكم الزوج بِالْأَسِيرِ وَالضَّرْبُ المُبَرِّحُ هُوَ الشَّاقُ الشَّدِيدُ وَقَوْلُهُ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ

وَسَلَّمَ فَلا تَبْغُوا عَلَيْهِنَّ سَبِيلاً أَي لَا تَطْلُبُوا وَاللَّهُ أَعْلَمُ . طرِيقًا تَحْتَجُوْنَ بِهِ عَلَيْهِنَّ وَتُؤْذُونَهُنَّ بِهِ وَا

276. Berättat av ʿAmr ibn al-Aḥwaṣ al-Jushamī, må Allah vara nöjd med honom. Han hörde Profeten, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, säga i avskedspilgrimsfärdens predikan: Han lovprisade och prisade Allah, förmanade människorna och sade: ”Behandla kvinnorna väl, för de står under er omsorg. Ni har ingen annan rätt till dem än att få åtnjuta deras sällskap och sköta hushållet, utom om de öppet ägnar sig åt oanständighet. Om de gör det, skilj dem från era sängar och slå dem, men inte hårt. Om de sedan lyder er, sök inte någon annan väg för att skada dem. Se! Liksom ni har rättigheter över era hustrur, har de också rättigheter över er. Er rätt över dem är att de inte låter personer som ni ogillar besudla era sängar och inte tillåter någon oönskad person att komma in i era hem. Deras rätt över er är att ni sörjer väl för deras mat och kläder.”

Imam al-Tirmidhī har återberättat hadithen och sagt att den är hasan och sahih.

Ordförklaring: Profetens, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, ord:عوان är ett pluralord och betyder fångar eller fångna. Han liknade hustruns ställning under makens myndighet vid en fånges ställning. الضرب المبرح betyder: hård misshandel. فلا تبغوا عليهن سبيلاًDet betyder alltså: Ta inte till någon väg eller metod som får dem att lida eller fortsätta att utsättas för svårigheter.

۲۷۷- عَنْ مُعَاوِيَةَ بْنِ حَيْدَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ قُلْتُ يَا رَسُولَ اللَّهِ مَا حَقُّ زَوْجَة أَحَدَنَا عَلَيْهِ ؟ قَالَ أنْ تُطعمها اذا طعمت وَتَكْسُوهَا إِذَا اكْتَسَيْتَ وَلَا تَضْرِبِ الْوَجْهَ وَلَا تُقَبِّحُ وَلَا تَهْجُرُ إِلا فِي الْبَيْتِ حَدِيثٌ حَسَنٌ رَوَاهُ أَبُو دَاوُدَ

وَقَالَ مَعْنَى لَا تُقَبِّحُ لَا تَقُلْ قَبْحَكِ اللَّهُ .

277. Berättat av Muʿāwiyah ibn Ḥaydah, må Allah vara nöjd med honom. Han sade: Jag frågade: ”Allahs Sändebud, vilka rättigheter har en mans hustru över honom?” Han svarade: ”När du äter, ska du också ge henne att äta; när du klär dig, ska du också ge henne kläder; slå henne aldrig i ansiktet, förolämpa henne aldrig med oanständiga ord och överge henne inte annat än i hemmet [med ’i hemmet’ avses här sängen, det vill säga att man ibland kan låta henne sova i en separat säng i disciplinärt syfte].”

Detta är en hasan-hadith, och Imam Abū Dāwūd har återberättat den.

۲۷۸ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّم أَكْمَلُ الْمُؤْمِنِينَ إِيْمَانًا أَحْسَنُهُمْ خُلْقًا وَخِيَارُكُمْ خَيَارُكُمْ لِنِسَائِهِمْ – رَوَاهُ التَّرْمِذِي وَقَالَ حَدِيثُ حَسَنٌ صَحِيحٌ .

278. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: Den som har bäst karaktär och uppförande är den mest fullkomlige troende när det gäller tron. De bästa bland er är de som är bäst mot sina hustrur.

Imam at-Tirmidhi återberättade hadithen och sade att den är hasan och sahih.

۲۷۹ – عَنْ آيَاسِ بْنِ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ أَبِي ذُبَابٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَا تَضْرِبُوا إِمَاءَ اللهِ فَجَاءَ عُمَرُ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ إِلَى رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ ذَئِرْنَ النِّسَاءُ عَلَى أَزْوَاجِهِنَّ

فَرَخْصَ فِي ضَرْبِهِنَّ فَأَطَافَ بال رَسُولِ الله صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ نِسَاءٌ كَثِيرٌ يَشْكُونَ أَزْوَاجَهُنَّ فَقَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَقَدْ أَطَافَ بِالِ بَيْتِ مُحَمَّدٍ نِسَاءٌ كَثِيرٌ يَشْكُونَ أَزْوَاجَهُنَّ لَيْسَ أُولَئِكَ بِخِيَارِكُمْ – رواه ابو

داود باشنَادٍ صَحِيحِ ، قَوْلُهُ ذَئِرْنَ هُوَ بذال مُعْجَمَةٍ مَفْتُوحَةٍ ثُمَّ هَمْزَةٍ مَكْسُورَةٍ ثُمَّ رَاء سَاكِنَةٍ ثُمَّ نُونٍ أَى اجْتَرَانَ وَقَوْلُهُ أطاف أي أحاط.

279. Iyās ibn Abd Allah (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: Slå inte Allahs slavinnor (kvinnorna). Umar (må Allah vara nöjd med honom) kom till Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, och sade: Kvinnorna har gått till angrepp mot sina män (visar högmod). Därefter gav han tillåtelse att slå dem. Då kom många kvinnor till Allahs sändebuds, må Allah välsigna honom och ge honom frid, familj och klagade över sina män. Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: Många kvinnor har kommit till Muhammeds familj och klagat över sina män. Dessa män är sannerligen inte de bästa människorna.

Imam Abu Dawud återberättade hadithen med en autentisk berättarkedja.

۲۸۰ – عَنْ عَبْدِ اللَّهُ بْنِ عَمْرِو بْنِ الْعَاصِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا أَنْ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ الدُّنْيَا مَتَاعٌ وَخَيْرُ مَتَاعِهَا الْمَرْأَةُ الصَّالِحَةُ – رواه مسلم .

২৮০. Abdullah ibn Amr (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Hela världen är en tillgång, och världens bästa tillgång är en rättfärdig hustru.

Imam Muslim återberättade denna hadith.

Avsnitt 35 – Hustruns skyldigheter gentemot maken

Hustruns skyldigheter gentemot maken.

قَالَ اللهُ تَعَالَى : الرِّجَالُ قَوَّامُونَ عَلَى النِّسَاءِ بِمَا فَضْلَ اللَّهُ بَعْضَهُمْ عَلَى بَعْضٍ وبِمَا أَنْفَقُوا مِنْ أَمْوَالِهِمْ فَالصَّالِحَاتُ قَانِتَاتٌ حَافِظَاتٌ لِلْغَيْبِ بِمَا حَفِظَ اللَّهُ .

Den Allsmäktige Allah säger:

“Männen är kvinnornas ansvariga, eftersom Allah har gett den ene företräde framför den andre och dessutom eftersom männen spenderar av sina tillgångar. Därför är rättfärdiga kvinnor lydiga och skyddar, i männens frånvaro, sina rättigheter under Allahs beskydd. (Sura an-Nisa: 34)

وأما الْأَحَادِيثُ فَمِنْهَا حَدِيثُ عَمْرِو بْنِ الْأَحْوَصِ السَّابِقُ فِي الْبَابِ قَبْلَهُ : ۲۸۱ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّم إِذَا دَعَا الرَّجُلُ امْرَأَتَهُ إِلَى فِرَاشِهِ فَلَمْ تَأْتِهِ فَبَاتَ غَضْبَانَ عَلَيْهَا

لَعَنَتْهَا الْمَلَائِكَةُ حَتَّى تُصْبِحَ متفق عليه. وفي رِوَايَةٍ لَهُمَا إِذَا بَاتَتِ الْمَرْأَةُ هَاجِرَةٌ فراش زَوْجِهَا لَعَنَتْهَا الْمَلَائِكَةُ حَتَّى تُصْبِحَ، وَفِي رِوَايَةٍ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَالَّذِي نَفْسِي بِيَدِهِ مَا مِنْ رُجُلٍ يَدْعُو إِمْرَأَتَهُ

إِلَى فِرَاشِهَا فَتَأْبَى عَلَيْهِ الأَ كَانَ الَّذِي فِي السَّمَاءِ سَاخِطًا عَلَيْهَا حَتَّى يَرْضَى عَنْهَا

281. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: När en man kallar på sin hustru till sin bädd men hon inte kommer, så att maken tillbringar natten missnöjd med henne, fortsätter änglarna att förbanna henne ända till morgonen.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

I en annan återberättelse från dem båda sägs det: När en kvinna tillbringar natten genom att lämna sin makes bädd, fortsätter änglarna att förbanna henne ända till morgonen. I en annan återberättelse sägs det att Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Vid Den vars hand mitt liv är! När en man kallar på sin hustru till sin bädd och hon vägrar, förblir Han som är i himlen missnöjd med henne tills hennes make blir nöjd med henne.

۲۸۲ – وَعَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَيْضًا أَنْ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ لَا يَحِلُّ لِلْمَرْأَةِ أَنْ تَصُومَ وَزَوْجُهَا شَاهِدٌ إِلَّا بِإِذْنِهِ وَلَا تَأْذَنَ فِي بَيْتِهِ الا باذنه متفق عليه وَهُذَا لَفْظُ الْبُخَارِيِّ .

282. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Det är inte tillåtet för en kvinna att fasta frivilligt utan sin makes tillstånd när han är närvarande i hemmet. Det är inte heller tillåtet för henne att utan hans tillstånd ge någon annan tillåtelse att komma in i hans hem.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith. Grundtexten är dock från Sahih al-Bukhari.

۲۸۳ – عَنِ ابْنِ عُمَرَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ كلكم راع وكُلُّكُمْ مَسْئُولٌ عَنْ رَعِيَّتِهِ وَالْأَمِيرُ رَاعٍ وَالرَّجُلُ رَاعٍ عَلَى أَهْلِ بَيْتِهِ والْمَرْأَةُ رَعِيَّةٌ عَلَى بَيْتِ زَوْجِهَا وَوَلَدِهِ فَكُلُّكُمْ رَاعٍ وَكُلُّكُمْ مَسْئُولٌ

عَنْ رَعِيَّتِهِ متفق عليه .

283. Återberättat från Ibn Umar (må Allah vara nöjd med honom). Profeten, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, sade: Var och en av er är ansvarig, och var och en av er kommer att tillfrågas om sitt ansvar. Amir eller härskare är ansvarig (även han måste avlägga en fullständig redogörelse för sitt ansvar). Mannen är ansvarig för sin familj, och hustrun är ansvarig för sin makes hem och barn. Därför är var och en av er ansvarig, och var och en av er kommer att tillfrågas om sitt ansvar.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen.

٢٨٤ – عَنْ أَبِي عَلِيَّ طَلْقٍ بْنِ عَلِيِّ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ إِذَا دَعَا الرَّجُلُ زَوْجَتَهُ لِحَاجَتِهِ فَلْتَأْتِهِ وَإِنْ كَانَتْ عَلَى التَّنُّورِ. رَوَاهُ التَّرْمِذِي وَالنِّسَائِي وَقَالَ التَّرْمِذِى حَدِيْثٌ حَسَنٌ صَحِيحٌ .

284. Återberättat från Abu Ali Tallaf ibn Ali (må Allah vara nöjd med honom). Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, sade: När maken kallar på sin hustru för något ärende, ska hon genast komma till honom, även om det finns bröd på spisen.

Imam at-Tirmidhi och Imam an-Nasa’i har återberättat hadithen. At-Tirmidhi sade att hadithen är hasan och sahih.

٢٨٥ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ لَوْ كنتُ أمرا احدا أنْ يَسْجُدَ لِأَحَدٍ لَأَمَرْتُ الْمَرْأَةَ أَنْ تَسْجُدَ لِزَوْجِهَا رَوَاهُ التَّرْمِذِي وَقَالَ حَدِيثٌ حَسَنٌ صَحِيحٌ.

285. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade:

Om jag hade befallt någon att falla ned i sujud inför någon annan, skulle jag ha befallt hustrun att falla ned i sujud inför sin make.

Imam at-Tirmidhi återberättade hadithen och sade: Hadithen är hasan och sahih.

٢٨٦ – عَنْ أَمِّ سَلَمَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهَا قَالَتْ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَيُّمَا امْرَأَةٍ مَاتَتْ وَزَوْجُهَا عَنْهَا رَاضِ دَخَلَتِ الْجَنَّةَ . رَوَاهُ التَّرْمِذِي وَقَالَ حَدِيثٌ حَسَنٌ .

286. Umm Salama (må Allah vara nöjd med henne) berättade. Hon sade: Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: Om en kvinna dör medan hennes make är nöjd med henne, kommer hon att träda in i paradiset.

Imam at-Tirmidhi återberättade hadithen och sade: Detta är en hasan-hadith.

۲۸۷ – عَنْ مُعَاذِ بْنِ جَبَلٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ لا تُؤْذِي امْرَأَةً زَوْجَهَا فِي الدُّنْيَا إِلَّا قَالَتْ زَوْجَتُهُ مِنَ الْحُورِ الْعَيْنِ لَا تُؤْذِيهِ قَاتَلَكَ اللهُ فَإِنَّمَا هُوَ عِنْدَكَ دَخِيلٌ يُوشِكُ أَنْ يُفَارِقَكَ الَيْنَا – رَوَاهُ

التَّرْمِذِى وَقَالَ حَدِيثٌ حَسَنٌ.

287. Återberättat av Mu’adh ibn Jabal (må Allah vara nöjd med honom). Profeten (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade: Varje gång en kvinna plågar sin make i denna värld säger den av de storögda hourierna i paradiset som ska bli hans hustru: ”O olyckliga kvinna, plåga honom inte. Må Allah förgöra dig! Han är endast din gäst. Snart kommer han att lämna dig och komma till oss.”

Imam at-Tirmidhi återberättade hadithen och sade: Detta är en hasan-hadith.

۲۸۸ – عَنْ أَسَامَةَ بْنِ زَيْدٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ مَا تَرَكْتُ بَعْدِى فِتْنَةٌ هِيَ أَضَرُّ عَلَى الرِّجَالِ مِنَ النِّسَاء – متفق عليه .

288. Återberättat av Usama ibn Zayd (må Allah vara nöjd med honom). Profeten (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade: Jag har inte lämnat efter mig någon mer skadlig prövning för män än kvinnor.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim återberättade hadithen.

Avsnitt 36 – Försörjning av familjemedlemmar

Försörjning av familjemedlemmar.

قَالَ اللَّهُ تَعَالَى : وَعَلَى الْمَوْلُودِ لَهُ رِزْقُهُنَّ وَكِسْوَتُهُنَّ بِالْمَعْرُوفِ .

Den Allsmäktige Allah säger:

“Barnets far ska på skäligt sätt sörja för mödrarnas försörjning.” (Sura al-Baqara: 233)

وَقَالَ تَعَالَى : لِيُنْفِقْ ذُو سَعَةٍ مِنْ سَعَتِهِ وَمَنْ قُدِرَ عَلَيْهِ رِزْقُهُ فَلْيُنْفِقْ مِمَّا آتَاهُ اللهُ لَا يُكَلِّفُ اللَّهُ نَفْسًا إِلَّا مَا أَتَاهَا

“Den välbärgade ska bära utgifterna efter sina tillgångar. Och den vars försörjning är begränsad ska spendera av det som Allah har gett honom. Allah ålägger ingen att spendera mer än vad Han har gett honom. Det är inte omöjligt att Allah efter knapphet skänker överflöd.” (Sura at-Talaq: 7)

وَقَالَ تَعَالَى : وَمَا أَنْفَقْتُمْ مِنْ شَيْءٍ فَهُوَ يُخْلِفُهُ.

Vad ni än spenderar kommer Han att ersätta det.” (Sura Saba: 39)

۲۸۹ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ دِيْنَارٌ انْفَقْتَهُ فِي سَبِيلِ اللَّهِ وَدِيْنَارٌ أَنْفَقْتَهُ فِي رَقَبَةٍ وَدِيْنَارٌ تَصَدِّقْتَ بِهِ على مشكين وَدِيْنَارٌ انْفَقْتَهُ عَلَى أَهْلِكَ أَعْظَمُهَا أَجْرًا الَّذِي أَنْفَقْتَهُ

عَلَى أَهْلِكَ. رواه مسلم.

289. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Du har spenderat en dinar på Allahs väg, en dinar för att frige en slav, skänkt en dinar till en behövande och spenderat en dinar på din familj och dina anhöriga. Av dessa dinarer är den som du spenderar på din egen familj den bästa vad gäller belöning.

Imam Muslim har återberättat hadithen.

۲۹۰ – عَنْ أَبِي عَبْدِ اللهِ وَيُقَالُ لَهُ أَبِي عَبْدِ الرَّحْمَنِ ثَوْبَانَ بْنِ بُجُدُدَ مَوْلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَفْضَلُ دِينَارٍ يُنْفِقُهُ الرَّجُلُ دِينَارٌ يُنْفِقُهُ عَلَى عِبَالِهِ وَدِيْنَارُ يُنْفِقُهُ عَلَى

دَابَّتِهِ فِي سَبِيلِ اللَّهِ وَدِيْنَارٌ يُنْفِقُهُ عَلَى أَصْحَابه في سبيل الله . رواه مسلم.

290. Det berättas från Abu ʿAbdullah eller Abu ʿAbur-Rahman, Thawban ibn Bujdud (må Allah vara nöjd med honom), som var Allahs sändebuds, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, frigivne slav. Han sade: Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Av de dinarer som en person spenderar är den bästa dinaren den som han spenderar på sin familj och sina anhöriga, den som han spenderar på sin häst som hålls för jihad på Allahs väg och den som han spenderar på sina följeslagare på Allahs väg.

Imam Muslim har återberättat hadithen.

۲۹۱ – عَنْ أُمِّ سَلَمَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَتْ قُلْتُ يَا رَسُولَ اللَّهِ هَلْ لِي أَجْرٌ فِي بَنِي أَبِي سَلَمَةَ أَنْ أَنْفِقَ عَلَيْهِمْ وَلَسْتُ بِتَارِكَتِهِمْ هُكَذَا وَهُكَذَ إِنَّمَا هُمْ بَنِي؟ فَقَالَ نَعَمْ لَكِ أَجْرُ مَا أَنْفَقْتِ عَلَيْهِمْ – متفق عليه.

219. Det berättas från Umm Salama (må Allah vara nöjd med henne). Hon sade: Jag frågade: ”Allahs sändebud, får jag belöning för det jag spenderar på Abu Salamas barn? Jag kan inte på något sätt överge dem, eftersom de också är mina barn.” Han sade: ”Ja, du får belöning för det försörjningsansvar du tar för dem.”

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen.

۲۹۲ – عَنْ سَعْدِ بْنِ أَبِي وَقَاصِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ فِي حَدِيثِهِ الطَّوِيلِ الَّذِي قَدَّمْنَاهُ فِي أَوَّلِ الْكِتَابِ فِي بَابِ النِّيَّةِ أَنْ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ لهُ وَإِنَّكَ لَنْ تُنْفِقَ نَفَقَةً تَبْتَغِي بِهَا وَجْهَ اللَّهِ إِلَّا أَجِرْتَ بِهَا حَتَّى مَا

تَجْعَلُ فِي فِي امْرَأَتِكَ – متفق عليه.

২৯২। Sa’d ibn Abi Waqqas (må Allah vara nöjd med honom) återberättade: Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade till honom: Vad du än spenderar för att uppnå Allahs välbehag kommer du att belönas för det, även den munsbit som du för till din hustrus mun.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen.

۲۹۳ – عَنْ أَبِي مَسْعُودٍ الْبَدْرِي رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ إِذَا أَنْفَقَ الرَّجُلُ عَلَى أَهْلِهِ نَفَقَةً يَحْتَسِبُهَا فَهِيَ لَهُ صَدَقَةٌ – متفق عليه.

২৯৩। Abu Mas’ud (må Allah vara nöjd med honom) återberättade: Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Det som en person spenderar på sin familj i hopp om belöning är för honom likvärdigt med sadaqa (välgörenhet).
Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen.

٢٩٤ – عَنْ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ عَمْرِو بْنِ الْعَاصِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صلى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ كَفَى بِالْمَرْءِ أَثِمًا أَنْ يُضَيِّعَ مَنْ يَقُوْتُ حَدِيثُ صَحِيحٌ روَاهُ أَبُو دَاوُدَ وَغَيْرُهُ وَرَوَاهُ مُسْلِمٌ فِي صَحِيحِهِ بِمَعْنَاهُ قَالَ كَفَى

بِالْمَرْءِ أَثْمًا أَنْ يَحْبِسَ عَمَّنْ يُمْلِكُ قُوْتَهُ

294. Abdullah ibn Amr (må Allah vara nöjd med honom) berättade att Allahs Sändebud, över honom vare Allahs frid och välsignelser, sade: Det räcker som synd för en person att förstöra försörjningen för den vars försörjning han ansvarar för.

Detta är en autentisk hadith, återberättad av imam Abu Dawud och andra.

Imam Muslim har också återberättat en hadith med samma innebörd. Han, det vill säga Profeten, sade: Det räcker som synd för en person att han undanhåller försörjningen för den vars försörjning han ansvarar för.

٢٩٥ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَنَّ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ مَا مِنْ يَوْمِ يُصْبِحُ الْعِبَادُ فِيهِ إِلا مَلَكَان يَنزِلَانِ فَيَقُولُ أَحَدُهُمَا اللَّهُمَّ أَعْطِ مُنْفِقًا خَلَفًا وَيَقُولُ الْآخَرُ اللَّهُمَّ أَعْطَ مُمْسكًا تَلَفًا – متفق عليه .

295. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade att Profeten, över honom vare Allahs frid och välsignelser, sade: Varje morgon när tjänaren vaknar stiger två änglar ner. Den ene säger: O Allah, ge den som spenderar en ersättning! Och den andre säger: O Allah, förgör den snåles rikedom!

Imam al-Bukhari och imam Muslim har återberättat denna hadith.

٢٩٦ – وَعَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ الْبَدُ الْعُلْيَا خَيْرٌ مِّنَ الْيَدِ السفلي وابْدَأَ بِمَنْ تَعُولُ وَخَيْرُ الصَّدَقَةِ مَا كَانَ عَنْ ظَهْرِ عَنِّى وَمَنْ يَسْتَعْفِفْ يُعِفُهُ اللَّهُ وَمَنْ يَسْتَغْنِ يُغْنِه الله – رواه البخاري .

296. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Den övre handen är bättre än den undre [det vill säga givaren är bättre än den som tar emot gåvan]. Börja ge till dem som är beroende av dig. Den bästa gåvan är den som ges efter att man har bevarat ekonomiskt överflöd [det vill säga att man ger av det som återstår efter att man har försörjt sin familj]. Den som vill vara ren och avhållsam får av Allah förmågan att vara ren och avhållsam. Den som vill vara självförsörjande gör Allah självförsörjande.

Imam al-Bukhari har återberättat hadithen.

Avsnitt 37 – Att spendera det bästa och käraste för Allahs sak

Att spendera det bästa och käraste för Allahs sak.

قَالَ اللهُ تَعَالَى : لَنْ تَنَالُوا الْبِرَّ حَتَّى تُنْفِقُوا مِمَّا تُحِبُّونَ .

Den Allsmäktige Allah säger:

”Ni kommer inte att uppnå godhet förrän ni spenderar av det som ni älskar och värdesätter. Och vad ni än spenderar är Allah fullt medveten om det.” (Sura Āl ʿImrān: 92)

وَقَالَ تَعَالَى : يَأَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا أَنْفِقُوا مِنْ طَيِّبَاتِ مَا كَسَبْتُمْ وَمِمَّا أَخْرَجْنَا لَكُمْ مِنَ الْأَرْضِ وَلَا تَيَمِّمُوا الْخَبِيثَ مِنْهُ تُنْفِقُونَ .

