Förläggarens ord
Att bilda familj är en mycket viktig uppgift. Särskilt för personer som är engagerade i den islamiska rörelsen är det av största vikt att bilda familj. Författaren har i denna skrift försökt att på ett tillbörligt sätt lyfta fram frågan. Med bedömningen att skriften särskilt kommer att vara till hjälp för den kader som har åtagit sig att upprätta det islamiska samhällssystemet, har vi beslutat att trycka den. Det slutliga omdömet överlåter vi åt läsarna. Jag hoppas att läsarna inte kommer att visa någon återhållsamhet i sin rättvisa bedömning av skriften. Allah hafiz.
Förläggaren
Författarens ord
Den islamiska rörelsen är benämningen på strävan efter att förverkliga den islamiska livsideologin i samhället. Liksom individen är engagerad i den islamiska rörelsen är han också knuten till sin familj. Den islamiska rörelsen behöver få den bredare befolkningen engagerad i rörelsen. Individen behöver förbereda familjemedlemmarna för framgång i det kommande livet. Därför behöver de involveras i den islamiska rörelsen. Alla familjemedlemmar utgör var och en en självständig enhet på individnivå. Var och en behöver delta i den islamiska rörelsen för att nå framgång i det kommande livet. Därför måste den som är engagerad i den islamiska rörelsen ständigt sträva efter att göra alla sina familjemedlemmar inriktade mot den islamiska rörelsen.
På central nivå inom Jamaat-e-Islami pågick överläggningar om frågan. I detta skede fick jag i uppdrag att vid ett möte med den centrala enheten läsa ett paper om ämnet ”Att inrikta familjemedlemmarna mot rörelsen”. Mot denna bakgrund utarbetade jag ett paper och presenterade det vid mötet med den centrala enheten. Det diskuterades och granskades. Med utgångspunkt i detta reviderade jag det och utarbetade ”Att bilda en familj inriktad mot den islamiska rörelsen”.
Denna skrift kan kanske vara till viss hjälp för vår kader, det vill säga hela det islamiska folket, som står inför problem när det gäller familjen och familjebildning. Det är med detta mål som skriften har tryckts och överlämnas till läsarna. Om välvilliga läsare skickar mig råd i denna fråga, har jag för avsikt att göra korrigeringar i nästa upplaga. Resten ligger i Allahs vilja och nåd. Allah hafiz.
Professor Muhammad Yusuf Ali
Att forma en familj inriktad på den islamiska rörelsen
Den islamiska rörelsen är benämningen på den yttersta strävan, ansträngningen och mödan för att etablera islam i samhällslivet. Individen och familjen är samhällslivets främsta enheter. Därför är individens och familjens betydelse ovärderlig när islam ska förverkligas. Om individer och familjer i stor utsträckning blir inriktade på islam stärks den grundläggande basen för att förverkliga islams ideal i samhällslivet. Därför måste individen och familjen först inriktas på den islamiska rörelsen. Ju fler familjer som blir inriktade på den islamiska rörelsen, desto mer ökar antalet personer som är inriktade på den islamiska rörelsen. Om en person som är inriktad på den islamiska rörelsen i detta avseende försöker göra sin familj inriktad på den islamiska rörelsen, bidrar till detta och tar initiativ, kommer den islamiska rörelsen naturligt att få större fart.
Därför är det, när det gäller den islamiska rörelsen, ytterst viktigt och angeläget att forma familjer som är inriktade på den islamiska rörelsen. Att ägna sig åt detta viktiga arbete är en ofrånkomlig skyldighet för varje person som är engagerad i den islamiska rörelsen. Rörelsen är i hög grad beroende av hur aktiva de personer som är engagerade i den islamiska rörelsen är när det gäller att fullgöra denna skyldighet.
För att forma en familj inriktad på den islamiska rörelsen måste varje familjemedlem vidta åtgärder för dess utformning. Därför omfattar det ämne som behandlas tre delar: (1) familjemedlemmarna, (2) att göra familjemedlemmarna inriktade på den islamiska rörelsen och (3) att forma en familj inriktad på den islamiska rörelsen.
1. Familjemedlemmarna:
Att göra familjemedlemmarna inriktade på den islamiska rörelsen är ett mycket viktigt arbete. Om detta arbete ges tillbörlig betydelse kan goda resultat uppnås. Det behöver undersökas närmare om ledande personer inom den islamiska rörelsen ibland försummar att ge denna fråga den betydelse den förtjänar. Såvitt jag vet har ingen formell diskussion eller utvärdering av frågan ägt rum tidigare, men den har nämnts, om än endast kortfattat, i personliga rapporter. Syftet med att i rapporten ange huruvida ett familjemöte har hållits är inget annat än att göra familjemedlemmarna inriktade på rörelsen.
Det behövs ingen omfattande forskning om familjemedlemmarna. Frågan behöver dock klargöras utifrån Bangladeshs socioekonomiska förhållanden, dess omnämnande i Koranen och haditherna samt den islamiska samhällsordningens utformning. I Bangladeshs socioekonomiska miljö är det gemensamma familjesystemet fortfarande vanligt på många håll. I sådana familjer utgör föräldrar, syskon, söner och döttrar, svärsöner och svärdöttrar samt barnbarn en enda familj. Endast svärsonen lämnar familjen tillsammans med sin hustru för att bilda ett eget hushåll. De övriga förblir medlemmar av samma familj. I Koranen, i sura At-Tawbah, vers 24, sägs följande:
قُلْ إِنْ كَانَ أَبَاؤُكُمْ وَأَبْنَاؤُكُمْ وَأَخْوَانُكُمْ وَأَزْوَاجِكُمْ وعشيرتكُمْ
”Om era förfäder, era barn och avkomlingar, era bröder och systrar, era hustrur och familjemedlemmar samt era släktingar.”
