Hadith

Hadith är ett arabiskt ord. Enligt arabiska ordböcker och ordets användning i Koranen betyder ordet ”hadith” bland annat tal, uttalande, budskap, meddelande, ämne, nyhet och sak.

”Hadith” är inte bara ett lexikaliskt ord. I grunden är ”hadith” en särskild islamisk term. Enligt denna innebörd kallas i islamisk terminologi allt som genom trovärdiga och tillförlitliga källor har bevisats vara Profetens (frid och välsignelser över honom) uttalanden, handlingar, beskrivningar av handlingar eller hans stöd och godkännande av uttalanden och handlingar, för ”hadith”.

I vidare bemärkelse kallas även följeslagarnas uttalanden, handlingar och godkännanden samt efterföljarnas uttalanden, handlingar och godkännanden för hadith.

Men det råder inget tvivel om att även uppgifterna om de senare efterföljarnas uttalanden, handlingar och godkännanden, liksom följeslagarnas och efterföljarnas, är särskilt viktiga och nödvändiga för tolkningen och analysen av Koranen och hadith samt för deras praktiska tillämpning.

Eftersom uttalandena, handlingarna och godkännandena från den ädle Sändebudet (frid och välsignelser över honom), de ädla följeslagarna, efterföljarna och de senare efterföljarna alla kretsar kring samma grundläggande ämne, kallas de i allmänhet samtliga för ”hadith”.

Men eftersom det ändå finns skillnader mellan dessa vad gäller deras ställning enligt sharia har särskilda termer fastställts för var och en. Profetens (frid och välsignelser över honom) uttalanden, handlingar och godkännanden kallas exempelvis ”hadith”.

Följeslagarnas uttalanden, handlingar och godkännanden kallas ”athar”. Efterföljarnas och de senare efterföljarnas uttalanden, handlingar och godkännanden kallas ”fatwa”.

Hadithens källa: Hazrat Muhammad var den främste av Allahs utvalda profeter och sändebud. Samtidigt var han den främste av alla människor. Därför kunde Sändebudet

dela upp verksamheten under sitt liv i två delar –

a.. det som han gjorde för att fullgöra sitt uppdrag som profet och sändebud.

b.. det som han gjorde som människa, liksom andra människor. Till exempel att äta och klä sig, gå och röra sig och så vidare. Alla handlingar i den första kategorin utfördes helt under Allahs kontroll. Den andra kategorins handlingar var däremot inte av detta slag. När Shah Waliullah Dehlawi uttalade sig om hadith sade han att Sändebudet Allahs hadither huvudsakligen är av två slag –

Första slaget: det som rör hans ansvar som profet och sändebud (ansvaret för profet- och sändebudsämbetet). Följande ämnen ingår i detta –

1/ det som rör någon fråga om det kommande livet eller den högre världen. Dess källa är uppenbarelsen.

2/ det som rör dyrkan samt regler och ordning för samhällsorganisationen på olika nivåer. Vissa av dessa har uppenbarelsen som källa, medan andra har sitt ursprung i Allahs Sändebuds egen ijtihad. Men Allahs Sändebuds ijtihad är också likvärdig med uppenbarelsen, eftersom Allah den Upphöjde skyddade honom från att hålla fast vid något felaktigt beslut beträffande sharia.

3/ det som omfattar alla välgörande och etiska uttalanden, för vilka ingen gräns eller tidsperiod har fastställts (det vill säga sådant som gäller överallt och i alla tider), såsom uttalanden om akhlaq eller karaktär. Dess källa är vanligtvis hans ijtihad.

4/ Som innehåller uppgifter om förtjänsten eller betydelsen av någon handling, gärning eller gärningsman. Vissa av dessa har uppenbarelsen som källa, medan andra har hans ijtihad som källa.

Den andra typen:– innehåller sådant som inte ingår i hans ansvar som profet och sändebud. Följande ämnen hör till denna typ:

1/ Som innehåller något som rör jordbruk och liknande. Till exempel berättelsen om pollinering av dadelpalmer.

2/ Som innehåller något som rör medicin.

3/ Som innehåller uppgifter om egenskaperna hos något föremål eller djur. Till exempel: ”När du köper en häst, välj en med mörk färg och vit bläs.”

4/ Som innehåller uppgifter om sådana handlingar som han utförde, inte som dyrkan, utan av vana eller av en slump, utan avsikt.

5/ Som innehåller återgivningar av någon av de berättelser som var vanligt förekommande bland araberna. Till exempel berättelserna om Umm Zara och Khurafa.

6/ Som innehåller något om en särskild samtida maslahat, inte om något universellt eller tidlöst. Till exempel strategier för att leda en armé.

7/ som innehåller något särskilt beslut eller någon rättslig dom av honom.

Bland dessa har vissa sitt ursprung i hans erfarenhet, vissa i hans uppfattning, vissa i hans sedvänjor och vanor, vissa i landets traditioner och vissa i vittnesmål och bevis (såsom rättsliga domar). (Hadithens teori och historia, s. 2)

Vi är skyldiga att följa hadither av det första slaget, och hadither av det andra slaget är också förebildliga för oss.

Några termer inom hadithvetenskapen

Sahabi: Den som under sin livstid såg den ädle Allahs Sändebud, även om det bara var en kort stund, berättade minst en hadith och dog med tron kallas sahabi. Detta kan uttryckas med Mishkat Sharifs ordalydelse.

Den person som, med tron –

a. har fått umgås med Allahs Sändebud eller b. har sett honom och berättat en av hans hadither, eller c. sett honom en gång och dött med tron, kallas sahabi.

Tabi’i: Den eller de som med tron har fått umgås med en sahabi, inhämtat islamisk kunskap från honom och följt sahabernas föredöme kallas tabi’i. Enligt vissa hadithlärda är det den som har återberättat minst en hadith från en sahabi.

Tābiʿ tābiʿī:Enligt samma regel kallas den eller de som har fått umgås med tābiʿūn, eller ens sett dem under en kort tid, följt och efterliknat dem och avlidit med tron i behåll för ”tābiʿ tābiʿī”.

Riwāya:Att återberätta hadith eller athar kallas ”riwāya”.

Rāwī:Den som återberättar hadith eller athar kallas ”rāwī”.

Riwāya bil-maʿnā:Att återberätta hadith med hänsyn till betydelsen kallas ”riwāya bil-maʿnā”.

Riwāya bil-lafẓihi:Att återberätta hadith ordagrant, det vill säga med de ord som uttalades av den ädle Profetens (frid och välsignelser över honom) följeslagare, tābiʿūn och tābiʿ tābiʿīn, kallas ”riwāya bil-lafẓihi”. Denna typ av hadith har störst betydelse.

Munkar-riwāya:En återberättelse eller hadith från en svag återberättare som strider mot de övriga återberättarnas återberättelser kallas ”munkar-riwāya”.

Dirāya:Inom hadithvetenskapens terminologi kallas den kritik som riktas mot hadithens matn, eller huvudsakliga innehåll, på grundval av interna bevis och prövning mot förnuftets måttstock för dirāya.

”Detta kan också kallas en förnuftsbaserad process för kritik av hadith. Denna process har flera olika aspekter. Men dess kärna är att om hadithens huvudsakliga innehåll innehåller något felaktigt, osant eller orealistiskt, eller något som strider mot Koranen och sahih-hadither, kan detta inte upptäckas genom denna metods granskning och prövning. Därför kan en hadith inte godtas enbart för att den har klarat granskningen enligt denna metod. Av denna anledning tillämpas dirāya-processen för att granska hadithens grundtext (matn), det vill säga dess budskap, enligt måttstocken för skarpsinne och omdöme. Tillämpningen av dirāya-principen vid granskning och prövning av hadith är, liksom riwāya-principen, förenlig med Koranen och hadith. Allah den Upphöjde har själv förbjudit att man fattar beslut om att godta eller förkasta något enbart på grundval av riwāya. Han har i stället på flera ställen i Koranen uppmuntrat till att tillämpa dirāya-principen.” [Hadithsamlingens historia, s. 650]

Till exempel: När hycklarna i Medina spred förtal om Aisha (må Allah vara nöjd med henne), trodde även vissa muslimer på det utan någon som helst eftertanke eller prövning. Med anledning av dessa uppenbarade Allah den här versen i Koranen: ”När ni hörde detta, varför sade ni då inte: ’Det anstår oss inte alls att tala på detta sätt.’ Ni borde ha sagt: ’Ära vare Gud, den Högste! Detta är inget annat än en uppenbar lögn och en grov anklagelse; det är fullständigt omöjligt att detta skulle vara sant.’” [Sura an-Nur, vers 81]

Här sägs det att när ett sådant osannolikt budskap nådde fram, borde det genast ha avfärdats som lögn, och det var nödvändigt att stoppa dess spridning. Denna kunskap om att omedelbart fatta rätt beslut är tillämpningen av dirayat-principen.

Dirayat-processens grundläggande principer är följande:

1/ En hadith får inte strida mot ett klart bevis i Koranen.

2/ En hadith får inte strida mot den sunnah som är bekräftad genom mutawatir-överlevering.

3/ En hadith får inte strida mot sahabernas tydliga och ovedersägliga ijma.

4/ En hadith får inte strida mot ett klart förnuft och sunt omdöme.

5/ En hadith får inte strida mot sharias sedan gammalt erkända och allmänt accepterade principer.

6/ Ingen hadith får stå i motsats till en autentisk och tillförlitligt accepterad hadith.

7/ Hadithens språk får inte strida mot det arabiska språkets regler och bruk. Den ädle Profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) yttrade nämligen inget på ett språk som stred mot arabisk språkbruk.

8/ En hadith får inte förmedla någon innebörd som är ytterst löjeväckande eller kränker Profetens värdighet.

Marwi anhu: Den från vilken en hadith eller athar återberättas kallas ”marwi anhu”.

Sanad: Den källa och berättarkedja genom vilken hadithens huvudsakliga innehåll har nått den som sammanställt verket kallas inom hadithvetenskapens terminologi för sanad.

Isnad: Att muntligen återge en hadiths sanad kallas isnad.

Matn: Det huvudsakliga innehållet och dess ord, bortsett från sanad, kallas matn.

Rijal: Samlingen av hadithberättare kallas rijal.

Asmāʾ al-rijāl: den vetenskap där berättelser om rāviernas liv och bakgrund återges kallas ”Asmāʾ al-rijāl”.

Om Asmāʾ al-rijāl skrev dr Sprenger i förordet till sitt verk ”Life of Muhammad” följande—–

Det har aldrig funnits, och finns inte heller i dag, något folk i världen som liksom muslimerna har upptäckt en så omfattande skatt av kunskap om Asmāʾ al-rijāl. Tack vare denna kan man i dag känna till uppgifterna om femhundratusen personer.

ʿAdāla: den ursprungliga kraft inom människan som uppmuntrar henne att hålla fast vid taqwā och murūʾa (och avhålla sig från lögnaktigt beteende) kallas ʿadāla. Med taqwā avses här att avstå från shirk, bidʿa, fisq, stora synder och upprepade mindre synder. Med murūʾa avses att hålla sig borta från alla slags dåliga seder och bruk, även om de i sig är tillåtna (mubāh). Som exempel kan nämnas att äta och dricka offentligt på marknadsplatser eller att urinera på gator och vägar.

ʿĀdil: den som har lyckats uppnå taqwā och murūʾa kallas ʿādil, det vill säga den som

1/ inte har befunnits vara lögnare beträffande hadither,

2/ aldrig har befunnits vara lögnare i vanliga angelägenheter och affärer,

3/ inte heller är en anonym och okänd person vars levnadsteckning inte är känd, så att hans egenskaper och brister kan bedömas,

4/ inte heller en omoralisk syndare eller

5/ en person med felaktig trosuppfattning och kätterska innovationer; honom kallas man ‘adil’.

Enligt hadithlärda tog följeslagarna aldrig till någon form av lögn när de återberättade hadither. Därför är deras enhälliga ståndpunkt: ‘Alla följeslagare är adil, det vill säga sanningsenliga.’

Jabt: Jabt är den förmåga genom vilken man bevarar ordningen i det man har hört och skrivit, det vill säga bevarar det i minnet så att man när som helst kan återge det exakt för andra.

Jabet: En person som besitter egenskapen jabt kallas ‘jabet’.

Tsiqah: En person hos vilken egenskapen adil förekommer fullständigt kallas ‘tsiqah’.

Ashab al-Suffa: De följeslagare som alltid befann sig i Allahs Sändebuds (frid vare med honom) sällskap, det vill säga stod under hans direkta tillsyn, lyssnade till hans befallningar och förbud och lärde sig dem utantill, detta bestämda antal följeslagare kallas ‘Ashab al-Suffa’.

Muhaddith: En person som är lärd i hadithvetenskapen, det vill säga expert eller specialist. Den som ägnar sig åt hadither och har särskild kunskap om kedjan och texten i ett stort antal hadither kallas muhaddith. Muhaddither ägnar sig åt forskning inom hadithvetenskapen.

Shaykh: Den berättare som undervisar i hadither kallas, i förhållande till sina lärjungar, för ”shaykh”.

Hafiz: Den som har lärt sig eller memorerat hundratusen hadither, med alla detaljer om deras isnad och matn, kallas ”hafiz” eller ”hadith-hafiz”.

Hujjat: Den som har memorerat eller lärt sig trehundratusen hadither, med alla detaljer om deras isnad och matn, kallas ”hujjat” eller ”Hujjat al-Islam”.

Hakim: Den som har lärt sig alla hadither med alla detaljer om deras isnad och matn kallas ”hakim”.

Faqih: De som har granskat hadithernas juridiska aspekter kallas ”faqih”.

Mutakallimun: De personer som har framlagt filosofiska uppgifter rörande hadither kallas ”mutakallimun”.

Shaykhayn: Imam Bukhari och Muslim kallas tillsammans ”Shaykhayn”. (Här är det bra att känna till att Shaykhayn bland de rätt vägledda kaliferna syftar på Hazrat Abu Bakr as-Siddiq och Hazrat Umar. På samma sätt syftar Shaykhayn inom hanafitisk rättslära på Imam Abu Hanifa och Imam Abu Yusuf.)

Sihah Sitta: De sex hadithsamlingar som i islams historia har befunnits vara särskilt tillförlitliga kallas ”Sihah Sitta”. Dessa är—

1. Bukhari Sharif 2. Muslim Sharif 3. Abu Dawud Sharif 4. Tirmidhi Sharif 5. Nasai Sharif 6. Ibn Majah Sharif. Men det råder stor oenighet i den muslimska världen om vilken hadithbok som ska räknas som den sjätte. Många framstående lärda räknar i stället för Ibn Majah »Muwatta Imam Malik«; andra inkluderar »Sunan al-Darimi« i Sihah al-Sittah.

Sahihayn:Inom hadithvetenskapen har Bukhari Sharif och Muslim Sharif den högsta ställningen. Därför kallas Bukhari Sharif och Muslim Sharif tillsammans för »Sahihayn«.

Sunan al-Arba är de fyra övriga hadithböckerna inom Sihah al-Sittah (Abu Dawud, Tirmidhi, Nasai och Ibn Majah), vilka tillsammans kallas »Sunan al-Arba«.

Muttafaqun alayhi:Om både Imam Bukhari och Muslim har återberättat en hadith från samma sahabi, kallas denna hadith »muttafaqun alayhi«.

Indelningen av hadithböcker

Jami:En hadithbok där haditherna har ordnats efter ämnesområden och alla viktigare ämnen har tagits med kallas »jami«. Exempel: »Jami« Sahih Bukhari.

Sunan:En hadithbok där haditherna har ordnats efter ämnesområden, men där man främst har koncentrerat sig på att samla hadither om föreskrifterna för exempelvis rituell renhet, bön och fasta, kallas »sunan«. Exempel: Sunan Abu Dawud.

Musnad:En hadithbok där haditherna har ordnats efter sahabiernas namn och de hadither som återberättats av varje sahabi har samlats i en och samma hadithbok kallas »musnad«. Exempel: Musnad Ibn Ahmad.