“O ni som tror! Ge i Allahs väg av det bästa av det ni har förvärvat och av det Vi har låtit växa fram åt er ur jorden. Välj inte ut det sämsta för att ge bort i Allahs väg.⁣” (Sura al-Baqara: 267)

۲۹۷ – عَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ كَانَ أَبُو طَلْحَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَكْثَرَ الْأَنْصَارِ بِالْمَدِينَةِ مَالاً مِنْ نَخْلِ وَكَانَ أَحَبُّ أَمْوَالِهِ إِلَيْهِ بَيْرَحَاءُ وَكَانَتْ مستقبلة المسجد وَكَانَ رَسُولُ الله صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَدْخُلُهَا وَيَشْرَبُ مِنْ

مَاء فِيهَا طَيِّبٍ قَالَ أَنَسٌ فَلَمَّا نَزَلَتْ هُذِهِ الْآيَةُ لَنْ تَنَالُوا الْبِرَّ حَتَّى تُنْفِقُوا مِمَّا تُحِبُّونَ قَامَ أَبُو طَلْعَةَ إِلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ يَا رَسُولَ اللَّهِ إِنَّ اللَّهَ تَعَالَى انْزَلَ عَلَيْكَ لَنْ تَنَالُوا الْبِرَّ حَتَّى تُنْفِقُوا مِمَّا تُحِبُّونَ

وَإِنْ أَحَبٌ مَالِي إِلَى بَيْرَ حَاءُ وَأَنَّهَا صَدَقَةً لِلَّهِ تَعَالَى أَرْجُو بِرْهَا وَذُخْرَهَا عِنْدَ اللَّهِ تَعَالَى فَضَعْهَا يَا رَسُولَ اللهِ حَيْثُ أَرَاكَ اللهُ فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بَحْ ذَلِكَ مَالَ رَابِحٌ ذَالِكَ مَالٌ رَابِحٌ وَقَدْ سَمِعْتُ مَا قُلْتَ وَإِنِّي

أَرَى أَنْ تَجْعَلَهَا فِي الْأَقْرِبَيْنَ فَقَالَ أَبُو طَلْحَةَ أَفْعَلُ يَا رَسُولَ اللَّهِ فَقَسْمَهَا أَبُو طَلْحَةَ فِي أَقَارِيهِ وبَنِي عَمِّهِ – متفق عليه. قَوْلُهُ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَالٌ رَابِحٌ رُوِيَ فِي الصحيحين رابع ورايح بِالْبَاءِ الْمُوَحْدَةِ وَبِالْيَاءِ الْمُثَنَّاةِ

أَيْ رَابِحٌ عَلَيْكَ نَفْعُهُ وَبَيْرَحَاءُ حَدِيقَةُ نَخْلِ وَرُوِيَ بِكَسْرِ الْبَاءِ وَفَتْحِهَا .

297. Anas (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Bland Medinas ansarer var Abu Talha (må Allah vara nöjd med honom) den rikaste, tack vare sina dadelträdgårdar. Av all sin egendom höll han trädgården som kallades ”Bairaha” kärast. Denna trädgård låg precis framför Profetens moské. Allahs sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) brukade gå dit och dricka trädgårdens söta vatten. Anas (må Allah vara nöjd med honom) sade: När denna vers uppenbarades: ”Ni kommer aldrig att uppnå godhet förrän ni ger bort det ni älskar och tycker om (i Allahs väg)” (Sura Aal-Imran: 92),

kom Abu Talha (må Allah vara nöjd med honom) till Allahs sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) och sade: O Allahs sändebud! Allah den Upphöjde har uppenbarat för dig: ”Ni kommer aldrig att uppnå godhet förrän ni ger bort det ni älskar (i Allahs väg).” Trädgården som kallas ”Bairaha” är den egendom jag älskar mest. Jag skänker den till Allah. Som ersättning hoppas jag på belöning och vedergällning från Allah. O Allahs sändebud! Använd den på det sätt Allah vill. Allahs sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade: Nåväl! Detta är verkligen en lönsam egendom. Jag har hört vad du sade. Jag anser att det är bäst att du ger den till dina närmaste släktingar. Abu Talha (må Allah vara nöjd med honom) sade: Det ska jag göra, o Allahs sändebud! Därefter fördelade Abu Talha trädgården mellan sina närmaste släktingar och kusiner.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

Avsnitt: 38 – Att beordra sina barn, sin familj och alla underställda och berörda att lyda Allah den Allsmäktige, förbjuda dem att trotsa Honom, lära dem artighet och gott uppförande samt hålla dem borta från förbjudna saker

Att beordra sina barn, sin familj och alla underställda och berörda att lyda Allah den Allsmäktige, förbjuda dem att trotsa Honom, lära dem artighet och gott uppförande samt hålla dem borta från förbjudna saker.

قَالَ اللهُ تَعَالَى : وَأَمر أَهْلَكَ بِالصَّلاةِ وَاصْطَبِرْ عَلَيْهَا .

Allah den Allsmäktige säger:

“Befall din familj att förrätta bönen och var själv uthållig i den.” (Sura Taha: 132)

وَقَالَ تَعَالَى : يَأَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا قُوا أَنْفُسَكُمْ وَأَهْلِيكُمْ نَارًا

“Troende! Rädda er själva och era familjer från Elden.” (Sura at-Tahrim: 6)

۲۹۸- عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنهُ قَالَ أَخَذَ الحَسَنُ بْنُ عَلِيِّ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا تَمْرَةٌ مِنْ تَشرِ الصَّدَقَةِ فَجَعَلَهَا فِي فِيهِ فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ كُنْ كَنْ إِرْمِ بِهَا أَمَا عَلِمْتَ إِنَّا لَا تَأْكُلُ الصَّدَقَةَ؟ متفق عليه

وَفِي رِوَايَةٍ أَنَّا لَا تَحِلُّ لَنَا الصَّدَقَةُ وَقَوْلُهُ كَنْ كَنْ يُقَالُ بِإِسْكَانِ الْخَاءِ وَيُقَالُ بِكَسْرِهَا مَعَ التَّنْوِينِ وَهِيَ كَلِمَةُ زَجْرٍ لِلصَّبِيِّ عَنِ الْمُسْتَقَذَرَاتِ وَكَانَ الْحَسَنُ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ صَبِيًّا .

298. Berättat av Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Hasan ibn Ali (må Allah vara nöjd med honom) tog upp en dadel från allmosans (zakātens) dadlar och stoppade den i munnen. Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade tillrättavisande: ”Kakh! Kakh! Lägg bort den. Vet du inte att vi inte äter allmosor?”

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen. I en annan återgivning står det: ”Allmosans gåvor är inte tillåtna för oss.” [Det är förbjudet för medlemmar av Profeten, må Allah välsigna honom och ge honom frid, att äta allmosor, zakāt och liknande.]

Ordförklaring: Imam al-Nawawi säger: کخ کخellerکخ کخuttrycket används när man tillrättavisar, varnar eller förebrår barn för något ogillat, till exempel när någon ger dem något ogillat säger vi på bengali: ”Duh! Khuh!” Hasan (må Allah vara nöjd med honom) var då fortfarande ung.

٢٩٩ – عَنْ أَبِي حَفْصِ عُمَرَ بْنِ أَبِي سَلَمَةَ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ عَبْدِ الْأَسَدِ رَبِيبِ رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ كُنْتُ غُلَامًا فِي حَجْرٍ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَكَانَتْ يَدِى تَطِيسُ فِي الصَّحْفَةِ فَقَالَ لِي رَسُولُ

اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَا غُلَامُ سَمَّ اللَّهَ تَعَالَى وَكُلْ بِيَمِينِكَ وَكُلُّ مِمَّا يَلِيْكَ فَمَا زَالَتْ تِلْكَ طعْمَتِي بَعْدُ . متفق عليه وتَطِيسُ تَدُورُ فِي نَوَاحِي الصَّحْفَةِ .

299. Berättat av Abu Hafs Umar ibn Abu Salama (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Jag var en pojke under Allahs sändebuds, må Allah välsigna honom och ge honom frid, omsorg [Han var son till Abdullah ibn Abd al-Asad, född i hans tidigare äktenskap med Allahs sändebuds hustru Umm Salama, må Allah vara nöjd med henne. Han växte upp i Profetens familj]. Min hand rörde sig åt olika håll över matskålen. Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade till mig: ”Min pojke! Nämn Allahs namn, ät med höger hand och ät av det som är närmast dig.” Sedan dess har jag alltid ätit på det sätt som han lärde mig.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٣٠٠- عَنِ ابْنِ عُمَرَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا قَالَ سَمِعْتُ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ كُلُّكُمْ رَاعٍ وَكُلُّكُمْ مَسْئُولٌ عَنْ رَعِيَّتِهِ الْإِمَامُ رَاعٍ وَمَسْئُولٌ عَنْ رعيته والرَّجُلُ راعٍ فِي أَهْلِهِ وَمَسْئُولٌ عَنْ رَعِيَّتِهِ وَالْمَرْأَةُ رَاعِيَةٌ فِي

بَيْتِ زَوْجِهَا وَمَسْئُولَةٌ عَنْ رَعِيَّتِهَا وَالْخَادِمُ رَاعٍ فِي مَالِ سَيِّدِهِ وَمَسْئُولٌ عَنْ رَعِيَّتِهِ فَكُلُّكُمْ راعٍ وَمَسْئُولٌ عَنْ رَعِيَّتِهِ – متفق عليه .

300. Det har berättats från Ibn Umar (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Jag hörde Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, säga: Var och en av er är ansvarig och var och en av er kommer att hållas ansvarig för sitt ansvar. Imamen är ansvarig. Han kommer att tillfrågas om sitt ansvar.

Mannen är ansvarig för sin familj. Han kommer att tillfrågas om sitt ansvar. Hustrun är ansvarig för sin makes hushåll. Hon kommer att hållas ansvarig för sitt ansvar. Tjänaren är ansvarig för sin husbondes egendom. Han kommer att tillfrågas om sitt ansvar. Därför är ni alla ansvariga, och var och en av er kommer att tillfrågas om sitt ansvar.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٣٠١- عَنْ عَمْرِو بْنِ شُعَيْبٍ عَنْ أَبِيهِ عَنْ جَدِهِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مُرُوا أَوْلادَكُمْ بِالصَّلَاةِ وَهُمْ أَبْنَاءُ سَبْعِ سِنِينَ وَاضْرِبُوهُمْ عَلَيْهَا وَهُمْ أَبْنَاءُ عَشْرٍ وَفَرِّقُوا بَيْنَهُمْ فِي الْمَضَاجِعِ حَدِيْثٌ

حَسَنٌ رَوَاهُ أَبُو دَاوُدَ بِاشْنَادٍ حَسَن .

301. Återberättat från ʿAmr ibn Shuʿayb genom hans far och farfar. Han sade: Allahs sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade: ”Befall era barn att be när de fyller sju år. När de fyller tio år, om de fortfarande inte har vant sig vid att be, ska ni aga dem för bönen och skilja deras bäddar åt.
Detta är en hasan-hadith. Imam Abu Dawud återberättade hadithen med en god berättarkedja.”

٣٠٢ – عَنْ أَبِي ثُرَيَّةَ سَبْرَةَ بْنِ مَعْبَدِ الْجُهَنِي رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ عَلِمُوا الصَّبِيُّ الصَّلاةَ لِسَبْعِ سِنِينَ وَاضْرِبُوهُ عَلَيْهَا ابْنَ عَشْرِ سِنِينَ – حَدِيثٌ حَسَنٌ رَوَاهُ أَبُو دَاوُدَ وَالتَّرْمِذِي وَقَالَ

حَدِيثٌ حَسَنٌ وَلَفْظُ أَبِي داود مُرُوا الصَّبِيِّ بِالصَّلاةِ إِذَا بَلَغَ سَبْعَ سِنِينَ .

302. Återberättat från Abu Surayya Sabra ibn Maʿbad al-Juhani, må Allah vara nöjd med honom. Han sade: Allahs sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara över honom, sade: ”Lär barnet att be redan vid sju års ålder, och vid tio års ålder ska ni slå det om det inte ber.”

Detta är en hasan-hadith. Imam Abu Dawud och Imam al-Tirmidhi återberättade hadithen.

Abu Dawuds ordalydelse är följande: När barnet fyller sju år, beordra det att be.

Avsnitt 39 – Grannens rättigheter och vikten av att upprätthålla goda relationer med honom

Grannens rättigheter och vikten av att upprätthålla goda relationer med honom.

قَالَ اللهُ تَعَالَى : وَاعْبُدُوا اللهَ وَلَا تُشْرِكُوا بِهِ شَيْئًا وَبِالْوَالِدَيْنِ إِحْسَانًا وَبِذِي الْقُرْبَى وَالْيَتَامَى وَالْمَسَاكِينِ وَالْجَارِ ذِي الْقُرْبَى وَالْجَارِ الْجُنُبِ وَالصَّاحِبِ بِالْجَنبِ وابن السبيلِ وَمَا مَلَكَتْ أَيْمَانُكُمْ ……

Den Allsmäktige Allah säger:

“Tillbe Allah och sätt ingen vid Hans sida; behandla era föräldrar väl; visa också godhet mot nära släktingar, föräldralösa och behövande, mot den nära grannen och den avlägsna grannen, mot färdkamraten [det ursprungliga uttrycket för färdkamrat är ”waṣ-ṣāḥibi bil-ǧanb”. Det kan betyda en vän som bor tillsammans med en, någon som tillfälligt följer en vid någon plats eller tid, eller en följeslagare som går tillsammans med en på vägen när man går till marknaden och liknande], mot vägfarare samt mot de slavinnor och slavar som står under er myndighet. Allah tycker aldrig om den som är högmodig och inbillar sig vara stor och därför är förblindad av självbelåtenhet.” (Sura an-Nisāʾ: 36)

٣٠٣ – عَنِ ابْنِ عُمَرَ وَعَائِشَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا قَالَا قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَا زَالَ جِبْرِيلُ يُوصِينِي بِالْجَارِ حَتَّى ظَنَنْتُ أَنَّهُ سَيُورَثُهُ – متفق عليه.

303. Ibn Umar och Aisha, må Allah vara nöjd med dem, återberättade. De sade båda: Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”Jibril, må frid vara med honom, kom och fortsatte att uppmana mig att ta väl hand om grannen, tills jag började tro att han kanske skulle göra grannen till arvinge.”

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٣٠٤ – عَنْ أَبِي ذَرٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَا آبًا ذَرٍ إِذَا طَبَخْتَ مَرَقَةٌ فَأَكْثِرُ مَا مَهَا وَتَعَاهَدْ حِيْرَانَكَ رَوَاهُ مُسْلِمُ وَفِي رِوَايَةٍ لَهُ عَنْ أَبِي ذَرٍ قَالَ إِنَّ خَلِيلِى صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَوْصَانِي إِذَا

طَبَخْتَ مَرَقًا فَأَكْثِرْ مَاءَهُ ثُمَّ انْظُرْ أَهْلَ بَيْتِ مِنْ حِيْرَانِكَ فَأَصْبِهُمْ مِنْهَا بِمَعْرُوفَ.

304. Abu Dharr, må Allah vara nöjd med honom, berättade. Han sade: Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”Abu Dharr! När du tillagar gryta, tillsätt lite extra vatten så att såsen blir mer riklig, och ge din granne därav.”

Imam Muslim återberättade denna hadith. I en annan återberättelse av honom säger Abu Dharr: ”Min vän, den store profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, gav mig rådet: När du tillagar gryta, tillsätt extra vatten. Gå sedan och se till hur det står till i din grannes hushåll och ge dem rikligt av denna gryta.”

٣٠٥ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنَّ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ وَاللَّهِ لا يُؤْمِنُ وَاللَّهِ لَا يُؤْمِنُ وَاللَّهِ لَا يُؤْمِنُ قِيلَ مَنْ يَا رَسُولَ اللَّهِ ؟ قَالَ الَّذِي لَا يَأْمَنُ جَارَهُ بَوَائِقَهُ مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ وَفِي رِوَايَةٍ لِمُسْلِمِ لَا يَدْخُلُ الْجَنَّةَ مَنْ

لَا يَأْمَنُ جَارُهُ بوَائِقَهُ الْبَوَائِقُ الْغَوَائِلُ والسُّرُورُ .

305. Abu Hurayra, må Allah vara nöjd med honom, berättade. Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”Vid Allah! Han är inte troende. Vid Allah! Han är inte troende. Vid Allah! Han är inte troende.” Man frågade: ”Allahs sändebud, vem är det?” Han sade: ”Den vars granne inte är trygg från hans skada.”

Imam al-Bukhari och Imam Muslim återberättade denna hadith. I en annan återberättelse av Muslim står det: ”Den vars granne inte är trygg från hans skada kommer inte att träda in i paradiset.” Ordförklaring: البوائقbedräglig eller ond.

٣٠٦- وَعَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَا نِسَاءَ الْمُسْلِمَاتِ لَا تَحْقِرَنَّ جَارَةً لِجَارَتِهَا وَلَوْ فِرْسِنَ شَاءَ متفق عليه .

306. Abu Hurayra, må Allah vara nöjd med honom, berättade. Han sade: Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”O muslimska kvinnor! Ingen granne ska förakta en annan granne, även om hon bara skickar henne en getklöv som gåva.”

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٣٠٧- وَعَنْهُ أَنْ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ لَا يَمْنَعُ جَارُ جَارَهُ أَنْ يُغْرِزَ خَشَبَةٌ فِي جِدَارِهِ ثُمَّ يَقُولُ أَبُو هُرَيْرَةَ مَا لِي أَرَاكُمْ عَنْهَا مُعْرِضِينَ وَاللَّهِ لأَرْمِينَ بَيْنَ اكْتَافِكُمْ – متفق عليه . رُوِيَ خَشَبَهُ بِالْإِضَافَةِ وَالْجَمْعِ

وَرُوِيَ خَشَبَةٌ بِالتَّنْوِيْنِ عَلَى الْإِفْرَادِ وَقَوْلُهُ مَا لِي أَرَاكُمْ عَنْهَا مُعْرِضِينَ يَعْنِي عَنْ هَذِهِ السَّنَّةِ .

307. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, sade: En granne ska inte hindra sin granne från att fästa en bjälke i hans vägg. Därefter brukade Abu Hurayra säga: Jag ser att ni vänder er bort från denna hadith. Vid Allahs ed! Jag ska verkligen offentliggöra denna hadith inför er.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٣٠٨- وَعَنْهُ أَنْ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ مَنْ كَانَ يُؤْمِنُ بِاللَّهِ وَالْيَوْمِ الْآخِرِ فَلَا يُؤْذِ جَارَهُ وَمَنْ كَانَ يُؤْمِنُ بِاللَّهِ وَالْيَوْمِ الْآخِرِ فَلْيُكْرِمْ ضَيْفَهُ وَمَنْ كَانَ يُؤْمِنُ بِاللَّهِ وَالْيَوْمِ الْآخِرِ فَلْيَقُلْ خَيْرًا أَوْ لِيَشْكُتْ – متفق عليه .

308. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, sade: Den som tror på Allah och den yttersta dagen ska inte skada sin granne. Den som tror på Allah och den yttersta dagen ska visa sin gäst gästfrihet. Den som tror på Allah och den yttersta dagen ska tala gott eller förbli tyst.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٣٠٩ – عَنْ أَبِي شُرَيْحِ الْخَزَاعِيِّ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَنَّ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ مَنْ كَانَ يُؤْمِنُ بِاللَّهِ وَالْيَوْمِ الْآخِرِ فَلْيُحْسِنَ إِلَى جَارِهِ وَمَنْ كَانَ يُؤْمِنُ بِاللَّهِ وَالْيَوْمِ الْآخِرِ فَلْيُكْرِمُ ضَيْفَهُ وَمَنْ كَانَ يُؤْمِنُ بِاللَّهِ وَالْيَوْمِ الْآخِرِ

فَلْيَقُلْ خَيْرًا أَوْ لِيَشكُتُ. رَوَاهُ مُسْلِمٌ بِهذا اللفظ وَرَوَى الْبُخَارِيُّ بَعْضَهُ .

309. Återberättat från Abu Shurayh al-Khuza’i (må Allah vara nöjd med honom). Profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) sade: Den som tror på Allah och den yttersta dagen ska behandla sin granne väl. Den som tror på Allah och den yttersta dagen ska visa sin gäst omsorg och gästfrihet. Den som tror på Allah och den yttersta dagen ska tala gott, annars ska han tiga.

Imam Muslim återberättade hadithen med de nämnda orden. Imam al-Bukhari återberättade också en del av denna hadith.

٣١٠ – عَنْ عَائِشَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهَا قَالَتْ قُلْتُ يَا رَسُولَ اللَّهِ إِنَّ لِي جَارَيْنِ قَالَى أَيْهِمَا أَهْدِي ؟ قَالَ إِلَى أَقْرَبِهِمَا مِنْكِ بَابًا – رواه البخاري .

310. Återberättat från Aisha (må Allah vara nöjd med henne). Hon sade: Jag sade: ”Allahs sändebud, jag har två grannar. Till vem av dem ska jag ge en gåva?” Han sade: ”Till den av dem vars hus ligger närmast ditt.”

Imam al-Bukhari återberättade hadithen.

۳۱۱ – عَنْ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ عُمَرَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ خَيْرُ الْأَصْحَابِ عِنْدَ اللَّهِ تَعَالَى خَيْرُهُمْ لِصَاحِبِهِ وَخَيْرُ الْخَيْرَانِ عِنْدَ اللَّهِ تَعَالَى خَيْرُهُمْ لِجَارِهِ – رَوَاهُ التَّرْمِذِي وَقَالَ حَدِيثٌ حَسَنٌ.

311. Det har berättats från Abdullah ibn Umar (må Allah vara nöjd med honom) att Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”Bland vänner är den bästa vännen inför Allah den som önskar sin vän det bästa (den som är bäst i sina vänners ögon är den bästa). Bland grannar är den bästa grannen inför Allah den som önskar sin granne det bästa (den som är den bästa grannen i grannarnas ögon är den bästa).”

Imam at-Tirmidhi återberättade hadithen och sade: ”Detta är en hasan-hadith.”

Avsnitt 40 – Att behandla föräldrarna väl och upprätthålla goda relationer med nära släktingar

Att behandla föräldrarna väl och upprätthålla goda relationer med nära släktingar.

قَالَ اللهُ تَعَالَى : وَاعْبُدُوا اللهَ وَلَا تُشْرِكُوا بِهِ شَيْئًا وَبِالْوَالِدَيْنِ إِحْسَانًا وَبَذِي الْقُرْبَى وَالْيَتَامَى وَالْمَسَاكِينِ وَالْجَارِ ذِي الْقُرْبَى وَالْجَارِ الْجُنُبِ وَالصَّاحِبِ بِالْجَنبِ وابنِ السَّبِيلِ وَمَا مَلَكَتْ أَيْمَانُكُمْ .

Den Allsmäktige Allah säger:

”Tillbe Allah och sätt ingen vid Hans sida, behandla föräldrarna väl och visa godhet mot nära släktingar, föräldralösa, behövande, nära grannar, avlägsna grannar, följeslagaren vid er sida, vägfararen och de slavar och tjänare som står under er myndighet.” (Sura an-Nisa: 36)

وَقَالَ تَعَالَى : وَاتَّقُوا اللَّهَ الَّذِي تَسَاءَلُونَ بِهِ وَالْأَرْحَامَ .

“Frukta Allah, i vars namn ni kräver era rättigheter av varandra, och akta er för att bryta släktbanden.” (Sura an-Nisāʾ: 1)

وَقَالَ تَعَالَى : وَالَّذِينَ يَصِلُونَ مَا أَمَرَ اللَّهِ بِهِ أَنْ يُوصَلَ الْآيَةَ .

“(De förståndiga är) de som upprätthåller de relationer som Allah har befallt dem att upprätthålla.” (Sura ar-Raʿd: 21)

وَقَالَ تَعَالَى : وَوَصَّيْنَا الْإِنْسَانَ بِوَالِدَيْهِ حُسْنًا.

“Vi har anbefallt människan att behandla sina föräldrar väl.” (Sura al-ʿAnkabūt: 8)

وَقَالَ تَعَالَى: وَقَضَى رَبُّكَ أَلا تَعْبُدُوا إِلَّا إِيَّاهُ وَبِالْوَالِدَيْنِ إِحْسَانًا إِمَّا يَبْلُغَنَّ عِنْدَكَ الْكِبَرَ أَحَدُهُمَا أَوْ كِلاهُمَا فَلَا تَقُلْ لَهُمَا أَن وَلَا تَنْهَرْهُمَا وَقُلْ لَهُمَا قَوْلاً كَرِيمًا ، وَاخْفِضْ لَهُمَا جَنَاحَ الذُّلِّ مِنَ الرَّحْمَةِ وَقُلْ رَبِّ ارْحَمْهُمَا كَمَا

رَبَّيَانِي صَغِيرًا.

“Din Herre har befallt att ni inte ska dyrka någon annan än Honom och att ni ska behandla era föräldrar väl. Om en av dem eller båda når hög ålder hos dig, ska du inte ens säga ‘usch’ till dem och inte heller tillrättavisa dem; utan tala vördnadsfullt till dem, sänk ödmjukt och respektfullt ödmjukhetens vinge inför dem och fortsätt att be: Min Herre, förbarma Dig över dem, liksom de tog hand om mig när jag var liten.” (Sura Banī Isrāʾīl 4:23, 24)

وَقَالَ تَعَالَى: وَوَصَّيْنَا الْإِنْسَانَ بِوَالِدَيْهِ حَمَلَتْهُ أُمُّهُ وَهْنًا عَلَى وَهْنٍ وَفِصَالُهُ فِي عَامَيْنِ أَنِ اشْكُرْ لِي وَلِوَالِدَيْكَ .