Här har betydelsen av familj gjorts omfattande. Om man förstår familjens betydelse som ”ahl” kan familjen utvidgas. Så som det har sagts:
قُوا أَنْفُسَكُمْ وَأَهْلِيكُمْ نَارًا
”Rädda dig själv från helvetets eld och rädda din ahl.”
I en hadith berättas det att Allahs Sändebud (saw) lät Bibi Fatema och Hazrat Ali (ra) sitta under ett och samma täcke och bad till Allah och sade: ”Dessa är ju mina ahl al-bayt.” På så sätt blir även dottern och svärsonen en del av ahl.
Återigen begränsas familjen till hustrur och barn i sura Taghabun och sura Furqan. Så som det har sagts:
إِنَّ مِنْ أَزْوجِكُمْ وَأَوْلَادِكُمْ .
”Sannerligen, bland era hustrur och era barn.” (Taghabun)
I sura Furqan har det sagts:
مِنْ أَزْوَاجِنَا وَذُرِّيَّتِنَا .
”Bland våra hustrur och våra barn.”
Jag anser att vi kan lösa frågan på följande sätt: hustrur och barn är direkt beroende av vår försörjning och därför ligger ansvaret för dem direkt på oss, medan övriga släktingar i allmänhet också är knutna till familjen. Vi bör även ha en viss roll när det gäller dem.
2. Att rikta dem mot den islamiska rörelsen:
I allmänhet innebär att rikta familjemedlemmarna mot den islamiska rörelsen att föra dem från en ståndpunkt som motsätter sig den islamiska rörelsen till dess fördel, så att de inte motarbetar den. Men om vi tar frågan på djupare allvar bör vi inte nöja oss med detta. Låt oss granska frågan separat för hustrur, söner och döttrar.
a) Att rikta hustrun mot den islamiska rörelsen:
Varför blev jag själv medlem i Jamaat-e-Islami? Om svaret på denna fråga är att jag, för att fullgöra den obligatoriska plikten att upprätta religionen, anslöt mig till organisationen, avlade bayʿah och blev medlem för att vinna Allahs välbehag, är den avgörande frågan om min hustru behöver fullgöra plikten att upprätta religionen och vinna Allahs välbehag. Om hon behöver det måste hon fullgöra denna plikt som medlem. Att rikta hustrun mot den islamiska rörelsen innebär därför att göra henne till medlem, eller åtminstone föra henne till arbetarnivån med målet att göra henne till medlem.
b) Vad det innebär att rikta sönerna mot den islamiska rörelsen:
Från tiden i Shibir och genom studentlivet nå olika nivåer inom Shibir och bli medlem, och efter studentlivet bli en rukun i Jamaat under yrkeslivet.
c) Vad det innebär att rikta flickor mot den islamiska rörelsen:
Under studentlivet bli medlem i studentorganisationen och under äktenskapet bli en rukun i Jamaat.
3. Vikten av och nödvändigheten i att rikta familjemedlemmarna mot den islamiska rörelsen:
a) Av profeternas och sändebudens historia framgår det att de fullgjorde profetskapets uppdrag från generation till generation. Hazrat Ibrahim, Hazrat Ismail, Hazrat Ishaq, Hazrat Yaqub, Hazrat Yusuf, Hazrat Zakariya och Hazrat Yahya, frid över dem alla. Av dessa berättelser förstår man att barnen måste ta över fädernas och förfädernas ansvar. Ja, det var just detta som vid den tiden var syftet med att önska sig barn. Låt oss se på den bön som Hazrat Zakariya (frid över honom) bad när han på sin ålderdom önskade sig ett barn. I Koranen står det:
وَإِنِّي خِفْتُ الْمَوَالِي مِنْ وَرَائِي وَكَانَتِ امْرَأَتِي عَاقِرًا فَهَبْ لِي مِنْ لَّدُنْكَ وَلِيًّا – يَرِثُنِي وَيَرِثُ مِنْ آلِ يَعْقُوبَ وَاجْعَلْهُ رَبِّ رَضِيًّا.
“Jag fruktar vad som ska hända med mina närstående efter mig när det gäller att fullgöra mitt uppdrag, trots att min hustru är ofruktsam. Ge mig därför från Dig en efterträdare, som kan ärva mig och ärva Jakobs släkt, och gör honom, min Herre, välbehagad.” (Sura Maryam 5–6)
I verserna 89–90 i Sura al-Anbiya sägs följande om detta:
وَزَكَرِيَّا إِذْنَادَى رَبَّهُ رَبِّ لَا تَذَرْنِي فَرْدًا وَأَنْتَ خَيْرُ الوارثين – فَاسْتَجَبْنَا لَهُ وَوَهَبْنَا لَهُ يُحْيِي وَأَصْلَحْنَا له زوجة ، إِنَّهُمْ كَانُوا يُسَارِعُونَ فِي الْخَيْرَاتِ وَيَدْعُونَنَا رَغَبًا وَهَبًا ، وَكَانُوا لَنَا خُشَعِينَ .