Muʿjam: Med muʿjam avses en hadithbok där haditherna har ordnats efter shaykhernas och lärarnas namn. Exempel: Muʿjam Ibn Qaniʿ.

Risāla: En hadithbok som har sammanställts utifrån endast ett ämne kallas en ”risāla”. Exempel: Ibn Khuzayma. I denna hadithbok har hadither om Allahs enhet samlats.

Hadithböckernas nivåer

Hadithböckerna har i stort sett delats in i fem kategorier. Shah Waliullah Dehlawi (må Allah förbarma sig över honom) delade i Hujjatullah al-Baligha in hadithböckerna i fem kategorier.

Den andra nivån: Sunan al-Nasa’i, Sunan Abu Dawud och Sunan al-Tirmidhi är böcker på denna nivå. Vissa, däribland Sunan al-Darimi, Sunan Ibn Majah och Shah Waliullah Dehlawi (må Allah förbarma sig över honom), har dessutom ansett att Musnad Imam Ahmad bör räknas till denna nivå. Dessa böcker ligger nära den första nivån. De innehåller endast sahih- och hasan-hadither. Antalet da’if-hadither är mycket litet. I huvudsak förlitar sig faqiherna inom alla madhhab på haditherna från dessa två nivåer।

Den tredje nivån: Musnad Abu Yaʿla, Musannaf ʿAbd al-Razzaq, Musannaf Abu Bakr ibn Abi Shayba, Musnad ʿAbd ibn Humayd, Musnad al-Tayalisi samt al-Bayhaqis, al-Tahawis och al-Tabaranis verk hör till denna nivå.

I böckerna på denna nivå finns alla slags hadither, såsom sahih, hasan, da’if, shadh och munkar. Därför kan hadither från dessa böcker inte godtas utan att de har valts ut av lärda.

Den fjärde nivån: Ibn Hibbans Kitab al-Duʿafa, Ibn al-Athirs al-Kamil samt verken av Abu Nuʿaym, Ibn ʿAsakir, al-Jawzaqani, al-Khatib al-Baghdadi, Ibn al-Najjar och Firdaws al-Daylami är böcker på denna nivå. Musnad al-Khwarizmi hör också till denna nivå. I böckerna på denna nivå finns i allmänhet endast da’if-hadither och hadither som inte kan godtas.

Femte nivån: Alla de böcker som inte har fått någon plats på de ovan nämnda nivåerna hör till denna nivå.

Khabar: Hadith kallas också khabar på arabiska. Skillnaden är dock att ordet khabar har en vidare betydelse än hadith. Det betecknar både hadith och historia samtidigt.

Sunna: Safiuddin al-Hanbali har skrivit: Med sunna avses allt som Guds Sändebud har sagt, gjort eller godkänt, utom Koranen.

Trots detta kan vi se vissa skillnader mellan hadith och sunna – ordet sunna är inte helt och hållet liktydigt med ordet hadith. Sunna är nämligen Guds Sändebuds praktiska handlingssätt, medan hadith, utöver Guds Sändebuds handlingar, även omfattar hans ord och godkännanden.

Hadithens indelning

Hadithvetenskapens lärda har huvudsakligen delat in hadith i tre delar: 1. qawli 2. fiʿli 3. taqriri.

Qawli: Alla slags muntliga utsagor, såsom befallningar, förbud och annat, kallas hadith qawli.

Exempel: Det har berättats från Hadrat Anas (må Allah vara nöjd med honom) att han sade: Guds ädle Sändebud (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) sade: När en syndig person prisas och lovordas blir Allah den Allsmäktige missnöjd och vred, och därför skälver Allahs tron. (Bayhaqi)

Detta är en qawlī-hadith eftersom den innehåller ett särskilt uttalande av Allahs Sändebud (frid vare med honom).

Fiʿlī: Hadither som rör handlingar, uppförande, sittande och stående samt affärstransaktioner kallas ”fiʿlī-hadither”.

Exempel: Det har berättats från Abū Mūsā (må Allah vara nöjd med honom) att han sade: ”Jag såg Allahs Sändebud (frid vare med honom) äta tuppkött.” (al-Bukhārī och Muslim)

I denna hadith beskrivs en handling av Allahs Sändebud (frid vare med honom); därför är den en ”fiʿlī-hadith”.

Taqrīrī: En hadith som uttrycker godkännande eller stöd. Det har hänt att följeslagarna utfört olika handlingar som Allahs Sändebud (frid vare med honom) antingen godkände eller erkände genom sin tystnad. Denna typ av hadith kallas ”taqrīrī-hadith”.

Hadithens andra klassificering

Efter berättarkedjan (rāwīerna) kan hadither delas in i tre kategorier:

a. Marfū b. Mawqūf c. Maqṭūʿ

Marfūʿ: En hadith vars isnād eller överföringskedja når ända fram till den ädle Profeten kallas en ”marfūʿ-hadith”. Det vill säga: när en överföringskedja återger något som Allahs Sändebud själv har sagt, gjort eller godkänt, och kedjan från Allahs Sändebud till den som sammanställt hadithsamlingen har bevarats obruten utan att en enda berättare saknas, är den känd som en ”marfūʿ-hadith”.

Mawqūf: Om en följeslagares isnād inte når fram till Allahs Sändebud utan stannar vid följeslagaren – det vill säga om den fastställs som följeslagarens egen hadith – kallas den en ”mawqūf-hadith”.

Imam al-Nawawi sade följande när han definierade den:

”Det som återger en följeslagares ord, handling eller något liknande – oavsett om det återberättas genom en sammanhängande kedja av berättare eller om någon berättare saknas däremellan – är en ’mawqūf-hadith’.”

Maqṭūʿ: En hadith där berättarnas kedja når fram till en tābiʿī, det vill säga som har bevisats vara en tābiʿīs hadith, kallas en ”maqṭūʿ-hadith”.

Hadithens tredje klassificering

Utifrån huruvida berättare saknas är hadith av två slag: 1. muttaṣil 2. ghayr muttaṣil.

Muttaṣil: En hadith vars isnād-kedja är fullständigt bevarad från början till slut, utan att någon berättare saknas eller är underförstådd, kallas muttaṣil.

Ghayr muttaṣil: en osammanhängande kedja, det vill säga en hadith vars isnads kontinuitet inte har bevarats, där en berättare någonstans har utelämnats eller lämnats underförstådd; en sådan hadith kallas ”Ghayr muttaṣil”.

Hadither av typen Ghayr muttaṣil delas vidare in i flera kategorier:

a. Muʿallaq

b. Mursal

c. Muntaqa

d. Mudallas

e. Muʿḍal

Muʿallaq: om en berättare utelämnas redan i den första delen när en hadith återberättas, kallas den en ”Muʿallaq-hadith”.

Mursal: Om namnet på berättaren i slutet av isnād-kedjan utelämnas när en hadith återberättas, kallas den mursal.

Muntaqi: Vilken hadith som helst med en bruten berättarkedja, det vill säga där en berättare har utelämnats under återberättandet, kan kallas muntaqi. Ordet inqita betyder språkligt ”avbruten”. Därför kan varje hadith med en bruten berättarkedja kallas muntaqi.

Muʿdal: Om två eller fler berättare utelämnas från isnād-kedjan när en hadith återberättas, kallas den muʿdal.

Mudallas: En hadith där berättaren, utan att nämna namnet på sin verkliga shaykh, återberättar den från en shaykh högre upp i kedjan på ett sådant sätt att det verkar som om han själv hade hört den från den nämnde shaykhen, fastän han inte hade hört den från honom (utan hade hört den från sin verklige ustadh), kallas mudallasa. Att göra detta kallas tadlīs. Den som gör detta kallas mudallis. En mudallis hadith är inte godtagbar förrän det har fastställts att han endast utför tadlīs från en thiqa-berättare, eller tills han tydligt säger att han hörde den från sin egen shaykh.

Hadithens kategorier på grund av svagheter i återberättandet

Sådana hadither är vidare av flera slag:

1. Mujtarab 2. Mudraj 3. Maqlub 4. Shādh 5. Munkar 6. Muʿallal.

Mujtarab: Om en berättare förvränger isnād-kedjan när han återberättar en hadith – till exempel säger Abu Zubayr i stället för Abu Hurayra, placerar ett uttryck från en plats på en annan plats eller återberättar samma hadith på ett sätt för en person och på ett annat sätt för en annan – kallas en sådan hadith mujtarab. Den kan inte godtas förrän dess riktighet har bevisats.

Mudraj: Om en rāvi, när han återberättar en hadith, infogar sina egna ord eller någon annans ord i den, kallas denna hadith ”mudraj”. En sådan infogning kallas ”idraj”, det vill säga att infoga. Om orden används för att förklara något ord i hadithen är det tillåtet; annars är det förbjudet.।

Maklub: Om en rāvi, när han återberättar en hadith, fogar isnaden från en matn till en annan matn och återberättar den på det sättet, kallas detta ”maklub”. Om något sådant inträffar visar det att denna rāvis minnesförmåga är svag. En hadith som återberättas av en sådan rāvi är inte godtagbar. Den kan dock godtas efter granskning och kontroll.

Mahfuz och shādh: Om en hadith från en thiqa-rāvi strider mot en annan thiqa-rāvis eller flera rāviers hadith, kallas den hadith vars rāvi har större egenskap av ḍabt, vars hadith stöds av en annan överföringskedja eller vars överlägsenhet fastställs av någon annan anledning, för hadith mahfuz. Den andra rāvis hadith kallas hadith shādh, och detta tillstånd kallas shudhudh. Shādh är en allvarlig brist hos en hadith. En shādh-hadith räknas inte som sahih.

Munkar: Om en person som saknar egenskapen ḍabt återberättar en hadith som ingen annan har hört, kallas denna hadith ”munkar”. En hadith som återberättas av en person som har fastställts vara lögnare eller som ägnar sig åt någon syndig handling kallas ”matruk”, det vill säga en övergiven hadith.

Muʿallal: En hadith som innehåller ett mycket subtilt fel som vanliga hadithlärda inte kan upptäcka, utan endast en skicklig expert på detta vetenskapsområde, kallas ”muʿallal”. Ett sådant fel kallas ”ʿilla”. En ʿilla är en allvarlig brist hos en hadith; en hadith som är behäftad med en ʿilla kan inte ens vara sahih.

Klassificering av hadither utifrån rāviernas kvalifikationer

Utifrån rāviernas kvalifikationer är hadither av tre slag—

1. Sahih 2. Hasan 3. Daʿif

Sahih: En hadith vars sammanhängande isnad har återberättare som alla är kända för att vara av högsta klass vad gäller adala och dabt, det vill säga att villkoren för att vara thiqa är fullt uppfyllda hos dem, och vars grundtext är fri från subtila brister samt från shadh eller defekter, kallas en ”sahih-hadith”. Med andra ord kallas en hadith sahih när dess återberättarkedja är sammanhängande, återberättarnas namn på varje nivå i isnad är korrekt angivna, återberättarna är fullständigt pålitliga och thiqa, har mycket starkt minne, och deras antal på ingen nivå endast består av en person.

När imam Nawawi definierade sahih-hadith sade han: ”En hadith vars isnad är sammanhängande genom en kedja av tillförlitliga återberättare som bevarar den korrekt, och i vilken det inte finns en enda sällsynt eller bristfällig återberättare, är en sahih-hadith.”

Hasan: Om en hadiths återberättare besitter alla egenskaper, men det ändå märks en viss svaghet i minnesförmågan, kallas denna hadith en ”hasan-hadith”.

Da’if: Om de egenskaper som nämns för sahih- och hasan-hadither förekommer i mindre grad hos isnadens återberättare, kallas den en ”da’if-hadith”.

[Här finns utrymme för missförstånd. För att undanröja detta återges därför hadithförklaringen från Mishkat Sharif: Det är på grund av återberättarens ”da’f”, alltså svaghet, som hadithen kallas da’if; annars är (na’udhu billah) inget av Profetens ord da’if. En da’if-hadiths svaghet kan vara mindre eller större. Om den är mycket liten ligger den nära hasan. Om den är större kan den helt och hållet bli mawdu’. Da’if-hadither av den första graden kan användas för handlingars förtjänst eller till nytta i rättsliga frågor, men inte vid lagstiftning.]

Hadithens indelning utifrån antalet återberättare

Antalet återberättare har inte varit detsamma i alla fall när hadither har återberättats. Ibland har det varit färre och ibland fler. Därför har hadither delats in i kategorier på denna grund.

Mutawatir: En hadith vars isnad har så många återberättare att det verkar omöjligt att anklaga dem för att ha fabricerat en falsk hadith kallas en ”mutawatir-hadith”. I Sahih Muslim sägs det: ”En sahih-hadith återberättas genom tiderna av så många människor att det mänskliga förnuftet anser det omöjligt att så många personer skulle sluta sig samman kring en lögn. Dessutom är de inte alla från samma område, utan från olika områden och olika stammar. Det har aldrig under någon tid funnits någon sådan möjlighet till kontakt mellan dem. Antalet återberättare har dessutom förblivit av samma omfattning under alla tider; under ingen tid har det minskat så att det mänskliga förnuftet inte längre skulle anse det omöjligt eller onormalt att dessa antal förenades. Det som de förmedlar som ett budskap är något de har iakttagit och upplevt i verkligheten; det är däremot inte något grundat på antaganden eller möjligheter. En sådan hadith kallas khabar mutawatir.”

Khabar mutawatir är åter av två slag: 1. lafzi och 2. ma’nawi.

Lafzi: En lafzi-mutawatir är den hadith vars ordalydelse också har återberättats på samma sätt av olika berättare genom generationerna. Exempelvis sade Allahs Sändebud: ”Satarawna rabbakum”, det vill säga: ”Ni kommer förvisso att se er Herre.”

Ma’nawi: En ma’nawi-mutawatir är en hadith där många personer har återberättat en och samma händelse på olika sätt, men där alla trots dessa variationer visar sig vara eniga om en sak. Till exempel har någon sagt att Hatim al-Ta’i skänkte hundra kameler, en annan att han skänkte åttio, en tredje nittio och en fjärde sjuttio. På detta sätt har olika personer nämnt olika antal. Om man därför ser till antalet kan denna hadith inte vara en khabar mutawatir, men alla visar sig vara eniga om en sak: att Hatim al-Ta’i var generös. Därför kallas denna hadith ”ma’nawi-mutawatir”.

Khabar ahad

Denna typ av hadith är åter av tre slag: 1. gharib, 2. aziz och 3. mashhur.

Gharib: Om en sahih-hadith har endast en berättare kallas den en ”gharib”-hadith.

Aziz: Om berättarna av en sahih-hadith är två eller fler kallas denna typ av hadith en ”aziz-hadith”.

Mashhur: Om en hadith har minst tre berättare kallas denna typ av hadith en ”mashhur-hadith”.

Dessutom finns det ytterligare tre typer av hadither: 1. Mawdu 2. Matruk 3. Mubham

Mawdu: En hadith vars berättare någon gång under sitt liv bevisligen medvetet har fabricerat en lögn i Allahs Sändebuds (frid och välsignelser vare med honom) namn kallas ”hadith Mawdu”. En hadith från en sådan person är aldrig godtagbar, även om han senare gör uppriktig ånger.

Matruk: En hadith vars berättare blivit känd för att ljuga i vardagliga angelägenheter, inte när det gäller hadither, kallas en hadith Matruk. Även hadither från en sådan person ska förkastas. Om han senare verkligen ångrar sig, överger lögnen och börjar hålla sig till sanningen, kan hans hadither från tiden därefter godtas.

Mubham: en okänd berättare, det vill säga en vars identitet inte har blivit tydligt fastställd så att hans brister och förtjänster kan bedömas – dennes hadith kallas ”hadith Mubham”.

Om en sådan person inte är en sahabi får hans hadith inte godtas.

Hadith Qudsi

Bland haditherna är denna hadith Qudsi den som förtjänar störst betydelse. Det grundläggande innehållet i denna hadith har mottagits direkt från Allah. Benämningen Qudsi kommer från det arabiska ordet ”qudus”, som betyder renhet och storhet.