Den Allsmäktige Allah säger:

”Vi har ålagt människan att förstå sina föräldrars rättigheter. Hans mor bar honom i sin livmoder under svårigheter och svaghet och ammade honom därefter i två hela år [Enligt imam ash-Shāfiʿī, imam Ahmad, imam Abū Yūsuf och imam Muhammad är amningsperioden för ett barn två år. Om ett barn under denna period ammas av en annan kvinna, träder det amningsrelaterade äktenskapsförbudet, hurmat, i kraft. Det innebär att denna kvinna blir barnets amningsmor och att äktenskap med hennes barn och barnbarn blir förbjudet. Om barnet däremot ammas efter denna period träder hurmat inte i kraft. Även imam Mālik har återgett en sådan uppfattning. Enligt imam Abū Hanīfa är amningsperioden emellertid två och ett halvt år. Han säger vidare att om barnet under två år eller tidigare slutar amma och börjar förlita sig på annan föda, så gäller inga särskilda bestämmelser om det därefter ammas av någon kvinna]. Var därför tacksam mot Mig och mot dina föräldrar.” (Sura Luqmān: 14)

۳۱۲- عَنْ أَبِي عَبْدِ الرَّحْمَنِ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ مَسْعُودٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ سَأَلْتُ اللهِ ؟ قَالَ الصَّلَاةُ عَلَى وَقْتِهَا النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَيُّ الْعَمَلِ أَحَبُّ إِلى الله ؟ قُلْتُ ثُمَّ أَيُّ؟ قَالَ بِرُّ الْوَالِدَيْنِ قُلْتُ ثُمَّ أَيُّ ؟ قَالَ الْجِهَادُ

فِي سَبِيلِ اللهِ – متفق عليه.

312. Det har återberättats från ʿAbdullāh ibn Masʿūd (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Jag frågade Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom: ”Vilken handling är mest älskad av den Allsmäktige Allah?” Han svarade: ”Att förrätta bönen i rätt tid.” Jag frågade åter: ”Och därefter vilken?” Han svarade: ”Att behandla sina föräldrar väl.” Jag frågade ännu en gång: ”Och därefter vilken?” Han svarade: ”Att kämpa på Allahs väg.”

Imam al-Bukhārī och imam Muslim har återberättat denna hadith.

٣١٣- عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لا يجزى ولد والدا الا أن يُجدَهُ مَمْلُوكًا فَيَشْتَرِيَهُ فَيُعْتَقَهُ – رواه مسلم .

313. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: Inget barn kan återgälda sin far. Men om han finner honom som slav, köper honom och frigör honom, har han i viss mån återgäldat honom.

Imam Muslim har återberättat hadithen.

٣١٤ – وَعَنْهُ أَيْضًا رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنْ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ مَنْ كَانَ يُؤْمِنُ بِاللَّهِ وَالْيَوْمِ الْآخِرِ فَلْيُكْرِمْ ضَيْفَهُ وَمَنْ كَانَ يُؤْمِنُ بِاللَّهِ وَالْيَوْمِ الْآخِرِ فَلْيَصِلُ رَحِمَهُ وَمَنْ كَانَ يُؤْمِنُ بِاللَّهِ وَالْيَوْمِ الْآخِرِ فَلْيَقُلْ خَيْرًا أَوْ

لِيَعْمُتُ متفق عليه.

314. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: Den som tror på Allah och den yttersta dagen ska hedra sin gäst. Den som tror på Allah och den yttersta dagen ska upprätthålla släktbanden. Den som tror på Allah och den yttersta dagen ska tala gott eller tiga.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen.

٣١٥ – وَعَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِنَّ اللَّهَ تَعَالَى خَلَقَ الخلقَ حَتَّى إِذَا فَرَغَ مِنْهُمْ قَامَتِ الرَّحِمُ فَقَالَتْ هَذَا مَقَامُ الْعَائِدِ بِكَ مِنَ الْقَطِيعَةِ قَالَ نَعَمُ أَمَا تَرْضَيْنَ أَن أَصِلَ مَنْ وَصَلَكَ وَاقْطَعَ مَنْ قَطَعَكَ؟

قَالَتْ بَلَى قَالَ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ اقْرَمُوا إِنْ شِئْتُمْ فَهَلْ فذلك لك ثُمَّ قَالَ رَسُولُ الله صَلَّى ا عَسَبْتُمْ إِنْ تَوَلَّيْتُمْ أَنْ تُفْسِدُوا فِي الْأَرْضِ وَتُقَطِعُوا أَرْحَامَكُمْ أُولَئِكَ الَّذِينَ لَعَنَهُمُ اللهُ فَأَصَمْهُمْ وَأَعْمَى أَبْصَارَهُمْ) . مُتَّفَقٌ

عَلَيْهِ وَفِي رِوَايَةٍ لِلْبُخَارِي فَقَالَ اللهُ تَعَالَى مَنْ وَصَلَكَ وَصَلْتُهُ وَمَنْ قَطَعَكَ قَطَعْتُهُ

115. Återberättat av Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs Sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: När Allah den Allsmäktige hade fullbordat skapelsen av Sina skapelser och hade dragit sig tillbaka från dem, reste sig rahim (släktskapsbandet) och sade: ”Är detta platsen för den som söker skydd hos Dig från att bryta släktskapsbanden?” Han sade: ”Ja.” Han sade: ”Skulle du vara nöjd med att Jag visar nåd mot den som upprätthåller dig och bryter med den som bryter med dig?” Rahim sade: ”Ja, jag är nöjd.” Allah sade: ”Detta är din plats.” Därefter sade Allahs Sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, till följeslagarna: ”Om ni vill förbli ståndaktiga, recitera då denna vers: ’Men om ni får makt, kommer ni då kanske att sprida fördärv på jorden och bryta era släktband? Det är sådana som Allah har förbannat och gjort blinda och döva.’” (Sura Muhammad: 22–23) (I islam är det helt förbjudet att bryta banden med nära släktingar.)

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen. I en annan återberättelse av al-Bukhari står det: Allah den Allsmäktige säger: ”Jag visar nåd mot den som upprätthåller dig och bryter med den som bryter med dig.”

٣١٦ – وَعَنْهُ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ جَاءَ رَجُلٌ إِلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ يَا رَسُولَ اللهِ مَنْ أَحَقُّ النَّاسِ بِحُسْنِ صَحَابَتِي؟ قَالَ أُمُّكَ قَالَ ثُمَّ مَنْ ؟ قَالَ أَمُّكَ قَالَ ثُمَّ مَنْ ؟ قَالَ أَمُّكَ قَالَ ثُمَّ مَنْ ؟ قَالَ أَبُوكَ –

مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ وَفِي رِوَايَةٍ يَا رَسُولَ اللهِ مَنْ أَحَقُّ بِحُسْنِ الصُّحْبَةِ؟ قَالَ أُمُّكَ ثُمَّ أُمُّكَ ثُمَّ أُمُّكَ ثُمَّ أَبَاكَ ثُمَّ أَدْنَاكَ أَدْنَاكَ . وَالصَّحَابَةُ بِمَعْنَى الصُّحْبَةِ وَقَوْلُهُ ثُمَّ أَبَاكَ هَكَذَا هُوَ مَنْصُوبُ بِفِعْلِ مَحْذُوفَ أَى ثُمَّ بِرِّ أَبَاكَ وَفِي رِوَايَةٍ ثُمَّ

أَبُوكَ وَهُذَا وَاضِحُ .

316. Återberättat av Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: En man kom till Allahs Sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, och sade: ”Allahs Sändebud! Vem har störst rätt till min goda behandling och mitt goda sällskap?” Han sade: ”Din mor.” Han frågade: ”Vem därefter?” Han sade: ”Din mor.” Han frågade: ”Vem därefter?” Han sade: ”Din mor.” Han frågade: ”Vem därefter?” Han sade: ”Din far.” Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen. I en annan återberättelse står det: ”Allahs Sändebud! Vem har störst rätt till min goda behandling och mitt goda sällskap?” Han sade: ”Din mor, därefter din mor, därefter din mor, därefter din far, därefter din närmaste släkting, därefter din närmaste släkting. I en annan återberättelse står det attثم بر i stället för ثُمَّ أبوك står det.

۳۱۷- وَعَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ رَغِمَ أَنْفُ ثُمَّ رَغِمَ أَنْفُ ثُمَّ رَغِمَ انْفُ مَنْ أَدْرَكَ أَبَوَيْهِ عِنْدَ الْكَبَرِ أَحَدَهُمَا أَوْ كِلاهُمَا فَلَمْ يَدْخُلِ الْجَنَّةَ – رواه مسلم.

৩১৭. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Må den vars näsa smutsas av stoft, må den vars näsa smutsas av stoft, må den vars näsa smutsas av stoft – den som finner båda sina föräldrar, eller en av dem, vid hög ålder men ändå inte lyckas komma till paradiset genom att tjäna dem.

Imam Muslim har återberättat denna hadith.

۳۱۸- وَعَنْهُ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنَّ رَجُلاً قَالَ يَا رَسُولَ اللَّهِ إِنَّ لِي قَرَابَةً أَصِلُهُمْ وَيَقْطَعُونِي وَأَحْسِنُ إِلَيْهِمْ وَيُسِيتُونَ إِلَى وَاحْلُمُ عَنْهُمْ وَيَجْهَلُوْنَ عَلَى فَقَالَ لَئِنْ كُنْتَ كَمَا قُلْتَ فَكَأَنَّمَا تُسِفُهُمُ الْمَل وَلَا يَزَالُ مَعَكَ مِنَ اللَّهِ ظَهِيرٌ

عَلَيْهِمْ مَا دمْتَ عَلَى ذَلِكَ – رواه مسلم . وَتُسِفُهُمْ بِضَمِّ النَّاءِ وَكَسْرِ السِّينِ الْمُهْمَلَةِ وَتَشْدِيدِ الْفَاءِ وَالْمَلُّ بِفَتْحِ الْمِيمِ وَتَشْدِيدِ اللَّامِ وَهُوَ الرِّمَادُ الْحَارُ أَيْ كَأَنَّمَا تُطْعِمُهُمُ الرِّمَادَ الْخَارُ وَهُوَ تَشْبِيَّةٌ لِمَا يَلْحَقُهُمْ مِنَ الْإِثْمِ بِمَا

يَلْحَقُ أَكِلَ الرِّمَادِ الْخَارِ مِنَ الْآلَمِ وَلَا شَيْ عَلَى هُذَا الْمُحْسِنِ إِلَيْهِمْ لَكِنْ يَنَالُهُمْ إِثْمٌ عَظِيمٌ بِتَقْصِيرِهِمْ فِي حَقَّهِ وَإِذْ خَالِهِمُ الْأَذَى عَلَيْهِ وَاللَّهُ أَعْلَمُ .

৩১৮. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade: En man sade: ”Allahs Sändebud, jag har släktingar som jag försöker upprätthålla goda relationer med, men de bryter kontakten med mig. Jag behandlar dem väl, men de behandlar mig illa. Jag bemöter dem med tålamod och klokhet, men de uppför sig ständigt dumt.” Profeten sade: ”Om det verkligen är så som du har sagt, då matar du dem med glödande aska. Så länge du håller fast vid det handlingssätt du har beskrivit kommer Allahs hjälp alltid att vara med dig.”

Imam Muslim har återberättat denna hadith. Imam al-Nawawi säger: I hadithen liknas glödande aska vid synd. Precis som den som äter glödande aska lider, kommer på samma sätt den syndige att möta sorg, lidande och straff. Men den rättfärdige kommer inte att drabbas av någon sådan svårighet. Tvärtom kommer hans motpart att lida för att ha orsakat honom smärta och berövat honom hans rättmätiga rätt.

۳۱۹- عَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ مَنْ أحَبُّ أَن يُبْسُطُ لَهُ فِي رِزْقِهِ وَيُنْسَأَ لَهُ فِي أَثَرِهِ فَلْيَصِلُ رَحِمَهُ مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ وَمَعْنَى يُنْسَأَ لَهُ فِي أَثَرِهِ أَنْ يُؤَخِّرَ لَهُ فِي أَجَلِهِ وَعُمْرِهِ .

319. Anas (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: ”Den som tycker om att få sin försörjning utökad och sin livslängd förlängd, låt honom bevara släktskapsbanden.
Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen.”

۳۲۰- وَعَنْهُ قَالَ كَانَ أَبُو طَلْحَةَ اكْثَرَ الْأَنْصَارِ بِالْمَدِينَةِ مَالَا مِنْ نَخْلٍ وَكَانَ احب أمواله اليه بَيْرَحَاءَ وَكَانَتْ مُسْتَقَبلَة الْمَسْجِد وَكَانَ رَسُولُ الله صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَدْخُلُهَا وَيَشْرَبُ مِنْ مَاءٍ فِيهَا طَيِّب فَلَمَّا نَزَلَتْ هَذِهِ الْآيَةُ

لَنْ تَنَالُوا الْبِرَّ حَتَّى تُنْفِقُوا مِمَّا تُحِبُّونَ قَامَ أَبُو طَلْحَةَ إِلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ يَا رَسُولَ اللَّهِ إِنَّ اللَّهَ تَبَارَكَ وَتَعَالَى يَقُولُ الَنْ تَنَالُوا الْبِرَّ حَتَّى تُنْفِقُوا مِمَّا تُحِبُّونَ وَإِنْ أَحَبُّ مَالِى إِلَى بَيْرَحَاءُ وَإِنَّهَا صَدَقَةً لِلَّهِ

تَعَالَى أَرْجُو بِرْهَا وَذُخْرَهَا عِنْدَ اللهِ فَضَعْهَا يَا رَسُولَ اللَّهِ حَيْثُ أَرَاكَ اللَّهُ فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بَحْ ذَلِكَ مَالٌ رَابِحٌ ذَلِكَ مَالٌ رَابِحٌ وَقَدْ سَمِعْتُ مَا قُلْتَ واني أرى أَنْ تَجْعَلَهَا فِي الْأَقْرَبِينَ فَقَالَ أَبُو طَلْحَةَ افْعَلُ يَا

رَسُولَ اللَّهِ فَقَسْمَهَا أبو طلحةَ فِي أَقَارِبِهِ وَبَنِي عَمِّهِ . مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ وَسَبَقَ بَيَانُ الْفَاظِهِ فِي بَابِ الْأَنْفَاقِ مِمَّا يُحِبُّ .

320. Anas (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Han sade: Abu Talha (må Allah vara nöjd med honom), som ägde en förmögen dadelträdgård, var den rikaste personen bland Medinas ansarer. Av all sin egendom älskade han trädgården som kallades Bayruha mest. Trädgården låg precis framför Profetens moské. Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) brukade gå in i trädgården och dricka det söta vatten som fanns där. När denna vers uppenbarades: ”Ni kommer aldrig att uppnå godhet förrän ni ger bort av det ni älskar och föredrar (på Allahs väg)” (Sura Âl ʿImrân: 92), kom Abu Talha (må Allah vara nöjd med honom) till Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) och sade: ”O Allahs Sändebud! Allah den Upphöjde har uppenbarat för dig: ’Ni kommer aldrig att uppnå godhet förrän ni ger bort av det ni älskar (på Allahs väg).’ Trädgården Bayruha är den egendom jag älskar allra mest. Jag skänker den som sadaqa för Allahs skull. Genom detta hoppas jag på belöning och gottgörelse från Allah. O Allahs Sändebud! Använd den på det sätt som behagar Allah.” Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: ”Bra, bra! Detta är verkligen en lönsam egendom. Jag har hört vad du sade. Jag anser att det är lämpligast att du ger den till dina nära släktingar.” Abu Talha (må Allah vara nöjd med honom) sade: ”Det ska jag göra, o Allahs Sändebud!” Därefter fördelade Abu Talha (må Allah vara nöjd med honom) trädgården bland sina nära släktingar och kusiner.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen.

۳۲۱- عَنْ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ عَمْرِو بْنِ الْعَاصِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا قَالَ أَقْبَلَ رَجُلٌ إِلَى نَبِيِّ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ أَبَا بِعَكَ عَلَى الْهِجْرَةِ وَالْجِهَادِ ابْتَغِي الْأَجْرَ مِنَ اللَّهِ تَعَالَى قَالَ فَهَلْ لَكَ مِنْ وَالِدَيْكَ أَحَدٌ حَيٍّ؟ قَالَ نَعَمْ بَلْ

كِلاهُمَا قَالَ فَتَبْتَغِي الْأَجْرَ مِنَ اللهِ تَعَالَى ؟ قَالَ نَعَمْ قَالَ فَارْجِعُ إِلَى وَالِدَيْكَ فَأَحْسِنُ صُحْبَتَهُمَا – مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ وَهُذَا لَفْظُ مُسْلِم وَفِي رِوَايَةٍ لَهُمَا جَاءَ رَجُلٌ فَاسْتَأْذَنَهُ فِي الْجِهَادِ فَقَالَ أَحَى وَالِدَاكَ ؟ قَالَ نَعَمْ قَالَ فَفِيْهِمَا

فَجَاهِدٌ .

321. Det har berättats av Abdullah ibn Amr (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: En man kom till Profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) och sade: ”Jag vill avlägga trohetseden till dig för att göra jihad och utvandra, och jag hoppas på belöning från Allah den Upphöjde.” Han sade: ”Är någon av dina föräldrar fortfarande vid liv?” Mannen svarade: ”Ja, båda två lever.” Han sade: ”Hoppas du trots detta på belöning från Allah?” Han svarade: ”Ja.” Han sade: ”Gå då tillbaka till dina föräldrar och lev väl tillsammans med dem.”

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

I en annan återberättelse från dem står det: En man kom och bad Profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) om tillstånd att delta i jihad. Han sade: ”Är dina föräldrar vid liv?” Mannen svarade: ”Ja.” Han sade: ”Ansträng dig då för att göra dem nöjda.”

۳۲۲- وَعَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ لَيْسَ الْوَاصِلُ بِالْمُكَافِي وَلَكِنَّ الْوَاصِلَ الَّذِي إِذَا قَطَعَتْ رَحِمُهُ وَصَلَهَا . رَوَاهُ الْبُخَارِي وَقَطَعَتْ بِفَتْحِ الْقَافِ وَالطَّاءِ وَرَحِمُهُ مَرْفُوعُ .

322. Det har berättats av Abdullah ibn Amr (må Allah vara nöjd med honom). Profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) sade: ”Den som upprätthåller släktband är inte den som endast återgäldar god behandling med god behandling. Den som verkligen upprätthåller släktband är den som återupprättar kontakten efter att den har brutits.”

Imam al-Bukhari har återberättat denna hadith.

٣٢٣- عَنْ عَائِشَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَتْ قَالَ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ الرَّحِمُ مُعَلَّقَةُ بِالْعَرْشِ تَقُولُ مَنْ وَصَلَنِي وَصَلَهُ اللهُ وَمَنْ قَطَعَنِي قَطْعَهُ اللَّهُ مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ.

৩২৩. Återberättat från Aisha (må Allah vara nöjd med henne). Hon sade: Allahs sändebud ﷺ sade: ”Rahim” (släktskapsbanden) hänger vid Tronen. Den säger, likt en åkallan: Den som upprätthåller mig, honom ska Allah upprätthålla, och den som bryter mig, honom ska Allah bryta.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٣٢٤- عَنْ أُمِّ الْمُؤْمِنِينَ مَيْمُونَةَ بِنْتِ الْحَارِثِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهَا أَنَّهَا أَعْتَقَتْ وَلِيدَةٌ وَلَمْ تَسْتَأْذِنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَلَمَّا كَانَ يَوْمُهَا الَّذِي يَدُورُ عَلَيْهَا فِيهِ قَالَتْ أَشَعَرْتَ يَا رَسُولَ اللهِ إِنِّي أَعْتَقْتُ وَلِيْدَنِي؟ قَالَ أَوْ

فَعَلْت ؟ قَالَتْ نَعَمْ قَالَ أَمَا إِنَّكَ لَوْ أَعْطَيْتِهَا أَخْوَالَكَ كَانَ أعظم الأجرك – متفق عليه .

৩২৪. Återberättat från de troendes moder Maymuna bint al-Harith (må Allah vara nöjd med henne). Hon frigav en slavinna, men bad inte Profeten ﷺ om tillstånd. Den dag då han enligt turordningen besökte hennes hem sade hon: ”O Allahs sändebud! Vet du att jag har frigett min slavinna?” Han sade: ”Har du frigett henne?” Hon svarade: ”Ja.” Profeten ﷺ sade: ”Om du hade gett denna slavinna till dina morbröder, skulle du ha fått en ännu större belöning.”

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٣٢٥ – عَنْ أَسْمَاءَ بِنْتِ أَبِي بَكْرِ الصِّدِّيقِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا قَالَتْ قَدِمَتْ عَلَى أُمِّي وَهِيَ مُشْرِكَةً فِي عَهْدِ رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَاسْتَفْتَيْتُ رَسُوْلَ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قُلْتُ قَدِمَتْ عَلَى أُمِّي وَهِيَ

رَاغِبَةً أَفَاصِلُ أُمِّي ؟ قَالَ نَعَمْ صلى أمك – متفق عليه. وَقَوْلُهَا رَاغِبَةً أَنْ طَامِعَةً فِيْمَا عِنْدِي تَسْأَلْنِي شَيْئًا قَبْلَ كَانَتْ أُمِّهَا مِنَ النَّسَبِ وَقِيلَ مِنَ الرَّضَاعَةِ وَالصَّحِيحُ الْأَوَّلُ .

325. Det har berättats från Asmā bint Abū Bakr (må Allah vara nöjd med henne). Hon berättade: Efter att Guds Sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, hade slutit vapenvila med polyteisterna kom min mor till mig från Mecka till Medina. Hon var då fortfarande polyteist. Jag frågade Guds Sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid: ”Min mor har kommit till mig för att be om något. Ska jag behandla min mor väl?” Han svarade: ”Ja, behandla henne vänligt.”

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٣٢٦ – عَنْ زَيْنَبَ الثَّقَفِيَّةِ امْرَأَةِ عَبْدِ اللهِ بْنِ مَسْعُودٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ وَعَنْهَا قَالَتْ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ تَصَدِّقْنَ يَا مَعْشَرَ النِّسَاءِ وَلَوْ مِنْ حُلِيكُنَّ قَالَتْ فَرَجَعْتُ إِلَى عَبْدِ اللَّهِ بْنِ مَسْعُودٍ فَقُلْتُ لَهُ إِنَّكَ رَجُلٌ

خَفِيفٌ ذَاتِ الْيَدِ وَإِنْ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَدْ أَمَرَنَا بِالصَّدَقَةِ فَأْتِهِ فَاسْأَلْهُ فَإِنْ كَانَ ذلِكَ يُجْزِئُ عَنِّى وَإِلا صَدَقْتُهَا إِلَى غَيْرِكُمْ فَقَالَ عَبْدُ اللَّهُ بَلِ انْتِيْهِ انْتِ فَانْطَلَقْتُ فَإِذَا امْرَأَةً مِنَ الْأَنْصَارِ بِبَابِ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى

اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ حَاجَتِي حَاجَتُهَا وَكَانَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَدْ الْقِيَتْ عَلَيْهِ الْمَهَابَةُ فَخَرَجَ عَلَيْنَا بِلال فَقُلْنَا لَهُ اثْتِ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَأَخْبِرُهُ أَنْ امْرَأَتَيْنِ بِالْبَابِ تَسْأَلَائِكَ اتَّجْزِئُ الصَّدَقَةُ عَنْهُمَا

عَلَى أَزْوَاجِهِمَا وَعَلَى أَيْتَامٍ فِي حُجُورِهِمَا ؟ وَلَا تُخْبِرُهُ مَنْ نَحْنُ فَدَخَلَ بِلال عَلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَسَأَلَهُ فَقَالَ لَهُ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَنْ هُمَا ؟ قَالَ إِمْرَأَةٌ مِّنَ

الْأَنْصَارِ وَزَيْنَبُ فَقَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَيُّ الرِّيَانِبِ هِيَ؟ قَالَ امْرَأَةُ عَبْدِ اللهِ فَقَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَهُمَا أَجْرَانِ أَجْرُ الْقَرَابَةِ وأَجْرُ الصَّدَقَة . مُتَّفَقٌ عَلَيْه .

326. Det berättas från Zaynab, hustru till Abdullah ibn Masud och dotter av Sakaf-stammen – må Allah vara nöjd med henne. Hon sade: Allahs sändebud – må Allahs välsignelser och frid vara över honom – sade: ”O kvinnor! Ge allmosor, även om det är med era smycken.” Zaynab sade: Jag återvände till Abdullah ibn Masud och sade till honom: ”Du är fattig och äger endast små tillgångar. Allahs sändebud – må Allahs välsignelser och frid vara över honom – har befallt oss kvinnor att ge allmosor. Gå till honom och fråga om det är giltigt för mig att ge min allmosa till dig; annars ger jag den till andra.” Abdullah sade: ”Nej, gå du själv och fråga honom.” Så jag gav mig av. När jag kom dit såg jag att en annan kvinna från Ansar väntade vid Allahs sändebuds – må Allahs välsignelser och frid vara över honom – dörr, och hon hade samma ärende som jag. Vid denna tidpunkt befann sig Allahs sändebud – må Allahs välsignelser och frid vara över honom – i ett storslaget och mirakulöst tillstånd.