“När Zakaria åkallade sin Herre på detta sätt: ’Min Herre, lämna mig inte barnlös och arvlös; Du är ju den bäste arvtagaren.’ Då besvarade Vi hans åkallan och gjorde hans hustru lämplig att föda barn. De skyndade sannerligen mot det goda, åkallade Mig med hopp och fruktan och var vördnadsfullt rädda inför Oss.”
Av de två ovan nämnda verserna framgår att man önskar sig barn med avsikten att de ska bära profetens missionsansvar, och att de snabbt går framåt mot det goda, dyrkar Allah och hyser gudsfruktan. Därför är programmet att göra barnen Allah-orienterade, religionens orienterade och rörelsens orienterade ett historiskt program.
b) Individen har fått ansvaret att skydda sig själv och sin ahl från helvetets stränga straff. Det sägs:
يأَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا قُوا أَنْفُسَكُمْ وَأَهْلِيكُمْ نَارًا وَقُودُهَا النَّاسُ وَالْحِجَارَةُ عَلَيْهَا مَلئِكَةٌ غِلاظٌ شِدَادٌ لا يَعْصُونَ الله مَا أَمَرَهُمْ وَيَفْعَلُونَ مَا يُؤْمِرُونَ .
“Ni som tror! Skydda er själva och er ahl (familj och anhöriga) från den eld vars bränsle är människor och stenar och där det finns stränga och mäktiga änglar. De är inte olydiga mot det som de befalls, utan gör vad de än befalls att göra.” (Sura at-Tahrim 6)
I vers 214 i Sura ash-Shu’ara befalldes Profeten:
وَانْذِرْ عَشِيرَتَكَ الْأَقْرَبِينَ –
“Varna dina närmaste anhöriga.”
Därför är du lika ansvarig för din familj som du är ansvarig för dig själv; du måste också fortsätta att varna dina nära släktingar. Endast genom att rikta familjen mot dinen och den islamiska rörelsen kan de räddas från helvetets eld.
c) Familjens välstånd i denna värld är inte det slutliga målet; frälsning i det kommande livet är också viktig. Människor är mycket bekymrade över och omsorgsfulla med sin familjs världsliga välstånd, trots att det inte är världen utan det kommande livet som är det slutliga målet. Liksom en person efter bästa förmåga måste ordna familjens försörjning genom att tjäna sitt levebröd, måste han också få dem att följa sharias regler och bestämmelser samt delta på lämpligt sätt i arbetet med att upprätta dinen. Om personen, efter att ha insett frågans betydelse, intar en riktig roll, är det möjligt för honom att nå stor framgång.
d) Det har sagts i den heliga Koranen att om fäder, förfäder, hustrur, familjemedlemmar och barn följer dinens väg i denna värld, kommer de att gå in i paradiset tillsammans.
وَالَّذِينَ آمَنُوا وَاتَّبَعْتُهُمْ ذُرِّيَّتُهُمْ بِإِيْمَانِ الْحَقْنَابِهِمْ ذُرِّيَّتَهُمْ وَمَا التَّنْهُمْ مِنْ عَمَلِهِمْ مِنْ شَيْءٍ ، كُلُّ امْرِئٍ
بِمَا كَسَبَ رَهِينه
”Och de som tror och vars efterkommande följer dem i tron, dem ska Vi förena med deras efterkommande, och Vi ska inte låta något av deras gärningar gå förlorat.” (Sura at-Tur 21)
جَنَّتُ عَدْنٍ يَدْخُلُونَهَا وَمَنْ صَلَحَ مِنْ آبَائِهِمْ وَأَزْوَاجِهِمْ وَذُرِّيَّتِهِمْ وَالْمَلَئِكَةُ يَدْخُلُونَ عَلَيْهِمْ مِّنْ كُلِّ بَابٍ – سَلَّمٌ عَلَيْكُمْ بِمَا صَبَرْتُمْ فَنِعْمَ عُقْبَى الدَّارِ .
”De ska själva träda in i de eviga paradisen, och bland deras fäder, deras hustrur och deras barn ska de som gjort goda och rättfärdiga gärningar också gå in där tillsammans med dem. Änglarna ska komma till dem från alla håll för att hälsa dem och säga: ’Frid över er, eftersom ni var tålmodiga. Hur utmärkt är inte detta hem i det kommande livet!’” (Sura ar-Raʿd 23–24)
I själva verket kommer endast de som följer dinen i denna värld och efter bästa förmåga arbetar för att förverkliga dinens upprättande att få del av denna lycka. Därför måste familjens överhuvud spela en riktig roll genom att fostra alla familjemedlemmar till den rätta nivån. Detta arbete kan utföras först när frågans betydelse verkligen har förståtts.