Definition:Den hadith vars grundläggande budskap har kommit direkt från Allah den Allsmäktige kallas ”hadith Qudsi”. Allah den Upphöjde lät sin profet få kännedom om dessa grundläggande budskap genom inspiration eller genom en dröm.

Den berömde hadithkommentatorn Mulla Ali al-Qari sade följande i samband med definitionen av ”hadith qudsi”: ”Hadith qudsi är de hadither som den högste berättaren, den fullmånelikt strålande och ytterst tillförlitlige Hazrat Muhammad (frid och välsignelser vare över honom), återberättar från Allah. Han får kännedom om dem ibland genom Jibril (frid vare med honom), och ibland direkt genom uppenbarelse, inspiration eller drömmar; därefter har ansvaret att förmedla dem, med vilket språk som helst, anförtrotts åt Allahs Sändebud.” (Hadithsamlingens historia, s. 33)

Allama Baqi skrev följande om detta i sitt verk ”Kulliyat”: ”Koranens ord, språk, betydelse, innebörd och utsagor har alla uppenbarats av Allah genom en tydlig uppenbarelse; men orden och språket i hadith qudsi kommer från Sändebudet, medan dess betydelse, innebörd och utsagor har mottagits från Allah genom inspiration eller drömmar.”

Nu har det förhoppningsvis blivit tydligt vad skillnaden mellan hadith qudsi och Koranen är. Ändå kvarstår viss oklarhet; det verkar som att det blir lättare för oss att förstå med hjälp av en tabell.

Skillnaden mellan Koranen och hadith qudsi

Vid det här laget har vi förstått av diskussionen att hadith huvudsakligen är indelad i två delar—

1. Hadith nabawi – haditherna av den ädle Profeten och Sändebudet (frid och välsignelser över honom).

2. Hadith ilahi – Allah-hadith; denna hadith kallas också hadith qudsi.

Shaykh Muhammad al-Faruqi delade in hadith i två delar. Han skrev—

”Hadith qudsi är det som den ädle Profeten (frid och välsignelser över honom) återberättar från sin Herre Allahs sida. Och det som han inte återberättar på detta sätt är hadith nabawi.” (Hadithsamlingens historia, s. 36)

Uppenbarelsen

”Wahy” betyder att ge en vink, att skicka något skriftligt, att skicka någon med ett meddelande, att tala med någon i hemlighet eller att meddela någon något utan att andra känner till det.

De som arbetade med att sammanställa hadither och författa böcker i rikets olika centra var: Ibn Jurayj (150 hijri) i det ädla Mecka; Ibn Ishaq (151 hijri) och imam Malik (179 hijri) i Medina; Rubay ibn Subayh (160 hijri), Sa’id ibn Abi ‘Aruba (156 hijri) och Hammad ibn Salama (176 hijri) i Basra; Sufyan al-Thawri (161 hijri) i Kufa; imam al-Awza’i (156 hijri) i Syrien; samt Jarir ibn Abd al-Hamid (188 hijri) och Abdullah ibn al-Mubarak (181 hijri) i Khorasan.

Hazrat Umar ibn Abd al-Aziz avled den 25 rajab år 101 hijri. Han var kalif i endast två år och fem månader. De verk som sammanställdes av imam al-Sha’bi, imam al-Zuhri, imam Makhul al-Dimashqi och qadi Abu Bakr ibn Hajjaj är bestående bidrag från hans kalifattid.

Boken med namnet ”Kitab al-Athar” är den äldsta bok som fortfarande finns bevarad hos det muslimska folket. Den sammanställdes under Abu Hanifas och Hazrat Abdullah ibn Mas’uds tid, må Allah vara nöjd med dem.

Hafiz al-Suyuti skrev om imam Abu Hanifa: ”Imam Abu Hanifas särskilda bedrift, där han står ensam, är att han var den förste som systematiserade den religiösa lagen och sammanställde den i kapitel. När det gäller att författa ett sådant verk kunde ingen före honom överträffa honom tidsmässigt.”

Därefter skrev imam Malik hadithverket ”Al-Muwatta”.

Muhammad Abu Zahwu, en egyptisk författare i vår tid, skrev: ”Den abbasidiske kalifen Abu Ja’far al-Mansur kallade till sig imam Malik och bad honom sammanställa de hadither som enligt honom själv var bevisat autentiska, författa dem i form av en bok och avsätta den för att tillämpas i människornas praktiska liv. Därefter författade han detta verk och gav det namnet ’Al-Muwatta’.”

I stort sett kan man säga att det var till följd av den våg av hadithsammanställning som kalifen Umar ibn Abd al-Aziz satte i rörelse som vi senare fick haditherna samlade i bokform.

Under det tredje hijri-århundradet uppnådde hadithvetenskapen en enastående blomstring i fem städer. Imam Ibn Taymiyya skrev om detta: ”Mecka, Medina, Kufa, Basra och Syrien är dessa fem städers centrum för islamisk kunskap och vetenskap. Från just dessa städer strömmade kunskapen om Profetens förkunnelse, tron, Koranen och sharia fram som en ständig källa.”

Den slutliga fasen i hadithsamlingen inföll under den abbasidiske kalifen al-Mutawakkil ʿala Allah (232 e.H.). Han var i själva verket mycket hängiven sunnan. Han gick så långt när det gällde att samla in och undervisa i hadither att hela det muslimska folket började be till Allah för honom. Till och med ett talesätt började spridas vid denna tid:

”Det finns endast tre kalifer: Abu Bakr, som bekämpade och dödade de avfälliga; Umar ibn Abd al-Aziz, som satte stopp för orättvisor och förtryck; och al-Mutawakkil, som återupplivade hadithen och sunnan samt bekämpade och tillintetgjorde anhängarna av falska läror.” (Hadithsamlingens historia, s. 521).

Å andra sidan finner vi under just detta århundrade författarna till våra sex mest eftertraktade och autentiska hadithsamlingar: 1. Imam Bukhari, 2. Imam Muslim, 3. Imam Nasa’i, 4. Imam Tirmidhi, 5. Imam Abu Dawud och 6. Imam Ibn Majah.

Indelning av sahaba efter hadithförmedling och återberättande

Muhadditherna har, utifrån insamlingen, bevarandet och undervisningen av hadither, delat in sahaba i fyra grupper: mukthirun, mutawassitun, muqillun och aqallun.

Mukthirun:De sahaba som undervisade i ett tusen eller fler hadither kallas mukthirun.

Mutawassitun:De sahaba som undervisade i fem hundra eller fler, men färre än ett tusen, hadither kallas mutawassitun.

al-Muqillīn: De följeslagare som förmedlade mellan fyrtio och femhundra hadither kallas al-Muqillīn.

al-Aqallīn: De följeslagare som förmedlade färre än fyrtio hadither kallas al-Aqallīn.

Nedan anges namnen på följeslagarna bland al-Mukaththirīn, al-Mutawassiṭīn och al-Muqillīn, deras dödsår (enligt hijra) samt antalet hadither som de återberättade. Eftersom listan över al-Aqallīns namn är mycket lång anges deras namn inte här.

al-Mukaththirīn

Namn Dödsår Återberättade hadither

1. Hazrat Abū Hurayra (r.a.) (57 hijra) 5364

2. Hazrat ʿĀʾisha al-Ṣiddīqa (r.a.) (57 hijra) 2210

3. Hazrat ʿAbdullāh ibn ʿAbbās (r.a.) (68 hijra) 1660

4. Hazrat Abdullah ibn Umar (må Allah vara nöjd med honom) (73 AH) 1630

5. Hazrat Jabir ibn Abdullah (må Allah vara nöjd med honom) (74 AH) 1540

6. Hazrat Anas ibn Malik (må Allah vara nöjd med honom) (91 AH) 1281

7. Hazrat Abu Sa’id al-Khudri (må Allah vara nöjd med honom) (74 AH) 1170

Mutawassitīn

1. Hazrat Abdullah ibn Mas’ud (må Allah vara nöjd med honom) (32 AH) 848

2. Hazrat Abdullah ibn Amr ibn al-‘As (må Allah vara nöjd med honom) (63 AH) 700

3. Hazrat Ali Murtaza (må Allah vara nöjd med honom) (40 AH) 586

4. Hazrat Umar Faruq (r.a.) (23 AH) 539

Mukillīn

1. (Ummul Mu’minin) Hazrat Umm Salama (r.a.) (59 AH) 378

2. Hazrat Abu Musa al-Ash’ari (r.a.) (54 AH) 360

3. Hazrat al-Bara ibn Azib (r.a.) (72 AH) 305

4. Hazrat Abu Dharr al-Ghifari (r.a.) (32 AH) 281

5. Hazrat Sa’d ibn Abi Waqqas (r.a.) (55 AH) 215

6. Hazrat Sahl al-Ansari (Jundub ibn Qays, r.a.) (91 AH) 188

7. Hazrat Ubadah ibn al-Samit al-Ansari (må Allah vara nöjd med honom) (34 AH) 181

8. Hazrat Abu Darda (må Allah vara nöjd med honom) (32 AH) 179

9. Hazrat Abu Qatada al-Ansari (må Allah vara nöjd med honom) (54 AH) 175

10. Hazrat Mu’adh ibn Jabal (må Allah vara nöjd med honom) (18 AH) 175

11. Hazrat Ubayy ibn Ka’b (må Allah vara nöjd med honom) (21 AH) 164

12. Hazrat Buraida ibn Husayb (må Allah vara nöjd med honom) (63 AH) 164

13. Hazrat Abu Ayyub al-Ansari (må Allah vara nöjd med honom) (52 AH) 150

14. Hazrat Uthman Ghani (må Allah vara nöjd med honom) (35 AH) 146

15. Hazrat Jabir ibn Samurah (må Allah vara nöjd med honom) (74 AH) 146

16. Hazrat Abu Bakr as-Siddiq (må Allah vara nöjd med honom) (13 AH) 142

17. Hazrat Mughirah ibn Shu’bah (50 AH) 136

18. Hazrat Abu Bakrah (må Allah vara nöjd med honom) (52 AH) 130

19. Hazrat Imran ibn Husayn (må Allah vara nöjd med honom) (52 AH) 130

20. Hazrat Mu’awiyah ibn Abu Sufyan (må Allah vara nöjd med honom) (60 AH) 130

21. Hazrat Usamah ibn Zayd (må Allah vara nöjd med honom) (54 AH) 128

22. Hazrat Thawban (må Allah vara nöjd med honom) (54 AH) 124

23. Hazrat Nuʿman ibn Bashir (må Allah vara nöjd med honom) (65 AH) 124

24. Hazrat Samura ibn Jundub (må Allah vara nöjd med honom) (58 AH) 123

25. Hazrat Abu Masʿud al-Ansari (må Allah vara nöjd med honom) (40 AH) 102

26. Hazrat Jabir ibn Abdullah al-Bajali (må Allah vara nöjd med honom) (51 AH) 100

27. Hazrat Abdullah ibn Abu Awfa (må Allah vara nöjd med honom) (87 AH) 95

28. Hazrat Zayd ibn Thabit al-Ansari (må Allah vara nöjd med honom) (48 AH) 92

29. Hazrat Abu Talha (må Allah vara nöjd med honom) (34 AH) 90

30. Hazrat Zayd ibn Arqam (må Allah vara nöjd med honom) (68 AH) 90

31. Hazrat Zayd ibn Khalid (må Allah vara nöjd med honom) (78 AH) 81

32. Hazrat Ka’b ibn Malik (må Allah vara nöjd med honom) (50 AH) 80

33. Hazrat Rafi ibn Khadij (må Allah vara nöjd med honom) (74 AH) 78

34. Hazrat Salama ibn al-Akwa (må Allah vara nöjd med honom) (74 AH) 77

35. Hazrat Abu Rafi (må Allah vara nöjd med honom) (35 AH) 68

36. Hazrat Awf ibn Malik (må Allah vara nöjd med honom) (73 AH) 67

37. Hazrat Adi ibn Hatim al-Ta’i (må Allah vara nöjd med honom) (68 AH) 66

38. Hazrat Abd al-Rahman ibn Abi Awfa (må Allah vara nöjd med honom) 65

39. Hazrat Umm Habiba, de troendes moder (ra) (44 AH) 65

40. Hazrat Salman al-Farisi (ra) (34 AH) 64

41. Hazrat Ammar ibn Yasir (ra) (37 AH) 64

42. Hazrat Hafsa, de troendes moder (ra) (45 AH) 64

43. Hazrat Zubayr ibn Mut’im (ra) (58 AH) 60

44. Hazrat Shaddad ibn Aws (ra) (60 AH) 60

45. Hazrat Asma bint Abu Bakr (ra) (74 AH) 56

46. Hazrat Wathila ibn al-Asqa (ra) (85 AH) 56

47. Hazrat Uqba ibn Amir (må Allah vara nöjd med honom) (60 h.) 55

48. Hazrat Umar ibn Utba (må Allah vara nöjd med honom) 48

49. Hazrat Ka’b ibn Amr (må Allah vara nöjd med honom) (55 h.) 47

50। Hazrat Fadala ibn Ubayd al-Aslami (må Allah vara nöjd med honom) (58 h.) 46

51. Hazrat Maymuna, de troendes moder (må Allah vara nöjd med henne) (51 h.) 46

52. Hazrat Umm Hani (Hazrat Alis systerdotter) (må Allah vara nöjd med henne) (50 h.) 46

53. Hazrat Abu Juhaifa (må Allah vara nöjd med honom) (74 h.) 45

54. Hazrat Bilal (må Allah vara nöjd med honom) (18 h.) 44

55. Hazrat Abdullah ibn Mughaffal (må Allah vara nöjd med honom) (57 AH) 43

56. Hazrat Miqdad ibn Aswad (må Allah vara nöjd med honom) (33 AH) 43

57. Hazrat Umme Atiya al-Ansariyya (må Allah vara nöjd med henne) 41

58. Hazrat Hakim ibn Hizam (må Allah vara nöjd med honom) (54 AH) 40

59. Hazrat Salma ibn Hanif (må Allah vara nöjd med honom) 40

Orsaken till skillnaderna i återgivningen av hadither

Så länge den ädle Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) levde bland följeslagarna,fortsatte han i allmänhet att undervisa dem alla i islams religion, Guds bok och visdomen. Då fanns det ingen möjlighet att sprida något falskt i Sändebudets namn, och inte heller minsta möjlighet att avfärda eller förkasta något av Sändebudets ord genom att säga: ”Detta är inte Sändebudets ord.” Hycklarna hade inte heller någon större möjlighet att misstolka något av Sändebudets ord och därigenom skapa förvirring kring islam. Om något sådant inträffade kunde de ädla följeslagarna nämligen fråga Sändebudet och få hela saken klarlagd och tydliggjord. Historien innehåller otaliga exempel på detta, särskilt vad gäller de ädla haditherna. En gång blev Hazrat Umar al-Faruq (må Allah vara nöjd med honom) mycket förvånad när han såg Hazrat Hisham ibn Hakim recitera sura al-Furqan på ett nytt sätt. Han grep honom och förde honom till Sändebudets närvaro. När den ädle Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) hade hört Hishams recitation sade han att även denna recitation var tillåten. Därmed försvann Hazrat Umars tvivel. Därför kan man säga att Guds Sändebud (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) under sin livstid avgjorde alla meningsskiljaktigheter mellan de ädla följeslagarna. Så snart minsta tvivel eller förvirring uppstod i någon fråga lät man Sändebudet undanröja den.

Men efter den ädle Profetens (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) bortgång förändrades denna situation i hög grad. Å ena sidan hade vägen till kunskap om uppenbarelsen brutits, och å andra sidan var ett stort antal nya muslimer på väg att bli avfällingar och överge islams religion. Under sådana förhållanden började även vissa hycklare sticka upp huvudet i syfte att dra personlig vinning av det grumliga vattnet. Om de då försökte sprida någon lögn i Sändebudets namn är det därför inte alls märkligt eller förvånande.