Bilal – må Allah vara nöjd med honom – kom ut till oss. Vi sade till honom: ”Gå och meddela Allahs sändebud – må Allahs välsignelser och frid vara över honom – att två kvinnor väntar vid dörren. De vill fråga honom om det är giltigt för dem att ge allmosor till sina män och till de föräldralösa barn som uppfostrats under deras vård.” Men meddela honom inte vilka vi är. Bilal – må Allah vara nöjd med honom – gick därför in till Allahs sändebud – må Allahs välsignelser och frid vara över honom – och frågade honom om detta. Allahs sändebud – må Allahs välsignelser och frid vara över honom – sade: ”Vilka är de två?” Han svarade: ”En kvinna från Ansar och Zaynab.” Allahs sändebud – må Allahs välsignelser och frid vara över honom – sade: ”Vilken Zaynab?” Bilal – må Allah vara nöjd med honom – svarade: ”Abdullah ibn Masuds hustru.” Allahs sändebud – må Allahs välsignelser och frid vara över honom – sade: ”De får båda dubbel belöning: den ena för att upprätthålla släktbanden och den andra för allmosan.”

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen.

۳۲۷- عن أبي سُفْيَانَ صَحْرِ بنِ حَرب رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ فِي حَدِيثِهِ الطَّوِيلِ فِي قِصَّةِ هِرَقْلَ أَنْ هِرَقْلَ قَالَ لِأَبِي سُفْيَانَ فَمَاذَا يَأْمُرُكُمْ بِهِ ۚ يَعْنِي النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ قُلْتُ يَقُولُ اعْبُدُوا اللهَ وَحْدَهُ وَلَا تُشْرِكُوا بِهِ

شَيْئًا وَاتْرُكُوا مَا يَقُولُ أَبَاؤُكُمْ وَيَأْمُرُنَا بِالصَّلاةِ وَالصِّدْقِ وَالْعَفَافِ وَالصِّلة – متفق عليه .

327. Det berättas från Abu Sufyan – må Allah vara nöjd med honom. Den romerske kejsaren Herakleios frågade Abu Sufyan: ”Vad befaller han er?” Abu Sufyan sade: Jag svarade: ”Han – profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom – säger: ’Tillbe den ende Allah; sätt inga medhjälpare vid Hans sida och överge det som era förfäder sade.’ Han befaller oss att förrätta bönen, tala sanning, leva ett kyskt liv och bevara släktbanden, med mera.” (Al-Bukhari och Muslim)

۳۲۸- عَنْ أَبِي ذَرٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِنَّكُمْ سَتَفْتَحُونَ أَرْضًا يُذْكَرُ فِيهَا الْقِبْرَاطُ وَفِي رِوَايَةٍ سَتَفْتَحُونَ مِصْرَ وَهِيَ أَرْضِ يُسَمَّى فِيهَا الْقِبْرَاطُ فَاسْتَوْصُوا بِأَهْلِهَا خَيْرًا فَإِنَّ لَهُمْ ذِمَّةً

وَرَحِمًا – وَفِي رِوَايَةٍ فَإِذَا فَتَحْتُمُوهَا فَأَحْسِنُوا إِلَى أَهْلِهَا فَإِنَّ لَهُمْ ذِمَّةً وَرَحِمًا أَوْ قَالَ ذِمَّةً وصهرا . رواه مسلم . قَالَ الْعُلَمَاءُ الرَّحِمُ التِي لَهُمْ كَوْنُ هَاجَرَ أَمْ إِسْمَاعِيلَ منهم وَالصَّهْرُ كَوْنُ مَارِيَةَ أَمْ إِبْرَاهِيمَ بْنِ رَسُوْلِ اللَّهِ

صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مِنْهُمْ.

328. Återberättat från Abu Dharr (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade till följeslagarna: ”Ni kommer snart att erövra ett land där qirat omtalas [qirat är ett begrepp som används för att beteckna en särskild mängd belöning].” I en annan återberättelse sägs: ”Ni kommer snart att erövra Egypten, där qirat nämns. Behandla därför dess invånare väl, eftersom ni har ett skyddsförbund och släktskapsband med dem.” I en annan återberättelse sägs: ”När ni erövrar det, ska ni visa medkänsla med dess invånare, eftersom ni har ett skyddsförbund och släktskapsband med dem. Eller sade hanذمة ورحماً i stället för ذمة وصهراً orden. Det vill säga att ni har ett skyddsförbund och släktskap genom ingifte.”

٣٢٩- عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ لَمَّا نَزَلَتْ هَذِهِ الْآيَةُ وَانْذِرْ عَشِيرَتَكَ الْأَقْرَبَيْنَ دَعَا رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قُرَيْشًا فَاجْتَمَعُوا فَعَمْ وَخَصَّ وَقَالَ يَا بَنِي عَبْدِ شَمْسٍ يَا بَنِي كَعْبِ بْنِ لُغَيِّ انْقِذُوا أَنْفُسَكُمْ مِنَ

النَّارِ يَا بَنِي مُرَّةَ بْنِ كَعْبٍ انْقِذُوا أَنْفُسَكُمْ مِنَ النَّارِ يَا بَنِي عَبْدِ مَنَافِ انْقُذُوا أَنْفُسَكُمْ مِنَ النَّارِ يَا بَنِي هَاشِمِ انْقِذُوا أَنْفُسَكُمْ مِنَ النَّارِ يَا بَنِي عَبْدِ الْمُطَّلِبِ انْقِذُوا أَنْفُسَكُمْ مِنَ النَّارِ يَا فَاطِمَةُ انْقِذِى نَفْسَكَ مِنَ النَّارِ فَإِنِّي لَا

أَمْلِكُ لَكُمْ مِنَ اللهِ شَيْئًا غَيْرَ أَنَّ لَكُمْ رَحِمًا سَابُلُهَا بِلالِهَا – رواه مسلم. قَوْلُهُ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بِلالِهَا هُوَ بِفَتْحِ الْبَاءِ الثَّانِيَةِ وَكَسْرِهَا وَالْبَلالُ الْمَاءُ وَمَعْنَى الحديث سَاصِلُهَا شَبَّهَ قَطِيعَتَهَا بِالْحَرَارَةِ تُطْفَأُ بِالْمَاءِ وَهُذِهِ

تُبَرِّدُ بِالصَّلَةِ .

329. Återberättat från Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: När denna vers uppenbarades: ”Varna dina närmaste släktingar”, kallade Allahs sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) på Quraysh. Alla samlades, hög och låg, ädel och oädel, vanlig och framstående. Han sade: ”O ättlingar av Abd Shams, rädda er själva från Elden! O ättlingar av Ka’b ibn Lu’ayy, rädda er själva från Elden! O ättlingar av Abd Manaf, rädda er själva från Elden! O Hashims ättlingar, rädda er själva från Elden! O ättlingar av Abd al-Muttalib, rädda er själva från Elden! O Fatima, dotter till Muhammad, rädda dig själv från Elden! Jag kan inte skydda er från Allahs straff. Det enda är att jag har släktskapsband med er, och jag kommer att försöka upprätthålla dem i denna värld.”

Imam Muslim återberättade hadithen.

٣٣٠- عَنْ أَبِي عَبْدِ اللَّهِ عَمْرِو بْنِ الْعَاصِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا قَالَ سَمِعْتُ النَّبِيِّ صلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ جِهَارًا غَيْرَ سِرَ يَقُولُ إِنْ أَلَ بَنِي فُلانٍ لَيْسُوا بِأَوْلِيَائِي إِنَّمَا وَلِيَّى اللهُ وَصَالِحُ الْمُؤْمِنِينَ وَلَكِنْ لَهُمْ رَحِمٌ أَبْلُهَا بِبِلَالِهَا .

مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ واللفظ لِلْبُخَارِي.

330. Det har berättats av ʿAmr ibn al-ʿĀs (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Jag hörde Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, säga öppet, inte i hemlighet: ”Så-och-sås ättlingar är inte mina vänner eller beskyddare. Mina vänner och beskyddare är Allah och de rättfärdiga troende. Jag har emellertid släktband till dem, och jag kommer att sträva efter att bevara dessa.”

Hadithen har återberättats av imam al-Bukhari och imam Muslim, men den ursprungliga texten är al-Bukharis.

۳۳۱ – عَنْ أَبِي أَيُّوبَ خَالِدِ بْنِ زَيْدِ الْأَنْصَارِيِّ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَنْ رَجُلا قَالَ يَا رَسُولَ اللَّهِ أَخْبِرْنِي بِعَمَلٍ يُدْخِلْنِي الْجَنَّةَ وَيُبَاعِدُنِي مِنَ النَّارِ فَقَالَ النَّبِيُّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ تَعْبُدُ اللهَ وَلَا تُشْرِكْ بِهِ شَيْئًا وَتُقِيمُ الصَّلَاةَ وَتُؤْتِي

الزَّكَاةَ وَتَصِلُ الرَّحِمَ – مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ .

331. Det har berättats av Abu Ayyub Khalid ibn Zayd al-Ansari (må Allah vara nöjd med honom). En man sade: ”Allahs sändebud, upplys mig om en handling som får mig att träda in i paradiset och håller mig borta från helvetet.” Profeten, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, sade: ”Tillbe Allah och sätt ingen vid Hans sida, förrätta bönen, betala zakat och bevara släktbanden.”

Imam al-Bukhari och imam Muslim har återberättat denna hadith.

٣٣٢ – عَنْ سَلْمَانَ بْنِ عَامِرٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ إِذَا أَقْطَرَ أَحَدُكُمْ فَلْيُفْطِرُ عَلَى تَمْرٍ فَإِنَّهُ بَرَكَةً فَإِنْ لَمْ يَجِدُ تَمْرًا فَالْمَاءُ فَإِنَّهُ طَهُورَ وَقَالَ الصَّدَقَةُ عَلَى الْمِسْكِيْنِ صَدَقَةٌ وَعَلَى ذِي الرَّحِمِ

ثِنْتَانِ صَدَقَةً وصلة – رَوَاهُ التَّرْمِذِى وَقَالَ حَدِيثٌ حَسَنٌ .

332. Det återberättas från Salman ibn Amir – må Allah vara nöjd med honom. Profeten – må Allahs välsignelser och frid vara över honom – sade: ”När någon av er bryter fastan, bör han bryta den med dadlar, eftersom det finns välsignelse i dem. Om han inte får tag på dadlar, bör han bryta fastan med vatten, eftersom det är rent och renande.” Han sade också: ”Att ge till den fattige räknas enbart som välgörenhet, men när det gäller släktingar är det både välgörenhet och upprätthållande av släktband.”

Hadithen återberättades av imam at-Tirmidhi, som sade att det är en hasan-hadith.

٣٣٣- عَنِ ابْنِ عُمَرَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا قَالَ كَانَتْ تَحْتِي امْرَأَةً وَكُنْتُ أَحِبُّهَا وَكَانَ عُمَرُ يَكْرَهُهَا فَقَالَ لِي طَلِقْهَا فَأَبَيْتُ فَأَتَى عُمَرُ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ النَّبِيُّ صلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَذَكَرَ ذَلِكَ لَهُ فَقَالَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ

طَلِقُهَا . رَوَاهُ أَبُو دَاوُدَ وَالتَّرْمِذِى وَقَالَ حَدِيثٌ حَسَنٌ صَحِيحٌ .

333. Det återberättas från Ibn Umar – må Allah vara nöjd med honom. Han sade: ”Jag hade en hustru som jag älskade mycket. Men Umar – må Allah vara nöjd med honom – tyckte inte om henne. Han sade till mig: ’Skilj dig från henne.’ Jag avvisade detta förslag. Då gick Umar till Profeten – må Allahs välsignelser och frid vara över honom – och berättade detta för honom. Därefter sade Profeten – må Allahs välsignelser och frid vara över honom – till mig: ’Skilj dig från henne.’” Imam Abu Dawud och imam at-Tirmidhi återberättade hadithen. At-Tirmidhi sade att hadithen är hasan och sahih.

٣٣٤- عَنْ أَبِي الدَّرْدَاءِ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنَّ رَجُلًا آتَاهُ فَقَالَ إِنَّ لِي امْرَأَةً وَإِنْ أُمِّي تَأْمُرُنِي بِطَلَاقِهَا ؟ فَقَالَ سَمِعْتُ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ الْوَالِدُ أوسَطُ أَبْوَابِ الْجَنَّةِ فَإِنْ شِئْتَ فَاضِعُ ذَلِكَ الْبَابَ أَوِ احْفَظْهُ . رَوَاهُ

التَّرْمِذِيُّ وَقَالَ حَدِيثٌ حَسَنٌ صَحِيحٌ.

334. Det återberättas från Abu ad-Darda (må Allah vara nöjd med honom): En man kom till honom och sade: ”Jag har en hustru. Min mor har befallt mig att skilja mig från henne.” Han (Abu ad-Darda) sade: ”Jag hörde Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och skänka honom frid) säga: ’Föräldrarna är en av Paradisets starka portar. Om du vill kan du förstöra den, eller så kan du bevara den.’
Imam at-Tirmidhi återberättade hadithen och sade: ’Den är god och autentisk.’

٣٣٥- عَنِ الْبَرَاءِ بْنِ عَازِبٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ الْحَالَةُ بِمَنْزِلَةِ الْأُمِّ . رَوَاهُ التَّرْمِذِي وَقَالَ حَدِيثٌ حَسَنٌ صَحِيحٌ .

335. Det återberättas från al-Barā ibn ʿĀzib (må Allah vara nöjd med honom): Profeten (må Allah välsigna honom och skänka honom frid) sade: ”Moster är som en mor.”

Imam at-Tirmidhi återberättade hadithen och sade: ”Detta är en autentisk hadith.”

Det finns ett stort antal tillförlitliga hadither i de autentiska samlingarna som berör detta avsnitt. De har inte citerats av rädsla för att göra avsnittet för långt. Det finns också en lång hadith återberättad av ʿAmr ibn ʿAbasa (må Allah vara nöjd med honom). Här återges en del av den:

دَخَلْتُ عَلَى النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بِمَكَّةَ يَعْنِي فِي أَوَّلِ النُّبُوَّةِ فَقُلْتُ لَهُ مَا انْتَ؟ قَالَ نَبِيُّ فَقُلْتُ وَمَا نَبِيُّ ؟ قَالَ أَرْسَلَنِي اللَّهُ فَقُلْتُ بِأَيِّ شَيْءٍ أَرْسَلَكَ؟ قَالَ ارسلني بصِلَةِ الْأَرْحَامِ وَكَسْرِ الْأَوْثَانِ وَأَنْ يُوَحْدَ اللَّهَ لَا

يُشْرَكَ بِهِ شَيْ وَذَكَرَ تَمَامَ الْحَدِيثِ وَاللَّهُ أَعْلَمُ .

”Amr ibn Abasa (må Allah vara nöjd med honom) sade: I början av profetskapet kom jag till Mecka och träffade Profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom). Jag frågade honom: ”Vem är du?” Han svarade: ”En profet.” Jag sade: ”Vad är en profet?” Han svarade: ”Allah den Allsmäktige har sänt mig.” Jag frågade: ”Med vad har Han sänt dig?” Han svarade: ”Han har sänt mig med uppmaningen att upprätthålla släktbanden, avskaffa avgudadyrkan, fastslå Allahs enhet och inte sätta någon vid Hans sida.”

Avsnitt 41 – Det är förbjudet att skada sina föräldrar, vara olydig mot dem och bryta släktbanden

Det är förbjudet att skada sina föräldrar, vara olydig mot dem och bryta släktbanden.

قَالَ اللهُ تَعَالَى : فَهَلْ عَسَيْتُمْ إِنْ تَوَلَّيْتُمْ أَنْ تُفْسِدُوا فِي الْأَرْضِ وَتُقَطِعُوا أَرْحَامَكُمْ أُولَئِكَ الَّذِينَ لَعَنَهُمُ اللَّهُ فَأَصَمْهُم وَأَعْمَى أَبْصَارَهُمْ .

Den Allsmäktige Allah säger:

”Om ni får makten kommer ni kanske att sprida fördärv på jorden och bryta släktbanden. Det är sådana människor som Allah förbannar och gör blinda och döva.” (Sura Muhammad: 22–23)

وَقَالَ تَعَالَى: وَالَّذِينَ يَنْقُضُونَ عَهْدَ الله من بَعدِ مِيثَاقِهِ وَيَقْطَعُونَ مَا أَمَرَ اللَّهُ بِهِ أَنْ يُوصَلَ وَيُفْسِدُونَ فِي الْأَرْضِ أُولَئِكَ لَهُمُ اللَّعْنَةُ وَلَهُمْ سُوءُ الدَّارِ .

”De som bryter Allahs förbund efter att ha bekräftat det, de som bryter de band som Allah har befallt ska upprätthållas, och de som sprider fördärv på jorden – över dem vilar förbannelsen, och för dem väntar den värsta boningen i det kommande livet.” (Sura ar-Ra’d: 25)

وَقَالَ تَعَالَى: وَقَضَى رَبُّكَ أَلا تَعْبُدُوا إِلَّا إِيَّاهُ وَبِالْوَالِدَيْنِ إِحْسَانًا أَمَّا يَبْلُغَنَّ عندَكَ الْكِبَرَ أَحَدُهُمَا أَوْ كِلَاهُمَا فَلَا تَقُلْ لَهُمَا أَنَّ وَلَا تَنْهَرْهُمَا وَقُلْ لَهُمَا قَوْلاً كَرِيمًا وَاخْفِضْ لَهُمَا جَنَاحَ الذُّلِّ مِنَ الرَّحْمَةِ وَقُلْ رَبِّ ارْحَمْهُمَا كَمَا رَبَّيَانِي

صَغِيرًا.

“Er Herre har fastställt att ni inte ska dyrka någon annan än Honom och att ni ska behandla era föräldrar väl. Om en av dem eller båda når hög ålder hos dig, ska du inte ens säga ”usch” till dem, inte förebrå dem och tala till dem med respekt. Sänk ödmjukt och milt dina vingar inför dem och säg: ”Herre! Förbarma Dig över dem, liksom de tog hand om mig när jag var liten.” (Sura Bani Israil: 23–24)

٣٣٦- عَنْ أَبِي بَكْرَةَ نُفَيْعِ بْنِ الْحَارِثِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَلَا أُنَبِّئُكُمْ بِأَكْبَرِ الْكَبَائِرِ؟ ثَلَاثًا قُلْنَا بَلَى يَا رَسُولَ اللَّهِ قَالَ الإشراك باللهِ وَعُقُوقُ الْوَالِدَيْنِ وَكَانَ مُتَكنَّا فَجَلَسَ فَقَالَ أَلَا وَقَوْلُ

الزُّوْرِ وَشَهَادَةُ الزُّوْرِ فَمَا زَالَ يُكَبِّرُهَا حَتَّى قُلْنَا لَيْتَهُ سَكَتَ مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ .

336. Återberättat av Abu Bakrah Nufay ibn al-Harith (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs sändebud sade: ”Ska jag inte informera er om de allra grövsta synderna?” Han upprepade detta tre gånger. Vi sade: ”Allahs sändebud, jo, berätta för oss!” Han sade: ”Att sätta medgudar vid Allah och att skada sina föräldrar.” Han låg lutad, men satte sig sedan rakt upp och sade åter: ”Varning! Att tala osanning och att avlägga falskt vittnesmål.” Han fortsatte att upprepa dessa ord tills vi tänkte: ”Om han ändå ville sluta.”

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen.

۳۳۷- عَنْ عَبْدِ اللهِ بْنِ عَمْرِو بْنِ الْعَاصِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ الْكَبَائِرُ الْإِشْرَاكَ بِاللهِ وَعُقُوقُ الْوَالِدَيْنِ وَقَتْلُ النَّفْسِ وَالْيَمِينُ الْغَمُوسُ رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ الْيَمِينُ الْغُمُوسُ الَّتِي يَحْلِفُهَا كَاذِبًا عَامِداً

سُمِّيَتْ غَمُوسًا لِأَنَّهَا تَعْمِسُ الْخَالِفَ فِي الْإِثْمِ .

337. Det berättas från Abdullah ibn Amr (må Allah vara nöjd med honom) att Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: ”De stora synderna är att sätta medhjälpare vid Allahs sida, att vara olydig mot sina föräldrar, att döda en människa och att avlägga en falsk ed.”

Imam al-Bukhari har återberättat hadithen.

۳۳۸ – وَعَنْهُ أَنْ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ مِنَ الْكَبَائِرِ شَتْمُ الرَّجُلِ وَالِدَيْهِ قَالُوا يَا رَسُولَ اللهِ وَهَلْ يَشْتُمُ الرَّجُلُ وَالِدَيْهِ؟ قَالَ نَعَمْ يَسُبُّ أَبَا الرَّجُلِ فَيَسُبُ آبَاهُ وَيَسُبُّ أُمَّهُ فَيَسُبُ أمَّهُ . مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ وَفِي رِوَايَةٍ

إِنَّ مِنْ أَكْبَرِ الْكَبَائِرِ أَنْ يَلْعَنَ الرَّجُلُ وَالِدَيْهِ قِيلَ يَا رَسُولَ اللهِ كَيْفَ يَلْعَنُ الرَّجُلُ وَالِدَيْهِ؟ قَالَ يَسُبُّ أبا الرَّجُلِ فَيَسُبُ آبَاهُ وَيَسُبُّ أُمَّهُ فَيَسُبُّ أُمَّهُ .

338. Det berättas från Abdullah ibn Amr (må Allah vara nöjd med honom) att Allahs sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: ”En av de stora synderna är att förolämpa sina föräldrar.” Följeslagarna sade: ”O Allahs sändebud! Kan någon verkligen förolämpa sina föräldrar?” Han sade: ”Ja. En person förolämpar en annan persons far, varpå denne som svar förolämpar hans far. En person förolämpar en annan persons mor, varpå den andre som svar förolämpar den förstes mor.”

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen. I en annan återberättelse står det: ”En av de allvarligaste stora synderna är att en person förbannar sina föräldrar.” Det sades: ”O Allahs sändebud! Kan någon förbanna sina föräldrar?” Han sade: ”En person förolämpar en annan persons far, varpå denne åter förolämpar hans far. Den ene förolämpar den andres mor, och som svar förolämpar den andre den enes mor.”

٣٣٩ – عَنْ أَبِي مُحَمَّدٍ جُبَيْرِ بْنِ مُطْعِمٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ لَا يَدْخُلُ الْجَنَّةَ قَاطِع قَالَ سُفْيَانُ فِي رِوَايَتِهِ يَعْنِي قَاطِعُ رَحِمِ مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ .

339. Det har berättats från Abū Muḥammad Jubayr ibn Muṭʿim (må Allah vara nöjd med honom) att Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: ”Den som bryter släktbanden kommer inte att träda in i paradiset.” Sufyān (må Allah förbarma sig över honom) sade i sin återgivning: det vill säga den som bryter släktbanden.

Imam al-Bukhārī och Imam Muslim har återberättat hadithen.

٣٤٠- عَنْ أَبِي عِيسَى الْمُغِيرَةِ بْنِ شُعْبَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ إِنَّ اللَّهَ حَرَّمَ عَلَيْكُمْ عُقُوْقَ الْأُمَّهَاتِ وَمَنْعًا وَهَاتِ وَوَادَ الْبَنَاتِ وَكَرِهَ لَكُمْ قِيلَ وَقَالَ وَكَثْرَةَ السُّؤالِ وَإِضَاعَةَ الْمَالِ مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ .

قَوْلُهُ مَنْعًا لهُ وَوَادَ الْبَنَاتِ مَعْنَاهُ دَفْتُهُنَّ فِي مَعْنَاهُ مَنْعُ مَا وَجَبَ عَلَيْهِ وَهَاتِ طَلَبُ مَا لَيْسَ لَهُ الحَيَاةِ وَقِيلَ وَقَالَ مَعْنَاهُ الْحَدِيثُ بِكُلِّ مَا يَسْمَعُهُ فَيَقُولُ قَبْلَ كَذَا وَقَالَ فُلَانٌ كذا مما لا يَعْلَمُ صِحْتَهُ وَلَا يَظُنُّهَا وَكَفَى بِالْمَرْءِ

كَذِبًا أَنْ يُحَدِّثَ بِكُلِّ مَا سَمِعَ وَإِضَاعَةُ الْمَالِ تَبْذِيرُهُ وَصَرْفُهُ فِي غَيْرِ الْوُجُوهِ الْمَأْذُونِ فِيْهَا مِنْ مَقَاصِدِ الْآخِرَةِ وَالدُّنْيَا وَتَرْكُ حفظه مَعَ امْكَانِ الحفظ وكَثَرَةُ السُّؤالِ الْأَلْحَاحُ فِيْمَا لَا حاجة اليه.

340. Det har berättats från al-Mughīrah ibn Shuʿbah (må Allah vara nöjd med honom) att Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: ”Allah den Allsmäktige har förbjudit er att plåga era föräldrar, vara snåla, göra anspråk på andras egendom utan rätt och begrava döttrar levande. Han har ogillat att ni talar meningslösa och onödiga ord, ber överdrivet mycket och slösar bort egendom.”