4. Varför blir familjemedlemmarna inte inriktade på den islamiska rörelsen?
Det är allas vår önskan att familjemedlemmarna ska bli inriktade på den islamiska rörelsen. Ändå sker detta inte alltid på ett tillfredsställande sätt – vad är orsaken? Det måste sökas fram med stor omsorg. Först då kan förebyggande åtgärder vidtas.
a) En orsak kan vara att känslan av ansvar, som väcks när man får ansvar för rörelsen, binder oss så starkt till organisationen att vi inte förmår fullgöra vårt ansvar gentemot familjen på ett tillfredsställande sätt. Ibland uppstår till och med brister i uppfyllandet av familjens behov. Därför föds vrede och missnöje i familjemedlemmarnas sinnen, och de börjar gradvis dra sig bort från rörelsen.
b) Även när familjens behov uppfylls förmår våra ansvariga i många fall inte ägna familjen den tid och uppmärksamhet som krävs för att ge den tillräcklig betydelse och fostra familjemedlemmarna. Följden blir att han visserligen arbetar för den islamiska rörelsen i hela landet eller över ett stort område, men att detta inte får någon inverkan i hans eget hem. I själva verket blir då ingenting gjort för att bygga familjen – varken dawah-arbete eller arbete med att forma deras tänkesätt – och vi får inte ens tid att regelbundet hålla familjemöten.
c) För vissa kan det kanske finnas en psykologisk orsak. Den är: Jag ägnar själv tid åt organisationens arbete utanför hemmet; om min hustru också blir medlem av Jamaat och tar på sig ett större ansvar, vem ska då ta hand om familjen? Eller: om hon ägnar sig åt Shibir-arbetet kommer hennes studier att bli lidande, vilket skulle hindra arbetet med att bygga hennes karriär. En sådan inställning måste överges. Det finns många familjer där både mannen och hustrun är medlemmar av Jamaat; deras familjer har inte brutit samman. Man kan också arbeta genom att upprätthålla en balans mellan Shibir och studierna – det är så man måste fostras. Det är inte rätt att ensidigt inrikta någon åt ett enda håll.
d) Vissa bland hustrurna och barnen kan vara något trotsiga och vända åt motsatt håll. Detta medför stora problem. När det gäller detta måste man, med beaktande av de antydningar som finns i Koranen och haditherna, vidta åtgärder. I detta sammanhang nämner jag först två hadither:
عن عبد الله بن عمرو قال قَالَ رَسُولُ الله صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ الدُّنْيَا كُلَّهَا مَتَاعٌ وَخَيْرُ مَتَاعِ الدُّنْيَا المرأة الصالحة . ( متفق عليه )
(1) ”Det har berättats från Hazrat Abdullah ibn Amr att Allahs sändebud (frid och välsignelser vare över honom) sade: Hela världen är en tillgång, och en kysk och rättfärdig hustru är världens bästa tillgång.” (Bukhari, Muslim)
عن أسامة بن زيد قَالَ قَالَ رَسُولُ الله صَلَّى اللهُ عليهِ وسلَّم ما أدعُ بَعْدِى فِتْنَةً أَضَرُّ عَلَى الرِّجَالِ مِنْ النساء
2) ”Usama bin Sa’id har berättat att Allahs Sändebud (frid och välsignelser vare med honom) sade: ’Jag lämnar inte efter mig någon annan fara som är mer skadlig för män än kvinnor.’” (Bukhari och Muslim)
I hadith har två helt olika typer av kvinnlig karaktär framställts. Huruvida ni betraktar er hustru som den främsta tillgången eller som en skadlig fara kommer att avgöra bedömningen och beslutet. Om er hustru tillhör den första typen, men ni inte har lyckats fostra henne, är ni ansvarig för det. Om ni däremot har fått en hustru av den andra typen på er lott, måste ni enligt Koranens lära tillämpa principen om förlåtelse och reform.
I sura at-Taghabun säger Allah den Allsmäktige:
يُأَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا إِنَّ مِنْ أَزْوَاجِكُمْ وَأَوْلَادِكُمْ عَدُوٌّ الكُمْ فَاحْذَرُوهُمْ ، وَإِنْ تَعْفُوا وَتَصْفَحُوا وَتَغْفِرُوا فَإِنَّ اللَّهَ غفور رحيم
”Bland era hustrur och era barn finns det förvisso några som är era fiender. Var därför försiktiga och vaksamma beträffande dem. Om ni förlåter dem och tillämpar principen om förlåtelse och reform, är Allah förlåtande och barmhärtig.” (Sura at-Taghabun 14)
Om någon form av verksamhet som motarbetar religionen och rörelsen visar sig bland hustrur och barn, har den Allsmäktige Allah rekommenderat att man inte bryter förbindelsen med dem, utan väljer vägen till förlåtelse. Samtidigt har Allah den Allsmäktige betonat att ansträngningarna för reform ska fortsätta tillsammans med förlåtelsen. Om tillsägelse, disciplinering, förlåtelse och reformansträngningar fortsätter på detta sätt kan man hoppas på att uppnå ett visst resultat. Koranen har naturligtvis också tillåtit att man vidtar ytterligare några strängare åtgärder på grund av hustruns olydnad. Dessa åtgärder kan vidtas först efter lugnt och eftertänksamt övervägande. Allah den Allsmäktige säger:
وَالَّتِي تَخَافُونَ نُشُوزَهُنَّ فَعِظُوهُنَّ وَاهْجُرُوهُنَّ فِي المضاجع وَاضْرِبُوهُنَّ ، فَإِنْ أَطَعْنَكُمْ فَلَا تَبْغُوا عَلَيْهِنَّ سبيلا
“De hustrur vars olydnad ni fruktar, tillrättavisa dem, lämna dem sedan ensamma i bädden och slå dem därefter lätt. Men om de blir lydiga, sök då ingen annan väg mot dem.” (Sura an-Nisa 34)
Därefter talas det om försoning på grundval av medling från båda sidor. Detsamma har sagts om männen:
وان امْرَأَةً خَافَتْ مِنْ بَعْلِهَا نُشُورًا أَوْ أَعْرَاضًا فَلَا جُنَاحَ عَلَيْهِمَا أَنْ يُصْلِحَا بَيْنَهُمَا صَلْحًا ، وَالصَّلْحُ خير ، وأحضرت الأنفسُ السُّحَّ ، وَإِنْ تُحْسِنُوا وَتَتَّقُوا فَإِنَّ اللَّهَ كَانَ بِمَا لَا تَعْمَلُونَ خَبِيرًا
“Om en kvinna fruktar att hennes make ska behandla henne illa eller försumma henne, är det ingen synd om de båda når en överenskommelse på ett särskilt sätt; och försoning är bättre, och genom den förenas de trångsynta hjärtana. Om ni handlar väl och fruktar Allah, har Allah full kännedom om vad ni gör.” (Sura an-Nisa 128)
På detta sätt har den Allsmäktige Allah visat vägen till en lösning även mitt i den yttersta oron. Om hustrun verkligen är trotsig finns det därför ingen annan väg än att på detta sätt söka tillrättavisning, disciplin, förlåtelse, förbättring och försoning. Men om man alltid håller den hadithen av Allahs Sändebud i åtanke i detta avseende kan det leda till goda resultat.