Men den förste kalifen, Abu Bakr as-Siddiq (må Allah vara nöjd med honom), vidtog kraftfulla motåtgärder mot allt detta. Å ena sidan krossade han med full kraft de avfälligas och zakatförnekarnas motstånd, och å andra sidan reste han lika kraftfullt en oöverstiglig barriär mot lögnarnas spridning av lögner. Därefter vidtog även Umar al-Faruq (må Allah vara nöjd med honom) lämpliga åtgärder i detta avseende. Han tillämpade mycket stränga regler beträffande återberättandet av hadither. Ett stort antal följeslagare satt vaksamma som outtröttliga väktare, med hadithernas väldiga skatt bevarad i sina hjärtan. Av fruktan för att en återberättad hadith skulle kunna bli ett verktyg i hycklarnas händer och förvrängas, upphörde de i allmänhet nästan helt med att återberätta hadither. Hos vissa blev denna fruktan så stark att de befarade att ett stort antal återberättade hadither kunde leda till misstag i återberättandet, eller att vanliga muslimer, om de blev helt upptagna med att studera hadither, kunde komma att försumma Guds eget ord, den ädla Koranen. Av dessa skäl upphörde de ädla följeslagarna i allmänhet tillfälligt nästan helt med att sprida och återberätta hadither. Endast när det blev nödvändigt att hänvisa till hadither för att avgöra rättsliga frågor, styra staten, döma i rättstvister och hantera andra dagliga angelägenheter, återberättade de hadither för varandra.

I detta sammanhang kan vi särskilt nämna några följeslagare och därigenom förstå varför de, trots att de kände till ett stort antal hadither, återberättade betydligt färre än andra.

Trots att de högt ärade följeslagarna Abu Bakr as-Siddiq (må Allah vara nöjd med honom), den ädle Profetens (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) livslånga följeslagare, Abu Ubayda, Abbas ibn Abd al-Muttalib och Imran ibn Husayn kände till ett stort antal hadither, har mycket få hadither återberättats från dem. Sa’id ibn Zayd var en av de tio följeslagare som hade fått det glada budskapet att de skulle träda in i paradiset, men trots detta återberättade han endast två eller tre hadither. Ubayy ibn Umara återberättade endast en hadith.

Vissa följeslagare blev efter den ädle Profetens bortgång så upptagna med ansvaret att leda kalifatet att de inte fick möjlighet eller tid att återberätta hadither. De fyra ärade följeslagarna bland de rätt vägledda kaliferna samt Talha och Zubayr är tydliga exempel på detta.

Många följeslagare befann sig i det rakt motsatta läget. De hade gott om fritid och ingen sysselsättning som kunde hindra dem från att återberätta hadither. Därför kunde de återberätta ett stort antal hadither, såsom Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom), Aisha (må Allah vara nöjd med henne) och Abdullah ibn Umar (må Allah vara nöjd med honom).

Vissa följeslagare hade större möjligheter eftersom de vistades nära och tillsammans med den ädle Profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom). Eftersom de följde honom överallt, i hemlandet och utomlands, hemma och på resor, var det å ena sidan lättare för dem att samla in ett större antal hadither, och efter hans bortgång fick de också möjlighet att i full utsträckning återberätta dessa hadither för andra. Bland de framstående följeslagarna i detta sammanhang kan Abdullah ibn Mas’ud (må Allah vara nöjd med honom), Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom), Jabir ibn Abdullah (må Allah vara nöjd med honom), Anas ibn Malik (må Allah vara nöjd med honom) och Abdullah ibn Umar (må Allah vara nöjd med honom) nämnas. Vissa följeslagare gick bort redan under den ädle Profetens livstid eller strax efter hans bortgång och fick därför ingen möjlighet under sin livstid att återberätta hadither för andra. Endast mycket få hadither har återberättats från dem.

Efter den ädle Profetens (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) bortgång uppstod ständigt nya situationer i det islamiska samfundet. Då blev det nödvändigt för den muslimska allmänheten att känna till Profetens (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) ord i de berörda frågorna. Därför tvingades de följeslagare som fortfarande levde vid denna tid att återberätta ett större antal hadither. Bland muslimerna i senare generationer uppstod ett starkt intresse för att förvärva kunskap om hadither,,och de brukade på olika sätt be följeslagarna att få höra den ädle Profetens (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) hadither. Även av denna anledning var följeslagarna beredda att inför dem framlägga den hadithkunskap som hade bevarats hos dem och undervisa dem. Också av denna anledning har ett stort antal hadither återberättats från många följeslagare.

Mot slutet av de rätt vägledda kalifernas kalifat uppstod många olika konflikter i det muslimska samfundet. Två förkastliga sekter, shiiterna och kharijiterna, reste sig permanent. Vid denna tid försökte de också framställa vissa uttalanden som Profetens hadither. Därför tvingades vissa av Profetens följeslagare återberätta färre autentiska hadither och iaktta större stränghet vid återberättandet av hadither. Just av denna anledning har mycket få hadither återberättats från den fjärde kalifen, Ali (må Allah vara nöjd med honom).

Skillnader i minnesförmåga samt huruvida hadither skrevs ned eller inte var också en av de främsta orsakerna till skillnaderna i antalet återberättade hadither. De som kunde memorera fler hadither eller skriva ned dem – såsom Hazrat Abu Hurayra och Hazrat Abdullah ibn Amr – kunde återberätta fler hadither än de andra sahabierna. Dessa olika omständigheter ligger till grund för skillnaderna i antalet hadither som återberättades av den samme Profetens otaliga sahabier. Därför kan man utan tvekan säga att det inte är något onormalt, hur förvånande saken än kan verka. (Hadithsamlingens historia, s. 301–305)

Det som ovan har anförts om orsakerna till skillnaderna i återberättandet av hadither kan vi, punktvis, sammanfatta ungefär på följande sätt:

1. På grund av större försiktighet vid återberättandet av hadither och rädslan för att hycklare skulle förvränga dem slutade många sahabier att återberätta hadither.

2. Många sahabier avstod från att sprida och återberätta hadither av rädsla för att de skulle kunna göra fel i återberättandet om de återberättade alltför många hadither.

3. Sahaba al-kiram slutade tillfälligt att sprida och återberätta hadither, eftersom vanliga muslimer, om de blev alltför upptagna med studiet av hadither, kunde komma att ägna mindre uppmärksamhet åt Allahs ord, Koranen.

4. Många sahabier hade inte möjlighet att sprida och återberätta hadither när de fullgjorde kalifatets eller statens uppgifter. Islams fyra första kalifer samt Hazrat Talha och Hazrat Zubayr är slående exempel på detta.

5. Å andra sidan hade ett stort antal sahabier gott om fritid. Man kan nästan säga att de inte hade särskilt mycket att göra. Därför kunde de ge oss ett stort antal hadither, såsom Hazrat Abu Hurayra, Hazrat Aisha, Hazrat Abdullah ibn Umar med flera.

6. Många sahabier hade fått större möjlighet att komma i Profetens närhet och att vara tillsammans med honom. Eftersom dessa sahabier alltid befann sig nära Profeten kunde de samla in och återberätta betydligt fler hadither, såsom Hazrat Abdullah ibn Masud, Hazrat Abu Hurayra, Hazrat Anas ibn Malik med flera.

7. Vissa följeslagare dog kort efter Profetens (frid vare med honom) bortgång och fick därför inte mycket möjlighet att återberätta hadither. Följaktligen har mycket få hadither förmedlats från dem.

8. I den islamiska gemenskapen uppstod nya problem i Profetens (frid vare med honom) frånvaro. Därför blev det nödvändigt att känna till haditherna för att lösa dessa nya situationer, och de följeslagare som fortfarande levde behövde då återberätta fler hadither.

9. Senare uppstod ett starkt intresse bland muslimerna för att lära sig om haditherna. De bad följeslagarna att lära dem hadither. Även av denna anledning förmedlades ett stort antal hadither från många följeslagare.

10. Mot slutet av de rätt vägledda kalifernas tid uppstod olika slags fitna i det muslimska samfundet. Vid denna tid försökte hycklarna också få vissa av sina uttalanden att framstå som Profetens hadither. Därför blev vissa följeslagare tvungna att återberätta färre autentiska hadither och att vara mycket stränga när de återberättade hadither. Av denna anledning har mycket få hadither förmedlats från Ali (må Allah vara nöjd med honom).

11. Skillnader i minnesförmåga samt huruvida hadither skrevs ned eller inte var också en av de främsta orsakerna till denna skillnad i antalet återberättade hadither.

Hadithkritik under olika epoker

Hadithkritik har förekommit under olika epoker för att granska och pröva haditherna utifrån sanningens måttstock. Nedan anges namnen på dem som intog framstående positioner inom denna kritik under olika epoker—

Följeslagarnas period:

1. Hadhrat Abdullah ibn Abbas (d. 68 AH)

2. Ubada ibn as-Samit (d. 34 AH)

3. Anas ibn Malik (d. 93 AH)

Bland tābiʿūn:

1. Sa’id ibn al-Musayyab (d. 93 AH)

2. Amir ash-Sha’bi (d. 104 AH)

3. Ibn Sirin (d. 110 AH)

Personer från det andra århundradet är

Imam Shuʿba (d. 160 AH), Anas ibn Mālik (d. 179 AH), Maʿmar (d. 153 AH), Hishām al-Dastawāʾī (d. 154 AH), Imam al-Awzāʿī (d. 156 AH), Sufyān al-Thawrī (d. 161 AH), Ḥammād ibn Salama (d. 167 AH), al-Layth ibn Saʿd (d. 175 AH) och Ibn al-Mājishūn (d. 213 AH).

Bland de följande som var framstående märks

ʿAbdullāh ibn al-Mubārak (d. 181 AH), Hushaym ibn Bashīr (d. 188 AH), Abū Isḥāq al-Fārūqī (d. 185 AH), al-Muʿāfā ibn ʿImrān al-Mawṣilī (d. 185 AH), Bishr ibn al-Mufaḍḍal (d. 116 AH), Ibn ʿUyayna (d. 197 AH). Efter dem märks Ibn ʿAliyya (d. 193 AH), Ibn Wahb (d. 197 AH) och Waqīʿ ibn al-Jarrāḥ (d. 197 AH).

Under denna period fanns två personer med en enastående begåvning: 1. Yaḥyā ibn Saʿīd al-Qaṭṭān (d. 189 AH), och 2. ʿAbd al-Raḥmān ibn Mahdī (d. 198 AH).

Bland de följande som var framstående märks Yazīd ibn Hārūn (d. 206 AH), Abū Dāwūd al-Ṭayālisī (d. 204 AH), ʿAbd al-Razzāq ibn Hammām (d. 211 AH) och ʿĀṣim Nabīl ibn Makhlad (d. 212 AH). Därefter kommer de som har gjort sig förtjänta av erkännande: författarna till verk om hadithkritikens vetenskap. Nedan nämns de:

Yaḥyā ibn Maʿīn (d. 233 AH), Aḥmad ibn Ḥanbal (d. 241 AH), Muḥammad ibn Saʿd (d. 230 AH), Abū Khaythama Zubayr ibn Ḥarb (d. 234 AH), Abū Jaʿfar ʿAbdullāh ibn Muḥammad, al-Nabīl ʿAlī ibn al-Madīnī (d. 235 AH), Muḥammad ibn ʿAbdullāh al-Numayr (d. 234 AH), Abū Bakr ibn ʿAlī Shahāba (d. 235 AH), ʿAbdullāh ibn ʿAwf al-Qawiyāʾīrī (d. 235 AH), Isḥāq ibn Rāhwayh, Khurāsāns imam (d. 237 AH), Abū Jaʿfar Muḥammad ibn ʿAbdullāh ʿAmmār al-Mawṣilī (d. 242 AH), Aḥmad ibn Ṣāliḥ, Egyptens hadithmemorerare (d. 248 AH), Hārūn ibn ʿAbdullāh al-Ḥammāl (d. 243 AH).

Efter dessa kommer Isḥāq al-Dawsaj (d. 51 AH), Imam al-Dārimī (d. 255 AH), Imam al-Bukhārī (d. 256 AH), Ḥāfiẓ al-ʿIjlī, Imam Abū Zurʿa (d. 264 AH), Abū Ḥātim (d. 277 AH), Imam Muslim (d. 261 AH), Abū Dāwūd al-Sijistānī (d. 275 AH), Baqī ibn Makhlad (d. 176 AH) och Abū Zurʿa al-Dimashqī (d. 281 AH).

Därefter kommer ʿAbd al-Raḥmān ibn Yūsuf al-Baghdādī, Ibrāhīm ibn Isḥāq al-Ḥarbī (d. 285 AH), Muḥammad ibn ʿAjjāh (d. 289 AH), Ḥāfiẓ Qurṭuba Abū Bakr ibn Abū ʿĀṣim (d. 287 AH), ʿAbdullāh ibn Aḥmad (d. 290 AH), Ṣāliḥ Mājara (d. 293 AH), Abū Bakr al-Bazzār (d. 292 AH) och Muḥammad ibn Naṣr al-Marwazī (d. 294 AH).

Sahabernas ankomst till Indien

Sahabernas ankomst till Indien ägde sannolikt rum under Hazrat Umars (må Allah vara nöjd med honom) tid, islams andre kalif. De sahaber vars ankomst till Indien har kunnat beläggas är följande:

1. Hazrat Abdullah ibn Abdullah ibn Utban (må Allah vara nöjd med honom)

2. Hazrat Asim ibn Amr al-Tamimi (må Allah vara nöjd med honom)

3. Hazrat Zuhar ibn al-Abdi (må Allah vara nöjd med honom)

4. Hazrat Suhaib ibn Adi (må Allah vara nöjd med honom), och

5. Hazrat al-Hakam ibn Abil As al-Thaqafi (må Allah vara nöjd med honom)

Under Hazrat Uthmans (må Allah vara nöjd med honom) tid finns uppgifter om två sahaber som anlände till Indien. De var:

1. Hazrat Ubaydullah ibn Ma’mar al-Tamimi (r.a.) och 2. Hazrat Abd al-Rahman ibn Samura ibn Abd Shams (r.a.).

Under Hazrat Amir Muawiyas tid kom Hazrat Sinan ibn Salama ibn al-Muhabbiq al-Hudhali.

Den ovannämnde sahabien kom som guvernör över gränsområdet till Indien. Iraks dåvarande guvernör Ziyad skickade honom dit med detta uppdrag.

Tabi’iernas ankomst till Indien

Historien vittnar om att ett stort antal tabi’ier kom till Indien. Den förste som kom under Hazrat Amir Muawiyas tid var Hazrat Muhallab ibn Abu Safra. Det är känt att han år 44 efter hijra anlände hit tillsammans med sahabien Hazrat Abd al-Rahman ibn Samura som armébefälhavare.

Hadithvetenskapen i Bangladesh – från Gaur till Pandua

Alauddin Husain Shah ibn Sayyid Ashrafi Makki regerade över Bangladesh från år 900 till år 924 efter hijra. År 907 efter hijra grundade han en avancerad madrasa på en plats i Gaur som kallades Gurriye Shahid, numera belägen i distriktet Maldah. Han grundade även ett college i Pandua. Vid dessa utbildningsinstitutioner undervisades ilแน al-hadith. Khwajagir Shirwani, vars egentliga namn var Muhammad ibn Yazdan Bakhsh, kopierade Sahih al-Bukhari i tre volymer år 911. Dessa tre volymer finns numera i Bakipurs orientalisk bibliotek.

Sonargaon

Under Sayadats (900–945) reign, the hadith scholar Sharafuddin Abu Tawama Bukhari Hanbali (d. 700 AH) came to Sonargaon in Dhaka district in the seventh century. He made extensive arrangements for the teaching of hadith. During the reign of Nusrat ibn Husain Shah, the renowned hadith scholar Taqiuddin Ainuddin (929 AH) established a madrasa here. At that time, Sonargaon was the capital of East Bengal. Consequently, numerous hadith scholars gathered here and transformed it into a center of the science of hadith. Since the establishment of Pakistan and Bangladesh, many madrasas have been founded, and efforts have been made—and continue to be made—to teach hadith there. Nevertheless, it must be said that, unlike the students of earlier times, present-day students have not attained the same level of proficiency. Only one reason can be given for this: shortcomings in the education system.