Imam al-Bukhārī och Imam Muslim har återberättat hadithen. Imam al-Nawawī (må Allah förbarma sig över honom) säger:منعاًAtt hålla inne det som är obligatoriskt för någon.وهاتAtt göra anspråk på något som man inte äger.واد البناتAtt begrava döttrar levande.قبل وقالAtt återberätta något man har hört utan att först kontrollera dess riktighet och säga att en viss person har sagt eller gjort det, trots att man inte har någon säker kunskap om saken. För att en person ska bevisas vara en lögnare räcker det att han återberättar allt han hör.اضاعة المالAtt slösa pengar och egendom på sådant som strider mot sharīʿah och som inte innehåller någon nytta, vare sig i denna värld eller i det kommande livet. Att inte skydda och bevara sin egendom trots att man har förmåga och möjlighet att göra det.كثرة السؤالAtt på ett omständligt sätt be om sådant som man kan klara sig utan.

Avsnitt: 42 – Förträffligheten i att göra gott mot föräldrarnas vänner och släktingar, hustrun och andra vars hedrande är rekommenderat

Förtjänsten av att behandla föräldrarnas vänner, släktingar, hustrur och andra som det är rekommenderat att visa respekt väl.

٣٤١ – عَنِ ابْنِ عُمَرَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا أَنَّ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ إِنَّ أَبَرُ الْبِرِّ أَنْ يُصِلَ الرَّجُلُ وُدَ أَبِيْهِ.

341. Det har berättats från Ibn Umar (må Allah vara nöjd med honom) att Profeten (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade: Bland de goda gärningarna är en av de största att behandla sin fars vänner väl.

Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٣٤٢ – وَعَنْ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ دِينَارٍ عَنْ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ عُمَرَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا أَنْ رَجُلاً مِنَ الْأَعْرَابِ لَقِيَهُ بِطَرِيقِ مَكَّةَ فَسَلَّمَ عَلَيْهِ عَبْدُ اللَّهِ بْنُ عُمَرَ وَحَمَلَهُ عَلَى حِمَارِ كَانَ يَرْكَبُهُ وَأَعْطَاهُ عِمَامَةٌ كَانَتْ عَلَى رَأْسِهِ قَالَ ابْنُ دِينَارٍ

فَقُلْنَا لَهُ أصْلَحَكَ اللهُ إِنَّهُمُ الْأَعْرَابُ وَهُمْ يَرْضَوْنَ بِالْيَسِيرِ فَقَالَ عَبْدُ اللَّهِ بْنُ عُمَرَ إِنْ أَبَا هُذَا كَانَ وُدًا لِعُمَرَ بْنِ الْخَطَّابِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ وَإِنِّي سَمِعْتُ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ إِنْ أَبَرُ الْبِرِّ صِلَةُ الرَّجُلِ أَهْلَ وُدَ

أَبِيْهِ . وَفِي رِوَايَةٍ عَنِ ابْنِ دِينَارٍ عَنِ ابْنِ عُمَرَ أَنَّهُ كَانَ إِذَا خَرَجَ إِلَى مَكَّةَ كَانَ لَهُ حِمَارٌ يَتَرَوْحُ عَلَيْهِ إِذا مَنْ رُكُوبَ الرَّاحِلَةِ وَعِمَامَةٌ يَشُدُّ بِهَا رَأْسَهُ فَبَيْنَا هُوَ يَوْمًا عَلَى ذلِكَ الْحِمَارِ إِذْ مَرَّ بِهِ أَعْرَابِي فَقَالَ السَّتَ بْنَ فُلَانِ بْنِ

فُلانٍ ۚ قَالَ بَلَى فَأَعْطَاهُ الْحِمَارَ فَقَالَ أَرْكَبُ هَذَا وَأَعْطَاهُ وَالْعِمَامَةَ وَقَالَ اشْدُدْ بِهَا رَأْسَكَ فَقَالَ لَهُ بَعْضُ اصْحَابه غَفَرَ اللهُ لَكَ أَعْطَيْتَ هذا الأَعْرَابِي حِمَارًا كُنْتَ تَرَوْحُ عَلَيْهِ وَعِمَامَةً كُنتَ تَشَدُّ بِهَا رَأْسَكَ فَقَالَ إِنِّي سَمِعْتُ

رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُوْلُ إِنَّ مِنْ أَبَرِّ الْبَرِّ أَنْ يُصِلَ الرَّجُلُ أَهْلَ وُدَ أَبِيْهِ بَعْدَ أَنْ يُوَلِى وَإِنْ آبَاهُ كَانَ صَدِيقًا لِعُمَرَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ – رَوَى هَذِهِ الرِّوَايَاتِ كُلَّهَا مُسْلِمٌ.

342. Återberättat från Abdullah ibn Dinar (må Allah förbarma sig över honom), med Abdullah ibn Umar (må Allah vara nöjd med honom) som källa: En beduin mötte honom på vägen till Mekka. Abdullah ibn Umar hälsade på honom och lät honom också rida på den åsna som han själv satt på. Han gav honom även sin egen huvudturban. Ibn Dinar sade: Vi sade till honom: ”Må Allah skänka dig godhet! Beduinerna blir ju nöjda med mycket lite.” Abdullah ibn Umar (må Allah vara nöjd med honom) sade: ”Denne mans far var vän med Umar (må Allah förbarma sig över honom). Jag hörde Allahs Sändebud ﷺ säga: ’Bland de främsta goda gärningarna är att en person upprätthåller en god relation med sin fars vänner.’”

Återberättat från Ibn Dinar (må Allah förbarma sig över honom), från Ibn Umar (må Allah vara nöjd med honom), genom en annan berättarkedja: Han hade en åsna. När han begav sig till Mekka och blev trött på att rida på kamelen brukade han rida på denna åsna för att vila, och han band sin turban på huvudet. En dag red han som vanligt på denna åsna. Då kom en beduin fram och sade till Ibn Umar: ”Är du inte den och dens son?” Han svarade: ”Jo.” Ibn Umar (må Allah vara nöjd med honom) gav honom åsnan och sade: ”Rid på den.” Han gav honom också sin turban och sade: ”Bind den på ditt huvud.” Hans följeslagare sade till honom: ”Må Allah förlåta dig! Du gav åsnan till denna beduin, fastän du brukade rida på den, och du gav honom turbanen, fastän du brukade bära den på huvudet.” Han sade: ”Jag hörde Allahs Sändebud ﷺ säga: ’Bland de främsta goda gärningarna är att efter faderns död behandla hans vänners familjer väl.’ Denne mans far var vän med Umar (må Allah vara nöjd med honom).”

Hela hadithen har återberättats av imam Muslim.

٣٤٣ – عَنْ أَبِي أُسَيْدِ بِضَمِّ الْهَمْزَةِ وَفَتْحِ السِّينِ مَالِكِ بْنِ رَبِيعَةَ السَّاعِدِي رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ بَيْنَا نَحْنُ جُلُوسٌ عِنْدَ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِذْ جَاءَهُ رَجُلٌ مِنْ بَنِي سَلَمَةَ فَقَالَ يَا رَسُولَ اللهِ هَلْ بَقِيَ مِنْ بِرِّ

أَبَوَى شَيْ أَبَرُّهُمَا بِهِ بَعْدَ مَوْتِهِمَا ؟ فَقَالَ نَعَمُ الصَّلَاةُ عَلَيْهِمَا وَالْاسْتِغْفَارُ لَهُمَا وَإِنْفَاذُ عَهْدِهِمَا مِنْ بَعْدِهِمَا وَصلَةُ الرَّحِمِ التِي لا تُوصَلُ إِلا بِهِمَا وَإِكْرَامُ صَدِيقِهِمَا . رَوَاهُ أَبُو دَاوُدَ.

343. Abu Usaid (må Allah vara nöjd med honom) berättade: En gång satt vi hos Allahs Sändebud ﷺ. Då kom en man från stammen Banu Salama och sade: ”Allahs Sändebud! Har jag fortfarande skyldighet att behandla mina föräldrar väl efter deras död? Och hur ska jag göra det?” Han sade: ”Ja. Du ska be för dem, be Allah om förlåtelse för deras synder, uppfylla deras löften, hålla god kontakt med deras släktingar eftersom de är deras släktingar, och visa respekt för deras vänner.”

Imam Abu Dawud har återberättat hadithen.

٣٤٤- عَنْ عَائِشَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهَا قَالَتْ مَا غِرْتُ عَلَى أَحَدٍ مِنْ نِسَاءِ النَّبِيِّ صلى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَا غَرْتُ عَلَى خَدِيجَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهَا وَمَا رَأَيْتُهَا قَطُّ وَلَكِنْ كَانَ يُكْثِرُ ذِكْرَهَا وَرَبِّمَا ذَبَحَ الشَّاةَ ثُمَّ يُقَطِعُهَا أَعْضَاءٌ ثُمَّ يَبْعَثُهَا

فِي صَدَائِقِ خَدِيجَةَ فَرَبِّمَا قُلْتُ لَهُ كَانْ لَّمْ يَكُنْ فِي الدُّنْيَا امْرَأَةً إِلَّا خَدِيجَةُ فَيَقُولُ إِنَّهَا كَانَتْ وَكَانَتْ وَكَانَ لِي مِنْهَا وَلَدٌ مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ وَفِي رِوَايَةٍ وَإِنْ كَانَ لَيَذْبَحُ الشَّاةَ فَيُهْدِي فِي خَلَائِلِهَا مِنْهَا مَا يَسَعُهُنَّ وَفِي رِوَايَةٍ كَانَ إِذَا

ذَبَحَ الشَّاةَ يَقُولُ ارْسِلُوا بِهَا إِلَى أصْدِقَاءِ خَدِيجَةَ وَفِي رِوَايَةٍ قَالَتْ اسْتَأْذَنَتْ هَالَةٌ بِنْتُ خويلد أُخْتُ خَديجَةً عَلَى رَسُولِ الله صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَعَرَفَ اسْتَنْدَانَ خَدِيجَةَ فَارْتَاحَ لِذَلِكَ فَقَالَ اللَّهُمَّ هَالَةُ بِنْتُ خَوَيْلِدٍ قَوْلُهَا

فَارْتَاحَ هُوَ بِالْحَاءِ وَفِي الْجَمْعِ بَيْنَ الصَّحِيحَيْنِ لِلْحُمَيْدِي فَارْتَاعَ بِالْعَيْنِ وَمَعْنَاهُ اهْتَمْ بِهِ .

344. Berättat av Aisha (må Allah vara nöjd med henne). Hon sade: Bland Profeten, må Allah välsigna honom och ge honom frid, hustrur kände jag ingen sådan svartsjuka mot någon som jag kände mot Khadija, må Allah vara nöjd med henne. Trots att jag aldrig hade sett henne brukade han ofta tala om henne. Ibland slaktade han en get, styckade köttet och skickade det därefter till Khadijas väninnor. Då och då sade jag till honom: ”Det verkar som om det inte fanns någon annan kvinna i världen än Khadija.” Han sade: ”Hon var sådan och sådan” — det vill säga, han berömde henne på olika sätt — ”och jag fick flera barn med henne.”

Imam al-Bukhari och Muslim har återberättat denna hadith. I en annan återberättelse sägs det: Varje gång han slaktade en get försökte han efter bästa förmåga skicka köttet till Khadijas väninnor. I en annan återberättelse sägs det: När han slaktade en get sade han: ”Skicka kött till Khadijas väninnors hem.” I en annan återberättelse berättar Aisha, må Allah vara nöjd med henne: Hāla (må Allah vara nöjd med henne), dotter till Buʿayl och Khadijas syster, bad om tillstånd att få träffa Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid. Då mindes han hur Khadija brukade be om tillstånd. Han blev känslosam och sade: ”O Allah! Det är Hāla bint Khuwaylid som har kommit.”

٣٤٥ – عَنْ أَنَسِ بْنِ مَالِكٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ خَرَجْتُ مَعَ جَرِيرِ بْنِ عَبْدِ اللَّهِ الْبَجَلِي رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ فِي سَفَرٍ فَكَانَ يَخْدُمُنِي فَقُلْتُ لَهُ لَا تَفْعَلُ فَقَالَ إِنِّي قَدْ رايت الْأَنْصَارَ تَصْنَعُ بِرَسُولِ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ شَيْئًا أَلَيْتُ

عَلَى نَفْسِي أن لا أَصْحَب أَحَدًا مِنْهُمْ إِلَّا خَدَمْتُهُ مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ

345. Anas ibn Malik, må Allah vara nöjd med honom, berättade. Han sade: Jag gav mig ut på en resa tillsammans med Jarir ibn Abdullah, må Allah vara nöjd med honom. Han började ta hand om mig och betjäna mig. Jag sade till honom: ”Gör inte så.” Jarir sade: ”Jag brukade se hur ansarerna gjorde mycket för Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom. Därför lovade jag att jag också skulle ta hand om och betjäna vem jag än befann mig tillsammans med bland dem.”

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

Avsnitt 43 – Anseendet hos Allahs Sändebuds, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, familj och att visa dem respekt

Anseendet hos Allahs Sändebuds, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, familj och att visa dem respekt.

قَالَ اللَّهُ تَعَالَى : إِنَّمَا يُرِيدُ اللَّهُ لِيُذْهِبَ عَنْكُمُ الرِّجْسَ أَهْلَ الْبَيْتِ وَيُطَهِّرَكُمْ تَطْهِيرًا.

Den Allsmäktige Allah säger:

”Allah vill endast avlägsna orenheten från er, Profetens hushåll, och rena er fullständigt.” (Sura al-Ahzab: 33)

وَقَالَ تَعَالَى : وَمَنْ يُعَظِمْ شَعَائِرَ اللَّهِ فَإِنَّهَا مِنْ تَقْوَى الْقُلُوْبِ .

”Den som vördar Allahs tecken – det är sannerligen ett uttryck för hjärtats gudsfruktan.” (Sura al-Hajj: 32)

٣٤٦ – عَنْ يَزِيدِ بْنِ حِبَّانَ قَالَ انْطَلَقْتُ أَنَا وَحُصَيْنُ بْنُ سَبْرَةً وَعَمْرُو بْنُ مُسْلِمٍ إلى زَيْدِ بْنِ أَرْقَمَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمْ فَلَمَّا جَلَسْنَا إِلَيْهِ قَالَ لَهُ حُصَيْنٌ لَقَدْ لَقِيتَ يَا زَيْدُ خَيْرًا كَثِيرًا رَأَيْتَ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ

وَسَمِعْتَ حَدِيثَهُ وَغَزَوْتَ مَعَهُ وَصَلَّيْتَ خَلْفَهُ لَقَدْ لَقِيتَ يَا زَيْدُ خَيْرًا كَثِيرًا حَدِثْنَا يَا زَيْدُ مَا سَمِعْتَ مِنْ رسُولِ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ يَا ابْنَ أَخِي وَاللَّهِ لَقَدْ كَبِرَتْ سِنِي وَقَدَمَ عَهْدِي وَنَسِيتُ بَعْضَ الَّذِي كُنْتُ أَعِى

مِنْ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَمَا حَدَّثْتُكُمْ فَاقْبَلُوا وَمَا لا فَلَا تُكَلِّفُونِيهِ ثُمَّ قَالَ قَامَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَوْمًا فِيْنَا خَطِيبًا بِمَاءٍ يُدْعَى خُمَّا بَيْنَ مَكَّةَ وَالْمَدِينَةِ فَحَمِدَ اللَّهَ وَاثْنَى عَلَيْهِ وَوَعَظَ وَذَكِّرَ ثُمَّ قَالَ

أَمَّا بَعْدُ أَلَا أَيُّهَا النَّاسُ فَإِنَّمَا أَنَا بَشَرٌ يُوشِكُ أَنْ يَأْتِيَ رَسُولُ رَبِّي فَأَجِيْبَ وَأَنَا تَارِكٌ فِيكُمْ ثَقَلَيْنِ أَولُهُمَا كِتَابُ اللَّهِ فِيْهِ الْهُدَى وَالنُّورُ فَخُذُوا بكتاب الله وَاسْتَمْسِكُوا بِهِ فَحَتْ عَلَى كِتَابِ اللهِ وَرَغْبَ فِيْهِ ثُمَّ قَالَ واهْلُ بَيْتِي

أُذكِّرُكُمُ اللهَ فِي أَهْلِ بَيْتِي أُذكِّرُكُمُ اللَّهَ فِي أَهْلِ بَيْتِي فَقَالَ لَهُ حُصَيْنُ وَمَنْ أَهْلُ بَيْتِهِ يَا زَيْدُ الَيْسَ نِسَاؤُهُ مِنْ أَهْلِ بَيْتِهِ؟ قَالَ نِسَاؤُهُ مِنْ أَهْلِ بَيْتِهِ وَلَكِنْ أَهْلُ بَيْتِهِ مَنْ حُرِمَ الصَّدَقَةَ بَعْدَهُ قَالَ وَمَنْ هُمْ؟ قَالَ هُمْ أَلْ عَلِيٌّ

وَأَلْ عقيل وَال جَعْفَرٍ وَأَنَّ عَبَّاس قَالَ كُلُّ هؤلاء حُرِمَ الصَّدَقَةَ قَالَ نَعَمْ – رَوَاهُ مُسْلِمٌ وفي روايةٍ أَلَا وَإِنِّي تَارِكٌ فِيكُمْ ثَقَلَيْنِ أَحَدُهُمَا كِتَابُ اللَّهِ وَهُوَ حَبْلُ اللَّهِ مَنِ اتَّبَعَهُ كَانَ عَلَى الْهُدَى وَمَنْ تَرَكَهُ كَانَ عَلَى ضَلَالَةٍ .

346. Det har berättats från Yazid ibn Hayyan. Han sade: Jag, Husayn ibn Sabra och Amr ibn Muslim gick till Zayd ibn Arqam. När vi hade satt oss hos honom sade Husayn till honom: ”O Zayd! Du har fått en överflödande del av godhet. Du har sett Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, hört hans hadither, varit hans följeslagare i strider och bett bakom honom. O Zayd! Du har fått en överflödande del av godhet. O Zayd, berätta för oss vad du hörde från Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom.” Han sade: ”O min brorson! Vid Allah! Jag har blivit gammal, jag har nått hög ålder, och jag har glömt en del av det jag hade memorerat från Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom. Acceptera därför det jag berättar för er och förebrå mig inte för det jag inte berättar. En dag reste sig Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, för att hålla ett tal inför oss vid brunnen som kallas Khumm. Platsen ligger mellan Mecka och Medina. Han prisade och lovsjöng den Allsmäktige Allah, förmanade människorna och påminde dem om frid och straff. Därefter sade han: ’O människor! Var uppmärksamma. Jag är endast en människa, och snart kan min Herres sändebud komma till mig, och då måste jag underkasta mig Allahs beslut. Jag lämnar två saker efter mig bland er. Den första är Allahs bok, i vilken det finns vägledning och ljus. Håll fast vid Allahs bok och håll fast vid den med all kraft.’ (Zayd sade:) Han uppmanade oss starkt att hålla fast vid Allahs bok och riktade vår uppmärksamhet mot att handla enligt den. Därefter sade han: ’Den andra är mitt Ahl al-bayt (min familj). Jag påminner er vid Allah om mitt Ahl al-bayt; jag påminner er vid Allah om mitt Ahl al-bayt (glöm dem inte).’ Husayn sade till honom: ’O Zayd, vilka är hans Ahl al-bayt? Är inte hans hustrur också en del av hans Ahl al-bayt?’ Han sade: ’Hans hustrur är också en del av hans Ahl al-bayt. I vidare bemärkelse omfattar hans familj även dem som, efter hans bortgång, inte får ta emot sadaqa.’ Han sade: ’Vilka är de?’ Zayd sade: ’De är Alis, Aqils, Jafars och Abbas ättlingar, må Allah vara nöjd med dem.’ Han sade: ’Var sadaqa förbjudet för dem alla?’ Zayd sade: ’Ja.’

Imam Muslim har återberättat hadithen. I en annan återberättelse står det: ”Var uppmärksamma! Jag lämnar två viktiga ting bland er. Det ena av dem är Allahs bok – och den är Allahs rep (förbindelsen mellan Honom och Hans tjänare). Den som följer den kommer att förbli på den raka vägen till vägledning. Den som överger den kommer att gå vilse.”

٣٤٧ – عَنِ ابْنِ عُمَرَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا عَنْ أَبِي بَكْرِ الصِّدِيقِ مَوْقُوفًا عَلَيْهِ أَنَّهُ قَالَ ارْقُبُوا مُحَمَّدًا صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فِي أَهْلِ بَيْتِهِ رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ ، مَعْنَى ار قُبُوهُ رَاعُوهُ وَاحْتَرِمُوهُ وَأَكْرِمُوهُ وَاللَّهُ أَعْلَمُ .

347. Återberättad som mawqūf från Ibn ʿUmar genom Abū Bakr as-Siddīq. Han (Abū Bakr) sade: ”Visa respekt för Muhammed, må Allah välsigna honom och ge honom frid, genom att hedra hans familj och anhöriga, och håll hans företräde i minnet.”

Imam al-Bukhari har återberättat hadithen.

Avsnitt 44 – Att visa respekt för lärda, äldre och aktade personer; att ge dem företräde framför andra; vikten av deras sammankomster och möten samt att beskriva deras ära och anseende

Att visa respekt för lärda, äldre och aktade personer; att ge dem företräde framför andra; att beskriva vikten av deras sammankomster och möten samt deras ära och anseende.

قَالَ اللهُ تَعَالَى : قُلْ هَلْ يَسْتَوِي الَّذِيْنَ يَعْلَمُونَ وَالَّذِينَ لَا يَعْلَمُونَ إِنَّمَا يَتَذَكَّرُ أولُوا الْأَلْبَابِ .

Den Allsmäktige Allah säger:

”Fråga dem: Kan de som vet och de som inte vet någonsin vara lika? Det är endast de förnuftiga som tar till sig förmaningen.” (Sura az-Zumar: 9)

٣٤٨- عَنْ أَبِي مَسْعُودٍ عُقْبَةَ بْنِ عَمْرُو الْبَدْرِي الْأَنْصَارِيِّ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَوْمُ الْقَوْمَ أَقْرَؤُهُمْ لِكِتَابِ اللَّهِ فَإِنْ كَانُوا في الْقِرَاءَةِ سَوَاءٌ فَاعْلَمُهُمْ بِالسُّنَّةِ فَإِنْ كَانُوا فِي السُّنَّةِ سَوَاءٌ

فَأَقْدَمُهُمْ هِجْرَةً فَإِنْ كَانُوا فِي الْهِجْرَةِ سَوَاء فَأَقْدَمُهُمْ سِنًا وَلَا يَؤْمِنُ الرَّجُلُ الرَّجُلَ فِي سُلْطَانِهِ وَلَا يَقْعُدُ فِي بَيْتِهِ عَلَى تَكْرِمَتِهِ إِلا بِإِذْنِهِ – رَوَاهُ مُسْلِمٌ وَفِي رِوَايَةٍ لَهُ فَأَقْدَمُهُمْ سلمًا بَدَلَ سِنَّا أَي إِسْلَامًا وَفِي رِوَايَةٍ يَؤُمُ

الْقَوْمَ أَقْرَؤُهُمْ لِكِتَابِ اللَّهِ وَأَقْدَمُهُمْ قِرَاءَةٌ فَإِنْ كَانَتْ قِرَاءَتُهُمْ سَوَاءٌ فَيَوْمُهُمْ أَقْدَمُهُمْ هِجْرَةً فَإِنْ كَانُوا فِي الْهِجْرَةِ سَوَاءٌ فَلْيَوْمُهُمْ أَكْبَرُهُمْ سِنًا ، وَالْمُرَادُ بِسُلْطَانِهِ مَحَلُّ وَلَآيَتِهِ أَوِ الْمَوْضِعُ الَّذِي يَخْتَصُّ بِهِ وَتَكْرِمَتُهُ بِفَتْحِ النَّاءِ

وَكَسْرِ الرَّاءِ وَهِيَ مَا يَنْفَرِدُ بِهِ مِنْ فِرَاشِ وسرير ونحوهما .

348. Det har berättats från Abu Masʿud ʿUqba ibn ʿAmr (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs Sändebud, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, sade: ”Den av människorna som läser Allahs Koran bäst ska leda dem i bönen. Om de är likvärdiga i koranläsning, ska den av dem som har störst kunskap om sunnan (haditherna) leda dem. [Den som känner till flest masāʾil, det vill säga den som har störst kunskap om den islamiska lagen, ska leda församlingen i bönen. Om alla är jämlika i detta avseende ska den som kan läsa Koranen vackrast leda dem. Enligt imam Abu Hanifa och imam ash-Shafiʿi är detta hadithens innebörd.] Om de även är likvärdiga i kunskap om sunnan ska den av dem som först gjorde hijra leda dem. Om de även är likvärdiga beträffande hijra ska den äldste av dem leda bönen. Ingen av dem ska leda någon annan i dennes rättighets- och myndighetsområde utan dennes tillstånd, och ingen ska sitta på den andres hedersplats i hans hem utan hans tillstånd.”