عنْ أَبِي هُرَيْرَةَ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ استوصوا بالنِّسَاءِ خَيْرًا فَإِنَّهُنَّ خَلَقْنَ مِنْ ضِلْعِ وَإِنْ أَعْوَجَ شيي في الضلع أعلاه فإن ذهبت تُقيمه كسرته وان تَرَكْتُهُ لَمْ يَزَلْ أَعُوجَ فَاسْتَوْصُوا بالنساء خيرا
“Det har berättats av Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) att Allahs Sändebud sade: Ta emot rådet från mig att behandla kvinnor väl. De har skapats av ett revben, och den mest krokiga delen av revbenet är dess övre del; kvinnan har skapats av den. Om du försöker räta ut det kommer du att bryta det, och om du lämnar det kommer det alltid att förbli krokigt. Behandla därför kvinnor väl.” (Mishkat, 6:e volymen, hadith nr 4000)
5. Om någon familjemedlem har anslutit sig till motståndarlägret kan det inte accepteras.
Koranens förkunnelse:
يَأَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا لَا تَتَّخِذُوا أَبَاءَكُمْ وَاخْوَانَكُمْ أَوْلِيَاءَ ان استحبُّوا الْكُفْرَ عَلَى الإِيْمَانِ ..
“O ni som tror, ta inte era fäder och bröder till vänner om de föredrar otro framför tron.” (Sura at-Tawba 23)
I ljuset av denna vers får man inte ta sin egen bror, hustru eller make, eller sina söner och döttrar till vänner om de föredrar ett ideologiskt motståndarlag framför det islamiska laget och har förbindelser med det. Försöken att korrigera dem kan kanske fortsätta, men man kan inte ha dem i sitt förtroende och gå tillsammans med dem.
6. Att bygga en familj inriktad på den islamiska rörelsen:
Att göra familjen inriktad på den islamiska rörelsen innebär att använda den i arbetet med iqamat ad-din. Arbetet med iqamat ad-din har två aspekter: (a) att familjemedlemmarna följer dīnens shariatiska bestämmelser; (b) att delta i rörelsen för att förverkliga dīn.
a) Att dīnens (sharias) bestämmelser börjar tillämpas i familjen:
Man måste vidta åtgärder redan från början för att bygga en familj inriktad på den islamiska rörelsen. Redan vid äktenskapet måste man ge den religiösa synen större betydelse än pojkens och flickans världsliga synsätt. Om man i stället för att prioritera rikedom genom äktenskap och kärlek till skönhet lägger vikt vid religiös och moralisk kvalitet, kommer den religiösa miljön i familjen att stärkas. Det framförs klagomål om att många flickor i studentorganisationen, efter att ha gift sig, förblir inriktade på rörelsen i stället för att vända sig mot hemmet. Detta måste åtgärdas, det vill säga en balans måste skapas mellan studentorganisationens arbete och familjens angelägenheter. Studentorganisationens arbete måste fortsätta i den utsträckning det är möjligt efter att man tjänat sin make och gjort svärföräldrarna nöjda. Man måste noggrant överväga hur rätt det är att fortsätta rörelsens arbete genom att skapa oro i familjen.
I enlighet med en islamisk familjs kännetecken ska man, när en ny gäst kommer till familjen, genast efter födelsen kalla barnet till islamisk kultur genom adhan och iqama. Barnet ska få ett vackert islamiskt namn och aqiqah ska utföras. När barnet gradvis växer upp ska det få öva sig i islamisk kultur. Det ska undervisas i islamiska versioner av det arabiska, bengaliska och engelska alfabetet samt i islamiska ramsor. Man måste vara uppmärksam på om sharias föreskrifter tillämpas bland familjemedlemmarna. Man måste se till att hustrun och barnen är noggranna med salah. Om någon brist upptäcks hos någon, ska åtgärder för omedelbar korrigering vidtas. Man måste också se till att familjen följer sharias föreskrifter beträffande purdah, och om det finns brister ska de rättas till. Samtidigt måste man ta initiativ till att införa en islamisk miljö i familjen. Islamiska sedvänjor, såsom att familjemedlemmarna hälsar varandra med salam och att man går in i ett rum efter att ha bett om tillstånd, ska införas.