Tahmid

De ämnen som hadith har belyst beträffande Rasulullah (s.a.w.):

1. En beskrivning av Rasulullahs (s.a.w.) ansikte och kroppsbyggnad

2. En beskrivning av Rasulullahs (s.a.w.) hår

3. En beskrivning av Rasulullahs (s.a.w.) grånande hår

4. En beskrivning av hur Rasulullah (s.a.w.) kammade sitt hår

5. En beskrivning av hur Rasulullah (s.a.w.) färgade sitt hår med henna

6. Om att Allahs Sändebud (frid vare med honom) använde kohl i sina ögon

7. Om Allahs Sändebuds (frid vare med honom) klädsel

8. Om Allahs Sändebuds (frid vare med honom) levnadssätt

9. Om Allahs Sändebuds (frid vare med honom) strumpor

10. Om Allahs Sändebuds (frid vare med honom) skor

11. Om sigillet på Allahs Sändebuds (frid vare med honom) ring

12. Om Allahs Sändebuds (frid vare med honom) svärd

13. Om Allahs Sändebuds (frid vare med honom) järnrustning

14. Om Allahs Sändebuds (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) järnhjälm

15. Om Allahs Sändebuds (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) turban

16. Om Allahs Sändebuds (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) byxor

17. Om hur Allahs Sändebud (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) gick

18. Om tyg över Allahs Sändebuds (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) ansikte

19. Om hur Allahs Sändebud (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) satt

20. Om Allahs Sändebuds (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) säng och kudde

21. Om hur Allahs Sändebud (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) lutade sig tillbaka

22. Redogörelse för Rasulullahs (s.) ätande

23. Redogörelse för Rasulullahs (s.) ätande av bröd

24. Redogörelse för Rasulullahs (s.) kött och hud

25. Redogörelse för Rasulullahs (s.) wudu

26. Redogörelse för Rasulullahs (s.) åkallelser före och efter måltiden

27. Redogörelse för Rasulullahs (s.) bägare

28. Redogörelse för Rasulullahs (s.) frukter

29. Redogörelse för vad Rasulullah (s.) brukade dricka

30. Om hur Allahs Sändebud (frid vare med honom) brukade dricka

31. Om Allahs Sändebuds (frid vare med honom) användning av väldoft

32. Om hur Allahs Sändebud (frid vare med honom) brukade tala

33. Om Allahs Sändebuds (frid vare med honom) recitation av poesi

34. Om Allahs Sändebuds (frid vare med honom) samtal och berättande på natten

35. Om Allahs Sändebuds (frid vare med honom) sömn

36. Om Allahs Sändebuds (frid vare med honom) gudsdyrkan

37. Om Allahs Sändebuds (frid vare med honom) skratt

38. Om Rasulullahs (frid och välsignelser över honom) humor

39. Om Rasulullahs (frid och välsignelser över honom) Duha-bön

40. Om Rasulullahs (frid och välsignelser över honom) frivilliga böner i hemmet

41. Om Rasulullahs (frid och välsignelser över honom) fasta

42. Om Rasulullahs (frid och välsignelser över honom) recitation av Koranen

43. Om Rasulullahs (frid och välsignelser över honom) gråt

44. Om Rasulullahs (frid och välsignelser över honom) ödmjukhet

45. Om Rasulullahs (frid och välsignelser över honom) uppförande

46. Diskussion om Allahs sändebuds (fvmh.) rakning

47. Diskussion om Allahs sändebuds (fvmh.) namn

48. Diskussion om olika tillstånd i Allahs sändebuds (fvmh.) liv

49. Diskussion om Allahs sändebuds (fvmh.) födelsedatum och ålder

50. Diskussion om Allahs sändebuds (fvmh.) arv och efterlämnade ägodelar

Av denna information fick vi veta hur uppmärksamma profetens (fvmh.) följeslagare, tabiʿinerna, tabiʿ tabiʿinerna och haditsexperterna var när det gällde Allahs sändebud (fvmh.).

Ashab al-Suffa

Bland Allahs sändebuds (fvmh.) följeslagare fanns 70 (sjuttio) följeslagare som helgade sina liv åt islam. De kallades Ashab al-Suffa. Förutom gården till Profetens moské hade de ingen annan plats att luta sina huvuden mot. I denna värld ägde de inget annat än ett tygstycke att bära. Kan man ens föreställa sig sådana hängivna människors liv? På dagarna gick de vid behov ut i skogen, högg ved och försörjde sig genom att sälja den. De brukade till och med ge av detta till Allahs väg.

De 24 framstående medlemmarna av Aṣḥāb al-Suffa

1. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) (d. 57 AH)

2. Abu Dharr al-Ghifari (må Allah vara nöjd med honom) (d. 32 AH)

3. Kaʿb ibn Malik al-Ansari (må Allah vara nöjd med honom) (d. 34 AH)

4. Salman al-Farisi (må Allah vara nöjd med honom) (d. 34 AH)

5. Hanzala ibn Abu Amir (må Allah vara nöjd med honom)

6. Haritha ibn Nuʿman (må Allah vara nöjd med honom)

7. Hudhayfa ibn al-Yaman (må Allah vara nöjd med honom)

8. Abdullah ibn Mas’ud (må Allah vara nöjd med honom)

9. Suhayb ibn Sinan al-Rumi (må Allah vara nöjd med honom)

10. Salim, Abu Hudhayfas mawla (må Allah vara nöjd med honom)

11. Bilal ibn Rabah (må Allah vara nöjd med honom)

12. Sa’d ibn Malik Abu Sa’id al-Khudri (må Allah vara nöjd med honom)

13. Abu Ubayda: Amir ibn al-Jarrah (må Allah vara nöjd med honom)

14. al-Miqdad ibn Amr (må Allah vara nöjd med honom)

15. Abu Marthad (må Allah vara nöjd med honom)

16. Abu Lubaba (må Allah vara nöjd med honom)

17. Kaʿb ibn ʿAmr (må Allah vara nöjd med honom)

18. ʿAbdullah ibn Unays (må Allah vara nöjd med honom)

19. Abu ad-Dardāʾ (må Allah vara nöjd med honom) (död 32 AH)

20. Thawbān [Allahs sändebuds mawla] (må Allah vara nöjd med honom)

21. Sālim ibn ʿUmayr (må Allah vara nöjd med honom)

22. Khabbāb ibn al-Aratt (må Allah vara nöjd med honom)

23. Mistah ibn Uthātha (må Allah vara nöjd med honom)

24. Wāṣila ibn al-Asqa (må Allah vara nöjd med honom)

Uppenbarelse och hadith

Shaykh Abudullah al-Sharqawi har skrivit: ”Uppenbarelse” betyder att meddela. I shariahs terminologi är uppenbarelse att Allah låter sina profeter få kännedom om något, antingen genom att sända en ängel, genom en dröm eller genom inspiration. Ordet används också i betydelsen ”att befalla”. (Hadithsamlingens historia, s. 49)

Uppenbarelse kom till den ädle Sändebudet på olika sätt. Dessa sätt var:

1. Sanna drömmar: Under den första tiden efter att den ädle Profeten hade fått profetskapskallelsen brukade han se drömmar, och dessa drömmar motsvarade exakt verkligheten. Dessa drömmar var mycket goda.

2. Inpräntning i hjärtat eller sinnet:Sändebudet har sagt om detta: ”Ängeln Jibril blåste in i mitt sinne följande: Ingen levande varelse kan dö innan den har fått hela den försörjning som är bestämd för den och innan den har uppnått sin bestämda livslängd.” (Hadithsamlingens historia, s. 50).

3. Uppenbarelse genom ett ljud likt klangen från en klocka:Umm al-Mu’minin Aisha har återberättat från al-Harith ibn Hisham att han frågade den ädle Profeten:”Hur kommer uppenbarelsen till dig?”Som svar sade den ädle Profeten: ”Ibland kommer uppenbarelsen till mig som ljudet av en våldsam klockklang. Det är mycket svårt och plågsamt för mig. Sedan lämnar uppenbarelsens intensitet och kraft mig. Under denna tid lär jag mig allt som har sagts och memorerar det.” (Sahih al-Bukhari, del 1, s. 1)

4. I mänsklig gestalt:I detta sammanhang har Sändebudet sagt: ”Ibland kommer en ängel till mig i en människas gestalt. Han talar med mig, och jag lär mig noggrant allt han säger.” (Sahih al-Bukhari, del 1, s. 1).

Jibril (må frid vara över honom) brukade oftast komma i mänsklig gestalt, i form av den sahabiske följeslagaren Dihya al-Kalbi. När Allama Badr al-Din al-Ayni förklarar varför ängeln antog Dihya al-Kalbis gestalt, skriver han: ”Anledningen till att ängeln, särskilt i stället för andra följeslagare, kom i Dihya al-Kalbis gestalt var att han på den tiden hade det vackraste och mest tilltalande ansiktet bland människorna.” (Hadithsamlingens historia, s. 54).

5. I Jibrils (må frid vara över honom) egen gestalt:Om detta har den ädle Budbäraren (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) sagt: ”Jag gick längs vägen när jag plötsligt hörde en röst ovanifrån. När jag lyfte blicken mot himlen såg jag den ängel som tidigare hade kommit till mig i Hiras grotta. Han satt på en tron mellan himlen och jorden. Därefter uppenbarade Allah den Allsmäktige suran al-Muddaththir.” (Sahih al-Bukhari, vol. 1, s. 733).

6. Allah den Allsmäktige talar själv med den ädle Budbäraren (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) bakom en slöja och uppenbarar uppenbarelsen – vid denna typ av uppenbarelse behövs ingen förmedlare, det vill säga ingen ängel. Allah den Allsmäktige uppenbarar uppenbarelsen direkt för sitt sändebud bakom en slöja. Om detta sägs det i den heliga Koranen:

”Allah talar inte till någon människa annat än genom uppenbarelse eller bakom en slöja.” (Sura ash-Shura, vers 51)

Hittills har vi talat om uppenbarelsen för att det ska bli lättare att förstå varifrån hadithen kom och vad saken handlar om. Är hadithen egentligen också en uppenbarelse?

Om detta skriver Mawlana Muhammad Abdur Rahim på sidan 62 i sin bok Hadithsamlingens historia: ”Den uppenbarelse som Allah den Allsmäktige sände till Världens Profet är hadithens ursprungliga källa. Den uppenbarelse som Allah sände är huvudsakligen av två slag. Det första slaget kallas wahy matlu – uppenbarelse som ska reciteras – och kallas även wahy jali. Det andra slaget kallas wahy ghayr matlu. Den reciteras vanligtvis inte. Dess andra namn är wahy khafi, den fördolda uppenbarelsen. Med detta avses både den källa varifrån kunskap erhålls och den kunskap som erhålls genom denna källa.”

Vi vet att hadithen kommer efter Koranen i rang. Allah den Allsmäktige har sagt: ”O Profet! Allah har uppenbarat Boken och visdomen för dig och lärt dig det du inte visste.

I denna vers betyder al-Kitab den ädla Koranen, och visdomen betyder sunnah eller Profetens hadither (och båda dessa ting har uppenbarats av Allah och kommer från Allah.”)

Nu har det säkerligen blivit klart att även hadith är en form av uppenbarelse.

Hadithens betydelse i det islamiska levnadssystemet

Hadithens betydelse i det islamiska levnadssystemet är så stor att den inte kan beskrivas uttömmande. I detta sammanhang har Allah själv sagt: ”Säg: ’Lyd Allah och Sändebudet. Men om de vänder sig bort, så bör de veta att Allah inte älskar de otrogna.’” (Sura Āl ʿImrān, vers 22)

Redan från denna vers blir det tydligt hur stor betydelse hadith har – att följa Sändebudet (må Allah välsigna honom och skänka honom frid) innebär att följa det som Profeten (må Allah välsigna honom och skänka honom frid) gjorde, sade och godkände.

På ett annat ställe sägs det mer utförligt: ”Ni som tror! Lyd Allah och Sändebudet (må Allah välsigna honom och skänka honom frid), och lyd även de ansvariga bland er. Om ni tvistar om något, hänför då saken till Allah och Sändebudet.”

I denna vers talas det om lydnad mot tre olika instanser: 1. lydnad mot Allah, 2. lydnad mot Sändebudet (må Allah välsigna honom och skänka honom frid), 3. lydnad mot muslimska ansvariga personer. Eftersom islam är till för alla människor i alla tider nämns de ansvariga på den tredje nivån.

Hadithens nödvändighet

Av den hittillsvarande diskussionen har vi säkerligen förstått hur stor betydelse hadith har. Hadithens nödvändighet består i att Koranen inte kan förklaras utan hadith. Dessutom sade Sändebudet (må Allah välsigna honom och skänka honom frid) själv om Koranen och hadith: ”Jag lämnar två saker efter mig bland er. Om ni fortsätter att följa dessa två kommer ni aldrig att gå vilse. Det är Allahs Bok och min sunnah (hadith), och dessa två saker kommer aldrig att skiljas från varandra förrän de når fram till al-Hawd al-Kawthar på Uppståndelsens dag.” (Mustadrak al-Hakim, del 1, s. 93)

I avskedspredikan sade Allahs Sändebud (må Allahs frid och välsignelser vara över honom): ”De två saker som jag lämnar efter mig bland er: så länge ni håller fast vid dessa två kommer ni aldrig att gå vilse. De är Allahs Bok och hans Sändebuds sunna.” (Återberättad av Malik ibn Anas – al-Mustadrak av al-Hakim)

Nu borde det säkert inte längre råda något tvivel om varför muslimer över hela världen befinner sig i denna situation i dag. Faktum är att vi har fjärmat oss från undervisningen i Koranen och haditherna. Dessutom finns det i vårt land ett utbildningssystem som infördes av engelsmännen. Där finns ingen ordentlig möjlighet att studera Koranen och haditherna. Det är endast bröderna i madrasa-skolorna som får till och med lite kunskap. Men även de berövas modern kunskap och vetenskap. Det är ingen överdrift att säga att det är därför vi, trots att vi är världens näst största muslimska land, är så förtryckta. Därför kan vi inte längre sitta passiva; vi måste själva träda fram för att tillägna oss islamisk kunskap.

Bevarandet av haditherna

Bland muslimerna har förvirring skapats i frågan om bevarandet av haditherna. Vissa orientalistiska forskare och bildade missionärer, bland vilka sir William Muir och Goldziher var de främsta, har försökt väcka tvivel om hadithernas ofelbarhet och autenticitet genom att hävda att insamlingen och nedtecknandet av Allahs Sändebuds (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) hadither började först 90 år efter hans bortgång.

De har till och med lyckats skapa föreställningen bland muslimer att arbetet med att sammanställa och skriva ned haditherna och profetens biografi påbörjades först av tabi’un.