Imam Muslim har återberättat hadithen. I en annan version av honom nämns den som först antog islam i stället för den som är äldst. I en annan version sägs det: ”Den av människorna som läser Allahs Bok bäst och även står främst beträffande koranrecitation (utantilläsning) ska leda dem i bönen. Om de är likvärdiga beträffande koranrecitation ska den av dem som först gjorde hijra leda dem. Om de även är likvärdiga beträffande hijra ska den äldste av dem leda bönen.”

٣٤٩ – وَعَنْهُ قَالَ كَانَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَمْسَحُ مَنَاكِبَنَا فِي الصَّلاةِ وَيَقُولُ اسْتَوُوا وَلَا تَخْتَلِفُوا فَتَخْتَلِفَ قُلُوبُكُمْ لِيَلِنِي مِنْكُمْ أَوْلُو الْأَحْلامِ والنهى ثُمَّ الَّذِينَ يَلُوْنَهُمْ ثُمَّ الَّذِينَ يَلُوْنَهُمْ – رَوَاهُ مُسْلِمُ . وَقَوْلُهُ

صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لِيَلِنِي هُوَ بِتَخْفِيفِ النُّونِ وَلَيْسَ قَبْلَهَا يَاءُ وَرُوِيَ بِتَشْدِيدِ النُّوْنِ مَعَ يَاء قَبْلَهَا وَالنُّهَى الْعَقُولُ وَأُولُو الْأَحْلامِ هُمُ الْبَالِغُوْنَ وَقِيلَ أَهْلُ الْحِلْمِ وَالْفَضْلِ .

349. Abu Masud Uqba ibn Amr (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs Sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, lade sina händer på våra axlar i böneraden och sade: ”Stå raka och stå inte ojämnt (så att raden blir sned), annars kommer era hjärtan att skiljas åt (det vill säga, oenighet kommer att uppstå i era hjärtan).”

De av er som är äldre och kunnigare bör stå närmast mig (i den första raden), därefter de som står dem nära i ålder och kunskap, och därefter de som står dem närmast i båda avseendena. Imam Muslim har återberättat hadithen.

٣٥٠- عَنْ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ مَسْعُودٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لِيَلِنِي مِنْكُمْ أُولُو الْأَحْلامِ وَالنُّهَى ثُمَّ الَّذِينَ يَلُوْنَهُمْ ثَلَاثًا وَأَيَّاكُمْ وَهَيْشَاتِ الْأَسْوَاقِ رَوَاهُ مُسْلِمٌ.

350. Abdullah ibn Masud (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs Sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: ”De av er som är äldre och kunnigare bör stå närmast mig, därefter de som står dem nära i ålder och kunskap.” Han sade detta tre gånger. ”Akta er för att göra moskén till en marknadsplats (för inte oväsen i moskén som på en marknadsplats).”

Imam Muslim har återberättat hadithen.

٣٥١ – عَنْ أَبِي يَحْى وَقِيلَ أَبِي مُحَمَّدٍ سَهْلِ بْنِ أَبِي حَثَمَةً بِفَتْحِ الْحَاءِ الْمُهْمَلَةِ وَاسْكَانِ الشَّاءِ الْمُثَلَثَةِ الْأَنْصَارِيِّ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ انْطَلَقَ عَبْدُ اللَّهِ بْنُ سَهْلِ وَمُحَبِّصَةُ بْنُ مَسْعُودٍ إِلَى خَيْبَرَ وَهِيَ يَوْمَئِذٍ صُلْحٌ فَتَفَرِّقَا

فَأَتَى مُحَبِّصَةُ إِلَى عَبْدِ اللَّهِ بْنِ سَهْلِ وَهُوَ يَتَشَحْطُ فِي دَمِهِ قَتِيلاً فَدَفَنَهُ ثُمَّ قَدِمَ الْمَدِينَةَ فَانْطَلَقَ عَبْدُ الرَّحْمَنِ بْنُ سَهْلِ وَمُحَبِّصَةً وَحُوَيْصَةُ ابْنَا مَسْعُودٍ إِلَى النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَذَهَبَ عَبْدُ الرَّحْمَنِ يَتَكَلَّمُ فَقَالَ

كَبِّرُ كَبِرُ وَهُوَ أَحْدَثُ الْقَوْمِ فَسَكَتَ فَتَكَلَّمَا فَقَالَ اتَحْلِفُونَ وَتَسْتَحِقُونَ قَاتِلَكُمْ ؟ وَذَكَرَ تَمَامَ الْحَدِيْثِ مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ وَقَوْلُهُ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ كَبِرُ كَيْرٌ مَعْنَاهُ يَتَكَلَّمُ الْأَكْبَرُ.

351. Återberättat från Abu Yahya eller Abu Muhammad Sahl ibn Abu Hasma al-Ansari (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Abdullah ibn Sahl och Muhayyisa ibn Masud begav sig till Khaybarområdet. Vid denna tid stod Khaybars invånare i ett fredsfördrag med muslimerna. Därefter gick de båda åt varsitt håll för att utföra sina respektive ärenden. Senare kom Muhayyisa (må Allah vara nöjd med honom) till Abdullah ibn Sahl och fann honom liggande död, svårt skadad och med en blodig kropp. Han begravde honom och återvände sedan till Medina. Abd al-Rahman ibn Sahl och Masuds båda söner, Muhayyisa och Huwayyisa, kom till Profeten, må Allah välsigna honom och skänka honom frid. När Abd al-Rahman skulle börja tala sade Profeten (må Allah välsigna honom och skänka honom frid): ”Låt den äldre tala, låt den äldre tala.” Abd al-Rahman var den yngste i gruppen, så han teg. Därefter talade Muhayyisa och Huwayyisa båda. Profeten (må Allah välsigna honom och skänka honom frid) sade: ”Kan ni svära och säga vem mördaren är? Då har ni rätt till diyah (blodspengen).” Därefter återberättas hela hadithen.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٣٥٢ – عَنْ جَابِرٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنَّ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ كَانَ يَجْمَعُ بَيْنَ الرَّجُلَيْنِ مِنْ قَتْلَى أَحَدٍ يَعْنِي فِي الْقَبْرِ ثُمَّ يَقُولُ أَيُّهُمَا أَكْثَرُ أَخِدًا لِلْقُرْآنِ؟ فَإِذَا أَشِيْرَ لَهُ إِلَى أَحَدِهِمَا قَدَّمَهُ فِي اللَّحْدِ رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ .

352. Återberättat från Jabir (må Allah vara nöjd med honom). Profeten, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, brukade samla två martyrer som hade stupat i slaget vid Uhud för att begrava dem i samma grav. Därefter frågade han: ”Vem av dessa två kunde mer av Koranen utantill?” När en av dem pekades ut placerade han honom först i graven (på höger sida).

Imam al-Bukhari har återberättat denna hadith.

٣٥٣- عَنِ ابْنِ عُمَرَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا أَنَّ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ أراني فِي الْمَنَامِ أَتَسَولُ بِسِوَاكَ فَجَا عَنِي رَجُلَانِ أَحَدُهُمَا أَكْبَرُ مِنَ الْآخَرِ فَنَاوَلْتُ السواكَ الْأَصْغَرَ فَقِيلَ لِى كَبِّرُ فَدَفَعْتُهُ إِلَى الْأَكْبَرِ مِنْهُمَا – رَوَاهُ

مُسْلِمٌ مُشْنَدًا وَالْبُخَارِي تَعْلِيقا .

353. Det har berättats från Ibn Umar (må Allah vara nöjd med honom). Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”Jag såg i en dröm att jag använde en miswāk för att rengöra mina tänder. Två män kom till mig, och den ene var äldre än den andre. När jag skulle ge miswāken till den yngre av dem fick jag höra: ’Ge den till den äldre.’ Därför gav jag miswāken till den äldste av dem.”

Imam Muslim har återgett denna hadith med hela isnād-kedjan, medan Hammam al-Bukhari har återgett den utan isnād-kedjan.

٣٥٤ – عَنْ أَبِي مُوسَى رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِنَّ مِنْ اجْلاَلِ اللهِ تَعَالَى إِكْرَامَ ذِي الشَّيْبَةِ الْمُسْلِمِ وَحَامِلِ الْقُرْآنِ غَيْرِ الْغَالِي فِيْهِ وَالْجَافِى عَنْهُ وَإِكْرَامَ ذِي السُّلْطَانِ الْمُقْسِطِ حَدِيْثٌ

حَسَنٌ رواه أبو داود

354. Det har berättats från Abu Musa (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”Att visa en åldrad muslim vördnad, att visa vördnad för den som bär Koranen (en expert på Koranen) utan att överdriva i fråga om den, och att visa vördnad för en rättvis härskare hör till att visa vördnad för Allah.”

Detta är en hasan-hadith. Imam Abu Dawud har återgett den.

٣٥٥ – عَنْ عَمْرِو بْنِ شُعَيْبٍ عَن أَبِيْهِ عَنْ جَدِهِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمْ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَيْسَ مِنَّا مَنْ لَمْ يَرْحَمُ صَغِيرَنَا وَيَعْرِفُ شَرَفَ كَبِيرِنَا – حَدِيثٌ صَحِيحٌ رَوَاهُ أَبُو دَاوُدَ وَالتَّرْمِذِيُّ وَقَالَ التَّرْمِذِيُّ حَدِيثٌ

حَسَنٌ صحيح وفِي رِوَايَةِ أَبِي دَاوُدَ حَقٌّ كَبِيرِنَا

355. Det har berättats från Amr ibn Shu’ayb, genom hans far och därefter hans farfar. Han (farfadern) sade: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: ”Den som inte visar kärlek och barmhärtighet mot våra unga och inte hedrar och respekterar våra äldre tillhör inte oss.”

Detta är en autentisk hadith. Imam Abu Dawud och imam at-Tirmidhi har återberättat den. Imam at-Tirmidhi sade: ”Hadithen är hasan och autentisk.” I en annan återberättelse från Abu Dawud står det: ”Den som inte är medveten om våra äldres rättigheter tillhör inte oss.”

٣٥٦ – عَنْ مَيْمُونِ بْنِ أَبِي شَبِيبٍ أَنْ عَائِشَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهَا مَرَّ بِهَا سَائِلٌ فاعطتُهُ كِسْرَةً وَمَرْ بِهَا رَجُلٌ عَلَيْهِ ثِيَابٌ وَهَيْئَةٌ فَأَقْعَدَتْهُ فَأَكَلَ فَقِيلَ لَهَا فِي ذلِكَ ؟ فَقَالَتْ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ انْزِلُوا النَّاسَ

مَنَازِلَهُمْ – رَوَاهُ أبو داود لكنْ قَالَ مَيْمُونُ لَمْ يُدْرِكْ عَائِشَةَ وَقَدْ ذَكَرَهُ مُسْلِمٌ فِي أَوَّلِ صَحِيحِهِ تَعْلِيْقًا فَقَالَ وَذُكِرَ عَنْ عَائِشَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهَا قَالَتْ أَمَرَنَا رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَنْ تُنْزِلَ النَّاسَ مَنَازِلَهُمْ وَذَكَرَهُ

الْحَاكِمُ أَبُو عَبْدِ اللَّهِ فِي كِتَابِهِ مَعْرِفَةِ عُلُومِ الْحَدِيثِ وَقَالَ هُوَ حَدِيثٌ صَحِيحٌ .

356. Det har berättats från Maymun ibn Abu Shu’ayb. En tiggare gick förbi Aisha (må Allah vara nöjd med henne). Hon gav honom en bit bröd. Sedan gick en välklädd man förbi henne. Hon lät honom sätta sig och bjöd honom på mat. När hon tillfrågades om detta sade hon: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, sade: ”Ge människor en plats i enlighet med deras rang.”
Imam Abu Dawud har återberättat hadithen, men sagt att Maymun inte träffade Aisha. Imam Muslim återberättade den i sin samling av autentiska hadither som en mu’allaq-hadith. Han sade att Aisha berättade: Allahs sändebud, må Allah välsigna honom och ge honom frid, ”befallde oss att ge människor en plats i enlighet med deras rang”. Imam al-Hakim Abu Abdullah återberättade denna hadith i sitt verk Ma’rifat ulum al-hadith och sade: ”Detta är en autentisk hadith.”

٣٥٧- عَنِ ابْنِ عَبَّاسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا قَالَ قَدِمَ عُيَيْنَةُ بْنُ حِصْنٍ فَنَزَلَ عَلَى ابْنِ أَخِيهِ الْحُرِّ بْنِ قَيْسٍ وَكَانَ مِنَ النَّفَرِ الَّذِينَ يُدْنِيْهِمْ عُمَرُ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ وَكَانَ الْقُراءُ أَصْحَابَ مَجْلِسٍ عُمَرَ وَمُشَاوَرَتِهِ كُهُوْلاً كَانُوا أَوْ شُبَّانًا فَقَالَ

عُيَيْنَةٌ لِابْنِ آخِيْهِ يَا ابْنَ أَخِي لَكَ وَجْهُ عِنْدَ هَذَا الْأَمِيرِ فَاسْتَأْذِنُ لِيْ عَلَيْهِ فَاسْتَأْذَنَ لَهُ فَأَذِنَ لَهُ عُمَرُ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ فَلَمَّا دَخَلَ قَالَ هِي يَا ابْنَ الْخَطَّابِ فَوَاللَّهِ مَا تُعْطِينَا الجزلَ وَلَا تَحْكُمُ فِينَا بِالْعَدْلِ فَغَضِبَ عُمَرُ رَضِيَ اللَّهُ

عَنْهُ حَتَّى هَمْ أَنْ يُوقِعَ بِهِ فَقَالَ لَهُ الْحُرُّ يَا أَمِيرَ الْمُؤْمِنِينَ إِنَّ اللَّهَ تَعَالَى قَالَ لِنَبِيِّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ الخُذِ الْعَفْوَ وَأْمُرْ بِالْعُرْفِ وَأَعْرِضْ عَنِ الْجَاهِلِينَ) وَإِنَّ هَذَا مِنَ الْجَاهِلِينَ وَاللَّهِ مَا جَاوَزَهَا عُمَرُ حِينَ تَلاهَا عَلَيْهِ وَكَانَ

وَفَّافًا عِنْدَ كِتَابِ اللهِ تَعَالَى رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ.

357. Det har berättats från Ibn Abbas (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Uyayna ibn Hisn kom till Medina och blev Hurr ibn Qays gäst. Hurr ibn Qays hörde till de personer som stod Umar (må Allah vara nöjd med honom) närmast. Koranlärda (qurrāʾ) ingick också i Umars råd och rådgivande församling, vare sig de var unga eller gamla. Uyayna sade till sin brorson: ”Min käre brorson! Du har fri tillgång till denne ledare (Umar). Be honom ge mig tillstånd att träffa honom.” Han bad honom om tillstånd, och Umar (må Allah vara nöjd med honom) gav honom tillstånd. Uyayna gick in till honom och sade: ”Ibn al-Khattab! Vid Allahs ed, du ger oss varken tillräckligt eller dömer rättvist mellan oss.” Umar (må Allah vara nöjd med honom) blev mycket arg och ville till och med tillrättavisa honom hårt. Hurr sade till honom: ”De troendes ledare! Allah den Allsmäktige säger till sin profet (Allahs välsignelser och frid vare med honom): ’Profet! Anamma överseende, påbjud det goda och undvik de okunniga’ (Sura al-Aʿrāf: 199). Denne man är en av de okunniga.” Vid Allahs ed, när Umar (må Allah vara nöjd med honom) hörde denna vers gick han inte längre än sin plats. Han var den som följde Allahs bok allra mest.

Imam al-Bukhari har återberättat hadithen.

٣٥٨ – عَنْ أَبِي سَعِيدِ سَمُرَةَ بْنِ جُنْدَبٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ لَقَدْ كُنْتُ عَلَى عَهْدِ رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ غُلَامًا فَكُنْتُ أَحْفَظُ عَنْهُ فَمَا يَمْنَعُنِي مِنَ الْقَوْلِ إِلا أَنْ هُهُنَا رِجَالاً هُمْ أَسَنُ مِنَى مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ .

358. Det har berättats från Samura ibn Jundub (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Under Allahs sändebuds (Allahs välsignelser och frid vare med honom) tid var jag en ung pojke. Jag brukade memorera hadither från honom. Det fanns inget som hindrade mig från att återberätta dessa hadither, förutom ett enda hinder: det fanns några personer här som var äldre än jag, och jag ansåg det olämpligt att återberätta hadither inför dem.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen.

٣٥٩- عَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَا اكْرَمَ شَابٌ شَيْئًا لِسَبِّهِ إِلا قَبْضَ اللهُ لَهُ مَنْ يُكْرِمُهُ عِنْدَ سِنَهِ رَوَاهُ التَّرْمِنِي وَقَالَ حَدِيْثٌ غَرِيبٌ.

359. Anas (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Om en ung man visar en äldre person respekt på grund av hans ålder, kommer Allah i hans ålderdom att utse någon som visar honom respekt.

Imam at-Tirmidhi återberättade hadithen och sade: Detta är en gharīb-hadith.

Avsnitt 45 – Att besöka rättfärdiga människor, delta i deras sammankomster, umgås med dem, älska dem, söka deras sällskap, be dem åkalla Allah för en och besöka välsignade och ärofulla platser

Att besöka rättfärdiga människor, delta i deras sammankomster, umgås med dem, älska dem, söka deras sällskap, be dem åkalla Allah för en och besöka välsignade och ärofulla platser.

قَالَ اللهُ تَعَالَى : وَإِذْ قَالَ مُوسَى لِفَتَاهُ لا أَبْرَحُ حَتَّى أَبْلُغَ مَجْمَعَ الْبَحْرَيْنِ أَوْ أَمْضِيَ حُقُبًا إِلَى قَوْلِهِ تَعَالَى قَالَ لَهُ مُوسَى هَلْ أَتَّبِعُكَ عَلَى أَنْ تُعَلِّمَنِ مِمَّا علمت رشدا .

Den Allsmäktige Allah säger:

“När Moses sade till sin följeslagare: ’Jag kommer inte att sluta färdas förrän jag når de två havens sammanflöde, även om jag måste fortsätta i åratal.’ När de nådde de två havens sammanflöde glömde de sin fisk, och den tog sig ut i havet på ett märkligt sätt. När de hade gått vidare sade Moses till sin följeslagare: ’Ta fram vår frukost; vi har verkligen blivit trötta av denna vår resa.’ Han svarade: ’Minns du vad som hände när vi tog skydd vid klippan? Jag glömde fisken, och det var endast Satan som fick mig att glömma att nämna den. Den tog sig märkligt fram i havet.’ Moses sade: ’Det var just det vi sökte.’ Därefter återvände de, följande sina egna spår. Där fann de en av Våra tjänare, som Vi hade skänkt barmhärtighet från Oss och lärt särskild kunskap från Oss. Moses sade till honom: ’Får jag följa dig så att du kan lära mig något av den kunskap som du har fått lära dig?’” (Sura al-Kahf 60–66)

وَقَالَ تَعَالَى : وَاصْبِرُ نَفْسَكَ مَعَ الَّذِينَ يَدْعُونَ رَبَّهُمْ بِالْغَدَاةِ وَالْعَشِيِّ يُرِيدُونَ وَجْهَهُ وَلَا تَعْدُ عَيْنَاكَ عَنْهُمْ .

“Håll ditt hjärta stadigt i sällskap med dem som åkallar sin Herre morgon och kväll i sökandet efter Hans välbehag, och vänd aldrig din blick bort från dem.” (Sura al-Kahf: 28)

٣٦٠ – عَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ أَبُو بَكْرٍ لِعُمَرَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا بَعْدَ وَفَاةِ رَسُولِ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ انْطَلِقِ بِنَا إِلَى أُمِّ أَيْمَنَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا نَزُورُهَا كَمَا كَانَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَزُورُهَا فَلَمَّا

انْتَهَيَا إِلَيْهَا بَكَتْ فَقَالاً لَهَا مَا يُبْكِيْكِ أَمَا تَعْلَمِينَ أَنَّ مَا عِنْدَ اللَّهِ خَيْرٌ لِرَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ ؟ فَقَالَتْ إِنِّي لَا أَبْكِي أَنِّي لَا أَعْلَمُ أَنَّ مَا عِنْدَ اللَّهِ تَعَالَى خَيْرٌ لِرَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَلَكِنْ أَبْكِي أَنَّ

الْوَحَى قَدْ انْقَطَعَ مِنَ السَّمَاءِ فَهَيْجَتْهُمَا عَلَى الْبُكَاءِ فَجَعَلا يَبْكِيَانِ مَعَهَا – رواه مسلم.

360. Anas (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Efter Allahs Sändebuds (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) bortgång sade Abu Bakr (må Allah vara nöjd med honom) till Umar (må Allah vara nöjd med honom): ”Kom med oss till Umm Ayman [Umm Ayman (må Allah vara nöjd med henne) tog hand om Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) under hans barndom och tjänade honom under hans ungdom. Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) frigav henne och gifte bort henne med Zayd ibn Haritha. Han hyste stor vördnad och kärlek för Umm Ayman och brukade säga: ’Umm Ayman är som min mor.’] . Precis som Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) brukade besöka henne, ska även vi besöka henne.” När de båda kom fram till henne började hon gråta. De sade till henne: ”Varför gråter du? Vet du inte att det finns ett överflöd av gott hos Allah för Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom)?” Hon sade: ”Jag gråter inte för att jag inte vet vad Allah den Allsmäktige har i beredskap för Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom), utan jag gråter för att uppenbarelsen aldrig mer kommer att stiga ned från himlen.” När de hörde hennes ord blev de båda djupt rörda och började gråta tillsammans med henne.

Imam Muslim har återberättat hadithen.

٣٦١ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَنَّ رَجُلًا زَارَ أَذًا لَهُ فِي قَرْيَةٍ أُخْرَى فَأَرْصَدَ اللهُ تَعَالَى عَلَى مَدْرَجَتِهِ مَلَكًا فَلَمَّا أَتَى عَلَيْهِ قَالَ أَيْنَ تُرِيدُ؟ قَالَ أَرِيدُ أَذًا لِي فِي هَذِهِ الْقَرْيَةِ قَالَ هَلْ لَكَ

عَلَيْهِ مِنْ نِعْمَةٍ تَرَبُّهَا عَلَيْهِ ؟ قَالَ لَا غَيْرَ أَنِّي أَحْبَبْتُهُ فِي اللَّهِ قَالَ فَإِنِّي رَسُولُ اللَّهِ إِلَيْكَ بِأَنَّ اللَّهَ قَدْ أَحَبَّكَ كَمَا أَحْبَبْتَهُ فِيهِ – رَوَاهُ مُسْلِمُ . يُقَالُ أَرْصَدَهُ لِكَذَا إِذَا وَكُلَهُ بحِفْظِهِ وَالْمَدْرَجَةُ بِفَتْحِ الْمِيم والراءِ الطَّرِيقُ وَمَعْنَى تَرَبُّهَا

تَقُومُ بِهَا وَتَسْعَى في صلاحها .

361. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade denna hadith från Profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom): En man gick för att besöka en bror som bodde i en annan stad. Allah den Upphöjde utsåg en ängel åt honom på vägen. När han kom till denna väg frågade ängeln: ”Vart är du på väg?” Mannen svarade: ”I denna stad bor en bror till mig, och jag har kommit för att besöka honom.” Ängeln frågade: ”Har du någon förmån hos honom som du eftersträvar?” Han svarade: ”Jag älskar honom endast för att uppnå Allah den Upphöjdes välbehag; jag har inget annat intresse.” Ängeln sade: ”Jag har kommit till dig som Allahs sändebud för att meddela dig att liksom du älskar denne man för Allahs välbehags skull, älskar Allah dig på samma sätt.”

Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٣٦٢ – وَعَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَنْ عَادَ مَرِيضًا أَوْ زَارَ أَنَّا لَهُ فِي اللهِ نَادَاهُ مُنَادٍ بِأَنْ طَبْتَ وَطَابَ مَمْشَاكَ وَتَبَوَّأْتَ مِنَ الْجَنَّةِ مَنْزِلاً -رَوَاهُ التَّرْمِذِي وَقَالَ حَدِيثٌ حَسَنٌ وَفِي بَعْضِ النُّسَخِ غَرِيبٌ .

362. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Allahs Sändebud (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) sade: Den som besöker en sjuk eller träffar sin bror för att uppnå Allahs välbehag, ropar en utropare till honom: ”Gläd dig! Må din färd bli välsignad och må du få en hög rang i paradiset.”

Imam at-Tirmidhi har återberättat denna hadith. Han sade: ”Detta är en hasan-hadith; i vissa manuskript anges den som gharīb.”

٣٦٣ – عَنْ أَبِي مُوسَى الْأَشْعَرِيِّ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَنَّ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ إِنَّمَا مَثَلُ الْجَلِيسِ الصَّالِحِ وَجَلِيسِ السُّوْءِ كَحَامِلِ الْمِسْكِ وَنَافِخَ الْكِيْرِ فَحَامِلُ الْمِسْكِ إِمَّا أَنْ يُحْذِيَكَ وَإِمَّا أَنْ تَبْتَاعَ مِنْهُ وَإِمَّا أَنْ تَجِدَ

مِنْهُ رِيحًا طَيِّبَةً وَنَافِخُ الْكَيْرِ إِمَّا أَنْ يُحْرِقَ ثِيَابَكَ وَإِمَّا أَنْ تَجِدَ مِنْهُ رِيحًا مُنْتِنَةً مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ يُحْذِيَكَ يُعْطِيكَ.