Å andra sidan måste islamisk kulturfientliga inslag avlägsnas från familjen. Familjemedlemmarna måste fostras till rätt inställning så att djurbilder inte finns i hemmet och så att program som strider mot sharia inte visas på radio och tv. Tv har länge betraktats som ett problem, eftersom små och stora barn riskerar att fördärvas ännu mer genom att gå utanför hemmet om man inte har tv hemma, medan det är svårt att kontrollera den på rätt sätt om man har tv hemma. Familjens överhuvud eller den som ansvarar för kontrollen är ju inte alltid vid tv:n. Därför måste man efter bästa förmåga kontrollera tv:n och åtminstone se till att oanständiga filmer och program som strider mot sharia inte visas.
Man måste fästa vederbörlig vikt vid barnens islamiska utbildning. Man måste från tidig ålder se till att de lär sig Koranen korrekt och lär sig salah. Även därefter måste man i utbildningsfrågor beakta islamisk undervisning. Om barnen uppfostras helt genom sekulär utbildning och fostran kan det bli svårt att hålla dem kvar på deens väg. I detta avseende kan faderns sällskap och stöd bli en uppmuntran för barnen. Om fadern efter bästa förmåga försöker fostra dem på deens väg kan goda resultat uppnås.
Moderns roll i familjebildningen är emellertid den viktigaste. Barnen tillbringar mest tid hos sin mor. Därför behövs en idealisk islamisk mor för att bygga en idealisk islamisk familj. Barnen lär sig mest av sin mor. Det är därför det egna språket också kallas modersmål eller mammans språk. Om modern har en idealisk karaktär, är noggrann med fasta och salah, iakttar purdah, talar vänligt, är godhjärtad, vänlig i sitt umgänge och gudfruktig, kan hennes inflytande på barnen inte undgå att märkas, mer eller mindre.
På samma sätt måste både fadern och modern ha god karaktär och vara föredömen, så att detta präglar deras barn. Om det finns någon motsägelse i föräldrarnas liv kan man inte förvänta sig att barnen ska växa upp med idealisk karaktär. Därför måste både fadern och modern vara äkta muslimer, troende och gudfruktiga.
Föräldrarna ska efter bästa förmåga ordna utbildning och träning för att utveckla barnens slumrande begåvning och talanger. Men de måste bedöma hur klokt det egentligen är att göra dem högmodiga, låta dem gå i engelskspråkiga skolor och på detta sätt låta dem bli alltmer insnärjda i världsliga förhoppningar och ambitioner. Familjen är i själva verket en boning fylld av tillgivenhet, kärlek och öm omsorg. Om detta säger Koranen:
وَمِنْ آيَتِهِ أَنْ خَلَقَ لَكُمْ مِنْ أَنْفُسِكُمْ أَزْوَاجًا لِتَسْكُنُوا إِلَيْهَا وَجَعَلَ بَيْنَكُمْ مُوَدَّةً وَرَحْمَةً طَ إِنَّ فِي ذلك لايت لقَوْمٍ يَتَفَكَّرُونَ .
”Ett av Allahs tecken är att Han har skapat hustrur åt er från er egen sort, så att ni kan leva tillsammans, och Han har skapat kärlek och barmhärtighet mellan er. I detta finns sannerligen tecken för människor som tänker efter.” (Sura ar-Rum 21)
Det är genom detta kärlekens band som hustrun ska föras till dīnens väg. Vid behov ska man ge råd och tillrättavisa henne, och på samma sätt ska även sönerna och döttrarna ledas på dīnens väg och tvingas att följa sharias regler och bestämmelser. På detta sätt kommer familjen att leva enligt dīn.
b) Att göra familjemedlemmarna inriktade på rörelsen:
Om man kan leda familjen på dīnens väg blir det lättare att göra den inriktad på rörelsen. I detta avseende är det viktigaste att varje individ antar ett mål. Precis som det krävs ett mål för att göra hustrun inriktad på rörelsen, krävs det också att man antar ett mål för att göra sönerna och döttrarna inriktade på rörelsen.
b.1. Att göra hustrun inriktad på rörelsen:
En persons relation till hans hustru är mycket djup. Han älskar henne, tillgodoser hennes behov och tillgodoser sina barns behov. Därför är det naturligt att han har inflytande över henne. Detta inflytande måste utnyttjas. Man bör komma ihåg att när Rasulullah kom till sin hustru med uppenbarelsens budskap var hustrun den första muslimen. Man måste samtala med hustrun om den islamiska rörelsen och tala med henne om det hinsides. Hon ska få läsa böcker och skrifter som passar henne. Hon ska uppmuntras att ansluta sig till den närmaste enheten. Man måste ta kontakt med den kvinnliga ansvariga i närheten. Om det inte finns någon enhet i närheten ska en enhet bildas genom hustrun tillsammans med ytterligare två till fyra kvinnor. Hon ska uppmuntras att arbeta för organisationen och få stöd i detta. Vid behov ska du stanna hemma och ge henne möjlighet att gå till möten. Familjemöten ska hållas tillsammans med hustrun och sönerna och döttrarna. Råd från Koranen och haditherna ska fortsätta att ges. På detta sätt ska hennes inställning och sinnelag formas i riktning mot rörelsen. Man ska ordna någon som kan hjälpa till med hushållsarbetet. På detta sätt ska hon göras till en aktiv medhjälpare, arbetare och rukn.