Därför anser många helt naturligt att insamlingen och sammanställningen av profetens biografi började hundra år efter hans bortgång. Men vi vill säga att dessa påståenden inte är något annat än tomt prat, eller att de har spridits av okunnighet. Faktum är att detta arbete började redan under Profetens (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) livstid. Beviset för detta är följande:

Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) sade: ”Bland alla människor minns ingen fler hadither än jag, utom Abdullah ibn Amr ibn al-As (må Allah vara nöjd med honom). Anledningen till att han hade fler hadither bevarade än jag är att han skrev ned allt han hörde från Allahs Sändebud (må Allahs frid och välsignelser vara över honom), medan jag inte skrev ned det.” (Sahih al-Bukhari)

Det har nämnts i Abu Dawud och Musnad Ahmad ibn Hanbal att några följeslagare sade till Abdullah ibn Amr: ”Allahs Sändebud (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) är ibland vred och ibland glad, men du skriver ned allt i alla situationer.” Därefter slutade Abdullah ibn Amr (må Allah vara nöjd med honom) att skriva och berättade saken för Allahs Sändebud (må Allahs frid och välsignelser vara över honom). Allahs Sändebud (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) pekade på sin mun och sade: ”Fortsätt skriva. Det som kommer ut härifrån är sant.” (Abu Dawud – andra delen, sida 77

Abdullah ibn Amr (må Allah vara nöjd med honom) gav denna samling namnet ”Sadiqa”. (Ibn Sa’d, del 2, kapitel 2, s. 125.) Han brukade säga: ”Jag har önskat leva endast för två saker. Den ena av dem är denna Sadiqa, och Sadiqa är en bok som jag skrev genom att lyssna till den från Allahs Sändares (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) heliga läppar.” [Darimi, s. 6]

Mujadi säger: ”Jag såg en bok förvarad hos Abdullah ibn Amr (må Allah vara nöjd med honom). Jag frågade: ’Vilken bok är detta?’ Han svarade: ’Sadiqa.’ Jag skrev den genom att lyssna till den från Allahs Sändares (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) läppar. Det finns ingen annan mellan denna bok och Allahs Sändare (må Allahs välsignelser och frid vara över honom).” (Ibn Sa’d, 2–2–125.) I Sahih al-Bukhari nämns att Allahs Sändare (må Allahs välsignelser och frid vara över honom), en tid efter utvandringen till Medina, genomförde en folkräkning av muslimerna och upprättade en förteckning över deras namn. Denna förteckning innehöll 1 500 namn (kapitlet om jihad). De anvisningar om zakat som i dag upptar två sidor i Sahih al-Bukhari och som behandlar zakat på olika föremål samt dess satser, skickades av Allahs Sändare (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) i skriftlig form till de ansvariga tjänstemännen. Ett exemplar av dessa anvisningar fanns hos Abu Bakr (må Allah vara nöjd med honom), hos Abu Bakr ibn Hazms familj och hos ytterligare några personer. (Dar al-Qutni, Kitab al-Zakat, s. 209.)

Jag nämner här tydligt namnen på några dokument som är relaterade till hadith:

1. Fördraget i Hudaybiyya. (Sahih al-Bukhari, del 1, s. 37.)

2. Skriftliga förordningar som vid olika tidpunkter skickades till olika stammar och klaner. (Tabaqat Ibn Sa’d, Kitab al-Amwal av Abu Ubayd, s. 210.)

3. Skriftliga brev med den islamiska inbjudan, skickade till kungar och statsledare i olika länder. (Sahih al-Bukhari, del 2, s. 631.)

4. Brevet som Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) skickade till följeslagaren Abdullah ibn Hakim. I detta brev hade lagarna rörande självdöda djur och liknande skrivits ned. (Al-Mu’jam al-Saghir, al-Tabarani.)

5. Profeten (må Allahs välsignelser och frid vara över honom) lät skriva ned föreskrifter för följeslagaren Wa’il ibn Hujr om bönen, alkoholkonsumtion, ocker och liknande. (Al-Mu’jam al-Saghir, al-Tabarani.)

På detta sätt kan man lägga fram många exempel på sådant som skrevs ned redan under Allahs Sändebuds (frid vare med honom) livstid.

Det som inte skrevs ned bevarades utantill av hadithmemoranterna. Arabernas minne på den tiden var ytterst skarpt; när de hade hört något en gång glömde de det aldrig. Till exempel var Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) hafiz av ett stort antal hadither. Men Marwan ibn al-Hakam, en härskare och kalif ur umayyaddynastin, började tvivla på detta. För att pröva Abu Hurayra använde han sig av ett knep. En dag bad han honom att återge ett antal hadither. Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) återgav då, enligt anvisningarna, ett antal hadither. På Marwans order skrev man ned haditherna bakom ett draperi. Ett år senare bad man en dag Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) att återge just dessa hadither. Han återgav dem utantill på ett sådant sätt att det inte fanns någon som helst skillnad mellan dem och de hadither han hade återgett tidigare. Denna händelse bevisar utan tvekan hur skarpt Abu Hurayras minne var.

Insamlingen av hadither

Detta är en intressant berättelse. Det visar sig att hadithsamlarna genomgick obeskrivliga lidanden och svårigheter för att samla in olika hadither. De satte till och med sina liv på spel, lämnade hem, familj och anhöriga för att samla in hadither och färdades i fjärran länder, över berg och genom hav och floder, för att finna en enda hadith av Allahs Sändebud (frid vare med honom). Jag tror att det blir lättare att förstå vilka svårigheter hadithsamlarna uthärdade och vilken försiktighet de iakttog om jag ger ett par exempel—

I Sahih al-Bukhari nämns följande: ”Jabir ibn Abdullah (må Allah vara nöjd med honom) färdades en hel månadsresa för att höra en hadith från Abdullah ibn Unays. Han hade fått veta att Abdullah ibn Unays (må Allah vara nöjd med honom), som befann sig långt borta i Syrien, kände till en hadith av den ädle Profeten (frid vare med honom) som ingen annan hade bevarad. Så snart han fick höra detta köpte han en kamel och begav sig mot Syrien. Efter en månads färd nådde han den angivna platsen på den syriska landsbygden och fick träffa Abdullah ibn Unays (må Allah vara nöjd med honom). Han sade till honom: ’Jag har fått höra att du känner till en hadith som du har hört från Allahs Sändebud (frid vare med honom). Jag är rädd att jag kanske dör innan jag hör den direkt från dig. Därför har jag kommit till dig utan dröjsmål, av denna rädsla.’”

Av denna berättelse förstår vi att de, trots att de redan hade hört hadithen, inte tvekade att uthärda en hel månads mödosam resa för att kontrollera dess riktighet. Hur stor betydelse måste då inte hadithen ha haft för dem?

Den hadith som Jabir ibn Abdullah (må Allah vara nöjd med honom) hade kommit till Abdullah ibn Unays för att höra återgav Abdullah ibn Unays (må Allah vara nöjd med honom) utantill när de träffades.

”Jag hörde den ädle Profeten (frid vare med honom) säga: ’Allah kommer att samla tjänarna på uppståndelsens fält och tilltala dem med en röst som både de som befinner sig nära och de som befinner sig långt borta kommer att höra lika tydligt. Allah kommer att förkunna: Jag är Härskaren, jag är Kungen, jag är den Nåderike.’” (Sahih al-Bukhari, del 2)

Ännu en händelse som belyser hadithsamlarna roll i insamlingen av hadither –

Under Hazrat Muawiyas regering begav sig Hazrat Abu Ayyub Ansari från Medina till Hazrat Uqba ibn Amir Juhani, som bodde i en avlägsen bygd i Egypten, enbart för att höra en hadith. Så snart Uqba fick höra detta kom han ut, omfamnade Hazrat Abu Ayyub och frågade:

”Abu Ayyub, av vilken anledning har du kommit så långt till mig?” Då sade Abu Ayyub: ”Jag hade hört en hadith om att bevara en troendes ‘satr’ (att hålla särskilda saker dolda) från Allahs Sändebud, frid och välsignelser vare med honom, men nu finns det ingen annan än du och jag kvar i världen som har hört den. Därför har jag kommit så långt för att få höra den från dig.”

Då återgav Hazrat Uqba hadithen på följande sätt: ”Den som i denna värld döljer en troendes skamliga eller förnedrande handling, honom kommer Allah på uppståndelsens dag att dölja och förlåta hans synder.”

Efter att ha hört den hadith han önskade sade Hazrat Abu Ayyub: ’Du har talat rätt, du har talat sanning.’ Därefter steg han upp på en kamel och begav sig mot Medina med sådan hast att Egyptens dåvarande guvernör, Muslim ibn Makhlas, trots att han ordnade med rikliga gåvor till honom, inte hann överlämna dem. Han var inte beredd att fördröja sig ens ett ögonblick.” (Bayhaqi, Ibn Majah, Jami Bayan al-Ilm, Musnad Ahmad, volym 4, s. 5)

Olika villkor har ställts upp för godtagandet av hadither. De villkor som imam Abu Hanifa fastställde för godtagandet av hadither är följande.

1. Om berättaren glömmer en hadith efter att ha återgett den, godtas den visserligen av de flesta hadithlärda, men imam Abu Hanifa och hans lärjungar är inte villiga att godta den.

2. Endast den hadith är godtagbar, som berättaren återger enligt sitt eget minne och sin minnesförmåga.

3. När ett stort antal åhörare samlas vid en berömd muhaddiths undervisningssamling och personer med starka röster därför anlitas, och de sedan snabbt återger haditherna inför åhörarna som om de hade hört dem från den ursprunglige muhaddithen, är sådana hadither enligt imam Abu Hanifa inte godtagbara. Även berömda muhaddither som Hafiz Abu Nu’aym, Fadl ibn Aqil och Ibn Qudama hade denna uppfattning. Enligt Hafiz Ibn Hajar al-Makki är detta visserligen förnuftigt, men för en vanlig muhaddith är det svårt att genomföra.

4. Imam Abu Hanifa godkänner inte en hadith som återges av en berättare efter att han har hittat den nedskriven i sin egen anteckningsbok, men inte minns att han hade hört den från någon av sina lärare, som var muhaddither. Enligt andra muhaddither finns det inget fel i detta. (Hadithsamlingens historia, s. 379)

Hadither i bokform

De vackra hadithböcker som vi ser i dag sammanställdes inte under Profetens (frid vare med honom) livstid. Allama Ibn Hajar al-Asqalani skrev följande om detta:

”Profetens (frid vare med honom) hadither var inte sammanställda och systematiskt ordnade i bokform under hans följeslagares och de främsta tabi’inernas tid.”

I Medina gavs hadithen, islams andra grundpelare, stor betydelse för den islamiska statsförvaltningen, men under de rätt vägledda kalifernas tid kunde haditherna inte sammanställas i bokform. Islams andre kalif, Amir al-Mu’minin Umar, samlade in och skrev ned ett stort antal hadither och skickade dem till guvernörer på hög och låg nivå i den islamiska statens olika provinser. Han befallde också att de skulle spridas brett bland allmänheten.

Det var under Umar ibn al-Khattabs tid som frågan om att samla in, skriva ned och systematisera haditherna först väcktes. Men efter mycket övervägande sade han en dag själv:

”Ni vet att jag hade talat med er om att skriva ned och sammanställa haditherna. Men sedan tänkte jag att folket bland ahl al-kitab före er också hade sammanställt sin profets ord på detta sätt; därför höll de fast vid dessa och övergav Allahs bok. Vid Allahs ed, jag ska inte blanda något med Allahs bok.” Därefter övergav han sin avsikt att sammanställa haditherna. (Hadithsamlingens historia, s. 419)

Därefter märktes inga nämnvärda initiativ under Hazrat Uthmans (må Allah vara nöjd med honom) och Hazrat Alis (må Allah vara nöjd med honom) tid. När Hazrat Umar ibn Abd al-Aziz blev vald till kalif år 99 AH insåg han med stor skärpa behovet av att sammanställa hadither. Han förstod att haditherna måste sammanställas till vilket pris som helst om den islamiska staten skulle kunna styras; annars skulle människorna gradvis bli likgiltiga inför dem. Därför utfärdade han följande befallning i olika provinser och på viktiga platser i det islamiska riket: ”Vänd er omedelbart till Allahs Budbärares (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) hadither och börja samla in och sammanställa dem.”

Han skickade också en befallning till guvernören och domaren i Medina, Ibn Muhammad Hajjaj: ”Ägna uppmärksamhet åt Budbärarens hadither, hans sunna, Hazrat Umars uttalanden och allt liknande som kan hittas, och skriv ner det åt mig. Jag fruktar nämligen att de som bär på kunskapen om hadith ska försvinna och att hadithskatten ska gå förlorad.”

Imam Darimi återger följande från Abdullah ibn Dinars ord: ”Skriv ner och skicka till mig de hadither från Allahs Budbärare som är bekräftade och fastställda hos dig, samt Hazrat Umars hadither. Jag fruktar nämligen att hadithkunskapen ska förstöras och att hadithens lärdomar ska försvinna.” (Hadithsamlingens historia)

Umar ibn Abd al-Aziz utfärdade på detta sätt många befallningar. Som en följd av detta samlade Medinas guvernör, qadi Abu Bakr, in ett stort antal hadither och sammanställde dem i flera volymer. Men det blev inte möjligt att få dem till Dar al-Khilafa före kalifens död. Om detta har Allama Suyuti hänvisat till Ibn Abd al-Bars verk ”At-Tamhid” och nämnt följande:

”Ibn Hazm sammanställde flera volymer med hadither, men kalifen Umar ibn Abd al-Aziz dog innan de hann skickas till honom.”

Vi kanske tror att ingen hadithbok nådde Umar ibn Abd al-Aziz under hans livstid, men det stämmer inte. Han hade ju beordrat att hadither skulle sammanställas i olika delar av riket, och därför kom hadithböcker från många platser till honom medan han fortfarande levde. I detta sammanhang sägs följande:

Imam Ibn Shihab Zuhri säger själv: ”Umar ibn Abd al-Aziz beordrade oss att samla in och sammanställa hadither. Efter att ha fått denna befallning skrev vi en omfattande hadithbok och skickade den till honom. Därefter skickade han själv en bok till var och en av provinserna som ingick i hans rike.”

Kalifen lade inte bara vikt vid sammanställningen av hadither; han lade också vikt vid att undervisa i hadith och utfärdade följande befallning: ”Befall hadithkunniga och lärda män att undervisa i hadith i moskéerna och sprida den brett. Kunskapen om hadith håller nämligen nästan på att försvinna.”

Här följer en förteckning över dem som avled efter Imam Zuhri i olika delar av den islamiska staten.

De sahaba som avled sist

Nedan anges namnen på de sahaba som sist avled i olika städer samt deras dödsår:

De följeslagare som återberättade flest hadither

Nedan anges, i ordningsföljd, namnen på de följeslagare som återberättade flest hadither, deras dödsår, livslängd samt antalet hadither de återberättade.

Ashara-e Mubashshara

De tio följeslagare till Guds sändebud (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) som genomgått det högsta provet i tron och under sin livstid fått det glada budskapet om Paradiset kallas tillsammans Ashara Mubashshara.

De tio följeslagare som ingår i Ashara Mubashshara är följande:

1. Hazrat Abu Bakr as-Siddiq ibn Abu Quhafa (må Allah vara nöjd med honom)

2. Hazrat Umar al-Faruq ibn al-Khattab (må Allah vara nöjd med honom)

3. Hazrat Uthman Dhu’n-Nurayn ibn Affan (må Allah vara nöjd med honom)

4. Hazrat Ali al-Murtada ibn Abu Talib (må Allah vara nöjd med honom)

5. Hazrat Talha ibn Ubaydullah (må Allah vara nöjd med honom)

6. Hazrat az-Zubayr ibn al-Awwam (må Allah vara nöjd med honom)

7. Hazrat Abd ar-Rahman ibn Awf (må Allah vara nöjd med honom)

8. Hazrat Sa’d ibn Abi Waqqas (må Allah vara nöjd med honom)

9. Hazrat Sa’id ibn Zayd (må Allah vara nöjd med honom)

10. Hazrat Abu Ubayda ibn al-Jarrah (må Allah vara nöjd med honom)

Aṣḥāb al-Badr

De sahaba som deltog direkt eller indirekt i slaget vid Badr kallas Aṣḥāb al-Badr.