363. Återberättat från Abu Musa al-Ash’ari (må Allah vara nöjd med honom). Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: Liknelsen för en god följeslagare och en syndig följeslagare är som en myskförsäljare och en smed som blåser på sin blåsbälg. Mys försäljaren kommer antingen att ge dig mysk utan kostnad eller så köper du det av honom. Om inget av dessa två sker, kommer du åtminstone att känna den ljuvliga doften hos honom. Smeden kommer antingen att bränna dina kläder eller så kommer du att känna den dåliga lukten från honom.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٣٦٤ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ تُنْكَحُ الْمَرْأةُ لِأَرْبَعِ لِمَالِهَا وَلِحَسَبِهَا وَلِجَمَالِهَا وَلِدِينِهَا فَاظْفَرُ بِذَاتِ الدِّينِ تربَتْ يَدَاكَ – مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ وَمَعْنَى ذَلِكَ أَنَّ النَّاسِ يَقْصِدُونَ فِي الْعَادَةِ مِنَ

الْمَرْأَةِ هذِهِ الْخِصَالِ الْأَرْبَعِ فَاحْرِضُ أَنْتَ عَلَى ذَاتِ الدِّينِ وَأَظْفَرُ بِهَا وَأَخْرِصُ عَلَى صُحْبَتِهَا .

364. Återberättat från Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom). Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: En kvinna gifter man sig med med hänsyn till fyra saker: hennes rikedom, hennes härkomst, hennes skönhet och hennes religiositet. Välj den religiösa kvinnan, så blir du framgångsrik och dina händer fylls av välsignelse.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith. Hadithens innebörd är att män av naturen tar hänsyn till dessa fyra saker när de väljer en brud. Därför bör du vara angelägen om att få en religiös hustru, anstränga dig kraftfullt för att få henne och göra henne till din livspartner.

٣٦٥ – عَنِ ابْنِ عَبَّاسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لجِبْرِيلَ مَا يَمْنَعُكَ أَنْ تَزُورَنَا أَكْثَرَ مِمَّا تَزُورُنَا ؟ فَنَزَلَتْ وَمَا نَتَنَزِّلُ إِلَّا بِأَمْرِ رَبِّكَ لَهُ مَا بَيْنَ أَيْدِينَا وَمَا خَلْفَنَا وَمَا بَيْنَ ذَلِكَ رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ .

365. Återberättat från Ibn Abbas (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade till Jibril (må frid vara över honom): Vad hindrar dig från att besöka oss oftare än du har gjort? Då uppenbarades denna vers: ”Vi kan inte stiga ned annat än på din Herres befallning. Honom tillhör allt som ligger framför oss, allt som ligger bakom oss och allt däremellan. Din Herre glömmer aldrig.”

(Sura Maryam: 64)

Imam al-Bukhari återberättade hadithen.

٣٦٦ – عَنْ أَبِي سَعِيدٍ الْخُدْرِيِّ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ لَا تُصَاحِبُ إِلا مُؤْمِنًا وَلَا يَأْكُل طَعَامَكَ إِلا تَقِيُّ. رَوَاهُ أَبُو دَاوُدَ وَالتَّرْمِذِي باسْنَادِ لا بَأْسَ بِه.

366. Abu Sa’id al-Khudri (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Profeten (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade: ”Skaffa inte någon annan än en troende som följeslagare, och låt ingen annan än en gudfruktig person äta av din mat.” Imam Abu Dawud och at-Tirmidhi återberättade hadithen med en tillförlitlig överleveringskedja.

٣٦٧ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنَّ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ الرَّجُلُ عَلَى دِيْنِ خَلِيلِهِ فَلْيَنْظُر أَحَدُكُمْ مَنْ يُخَالِلُ. رَوَاهُ أَبُو دَاوُدَ وَالتَّرْمِذِي بِإِسْنَادِ صحِيحِ وَقَالَ التَّرْمِذِى حَدِيثٌ حَسَنٌ .

367. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Profeten (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade: ”En person följer sin väns dīn. Därför bör var och en av er noggrant överväga vem han väljer till vän.” [Ordet dīn används här i vid bemärkelse. Det avser här, utöver livsordningen, även uppförande och alla övergripande aspekter av livsföringen.]

Imam Abu Dawud och Imam at-Tirmidhi återberättade hadithen med en autentisk överleveringskedja.

At-Tirmidhi sade: ”Detta är en hasan-hadith.”

٣٦٨- عَنْ أَبِي مُوسَى الْأَشْعَرِيِّ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنَّ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ الْمُرْءُ مَعَ مَنْ أَحَبِّ مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ وَفِي رِوَايَةٍ قَالَ قِيلَ لِلنَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ الرَّجُلُ يُحِبُّ الْقَوْمَ وَلَمَّا يَلْحَقُ بِهِمْ ؟ قَالَ الْمَرْءُ مَعَ

مَنْ أَحَبُّ .

368. Återberättat från Abu Musa al-Ash’ari (må Allah vara nöjd med honom). Profeten ﷺ sade: Den som en person älskar kommer han att räknas som hans följeslagare. Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen. I en annan återberättelse sägs det: Profeten ﷺ tillfrågades: ”En person älskar ett folk, men kan inte förena sig med dem.” Han sade: ”En person tillhör dem som han älskar.”

٣٦٩ – عَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنْ أَعْرَابِيا قَالَ لِرَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَتَى السَّاعَةُ ؟ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَا أَعْدَدْتُ لَهَا ؟ قَالَ حُبُّ اللَّهِ وَرَسُولِهِ قَالَ أَنْتَ مَعَ مَنْ أَحْبَبْتَ مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ وَهُذَا

لَفْظُ مُسْلِمٍ وَفِي رِوَايَةٍ لَهُمَا مَا أَعْدَدْتُ لَهَا مِنْ كَثِيرِ صَوْمٍ وَلا صَلَاةٍ ولا صَدَقَةٍ وَلَكِنِّي أُحِبُّ اللهَ وَرَسُولَهُ .

369. Återberättat från Anas (må Allah vara nöjd med honom). En beduin frågade Allahs Sändebud ﷺ: ”När kommer Domedagen att inträffa?” Allahs Sändebud ﷺ sade: ”Vad har du förberett för den?” Han svarade: ”Kärlek till Allah och Hans Sändebud.” Han sade: ”Du kommer att vara tillsammans med den du älskar.”

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen. Den ursprungliga texten är Muslims. I en annan återberättelse från dem båda sägs det: Han sade: ”Jag har inte kunnat förbereda särskilt mycket, såsom fasta, bön och allmosa, men jag älskar Allah och Hans Sändebud.”

۳۷۰- عَنِ ابْنِ مَسْعُودٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ جَاءَ رَجُلُ إِلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ يَا رَسُولَ اللهِ كَيْفَ تَقُولُ فِي رَجُلٍ أَحَبٌ قَوْمًا وَلَمْ يَلْحَقُ بِهِمْ؟ فَقَالَ رَسُولُ الله صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ الْمَرْءُ مَعَ مَنْ أَحَبٌ

مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ .

370. Det har återberättats från Ibn Masʿūd (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: En man kom till Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, och sade: ”O Allahs Sändebud! En man älskar ett folk, men kan inte förenas med dem. Vad säger du om denne man?” Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”Den som älskar någon kommer (på Uppståndelsens dag) att vara tillsammans med den han älskar.”

Imam al-Bukhārī och imam Muslim har återberättat hadithen.

۳۷۱- عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ النَّاسُ مَعَادِنُ كَمَعَادَنِ الذَّهَبِ وَالْفِضَّةِ خِيَارُهُمْ فِي الْجَاهِلِيَّةِ خَيَارُهُمْ فِي الْإِسْلَامِ إِذا فَقَهُوا وَالْأَرْوَاحُ جُنُودٌ مُجَنَّدَةً فَمَا تَعَارَفَ مِنْهَا اخْتَلَفَ وَمَا

تَنَاكَرَ مِنْهَا اخْتَلَفَ – رَوَاهُ مُسْلِمٌ وَرَوَى الْبُخَارِيُّ قَوْلُهُ الْأَرْوَاحُ إِلَى آخِرِهِ مِنْ رِوَايَةِ عَائِشَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهَا .

371. Det har återberättats från Abū Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) att Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”Människor är liksom gruvor av guld och silver. De av er som var de främsta under okunnighetens tid kommer också att vara de främsta under islam, när de får fullständig kunskap om religionen. Själarna är samlade arméer. De av dem som skiljde sig åt i egenskaper och särdrag blev åtskilda från varandra.”

Imam Muslim har återberättat hadithen. Imam al-Bukhārī har återberättat den från ʿĀʾishas (må Allah vara nöjd med henne) berättelsekedja, från orden ”Arwāḥ” till slutet av hadithen.

 فكان بك برص ۳۷۲- عَنْ أَسَيْرِ بْنِ عَمْرٍو وَيُقَالُ ابْنُ جَابِرٍ وَهُوَ بِضَمِّ الْهَمْزَةِ وَفَتْحِ السِّينِ الْمُهْمَلَةِ قَالَ كَانَ عُمَرُ بْنُ الْخَطَّابِ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ إِذَا أَتَى عَلَيْهِ أَمْدَادُ أَهْلِ الْيَمَنِ سَأَلَهُمْ أَفِيكُمْ أَوَيْسُ بْنُ عَامِرٍ ؟ حَتَّى أَتَى

عَلَى أَوَيْسُ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ فَقَالَ لَهُ أَنْتَ أَوَيْسُ ابْنُ عَامِرٍ قَالَ نَعَمْ قَالَ مِنْ مُرَادٍ ثُمَّ مِنْ قَرْنٍ ۚ قَالَ نَعَمْ قَالَ برص فَبَرَاتَ مِنْهُ إِلَّا مَوْضِعَ دِرْهَم ؟ قَالَ نَعَمْ قَالَ لَكَ وَالِدَةٌ؟ قَالَ نَعَمْ قَالَ سَمِعْتُ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ

يَقُولُ يَأْتِي عَلَيْكُم أَوَيْنُ بْنُ عَامِرٍ مَعَ أَشدَادٍ أَهْلِ الْيَمَنِ مِنْ مُرَادٍ ثُمَّ مِنْ قَرْن كَانَ بِهِ بَرَصَ فَبَرًا مِنْهُ إِلَّا مَوْطِعَ درهم لَهُ وَالِدَةٌ هُوَ بِهَا بَرَ لَوْ أَقْسَمَ عَلَى اللهِ لَا بَرِّهُ فَإِنِ اسْتَطَعْتَ أَن يَسْتَغْفِرَ لَكَ فَافْعَلْ فَاسْتَغْفِرْ لِي فَاسْتَغْفَرَ

لَهُ فَقَالَ لَهُ عُمَرُ أَيْنَ تُرِيدُ؟ قَالَ الْكُوفَةَ قَالَ أَلَا اكتُبُ لَكَ إِلى عَامِلهَا ؟ قَالَ أَكُونُ فِي غَيْرَاءِ النَّاسِ أَحَبُّ إِلَى فَلَمَّا كَانَ مِنَ العامِ الْمُقْبِلِ حَجٌ رَجُلٌ مِنْ أَشْرَائِهِمْ فَوَافَى عُمَرَ فَسَأَلَهُ عَنْ أَوَشٍ فَقَالَ تَرَكْتُهُ رَبِّ الْبَيْتِ قَلِيْلَ

الْمَتَاعِ قَالَ سَمِعْتُ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ يَأْتِي عَلَيْكُمْ أَوَيْسُ بْنُ عَامِرٍ مَعَ أَمْدَادٍ مِنْ أَهْلِ الْيَمَنِ مِنْ مُرَادٍ ثُمَّ مِنْ قَرْنٍ كَانَ بِهِ بَرَصَ فَبَرَا مِنْهُ إِلَّا مَوْضِعَ دِرْهَم لَهُ وَالِدَةٌ هُوَ بِهَا بَرَ لَوْ أَقْسَمَ عَلَى اللَّهِ لَأَبَرَهُ

فَإِنِ اسْتَطَعْتَ أَنْ يَسْتَغْفِرَ لَكَ فَافْعَلْ فَأَتَى أَوَيْسًا فَقَالَ اسْتَغْفِرْ لِي قَالَ أَنْتَ أحْدَثُ عَهْدًا بِسَفَرٍ صَالِحٍ فَاسْتَغْفِرْ لِي قَالَ لَقِيتَ عُمَرَ قَالَ نَعَمْ فَاسْتَغْفَرَ لَهُ فَقَطِنَ لَهُ النَّاسُ فَانْطَلَقَ عَلَى وَجْهِهِ – رَوَاهُ مُسْلِمٌ

وَفِي رِوَايَةٍ لِمُسلِم أَيْضًا عَنْ أَسَيْرِ بْنِ جَابِرٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَنَّ أَهْلَ الْكُوفَةِ وَقَدُوا عَلَى عُمَرَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ وَفِيهِمْ رَجُلٌ مِمَّنْ كَانَ يَسْخَرُ بِأَوَيْشِ فَقَالَ عُمَرُ هَل فَهُنَا أَحَدٌ مِّنَ الْقَرَنِيِّينَ فَجَاءَ ذَلِكَ الرَّجُلُ فَقَالَ عُمَرُ إِنْ رَسُولَ

اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَدْ قَالَ إِنَّ رَجُلًا يَأْتِيْكُمْ مِنَ الْيَمَنِ يُقَالُ لَهُ أَوَيْسٌ لَا يَدَعُ بِالْيَمَنِ غَيْرَ أَمْ لَهُ قَدْ كَانَ بِهِ بَيَاضٌ فَدَعَا اللَّهَ تَعَالَى فَاذْهَبَهُ إِلَّا مَوْضِعَ الدِّيْنَارِ أَوِ الدرْهَم فَمَنْ لَقِيَهُ مِنْكُمْ فَلْيَسْتَغْفِرْ لَكُمْ.

وفي روايَةٍ لَهُ عَنْ عُمَرَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ إِنِّي سَمِعْتُ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ إِنْ خَيْرَ التَّابِعِينَ رَجُلٌ يُقَالُ لَهُ أَوَيْسَ وَلَهُ وَالِدَةً وَكَانَ بِهِ بَيَاضِ فَصُرُوهُ فَلْيَسْتَغْفِرْ لَكُمْ . قَوْلَهُ غَيْرَاءِ النَّاسِ بِفَتْحِ الْغَيْنِ

الْمُعْجَمَةِ وَاشْكَانِ الْبَاءِ وَبِالْمَدِ وَهُمْ فُقَرَاؤُهُمْ وَصَعَالِيْكُهُمْ وَمَنْ لَا تُعْرَفُ عَيْنُهُ مِنْ أَخْلاطِهِمْ وَالْأَمْدَادُ جَمْعُ مَدَدٍ وَهُمُ الْأَعْوَانُ وَالنَّاصِرُونَ الَّذِينَ كَانُوا يُمِدُونَ الْمُسْلِمِينَ فِي الْجِهَادِ .

372. Det har berättats av Usayr ibn Amr (må Allah vara nöjd med honom). Han kallades också Ibn Jabir. Han sade: När en delegation från Jemens invånare kom till Umar (må Allah vara nöjd med honom), frågade han dem: ”Finns Uways ibn Amir bland er?” Till slut kom han till Uways (må Allah vara nöjd med honom). Umar frågade honom: ”Är du från Qaran, en underklan av stammen Murad?” Han svarade: ”Ja.” Umar frågade: ”Drabbades du av spetälska, varefter du blev frisk, med undantag för ett område stort som en dirham?” Han svarade: ”Ja.” Umar frågade: ”Har du en mor som fortfarande lever?” Han svarade: ”Ja.” Umar sade: ”Jag hörde Allahs Sändebud ﷺ säga: ’En man vid namn Uways ibn Amir kommer till er tillsammans med Jemens delegation. Han är från Qaran, en underklan av Murad. Han kommer att ha spetälska, men bli botad från den, med undantag för ett område stort som en dirham. Hans mor lever, och han är mycket lydig mot henne. Om han svär vid Allah angående något, uppfyller Allah hans ed. Om du får möjlighet att be honom be om förlåtelse för dina synder, så gör det.’” Umar sade därför: ”Be då om förlåtelse för mina synder.” Uways bad då om förlåtelse för Umars synder. Umar frågade honom: ”Vart tänker du bege dig?” Han svarade: ”Till Kufa.” Umar sade: ”Ska jag skriva till dess guvernör så att han hjälper dig?” Han svarade: ”Det är kärare för mig att leva bland de fattiga och behövande.” Året därpå kom en framstående man från Kufa till vallfärden. När Umar träffade honom frågade han honom om Uways. Mannen svarade: ”Jag lämnade honom i ett sådant tillstånd att hans hus var mycket förfallet och hans ägodelar mycket få.” Umar sade: ”Jag hörde Allahs Sändebud ﷺ säga: ’En man vid namn Uways ibn Amir kommer till er tillsammans med Jemens delegation. Han är från Qaran, en underklan av Murad. Han kommer att ha spetälska, men bli botad från den, med undantag för ett område stort som en dirham. Hans mor lever, och han är mycket lydig mot henne. Om han svär vid Allah angående något, uppfyller Han det. Om du får möjlighet att be honom be om förlåtelse för dina synder, så gör det.’” Mannen återvände och gick till Uways och sade: ”Be om förlåtelse för mina synder.” Uways sade: ”Du har just återvänt från en välsignad resa; be i stället du om förlåtelse för mina synder.” Mannen frågade: ”Har du träffat Umar?” Han svarade: ”Ja.” Uways bad då för honom. När människorna blev medvetna om Uways höga ställning, lämnade Uways den platsen och begav sig någon annanstans.

Imam Muslim har återberättat hadithen. I en annan återberättelse av Muslim, från Usayr ibn Jabir (må Allah vara nöjd med honom), berättas det att Kufas invånare skickade en delegation till Umar (må Allah vara nöjd med honom). En man i delegationen brukade håna Uways. Umar sade: ”Finns det någon här från Qaran?” När mannen steg fram sade Umar (må Allah vara nöjd med honom): ”Allahs Sändebud ﷺ sade: ’En man vid namn Uways kommer till er från Jemen. Han lämnar sin mor ensam i Jemen. Han kommer att drabbas av spetälska. Han kommer att be Allah, och Han kommer att bota honom, med undantag för ett område stort som en dinar eller en dirham. Den av er som träffar honom ska be honom be om förlåtelse för sina synder.’”

I en annan återberättelse av Muslim, från Umar (må Allah vara nöjd med honom), berättas det att han sade: Jag hörde Allahs Sändebud ﷺ säga: ”Bland de senare generationerna, tabi’in, kommer det att finnas en framstående man vid namn Uways. Hans mor lever, och på hans kropp finns märken efter spetälska. Gå därför till honom och be honom be om förlåtelse för era synder.”

۳۷۳- عَنْ عُمَرَ بْنِ الْخَطَابِ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ اسْتَأْذَنْتُ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فِي الْعُمْرَةِ فَأَذِنَ لِي وَقَالَ لا تَنْسَانَا يَا أَخَى مِنْ دُعَائِكَ فَقَالَ كَلِمَةً ما يَسُرُّنِي أَنَّ لِي بِهَا الدُّنْيَا وَفِي رِوَايَةٍ قَالَ أَشْرِكْنَا يَا أَخَى فِي

دُعَائِكَ حَدِيثُ صَحِيحَ رَوَاهُ أَبُو دَاوُدَ وَالتَّرْمِذِى وَقَالَ حَدِيثٌ حَسَنٌ صَحِيحٌ .

373. Det har berättats av Umar ibn al-Khattab (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Jag bad Profeten ﷺ om tillstånd att utföra umra. Han gav mig tillstånd och sade: ”Min lillebror, glöm inte oss i dina böner.” Umar sade: Han uttalade sådana ord att jag inte skulle ha blivit gladare ens om hela världen hade blivit min i utbyte mot dem. I en annan återberättelse sägs det: Han sade: ”Min lillebror, låt även oss få del i dina böner.”

Detta är en autentisk hadith. Imam Abu Dawud och Imam at-Tirmidhi har återberättat hadithen. At-Tirmidhi sade: ”Detta är en god och autentisk hadith.”

٣٧٤- عَنِ ابْنِ عُمَرَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا قَالَ كَانَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يُزُورُ قُبَاءَ رَاكِبًا وَمَاشِيًا فَيُصَلِّى فِيهِ رَكْعَتَيْنِ مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ وَفِي رِوَايَةٍ كَانَ النَّبِيُّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَأْتِي مَسْجِدَ قُبَاءَ كُلِّ سَبْتِ رَاكِبًا وَمَاشِيًا

وَكَانَ ابْنُ عُمَرَ يَفْعَلُهُ.

374. Det har återberättats från Ibn Umar (må Allah vara nöjd med honom) att han sade: Profeten (må Allah välsigna honom och ge honom frid) brukade bege sig till Quba, ridande eller till fots, och be två böneenheter i dess moské.

Imam al-Bukhari och imam Muslim har återberättat denna hadith. I en annan återberättelse står det: Varje lördag brukade Profeten (må Allah välsigna honom och ge honom frid) komma till Quba-moskén, ridande eller till fots. Ibn Umar (må Allah vara nöjd med honom) brukade också göra det.

Avsnitt 46 – Förträffligheten i att älska för Allahs skull och att uppmuntra till det; att informera den man älskar om sin kärlek och hur detta görs

Förträffligheten i att älska för Allahs skull och att uppmuntra till det; att informera den man älskar om sin kärlek och hur detta görs.

قَالَ اللهُ تَعَالَى : مُحَمَّدٌ رَّسُولُ اللهِ وَالَّذِينَ مَعَهُ أَشِدَّاءُ عَلَى الْكُفَّارِ رُحَمَاءُ بَيْنَهُمْ إِلَى آخِرِ السُّورَةِ .

Den Allsmäktige Allah säger:

”Muhammed är Allahs sändebud. Hans följeslagare är mycket hårda mot de otrogna, men barmhärtiga mot varandra. Du ser dem böjande sig och fallande ned i bugning, sökande Allahs nåd och välbehag. På deras ansikten finns spåren av deras gudsdyrkan, tydliga på grund av deras nedfallande på marken. Deras egenskaper finns nämnda i Tora och Evangeliet. Deras liknelse är som en planta: först skjuter den upp sitt skott, sedan stärker Han den, därefter blir den kraftig och till sist reser den sig på sin stjälk, så att Han genom den väcker de otrognas vrede. Allah har lovat dem som tror och gör goda gärningar förlåtelse och en stor belöning.” (Sura al-Fath: 29)

وَقَالَ تَعَالَى : وَالَّذِينَ تَبَوَّمُوا الدَّارَ وَالْإِيْمَانَ مِنْ قَبْلِهِمْ يُحِبُّوْنَ مَنْ هَاجَرَ إِلَيْهِمْ.

”Och de som redan före deras ankomst var fast förankrade i Dar al-Islam (Medina) och tron, och som älskar dem som har emigrerat till dem.” (Sura al-Hashr: 9)

٣٧٥- عَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ ثَلَاثَ مَنْ كُنْ فِيْهِ وَجَدَ بِهِنَّ حَلَاوَةَ الْإِيْمَانِ أَنْ يُكُونَ اللَّهُ وَرَسُولُهُ أَحَبُّ إِلَيْهِ مِمَّا سِوَاهُمَا وَأَنْ يُحِبُّ الْمَرْء لا يُحِبُّهُ إِلا لِلهِ وَأَنْ يُكْرَهُ أَنْ يَعُودَ فِي الْكُفْرِ بَعْدَ

أَنْ أَنْقَذَهُ اللَّهُ مِنْهُ كَمَا يَكْرَهُ أَنْ يُقْذَفَ فِي النَّارِ مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ .

375. Anas (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: Den som har tre egenskaper har smakat trons sötma: den som älskar Allah och Hans sändebud mer än allt annat, den som älskar en person enbart för Allahs välbehags skull, och den som avskyr att återvända till den otro som Allah har räddat honom från, lika mycket som han avskyr att kastas i elden.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

٣٧٦- عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ سَبْعَةٌ يُظِلُّهُمُ اللهُ فِي ظِلِهِ يَوْمَ لا ظل الا ظلهُ إِمَامٌ عَادِلٌ وَشَابٌ نَشَأَ فِي عِبَادَةِ اللهِ عَزَّ وَجَلَّ وَرَجُلٌ قَلْبُهُ مُعَلَّقٌ بِالْمَسَاجِدِ وَرَجُلَانِ تَحَابًا فِي

اللَّهِ اجْتَمَعًا عَلَيْهِ وَتَفَرِّقَا عَلَيْهِ وَرَجُلٌ دَعَتْهُ امْرَأَةُ ذَاتُ حُسْنٍ وَجَمَالٍ فَقَالَ إِنِّي أَخَافُ اللَّهَ وَرَجُلٌ تَصَدِّقَ بِصَدَقَةٍ فَأَخْفَاهَا حَتَّى لَا تَعْلَمَ شِمَالُهُ مَا تُنْفِقُ يَمِينُهُ وَرَجُلٌ ذَكَرَ اللَّهَ خَالِيًا فَفَاضَتْ عَيْنَاهُ مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ .

376. Berättat av Abu Huraira, må Allah vara nöjd med honom. Profeten, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: På den dag då ingen annan skugga finns än skuggan av Hans tron kommer Allah att ge sju kategorier av människor en plats under Sin trons skugga: (1) en rättvis imam eller härskare; (2) en ung man som är upptagen med att dyrka Allah, den Allsmäktige och Majestätiske; (3) en person vars hjärta är knutet till moskén; (4) två personer som älskar varandra enbart för Allahs skull. De knyter vänskap med varandra för att söka Allahs välbehag och skiljs åt för Allahs välbehags skull; (5) en sådan man som av en vacker kvinna inbjuds till otukt, men säger: ”Jag fruktar Allah”; (6) en person som ger allmosor så hemligt att inte ens hans vänstra hand vet vad hans högra hand ger; (7) en person som minns Allah i ensamhet och vars båda ögon börjar fälla tårar.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

۳۷۷- وَعَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِنَّ اللَّهَ تَعَالَى يَقُولُ يَوْمَ الْقِيَامَةِ أَيْنَ الْمُتَحَابُّوْنَ بِجَلالِي ؟ الْيَوْمَ أَظِلُّهُمْ فِي ظِلِى يَوْمَ لَا ظِلَّ إِلَّا ظِلَى رَوَاهُ مُسْلِمٌ.

377. Berättat av Abu Huraira, må Allah vara nöjd med honom. Han sade att Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Den Allsmäktige Allah kommer på Domedagen att säga: ”Var är de som älskade varandra för att söka Mitt välbehag? I dag ska Jag ge dem en plats under Min svalkande skugga; i dag finns ingen annan skugga än Min skugga.”

Imam Muslim har återberättat denna hadith.

۲۷۸ – وَعَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُوْلُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَالَّذِي نَفْسِي بِيَدِهِ لَا تَدْخُلُوا الْجَنَّةَ حَتَّى تُؤْمِنُوا وَلَا تُؤْمِنُوا حَتَّى تَحَابُّوا أَوَلَا أَدْلُكُمْ عَلَى شَيْءٍ إِذَا فَعَلْتُمُوهُ تَحَابَبْتُمْ ؟ أَفشوا السَّلَامَ بَيْنَكُمْ – رَوَاهُ مُسلِم .

378. Berättat av Abu Huraira, må Allah vara nöjd med honom. Han sade att Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: Vid Honom i vars hand mitt liv är! Ni kommer inte att träda in i paradiset förrän ni tror, och ni kommer inte att tro förrän ni älskar varandra. Ska jag inte berätta för er om något som, om ni gör det, får er att älska varandra? Sprid salam mellan er.

Imam Muslim har återberättat hadithen.

۳۷۹- وَعَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَنَّ رَجُلًا زَارَ أَنَّا لَهُ فِي قَرْيَةٍ أخرى فَأَرْصَدَ اللهُ عَلَى مَدْرَجَتِهِ مَلَكًا وَذَكَرَ الْحَدِيثَ إِلَى قَوْلِهِ إِنَّ اللَّهَ قَدْ أَحَبُّكَ كَمَا أَحْبَبْتَهُ فِيهِ – رَوَاهُ مُسْلِمٌ وَقَدْ سَبَقَ بِالْبَابِ قَبْلَهُ .

379. Det har berättats från Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) att Profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) sade: En man begav sig till en annan by för att besöka en av sina muslimska bröder. På vägen placerade Allah en ängel där för att invänta honom. Därefter återberättade han hadithen fram till följande: Ängeln sade till honom: ”Allah älskar dig verkligen så som du älskar den och den personen i syfte att vinna Allahs välbehag.”

Imam Muslim har återberättat hadithen.

۳۸۰- عَنِ الْبَرَاءِ بْنِ عَازِبٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُمَا عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَنَّهُ قَالَ فِي الْأَنْصَارِ لا يُحِبُّهُمْ إِلا مُؤْمِنٌ وَلَا يُبْغِضُهُمْ إِلَّا مُنَافِقٌ مَنْ احَبَّهُمْ أَحَبَّهُ اللَّهُ وَمَنْ أَبْغَضَهُمْ أَبْغَضَهُ اللَّهُ مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ .

380. Det har berättats från al-Barāʾ ibn ʿĀzib (må Allah vara nöjd med honom) att Profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) sade om ansarerna: Endast de troende älskar dem, medan endast hycklarna hyser hat mot dem. Den som älskar dem älskar Allah också, och den som hyser hat mot dem hyser Allah också hat mot honom (det vill säga straffar honom). Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat hadithen.

۳۸۱- عَنْ مُعَادٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ سَمِعْتُ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ قَالَ اللهُ عَزَّ وَجَلَّ الْمُتَحَابُّونَ فِي جَلَالِي لَهُمْ مَنَابِرُ مِنْ نُورٍ يَغْبِطُهُمُ النَّبِيُّونَ وَالشُّهَدَاءُ – رَوَاهُ التَّرْمِذِى وَقَالَ حَدِيثٌ حَسَنٌ صَحِيحٌ .

381. Det har berättats från Muʿadh (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Jag hörde Allahs Sändebud (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) säga: Den Allra Ärofullaste och Allsmäktige Allah säger: För dem som älskar varandra för att vinna Mitt välbehag kommer det i det kommande livet att finnas predikstolar av ljus, och profeterna och martyrerna kommer att avundas dem [ghibta betyder avund, det vill säga att man, när man ser någon annans goda eller goda egenskaper, önskar att själv utveckla dessa. Sådan ghibta är tillåten].

Imam at-Tirmidhi återberättade hadithen och sade: Hadithen är hasan och sahih.

۳۸۲- عَنْ أَبِي إِدْرِيسَ الْخَوْلَانِي رَحِمَهُ اللهُ قَالَ دَخَلْتُ مَسْجِدَ دِمَشْقَ فَإِذَا فَتًى بَرَاقُ الثَّنَايَا وَإِذَا النَّاسُ مَعَهُ فَإِذَا اخْتَلَفُوا فِي شَيْ أَسْنَدُوهُ إِلَيْهِ وَصَدَرُوا عَنْ رَابِهِ فَسَأَلْتُ عَنْهُ فَقِيلَ هَذَا مُعَاذُ بْنُ جَبَلٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ

فَلَمَّا كَانَ مِنَ الْغَدِ هَجَرْتُ فَوَجَدْتُهُ قَدْ سَبَقَنِي بِالتَّهْجِيرِ وَوَجَدْتُهُ يُصَلِّي فَانْتَظَرْتُهُ حَتَّى قَضَى صَلَاتَهُ ثُمَّ جِئْتُهُ مِنْ قِبَلِ وَجْهِهِ فَسَلَّمْتُ عَلَيْهِ ثُمَّ قُلْتُ وَاللَّهِ إِنِّي لَأُحِبُّكَ لِلَّهِ فَقَالَ اللهِ ؟ فَقُلْتُ اللهِ فَقَالَ اللَّهِ ؟ فَقُلْتُ اللَّهِ

فَأَخَذَنِي بِحَبْوَةِ رِدَانِي فَجَبَدَنِي إِلَيْهِ فَقَالَ ابشِرْ فَإِنِّي سَمِعْتُ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ قَالَ اللَّهُ تَعَالَى وَجَبَتْ مَحَبَّتِي لِلْمُتَحَابِيْنَ فِي وَالْمُتَجَالِسِيْنَ فِي وَالْمُتَزَاوِرِينَ فِي وَالْمُتَبَادَلِيْنَ فِي حَدِيثٌ صَحِيحٌ رَوَاهُ

مَالِكٌ فِي الْمُوَطَأَ بِإِسْنَادِهِ الصَّحِيحِ ، قَوْلُهُ هَجْرَتُ أَيْ بكَرْتُ وَهُوَ بِتَشْدِيدِ الْحِيمِ قَوْلُهُ اللهِ فَقُلْتُ اللهِ الْأَوَّلُ بِهَمْزَةٍ مَمْدُودَةٍ لِلْاسْتَفْهَامِ والثاني بلا مد.

382. Det återberättas från Abu Idris al-Khawlani (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Jag gick in i moskén i Damaskus och fick se en ung man med glänsande tänder (ett leende ansikte), kring vilken många människor hade samlats. När de var oense om något hänvisade de frågan till honom (för att få den löst) och handlade enligt hans utlåtande. När jag frågade vem han var, fick jag till svar att det var Mu’adh ibn Jabal, må Allah vara nöjd med honom. Tidigt nästa morgon kom jag till moskén och såg att han redan hade kommit före mig. Jag fann honom i bön och väntade på honom. När han hade avslutat sin bön gick jag fram till honom, hälsade och sade: Vid Allah! Jag älskar verkligen dig. Han frågade: Är det för Allahs skull? Jag svarade: Ja, för Allahs skull. Han frågade åter: För Allahs skull? Jag svarade: För Allahs skull. Då tog han tag i ena kanten av min mantel och drog mig till sig och sade: Ta emot de goda nyheterna! Jag hörde nämligen Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, säga att den Upphöjde Allah har sagt: ’Min kärlek blir förpliktigad för dem som älskar varandra för Min tillfredsställelses skull, samlas i varandras sällskap för Min tillfredsställelses skull, besöker varandra för att söka Min tillfredsställelse och spenderar sina ägodelar enbart för Min skull.’

Denna hadith är sahih. Imam Malik (må Allah förbarma sig över honom) nämnde den i sin Muwatta med en autentisk överleveringskedja. Ordförklaring: Hajjartu, det vill säga ’bakkartu’, betyder att komma tidigt på morgonen, att komma tidigt.

۳۸۳- عَنْ أَبِي كَرِيمَة الْمِقْدَادِ بْنِ مَعْدِي كَرَبَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ إِذَا أَحَبُّ الرَّجُلُ أَخَاهُ فَلْيُخْبِرَهُ أَنَّهُ يُحِبُّهُ رَوَاهُ أَبُو دَاوُدَ وَالتَّرْمِذِي وَقَالَ حَدِيثٌ حَسَنٌ صَحِيحٌ .

383. Det har berättats från Abu Karima Miqdad ibn Maʿdi Karib (må Allah vara nöjd med honom) att Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: ”När en person älskar sin muslimske broder bör han underrätta honom om att han älskar honom.”

Denna hadith har återberättats av Abu Dawud och at-Tirmidhi. At-Tirmidhi sade: ”Hadithen är hasan och sahih.”

٣٨٤ – عَنْ مُعَادٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنْ رَسُولَ اللهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَخَذَ بِيَدِهِ وَقَالَ يَا مُعَادُ وَاللَّهِ إِنِّي لَأَحِبُّكَ ثُمَّ أَوْصِيْكَ يَا مُعَاذُ لَا تَدَعَنْ فِي دُبُرِ كُلِّ صَلَاةٍ تَقُولُ اللَّهُمَّ أَعِنِّى عَلَى ذِكْرِكَ وَشُكْرِكَ وَحُسْنِ عِبَادَتِكَ حَدِيثُ

صَحِيحٌ رَوَاهُ أَبُو دَاوُدَ وَالنِّسَائِي بِإِسْنَادِ صَحِيح .

384. Det har berättats från Muʿadh (må Allah vara nöjd med honom) att Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) tog min hand och sade: ”O Muʿadh! Vid Allah, jag älskar dig verkligen.” Sedan sade han som råd till mig: ”O Muʿadh! Du ska efter varje bön läsa denna åkallan: ’Allahumma aʿinni ʿala dhikrika wa shukrika wa husni ʿibadatik’ (O Allah! Hjälp mig att minnas Dig, tacka Dig och dyrka Dig på bästa sätt).”

Detta är en sahih-hadith, och Abu Dawud och an-Nasaʾi har återberättat den med en sahih-kedja.

٣٨٥- عَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ أَنْ رَجُلاً كَانَ عِنْدَ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَمَرٌ رَجُلٌ فَقَالَ يَا رَسُولَ اللَّهِ إِنِّي لَأُحِبُّ هَذَا فَقَالَ لَهُ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَعْلَمْتَهُ ؟ قَالَ لا قَالَ أَعْلِمُهُ فَلَحِقَهُ فَقَالَ إِنِّي أَحِبُّكَ فِي

اللَّهِ فَقَالَ أَحَبَّكَ الَّذِي أَحْبَبْتَنِي لَهُ – رَوَاهُ أَبُو دَاوُدَ بِإِسْنَادِ صَحِيح .

385. Anas (må Allah vara nöjd med honom) berättade: En man befann sig i närheten av profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom). Då gick en annan man förbi honom. Han sade: ”O Allahs sändebud! Jag älskar denne man.” Profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) frågade honom: ”Har du meddelat honom det?” Han svarade: ”Nej.” Han sade: ”Meddela honom det.” Så träffade han honom och sade: ”Jag älskar dig för Allahs välbehags skull.” Han svarade: ”Må Han, för vars skull du älskar mig, älska dig.” Denna hadith återberättas av Abu Dawud med en autentisk berättarkedja.

Avsnitt 47 – Tecken på Allah den Allsmäktiges kärlek till tjänaren, uppmuntran att frambringa dessa tecken samt att sträva efter att uppnå dem

Tecken på Allah den Allsmäktiges kärlek till tjänaren, uppmuntran att frambringa dessa tecken samt att sträva efter att uppnå dem.

قَالَ اللَّهُ تَعَالَى : قُلْ إِنْ كُنْتُمْ تُحِبُّونَ اللهَ فَاتَّبِعُونِي يُحْبِبْكُمُ اللَّهُ وَيَغْفِرُ لَكُمْ ذُنُوبَكُمْ وَاللَّهُ غَفُورٌ رَّحِيمٌ .

Den Allsmäktige Allah säger:

”Säg: ’Om ni älskar Allah, följ mig, så kommer Allah att älska er och förlåta era synder. Allah är Den Allförlåtande, Den Barmhärtige.’” (Sura Āl ʿImrān: 31)

وَقَالَ تَعَالَى : يَأَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا مَنْ يُرْتَدَّ مِنْكُمْ عَنْ دِينِهِ فَسَوْفَ يَأْتِي اللَّهُ بِقَوْمٍ يُحِبُّهُمْ وَيُحِبُّونَهُ أَذِلَّةٍ عَلَى الْمُؤْمِنِينَ أَعِزَّةٍ عَلَى الْكَافِرِينَ يُجَاهِدُونَ فِي سَبِيلِ اللهِ وَلَا يَخَافُونَ لَوْمَةَ لائِم ذَلِكَ فَضْلُ اللَّهِ يُؤْتِيهِ مَنْ يُشَاءُ وَاللَّهُ

واسع عليم .

“O ni som tror! Om någon av er avfaller från sin religion, så kommer Allah snart att skapa ett folk som Han älskar och som älskar Honom, ödmjuka mot de troende och hårda mot de otrogna. De kommer att kämpa på Allahs väg och inte frukta någon klandrares klander. Detta är Allahs nåd; Han skänker den åt vem Han vill. Allah är allomfattande och allvetande.” (Sura al-Māʾida: 54)

٣٨٦ – عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِنَّ اللهَ تَعَالَى قَالَ مَنْ عَادَى لِي وَلِيًّا فَقَدْ أَذَنْتُهُ بِالْحَرْبِ وَمَا تَقَرِّبَ إِلَى عَبْدِي بِشَيْءٍ أَحَبُّ إِلَيَّ مِمَّا افْتَرَضْتُ عَلَيْهِ وَمَا يَزَالُ عَبْدِي يَتَقَرُبُ

إِلَى بِالنَّوَافِلِ حَتَّى أحِبُّهُ فَإِذَا أَحْبَبْتُهُ كُنتُ سَمِعَهُ الَّذِي يَسْمَعُ بِهِ وَبَصَرَهُ الَّذِي يُبْصِرُ بِهِ وَيَدَهُ الَّتِي يَبْطِسُ بِهَا وَرِجْلَهُ الَّتِي يَمْشِي بِهَا وَإِنْ سَأَلَنِي أَعْطَيْتُهُ وَلَئِنِ اسْتَعَاذَنِي لا عِيدَنَّهُ – رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ ، مَعْنى أذَنْتُهُ أَعْلَمْتُهُ

بِأَنِّي مُحَارِبُ لَهُ وَقَوْلُهُ اسْتَعَاذَنِي رُوِيَ بِالْبَاءِ وَرُوِيَ بِالنُّوْنِ.

386. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade. Han sade: Allahs Sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: “Sannerligen säger den Allsmäktige Allah: Den som är fiende till någon av Mina vänner, mot honom förklarar Jag krig. Min tjänare närmar sig inte Mig med något som är mer älskat för Mig än det som Jag har ålagt honom. Min tjänare fortsätter alltid att närma sig Mig genom frivilliga handlingar, tills Jag älskar honom. När Jag älskar honom blir Jag det öra med vilket han hör, det öga med vilket han ser, den hand med vilken han griper och den fot med vilken han går. När han ber Mig om något ger Jag honom det, och om han söker skydd hos Mig ger Jag honom skydd.”

Imam al-Bukhari har återberättat denna hadith.ذنته. Betydelse: اعلمتهJag informerar honom eller förklarar för honom att Jag kommer att förklara krig mot honom. استعاذنی Betydelse: Han ber Mig om skydd.

۳۸۷- وَعَنْهُ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ إِذَا أَحَبُّ اللَّهُ تَعَالَى الْعَبْدَ نادى جبْرِيلَ إِنَّ اللَّهَ يُحِبُّ فُلَانًا فَأَحْبِبْهُ فَيُحِبُهُ جِبْرِيلُ فَيُنَادِي فِي أَهْلِ السَّمَاءِ إِنَّ اللهَ يُحِبُّ فُلانَا فَاحِبُّوْهُ فَيُحِبُّهُ أَهْلُ السَّمَاءِ ثُمَّ يُوْضَعُ لَهُ

الْقَبُولُ فِي الْأَرْضِ مُتَّفَقٌ عَلَيْهِ. وَفِي رِوَايَةٍ لِمُسْلِمٍ قَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِنَّ اللَّهَ تَعَالَى إِذَا أَحَبٌ عَبْدًا دَعَا جِبْرِيلَ فَقَالَ إِنِّي أُحِبُّ فُلَانًا فَأَحْبِبُهُ فَيُحِبُّهُ جِبْرِيلُ ثُمَّ يُنَادِي فِي السَّمَاءِ فَيَقُولُ إِنَّ اللهَ يُحِبُّ فُلَانًا

فَأَحِبُّوهُ فَيُحِبُّهُ أَهْلُ السَّمَاءِ ثُمَّ يُوْضَعُ لَهُ الْقَبُولُ فِي الْأَرْضِ وَإِذَا أَبْغَضَ عَبْدًا دَعَا جِبْرِيلَ فَيَقُولُ إِنِّي أَبْغِضُ فُلَانًا فَأَبْغِضُهُ فَيُبْغِضُهُ جِبْرِيلُ ثُمَّ يُنَادِى في أهْلِ السَّمَاءِ إِنَّ اللَّهَ يُبْغِضُ فُلَانًا فَأَبْغِضُوهُ فَيُبْغِضُهُ أَهْلُ السَّمَاءِ ثُمَّ تُوضَعُ

لَهُ الْبَغْضَاءُ فِي الْأَرْضِ .

387. Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) berättade: Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: När Allah den Högste älskar en tjänare, kallar Han på Jibril och säger: ”Sannerligen, Allah älskar den och den av Sina tjänare, så älska även du honom.” Därefter älskar Jibril honom och tillkännager bland himlarnas invånare: ”Allah älskar den och den personen, så älska även ni honom.” Därefter blir han älskad och omtyckt på jorden.

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith. I en annan återberättelse av Muslim sägs det: Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: När Allah den Högste älskar en tjänare, kallar Han på Jibril och säger: ”Jag älskar den och den personen, så älska även du honom.” Därefter älskar Jibril honom och tillkännager bland himlarnas invånare: ”Allah älskar den och den personen, så älska även ni honom.” Därefter blir han älskad och omtyckt på jorden. Och när Han (Allah) avskyr en tjänare, kallar Han på Jibril och säger: ”Jag avskyr den och den personen, så avsky även du honom.” Därefter avskyr Jibril honom och tillkännager bland himlarnas invånare: ”Allah avskyr den och den personen, så avsky även ni honom.” Därefter fortsätter himlarnas invånare att avsky honom, och på jorden görs han också hatad, föraktad och förödmjukad.

۳۸۸- عَنْ عَائِشَةَ رَضِيَ اللهُ عَنْهَا أَنْ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بَعَثَ رَجُلاً عَلَى سَرِيَّةٍ فَكَانَ يَقْرَأُ لِأَصْحَابِهِ فِي صَلَاتِهِمْ فَيَخْتِمُ (قُلْ هُوَ اللَّهُ أَحَدٌ) فَلَمَّا رَجَعُوا ذَكَرُوا ذَلِكَ لِرَسُولِ الله صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ

سَلُوهُ لِأَيِّ شَيْءٍ يَصْنَعُ ذَلِكَ؟ فَسَأَلُوهُ فَقَالَ لِأَنَّهَا صِفَةُ الرَّحْمَنِ فَأَنَا أَحِبُّ أَنْ أَقْرَأَ بِهَا فَقَالَ رَسُولُ اللهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ اخْبِرُوهُ أَنَّ اللهَ تَعَالَى يُحِبُّهُ – متفق عليه .

388. Aisha (må Allah vara nöjd med henne) berättade: Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) utsåg en man till befälhavare för en liten armé och skickade iväg honom. Han brukade recitera Koranen i bönen tillsammans med sina följeslagare och avslutade varje recitation med ”Säg: Han är Allah, den Ende” (sura al-Ikhlas). Därefter återvände de och berättade detta för Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom). Han sade: ”Fråga honom varför han brukade göra så.” De frågade honom, och han svarade: ”I denna sura beskrivs Allahs lov och majestät. Därför tycker jag om att recitera den.” Allahs Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sade: ”Meddela honom att Allah sannerligen också älskar honom.”

Imam al-Bukhari och Imam Muslim har återberättat denna hadith.

Avsnitt 48 – Varning för att skada goda människor, svaga och behövande

Varning för att skada goda människor, svaga och behövande.

قَالَ اللهُ تَعَالَى : وَالَّذِينَ يُؤْذُونَ الْمُؤْمِنِينَ وَالْمُؤْمِنَاتِ بِغَيْرِ مَا اكْتَسَبُوا فَقَدِ احْتَمَلُوا بُهْتَانًا وَإِثْمًا مُّبِينًا.

Den Allsmäktige Allah säger:

”De som skadar troende män och kvinnor för något brott som de inte har begått bär på en falsk anklagelse och en uppenbar synd.” (Sura al-Ahzab: 58)

وَقَالَ تَعَالَى : فَأَمَّا الْيَتِيمَ فَلا تَقْهَرُ وَأَما السَّائِلَ فَلا تَنْهَرْ .

”Var därför inte hård mot den föräldralöse och tillrättavisa inte den behövande.” (Sura ad-Duha: 9–10)

Ett stort antal hadither har återberättats i detta ämne. Bland dem finns den hadith som Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) återberättade i föregående avsnitt. Där sägs: ”Den som visar fiendskap mot Min vän, honom förklarar Jag krig mot.” I detta ämne har även den hadith som Sa’d ibn Abi Waqqas (må Allah vara nöjd med honom) återberättade omnämnts i avsnittet ”Mulatāfat al-yatīm”. Profeten, må Allah välsigna honom och skänka honom frid, sade: ”Abu Bakr! Om du gör dem (de föräldralösa) missnöjda, så har du gjort din Herre missnöjd.”

۳۸۹ – عَنْ جُنْدُبِ بْنِ عَبْدِ اللَّهِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَنْ صَلَّى صَلَاةَ الصُّبْحِ فَهُوَ فِي ذِمَّةِ اللَّهِ فَلَا يَطْلُبَنَّكُمُ اللَّهُ مِنْ ذِمَّتِهِ بِشَيْءٍ فَإِنَّهُ مَنْ يُطْلُبُهُ مِنْ ذِمَّتِهِ بِشَيْءٍ يُدْرِكْهُ ثُمَّ يَكْبُهُ عَلَى

وَجْهِهِ فِي نَارِ جهنم رواه مسلم .

389. Det har berättats från Jundub ibn Abdallah (må Allah vara nöjd med honom). Han sade: Allahs sändebud, må Allahs välsignelser och frid vara över honom, sade: ”Den som förrättar gryningsbönen har kommit under Allahs beskydd. Låt därför inte Allah kräva något av er beträffande Hans beskydd (på grund av missbruk av det). När Han frågar någon om Hans beskydd och finner att han har handlat i strid med det, kommer Han att kasta honom med ansiktet före in i helveteselden.”

Imam Muslim har återberättat denna hadith.

Första delen avslutad