b.2. Att göra barnen inriktade på rörelsen:
Man ska ordna med undervisning i religiös kunskap när de är små och, så snart pojkarna uppnått den ålder då de kan gå med i Shibir, sätta dem i kontakt med Shibir. Man ska visa uppskattning för Shibirs medlemmar och skapa vänskap mellan dem och sin son. Om Fulkuri finns i närheten kan han också ansluta sig dit. Man ska ordna så att han får Kishor Kantho. I detta skede ska man uppmuntra honom att arbeta med Shibir. Samtidigt måste man se till att det finns balans mellan arbetet för Shibir och studierna. Man måste följa upp dessa frågor vid familjemötena. På samma sätt ska flickorna engageras i Chhatri Sangsthas arbete. Om Chhatri Sangstha inte verkar i ditt närområde ska man skaffa dess publikationer och låta den egna dottern föra arbetet för Chhatri Sangstha framåt.
b.3. Att göra sönerna och döttrarna inriktade på rörelsen när de träder in i yrkeslivet:
När sönerna börjar sitt yrkesliv måste ni fortsätta arbeta mot ert mål. Ni måste ta kontakt med den ansvarige för den närliggande Jamaat och se till att era söner blir en del av Jamaats personalstyrka. Ni måste hålla er informerade genom familjemöten. Ni måste se till att sönerna gör framsteg inte bara materiellt utan också inom rörelsen. Även efter döttrarnas giftermål måste ni uppmana dem att hålla fast vid rörelsens väg och göra framsteg. Ni måste då och då besöka döttrarna och vägleda dottern och svärsonen på religionens och rörelsens väg. När det gäller att gifta bort söner och döttrar måste ni komma ihåg att det inte är rätt att ordna äktenskap enbart med hänsyn till materiella framsteg. Även den religiösa rörelsens nivå måste ges vederbörlig betydelse. Se därför till att er sons hustru gör framsteg inom rörelsen.
Kort sagt måste ni från början börja arbeta med målet att göra er familj till en idealisk islamisk familj och fortsätta arbeta mot detta mål ända till slutet. Målet ändras inte; det är ett livslångt mål, och ni måste alltid vara uppmärksamma på om någon åter hamnar på efterkälken. Världens lockelser, följandet av begären samt Satans bedrägeri och vilseledning är nämligen ständigt verksamma.
7. Att uppfylla föräldrarnas, makarnas och grannarnas rättigheter:
Kännetecknet på en idealisk islamisk familj är att föräldrarnas rättigheter till fullo uppfylls i denna familj, att makarnas ömsesidiga rättigheter respekteras och att grannarnas rättigheter uppfylls genom att man upprätthåller goda relationer med dem. När det gäller att uppfylla föräldrarnas rättigheter har Allah den Högste själv uppmanat till detta genom Koranen. I Koranen står det:
وَقَضَى رَبُّكَ أَلا تَعْبُدُوا الأَ أَيَّاهُ وَبِالْوَالِدَيْنِ احْسَنًا امَّا يَبْلُغَنَّ عِندَكَ الْكِبَرَ أَحَدُهُمَا أَوْ كُلَّهُمَا فَلَا تَقُلْ لَّهُمَا أَفٍّ وَلَا تَنْهَرْهُمَا وَقُلْ لَهُمَا قَوْلًا كَرِيمًا –
وَاخْفِضْ لَهُمَا جَنَاحَ الذُّلِّ مِنَ الرَّحْمَةِ وَقُلْ رَّبِّ ارحمهما كَمَا رَبَّيني صغيراً –
”Din Herre har befallt att ni inte ska dyrka någon annan än Honom och att ni ska visa godhet mot föräldrarna. Om den ene eller båda av dem når hög ålder hos dig, säg då inte ens ’usch’ till dem och tillrättavisa dem inte, utan tala vördnadsfullt till dem. Sänk ödmjukt barmhärtighetens vinge över dem och säg: ’Min Herre, förbarma Dig över dem båda, liksom de tog hand om mig när jag var liten.’” (Sura Bani Israil 23–24)
I enlighet med Koranen måste man därför behandla sina föräldrar och svärföräldrar väl och vara fullständigt lydig och hörsam mot dem. Deras behov måste tillgodoses och man måste glädja dem. Man måste uppträda och bete sig på ett sådant sätt att de spontant ber för sitt barn. Förhållandet mellan man och hustru ska präglas av värme och kärlek. Det ska inte finnas gräl eller osämja mellan dem. Det är åtminstone inte rätt att gräla inför barnen. Man måste försona sig med varandra. I detta avseende måste man beakta makarnas ömsesidiga rättigheter. Båda makarnas rättigheter enligt sharia måste uppfyllas. Mannen ska sörja för hustruns försörjning, hustrun ska svara när mannen kallar på henne och hon ska inte underlåta att överlämna de saker han behöver. Man måste ta reda på om någon av grannarna lider brist eller är sjuk och vidta nödvändiga åtgärder.