Indirekt deltagande innebär att vissa sahaba, på grund av eller med tillstånd av Allahs Sändebuds anvisning, inte kunde eller inte deltog i slaget vid Badr. Dessa är:

1. Hazrat Uthman ibn Affan (må Allah vara nöjd med honom)

2. Talha ibn Ubaydullah (må Allah vara nöjd med honom)

3. Sa’id ibn Zayd (må Allah vara nöjd med honom)

4. Abu Lubaba (må Allah vara nöjd med honom)

5. Ism ibn Adi (må Allah vara nöjd med honom)

6. Harith ibn Hatib (må Allah vara nöjd med honom)

7. Harith ibn Summa (må Allah vara nöjd med honom) och

8. Sawghayat ibn Zubayr (må Allah vara nöjd med honom)

Det råder viss oenighet om det totala antalet sahaba som deltog i slaget vid Badr. Den starkaste uppfattningen är dock att 313 sahaba direkt deltog i striden på Badrs slagfält. De minderåriga pojkar bland sahaba som deltog i detta slag, men som inte fick tillstånd att delta i striden, räknas emellertid inte in bland dessa 313. Till exempel:

1. Al-Barā ibn ʿĀzib (må Allah vara nöjd med honom)

2. Abdullah ibn Umar (må Allah vara nöjd med honom)

3. Anas ibn Malik (må Allah vara nöjd med honom) och

4. Jabir ibn Abdullah (må Allah vara nöjd med honom)

Dessutom kunde senare författare, när de sammanställde listan över deltagarna i Badr, inte komma fram till ett säkert avgörande beträffande vissa personer: huruvida de hade varit deltagare i Badr eller inte. Av större försiktighet inkluderades därför även dessa sahāba i listan över deltagarna i Badr. Följaktligen växte listan över deltagarna i Badr och kom att omfatta 363 personer. Detta betyder naturligtvis inte att antalet deltagare i Badr var 363. Vi har redan sagt att den starkaste uppfattningen är att de var 313. Enligt detta blir det alltså 313 + 4 (unga sahāba) + 8 (de som inte deltog på grund av Allahs Sändebuds (må Allah välsigna honom och ge honom frid) instruktion eller tillstånd) = 323. Det kan kanske ha varit några fler. Här kommer vi att nämna namnen på 335 sahāba. Innan dess vill jag nämna namnen på de martyrer som deltog i slaget vid Badr. På muslimernas sida blev 14 manliga, kämpande sahāba martyrer i slaget vid Badr. En annan uppfattning anger 17, och enligt vissa andra 22. Uppgiften att 14 blev martyrer är dock den mest kända. De 14 martyrerna bland sahāba var:

Muhājir-sahāba

1. Hadhrat Mahja ibn Salih (må Allah vara nöjd med honom)

2. Hadhrat Ubayda ibn al-Harith (må Allah vara nöjd med honom)

3. Hazrat Umayr bin Waqqas (må Allah vara nöjd med honom)

4. Hazrat Aqil bin Bukayr (må Allah vara nöjd med honom)

5. Hazrat Dhu ash-Shimalayn Umayr bin Abd Umayr (må Allah vara nöjd med honom)

Ansarisk sahabi

6. Hazrat Awf bin Harith (må Allah vara nöjd med honom)

7. Hazrat Harith bin Surafah (må Allah vara nöjd med honom)

8. Hazrat Muawwidh bin Afra (må Allah vara nöjd med honom)

9. Hazrat Rafi bin Mualla (må Allah vara nöjd med honom)

10. Hazrat Yazid ibn Harith (må Allah vara nöjd med honom)

11. Hazrat Ammar ibn Riyad (må Allah vara nöjd med honom)

12. Hazrat Umayr ibn Humam (må Allah vara nöjd med honom)

13. Hazrat Mubashshir ibn Abd al-Mundhir (må Allah vara nöjd med honom)

14. Hazrat Sa’d ibn ibn Khaysura (må Allah vara nöjd med honom)

Förteckning över de sahabier som deltog i slaget vid Badr

Muhajir-sahabi

1. Hazrat Abu Bakr as-Siddiq (må Allah vara nöjd med honom) (avliden 13 AH)

2. Hazrat Umar ibn al-Khattab (må Allah vara nöjd med honom) (d. 23 AH)

3. Hazrat Uthman ibn Affan (må Allah vara nöjd med honom) (d. 35 AH)

4. Hazrat Ali ibn Abi Talib (må Allah vara nöjd med honom) (d. 40 AH)

5. Hazrat Bilal ibn Rabah (må Allah vara nöjd med honom) (d. 20 AH)

6. Hazrat Akram ibn Abu al-Akram (må Allah vara nöjd med honom)

7. Hazrat Yas ibn Bukayr (må Allah vara nöjd med honom)

8. Hazrat Hamza ibn Abd al-Muttalib (må Allah vara nöjd med honom) (död som martyr i slaget vid Uhud)

9. Hazrat Hatib ibn Abi al-Taya (må Allah vara nöjd med honom) (d. 30 AH)

10. Hazrat Rabi’a ibn Aksam (stupade som martyr i slaget vid Khaybar)

11. Hazrat Khunays ibn Hudhafa (stupade som martyr i slaget vid Uhud)

12. Hazrat Zubayr ibn Iyas

13. Hazrat Zahir ibn Haram

14. Hazrat Ziyad ibn Ka’b ibn Amr

15. Hazrat Zayd ibn Khattab

16. Hazrat Sa’ib ibn Maj’un al-Qurashi

17. Hazrat Salim ibn Ma’qil

18. Hazrat Chubrah bin Fatik al-Asadi (må Allah vara nöjd med honom)

19. Hazrat Sha’ib bin Uthman bin Maz’un (må Allah vara nöjd med honom)

20. Hazrat Sa’d bin Khaulah (må Allah vara nöjd med honom)

21. Hazrat Sa’d bin Abi Waqqas al-Qurashi (må Allah vara nöjd med honom) (d. 55 AH)

22. Hazrat Salit bin Amir (må Allah vara nöjd med honom) (d. 14 AH)

23. Hazrat Sa’id bin Zayd bin Amr (må Allah vara nöjd med honom) (d. 51 AH)

24. Hazrat Sawit bin Sa’d (må Allah vara nöjd med honom)

25. Hazrat Suwayd bin Makhshi (må Allah vara nöjd med honom)

26. Hazrat Shuja ibn Abi Wahab (må Allah vara nöjd med honom) (stupade martyr i slaget vid Yamama)

27. Hazrat Sahl ibn Bayda (må Allah vara nöjd med honom)

28. Hazrat Shammas ibn Uthman (må Allah vara nöjd med honom) (stupade martyr i slaget vid Uhud)

29. Hazrat Shakran Habli (må Allah vara nöjd med honom)

30. Hazrat Suhaib ibn Sinan (må Allah vara nöjd med honom)

31. Hazrat Safwan ibn Bayda (må Allah vara nöjd med honom) (avled år 28 AH)

32. Hazrat Talha ibn Ubaydullah (må Allah vara nöjd med honom) (stupade martyr i slaget vid Kamelen)

33. Hazrat Tufayl ibn Harith (må Allah vara nöjd med honom) (avled år 33 AH)

34. Hazrat Aqil ibn Bukayr (må Allah vara nöjd med honom) (martyrdöd i slaget vid Badr)

35. Hazrat Tulayb ibn Umayr (må Allah vara nöjd med honom) (martyrdöd i slaget vid Yarmuk)

36. Hazrat Amir ibn Rabia (må Allah vara nöjd med honom)

37. Hazrat Amir ibn Harith (må Allah vara nöjd med honom)

38. Hazrat Amir ibn Fuhayra (må Allah vara nöjd med honom) (avled år 4 AH)

39. Hazrat Amir ibn Abdullah (må Allah vara nöjd med honom) (avled år 18 AH)

40. Hazrat Abd al-Rahman ibn Sahl (må Allah vara nöjd med honom)

41. Hazrat Abdullah ibn Jahsh (må Allah vara nöjd med honom) (martyrdöd i slaget vid Uhud)

42. Hazrat Abdullah bin Sa’id (må Allah vara nöjd med honom)

43. Hazrat Abdullah bin Suhayl (må Allah vara nöjd med honom) (d. 12 AH)

44. Hazrat Abdullah bin Abdul-Asad (må Allah vara nöjd med honom) (d. 3 AH)

45. Hazrat Abdullah bin Makhrama (må Allah vara nöjd med honom) (stupade som martyr i slaget vid Yamama)

46. Hazrat Abdullah bin Mas’ud (må Allah vara nöjd med honom) (d. 33 AH)

47. Hazrat Abdullah bin Maz’un (må Allah vara nöjd med honom) (d. 3 AH)

48. Hazrat Abdur-Rahman bin Awf (må Allah vara nöjd med honom)

49. Hazrat Ubayda bin Harith (må Allah vara nöjd med honom) (stupade som martyr i slaget vid Badr)

৫০. Hazrat Yalil bin Nasir (må Allah vara nöjd med honom) (avled under Umar (må Allah vara nöjd med honom)s kalifat)

৫১. Hazrat Umar bin Suraqa (må Allah vara nöjd med honom) (avled under Hazrat Uthmans (må Allah vara nöjd med honom) kalifat)

৫২. Hazrat Amr ibn al-Harith (må Allah vara nöjd med honom)

৫৩. Hazrat Uthman bin Abi Amr (må Allah vara nöjd med honom) (avled år ৬ efter hijra)

৫৪. Hazrat Uthman bin Maz’un (må Allah vara nöjd med honom)

৫৫. Hazrat Amr bin Abi Sarakh (må Allah vara nöjd med honom) (avled år ৩০ efter hijra)

৫৬. Hazrat Ammar bin Yasir (må Allah vara nöjd med honom) (avled år ৩৭ efter hijra)

৫৭. Hazrat Umair bin Awf (må Allah vara nöjd med honom)

58. Hazrat Umayr ibn Abi Waqqas (må Allah vara nöjd med honom) (stupade som martyr i slaget vid Badr)

59. Hazrat Uqba ibn Wahab (må Allah vara nöjd med honom)

60. Hazrat Awf ibn Asasa (må Allah vara nöjd med honom) (död 34 AH)

61. Hazrat Iyad ibn Zuhayr (må Allah vara nöjd med honom) (död 30 AH)

62. Hazrat Abu Marsad (må Allah vara nöjd med honom) (död 14 AH)

63. Hazrat Kathir ibn Ammar (må Allah vara nöjd med honom)

64. Hazrat Qudama ibn Amjawn (må Allah vara nöjd med honom) (död 36 AH)

65. Hazrat Malik ibn Abu Khawli (må Allah vara nöjd med honom)

66. Hazrat Malik bin Umayya (må Allah vara nöjd med honom) (död som martyr i slaget vid Yamama)

67. Hazrat Malik bin Amr (må Allah vara nöjd med honom) (död som martyr i slaget vid Yamama)

68. Hazrat Midlaj bin Amr (må Allah vara nöjd med honom) (död 50 AH)

69. Hazrat Muhariz bin Nadwalah (må Allah vara nöjd med honom) (död 6 AH)

70. Hazrat Malik bin Umayla (må Allah vara nöjd med honom)

71. Hazrat Marsad bin Abu Marsad (må Allah vara nöjd med honom) (död 3 AH)

72. Hazrat Masud bin Rabi (må Allah vara nöjd med honom) (död 30 AH)

73. Hazrat Musab bin Umayr (må Allah vara nöjd med honom) (död som martyr i slaget vid Uhud)

74. Hazrat Mu’attab ibn Hamra (må Allah vara nöjd med honom) (d. 57 AH)

75. Hazrat Waqid ibn Abdullah (må Allah vara nöjd med honom) (d. under Umars (må Allah vara nöjd med honom) kalifat)

76. Hazrat Mahja ibn Salih (må Allah vara nöjd med honom) (stupade som martyr i slaget vid Badr)

77. Hazrat Mamar ibn Abi Saraha (må Allah vara nöjd med honom) (d. 30 AH)

78. Hazrat Wahab ibn Mihsa (må Allah vara nöjd med honom)

79. Hazrat Wahab ibn ibn Abi Sarah (må Allah vara nöjd med honom)

80. Hazrat Yazid ibn Rukayesh (må Allah vara nöjd med honom)

81. Hazrat Hilal ibn Abi Khawli (må Allah vara nöjd med honom)

82. Hazrat Wahab ibn Sa’d (må Allah vara nöjd med honom) (martyr i slaget vid Mu’ta)

83. Hazrat Abu Hudhayfa ibn Utba (må Allah vara nöjd med honom) (martyr i slaget vid Yamama)

84. Hazrat Abu Waqid al-Laythi (må Allah vara nöjd med honom) (död 68 AH)

85. Hazrat Abu Kabasha (må Allah vara nöjd med honom)

86. Hazrat Abu Sabura (må Allah vara nöjd med honom) (död under Uthmans kalifat)

Sahabi från Ansar

87. Hazrat Ubayy ibn Ka’b (må Allah vara nöjd med honom) (död 20 AH)

88. Hazrat Usayd ibn Hudayr (må Allah vara nöjd med honom) (död 21 AH)

89. Hazrat Ubai ibn Thabit (må Allah vara nöjd med honom) (stupade martyr i slaget vid Bir Ma’una)

90. Hazrat Asbura ibn Amr (må Allah vara nöjd med honom)

91. Hazrat Anas ibn Muadh (må Allah vara nöjd med honom) (död under Uthmans kalifat)

92. Hazrat Anas ibn Malik (må Allah vara nöjd med honom) (död år 92/93 efter hijra)

93. Hazrat Anis ibn Qatada (må Allah vara nöjd med honom) (stupade martyr i slaget vid Uhud)

94. Hazrat Anasa, Allahs Sändebuds mawla (må Allah vara nöjd med honom) (död under Abu Bakrs kalifat)

95. Hazrat Aws ibn Khawli (må Allah vara nöjd med honom) (död under Uthmans kalifat)

96. Hazrat Aws ibn Thabit (må Allah vara nöjd med honom) (stupade martyr i slaget vid Uhud)

97. Hazrat Aws ibn Samit (må Allah vara nöjd med honom) (död under Uthmans kalifat)

98. Hazrat Bishr ibn Bara ibn Marur (må Allah vara nöjd med honom) (död av förgiftning vid Khaybar)

99. Hazrat Iyas ibn Wadqa (må Allah vara nöjd med honom) (stupade som martyr i slaget vid Yamama, 12 AH)

100. Hazrat Bashir ibn Sad (må Allah vara nöjd med honom) (stupade som martyr i slaget vid Ayn al-Tamr)

101. Hazrat Thabit ibn Akram (må Allah vara nöjd med honom) (död 12 AH)

102. Hazrat Thabit ibn Jaza (må Allah vara nöjd med honom) (stupade som martyr i slaget vid Taif)

103. Hazrat Thabit ibn Khalid (må Allah vara nöjd med honom) (död i slaget vid Yamama eller Bi’r Ma’una)

104. Hazrat Thabit ibn Ubayda (må Allah vara nöjd med honom) (stupade som martyr i slaget vid Siffin)

105. Hazrat Thabit bin Amir (må Allah vara nöjd med honom) (död 12 AH)

106. Hazrat Thabit bin Amr (må Allah vara nöjd med honom) (stupade som martyr i slaget vid Uhud)

107. Hazrat Tha’laba bin Hatib (må Allah vara nöjd med honom)

108. Hazrat Thabit bin Hajal (må Allah vara nöjd med honom) (stupade som martyr i slaget vid Yamama, 12 AH)

109. Hazrat Tha’laba bin Amr (må Allah vara nöjd med honom) (stupade som martyr under Umar (må Allah vara nöjd med honom)s kalifat)

110. Hazrat Jabir ibn Abdullah (må Allah vara nöjd med honom)

111. Hazrat Tha’laba bin Ghanama (må Allah vara nöjd med honom) (stupade som martyr i slaget vid skyttegraven)

112. Hazrat Jabir bin Atik (må Allah vara nöjd med honom) (död 61 AH)

113. Hazrat Zubayr bin Adi (må Allah vara nöjd med honom) (d. 4 AH, hängdes på galgen)

114. Hazrat Haritha bin Suraqa (må Allah vara nöjd med honom) (d. den förste martyren i slaget vid Badr)

115. Hazrat Khallad bin Rafi (må Allah vara nöjd med honom)

116. Hazrat Rifa’a bin Rafi (må Allah vara nöjd med honom) (avled i början av Muawiyas regeringstid)

117. Hazrat Rabi bin Yaas (må Allah vara nöjd med honom)

118. Hazrat Abu Lubaba Rifa’a bin Abd al-Mundhir (må Allah vara nöjd med honom) (avled under Ali:s kalifat)

119. Hazrat Rifa’a bin Amr (må Allah vara nöjd med honom)

120. Hazrat Rifa’a bin Amr bin Zayd (må Allah vara nöjd med honom)

121. Hazrat Zayd ibn Dathina (må Allah vara nöjd med honom) (stupade år 3 AH)

122. Hazrat Zayd ibn Asim (må Allah vara nöjd med honom)

123. Hazrat Zayd ibn Sahl (må Allah vara nöjd med honom) (avled år 51 AH)

124. Hazrat Zayd ibn Mujayn (må Allah vara nöjd med honom) (greps och dödades som martyr den dag då händelsen vid Raji ägde rum)