8. Koranen och korrigeringen av familjemedlemmarna:
Det har i Koranen utförligt redogjorts för hur man ska uppfylla sina föräldrars rättigheter, i sura Bani Israil, verserna 23–28, och i sura al-Ahqaf, verserna 15–17. Men om föräldrarna uppmanar till shirk får man inte lyda dem. Detta nämns i sura al-Ankabut och sura Luqman. I sura Luqman sägs:
وَإِنْ جَاهَدُكَ عَلَى أَنْ تُشْرِكْ بِي مَا لَيْسَ لَكَ بِهِ عِلْمٌ فَلَا تُطِعْهُمَا وَصَاحِبُهُمَا فِي الدُّنْيَا مَعْرُوفًا
(لقمان: ١٥)
”Om de försöker få dig att sätta något vid Min sida, om vilket du inte har någon kunskap, ska du inte lyda dem, men behandla dem båda väl i denna värld.”
Om den ena eller båda föräldrarna börjar ägna sig åt villfarelse, har sonen ansvar för att försöka rätta till sina föräldrar. I Koranen nämns att profeten Ibrahim (frid vare med honom) talade med sin far om hans villfarelse:
وَإِذْ قَالَ إِبْرَاهِيمُ لِأَبِيهِ أَزْرَ أَتَتَّخِرُ أَصْنَامًا أَلِهَةً إِنِّي ارك وقَوْمَكَ فِي ضَللٍ مُّبِين .
”När Ibrahim (frid vare med honom) sade till sin far Azar: ’Tar du avgudarna till gudar? Jag ser att du och ditt folk befinner er i uppenbar villfarelse.’” (Sura al-An’am 74)
I sura Luqman, verserna 12–19, berättas det om den vise Luqmans råd till sin son. De frågor som han gav råd om är följande:
1. Man ska inte sätta någon vid Allahs sida, eftersom shirk är en stor orättvisa.
2. Man uppmanas att visa tacksamhet mot Allah och sina föräldrar.
3. Om föräldrarna förespråkar shirk får man inte ägna sig åt shirk. Men man ska behandla dem väl i denna värld.
4. Man ska följa de människors väg som vänder sig till Allah.
5. Alla ska återvända till Allah, och därefter kommer de att få veta vad de har gjort.
6. På Domedagen kommer Allah att föra fram och lägga fram även den minsta hemliga handling, var den än må finnas.
7. Man ska förrätta bönen.
8. Man ska fortsätta att befalla det goda och förbjuda det onda.
9. Man ska ha tålamod vid olyckor och prövningar.
10. Man får inte hålla sig avskild från människorna.
11. Man ska inte gå omkring på jorden med högmod – Allah tycker inte om de högmodiga.
12. Man ska vara måttfull i sitt sätt att gå och uppträda.
13. Man ska hålla rösten låg, eftersom den höga rösten tillhör åsnan.
9. Ingen kommer att kunna hjälpa någon om han själv inte blir räddad i det härefter:
Det har tydligt sagts på många ställen i Koranen att ingen bland släktingar och närstående kommer att kunna hjälpa en om ens egen gärningsbok är dålig i det härefter.
يَوْمَ لَا يَنْفَعُ مَالٌ وَلَا بَنُونَ
“Den dagen kommer varken rikedom eller barn att vara till någon hjälp.” (Sura ash-Shu’ara 88)
Därför måste man först efter bästa förmåga sträva efter att höja sin egen nivå för att göra sig själv värdig Allahs välbehag. Samtidigt måste man göra sitt yttersta för att fostra familjemedlemmarna så att de blir lämpade för framgång i det härefter.
10. Några rekommendationer för personliga och organisatoriska åtgärder för att göra familjemedlemmarna inriktade på rörelsen:
Personligen:
– Trots all upptagenhet måste man avsätta tid för familjens förbättring och familjebildning. Om möjligt bör man avsätta tid varje månad eller vecka som en familjedag.
– Familjemöten måste hållas regelbundet.
– Brister får inte förekomma i tillgodoseendet av familjens normala behov.
– Målet och ansträngningarna att förklara ska fortsätta.
Organisatoriskt:
– Vid organisatoriska möten på olika nivåer måste man ta reda på hur familjerna har det.
– Genom att anordna konferenser för medlemmarnas/de ansvarigas hustrur måste man uppmuntra dem att engagera sig i rörelsen.
– Genom att anordna konferenser på olika nivåer för medlemmarnas/de ansvarigas barn måste man uppmuntra dem att engagera sig i rörelsen.
– Den ömsesidiga hjälpen måste fortsätta.
11. Slutsats:
Detta är en praktisk och individbaserad fråga. Att tillämpa en viss bestämd formel är inte effektivt i detta fall. Varje person kommer att ha en annorlunda situation och behöva andra åtgärder. Därför måste var och en tänka igenom och undersöka sin egen familj och vidta nödvändiga åtgärder. Några av oss vidtar alltför stränga åtgärder gentemot familjemedlemmarna i vissa fall, medan andra ger alldeles för mycket spelrum. Ingetdera är rätt. En medelväg bör väljas. Om läsningen av denna skrift väcker en viss medvetenhet och gör oss lite mer uppmärksamma på våra familjer, kommer jag att anse mitt arbete vara meningsfullt. Må Allah den Upphöjde skänka alla godhet och välsignelse. Amin.