125. Hazrat Ziyad ibn Labid (må Allah vara nöjd med honom) (avled under Muawiyas styre)

126. Hazrat Salim ibn Umayr (må Allah vara nöjd med honom) (avled under Muawiyas styre)

127. Hazrat Suraqa ibn Amr (må Allah vara nöjd med honom) (stupade i slaget vid Mu’ta)

128. Hazrat Subaya ibn Qays (må Allah vara nöjd med honom)

129. Hazrat Sufyan ibn Bishr (må Allah vara nöjd med honom)

130. Hazrat Saʿd ibn Khawli (må Allah vara nöjd med honom) (avled som martyr i slaget vid Badr)

131. Hazrat Suraqa ibn Kaʿb (må Allah vara nöjd med honom) (avled under Muawiyas styre)

132. Hazrat Saʿd ibn Khaythama (må Allah vara nöjd med honom) (avled som martyr i slaget vid Badr)

133. Hazrat Saʿd ibn Sahl (må Allah vara nöjd med honom)

134. Hazrat Saʿd ibn Rabīʿ (må Allah vara nöjd med honom) (avled som martyr i slaget vid Uhud)

135. Hazrat Saʿd ibn Ubayd (må Allah vara nöjd med honom) (avled år 15 AH som martyr i slaget vid Qadisiyya)

136. Hazrat Saʿd (må Allah vara nöjd med honom)

137. Hazrat Sa’d bin Zayd (må Allah vara nöjd med honom)

138. Hazrat Sa’d bin Uthman (må Allah vara nöjd med honom)

139. Hazrat Sa’id bin Suhayl (må Allah vara nöjd med honom)

140. Hazrat Sa’d bin Mu’adh (må Allah vara nöjd med honom) (träffades av en pil i slaget vid skyttegraven och blev senare martyr)

141. Hazrat Sufyan bin Bishr (må Allah vara nöjd med honom)

142. Hazrat Salma bin Thabit (må Allah vara nöjd med honom) (blev martyr i slaget vid Uhud)

143. Hazrat Salama as-Salam (må Allah vara nöjd med honom) (blev martyr i slaget vid Uhud)

144. Hazrat Salma bin Hatib (må Allah vara nöjd med honom)

145. Hazrat Sulayt ibn Qays (må Allah vara nöjd med honom) (martyrd i händelsen vid Jisr Abu Ubayd)

146. Hazrat Salama ibn Salamat (må Allah vara nöjd med honom) (död år 55 e.H.)

147. Hazrat Sulaym ibn Harith (må Allah vara nöjd med honom) (martyrd i slaget vid Badr)

148. Hazrat Sulaym ibn Amir (må Allah vara nöjd med honom) (martyrd i slaget vid Uhud)

149. Hazrat Sulaym ibn Milhan (må Allah vara nöjd med honom) (martyrd i slaget vid Bi’r Ma’una)

150. Hazrat Sulaym ibn Qays (må Allah vara nöjd med honom)

151. Hazrat Simak ibn Sa’d (må Allah vara nöjd med honom) (martyrd i slaget vid Badr)

152. Hazrat Simak ibn Kharshata (må Allah vara nöjd med honom) (martyrd i slaget vid Yamama)

153. Hazrat Sinan ibn Abi Sinan (må Allah vara nöjd med honom)

154. Hazrat Sahl ibn Hunaif (må Allah vara nöjd med honom) (d. 28 AH)

155. Hazrat Sinan ibn Sayfi (må Allah vara nöjd med honom)

156. Hazrat Sahl ibn Atiq (må Allah vara nöjd med honom)

157. Hazrat Suhayl ibn Rafi (må Allah vara nöjd med honom) (d. under Umar (må Allah vara nöjd med honom)s kalifat)

158. Hazrat Sahl ibn Qays (må Allah vara nöjd med honom) (d. som martyr i slaget vid Uhud)

159. Hazrat Suhayl ibn Amr (må Allah vara nöjd med honom) (d. 37 AH, martyr i slaget vid Siffin)

160. Hazrat Sawad ibn Yazid (må Allah vara nöjd med honom)

161. Hazrat Sawad ibn Ghaziyya (ra)

162. Hazrat Dahhak ibn Haritha (ra)

163. Hazrat Damra ibn Amr (ra) (dödades som martyr i slaget vid Uhud)

164. Hazrat Dahhak ibn Abd Amr (ra)

165. Hazrat Tufayl ibn Malik (ra)

166. Hazrat Asim ibn Thabit (ra) (folket ur Banu Lihyan-stammen dödade honom som martyr på platsen mellan Mecka och Ghasfan)

167. Hazrat Amir ibn Umayya (ra) (dödades som martyr i slaget vid Uhud)

168. Hazrat Asim ibn Qays (ra)

169. Hazrat Amir bin Sabit (må Allah vara nöjd med honom)

170. Hazrat Amir bin Abde Amr (må Allah vara nöjd med honom) (död som martyr i slaget vid Uhud)

171. Hazrat Ariz bin Ma’id (må Allah vara nöjd med honom) (död som martyr i slaget vid Yamama)

172. Hazrat Amir bin Mukhalled (må Allah vara nöjd med honom) (död som martyr i slaget vid Uhud)

173. Hazrat Abdullah bin Salaba (må Allah vara nöjd med honom)

174. Hazrat Abdullah bin Anjad (må Allah vara nöjd med honom)

175. Hazrat Abdullah bin Zubayr (må Allah vara nöjd med honom) (död som martyr i slaget vid Uhud)

176. Hazrat Abdullah bin Humayr (må Allah vara nöjd med honom)

177. Hazrat Abdullah ibn Rawaha (må Allah vara nöjd med honom) (dog martyrd i slaget vid Mu’ta)

178. Hazrat Abdullah ibn Rabi (må Allah vara nöjd med honom)

179. Hazrat Abdullah ibn Zayd (må Allah vara nöjd med honom) (dog år 32 AH)

180. Hazrat Abdullah ibn Salima (må Allah vara nöjd med honom) (dog martyrd i slaget vid Uhud)

181. Hazrat Abdullah ibn Amir (må Allah vara nöjd med honom)

182. Hazrat Abdullah ibn Tarif (må Allah vara nöjd med honom) (dog martyrd vid platsen Raji)

183. Hazrat Abdullah ibn Abd Manaf (må Allah vara nöjd med honom)

184. Hazrat Abdullah ibn Ubayes (må Allah vara nöjd med honom)

185. Hazrat Abdullah bin Abas (må Allah vara nöjd med honom)

186. Hazrat Abdullah bin Sahl (må Allah vara nöjd med honom)

187. Hazrat Abdullah bin Urfuta (må Allah vara nöjd med honom)

188. Hazrat Abdullah bin Abdullah (må Allah vara nöjd med honom) (avled år 12 AH, martyr i slaget vid Yamama)

189. Hazrat Abdullah bin Amr bin Haram (må Allah vara nöjd med honom) (martyr i slaget vid Uhud)

190. Hazrat Abdullah bin Qays bin Khalid (må Allah vara nöjd med honom) (avled under Uthmans kalifat, må Allah vara nöjd med honom)

191. Hazrat Abdullah bin Ka’ba Mazini (må Allah vara nöjd med honom) (avled under Uthmans styre, må Allah vara nöjd med honom)

192. Hazrat Abdur Rahman bin Jabr (må Allah vara nöjd med honom) (avled år 34 AH)

193. Hazrat Abdullah bin Nu’man (må Allah vara nöjd med honom)

194. Hazrat Abd ar-Rahman bin Abdullah (må Allah vara nöjd med honom) (stupade som martyr i slaget vid Yamama)

195. Hazrat Abd ar-Rabbi bin Haqq (må Allah vara nöjd med honom)

196. Hazrat Abd ar-Rahman bin Ka’b (må Allah vara nöjd med honom) (en vers i den heliga Koranen uppenbarades i samband med hans djupa ånger över att inte ha deltagit i slaget vid Tabuk)

197. Hazrat Abbad bin Bishr (må Allah vara nöjd med honom)

198. Hazrat Abbad bin Qays (må Allah vara nöjd med honom) (stupade som martyr i slaget vid Mu’ta)

199. Hazrat Abbad bin Khashkhash (må Allah vara nöjd med honom) (stupade som martyr i slaget vid Uhud)

200. Hazrat Abbad bin Qays (må Allah vara nöjd med honom) (stupade som martyr i slaget vid Mu’ta)

201. Hazrat Ubada bin Qays (må Allah vara nöjd med honom) (död som martyr i slaget vid Mu’ta)

202. Hazrat Ubada bin Samit (må Allah vara nöjd med honom) (död 32 AH)

203. Hazrat Ubayd bin Abu Ubayd (må Allah vara nöjd med honom)

204. Hazrat Ubada bin Qays (må Allah vara nöjd med honom) (död som martyr i slaget vid Mu’ta)

205. Hazrat Ubayda bin Tayyihan (må Allah vara nöjd med honom) (död som martyr i slaget vid Uhud)

206. Hazrat Ubayd bin bin Zayd (må Allah vara nöjd med honom)

207. Hazrat Ubayd bin Aws (må Allah vara nöjd med honom)

208. Hazrat Abs bin Amir (må Allah vara nöjd med honom)

209. Hazrat Utba ibn Ghazwan (må Allah vara nöjd med honom) (d. 15 AH)

210. Hazrat Utba ibn Audullah (må Allah vara nöjd med honom)

211. Hazrat Itban ibn Malik (må Allah vara nöjd med honom)

212. Hazrat Usayma (må Allah vara nöjd med honom)

213. Hazrat Adi ibn Jagba (må Allah vara nöjd med honom) (död under kalifatet av Umar (må Allah vara nöjd med honom))

214. Hazrat Usayma (må Allah vara nöjd med honom) (död under Muawiyas (må Allah vara nöjd med honom) regeringstid)

215. Hazrat Uqba ibn Amir (må Allah vara nöjd med honom) (stupade som martyr i slaget vid Yamama)

216. Hazrat Atiya ibn Nuwayya (må Allah vara nöjd med honom)

217. Hazrat Uqba bin Rabia (må Allah vara nöjd med honom)

218. Hazrat Uqba bin Wahab (må Allah vara nöjd med honom)

219. Hazrat Uqba bin Uthman (må Allah vara nöjd med honom)

220. Hazrat Alifa bin Adi (må Allah vara nöjd med honom)

221. Hazrat Ammar bin Yas (må Allah vara nöjd med honom)

222. Hazrat Ammar bin Salba (må Allah vara nöjd med honom)

223. Hazrat Amr bin Jumuh (må Allah vara nöjd med honom) (dog som martyr i slaget vid Uhud)

224. Hazrat Awf bin Awf (må Allah vara nöjd med honom)

225. Hazrat Amr bin Atama (må Allah vara nöjd med honom)

226. Hazrat Amr bin Ghaziya (må Allah vara nöjd med honom)

227. Hazrat Amr bin Muadh (må Allah vara nöjd med honom) (martyrdödad i slaget vid Uhud)

228. Hazrat Umara bin Hazm (må Allah vara nöjd med honom) (martyrdödad i slaget vid Yamama)

229. Hazrat Umayr bin Amir (må Allah vara nöjd med honom)

230. Hazrat Amr bin Mu’id (må Allah vara nöjd med honom)

231. Hazrat Umar bin Harith (må Allah vara nöjd med honom)

232. Hazrat Umayr Humam (må Allah vara nöjd med honom) (martyrdödad i slaget vid Badr)

233. Hazrat Umayr (må Allah vara nöjd med honom)

234. Hazrat Umayr bin Maʿbad (må Allah vara nöjd med honom)

235. Hazrat ʿAmmar bin Ziyad (må Allah vara nöjd med honom) (stupade som martyr i slaget vid Badr)

236. Hazrat ʿAwf bin ʿAthra (må Allah vara nöjd med honom)

237. Hazrat ʿAntara (må Allah vara nöjd med honom) (stupade som martyr i slaget vid Uhud eller Siffin)

238. Hazrat Uwaym bin Sāʿida (må Allah vara nöjd med honom) (avled under Allahs Sändebuds livstid)

239. Hazrat Ghanam (må Allah vara nöjd med honom)

240. Hazrat Waymīr bin Ashkar (må Allah vara nöjd med honom)

241. Hazrat Farwa bin Amar (må Allah vara nöjd med honom)

242. Hazrat Qatada bin Nu’man (må Allah vara nöjd med honom) (d. 23 AH)

243. Hazrat Fakiha bin Bashir (må Allah vara nöjd med honom) (död som martyr i slaget vid Badr)

244. Hazrat Qays bin Saqan (må Allah vara nöjd med honom) (död som martyr år 15 AH i slaget vid Jisr Abu Ubayd)

245. Hazrat Qutba bin Amir (må Allah vara nöjd med honom) (död som martyr under Uthmans regeringstid)

246. Hazrat Qays bin Amr (må Allah vara nöjd med honom)

247. Hazrat Qays bin Makhlad (må Allah vara nöjd med honom) (död som martyr i slaget vid Uhud)

248. Hazrat Qays bin Mihsan (må Allah vara nöjd med honom)

249. Hazrat Qays bin Abi Sa’sa (må Allah vara nöjd med honom)

250. Hazrat Ka’b bin Zayd (må Allah vara nöjd med honom) (dog martyrdöden i slaget vid vallgraven)

251. Hazrat Ka’b bin Jammāz (må Allah vara nöjd med honom) (dog martyrdöden i slaget vid Yamama)

252. Hazrat Ka’b bin Amr (må Allah vara nöjd med honom) (avled år 55 AH)

253. Hazrat Malik bin Dukhayshim (må Allah vara nöjd med honom)

254. Hazrat Malik bin Tayhān (må Allah vara nöjd med honom) (avled år 12 AH)

255. Hazrat Malik bin Rafi’ (må Allah vara nöjd med honom)

256. Hazrat Malik bin Qudāma (må Allah vara nöjd med honom)

257. Hazrat Malik ibn Rabia (r.a.) (död 50 AH; han var den siste av Badr-fälttågets följeslagare som avled)

258. Hazrat Malik ibn Masud (r.a.)

259. Hazrat Mubashshir ibn Abd al-Mundhir (r.a.)

260. Hazrat Malik ibn Numayla (r.a.)

261. Hazrat Mujazir ibn Ziyad (r.a.) (stupade martyr i slaget vid Uhud)

262. Hazrat Muhammad ibn Maslama (r.a.) (död 47 AH)

263. Hazrat Muharriz ibn Amir (r.a.) (död i gryningen på dagen för slaget vid Uhud)

264. Hazrat Murabba ibn Rabia (r.a.). (Han var en av de tre följeslagare vars ånger över att inte ha deltagit i fälttåget till Tabuk godtogs; händelsen nämns i Koranen.)

265. Hazrat Mas’ud ibn Khalida (må Allah vara nöjd med honom) (dog martyrdöden i slaget vid Bi’r Ma’una eller Khaybar)

266. Hazrat Mas’ud ibn Aws (må Allah vara nöjd med honom) (dog under Umars regeringstid)

267. Hazrat Mas’ud ibn Raji (må Allah vara nöjd med honom) (dog år 30 AH)

268. Hazrat Mas’ud ibn Abd Sa’d (må Allah vara nöjd med honom)

269. Hazrat Mas’ud ibn Sa’d (må Allah vara nöjd med honom) (dog martyrdöden i samband med händelsen vid Bi’r Ma’una)

270. Hazrat Muadh ibn Jabal (må Allah vara nöjd med honom) (dog år 12 AH)

271. Hazrat Muadh ibn Amr ibn al-Jamuh (må Allah vara nöjd med honom) (det var genom hans angrepp som Abu Jahl föll rullande till marken och dödades)

272. Hazrat Muadh ibn Afra (må Allah vara nöjd med honom) (dog under Alis kalifat)

273. Hazrat Muadh ibn Ma’id (må Allah vara nöjd med honom) (stupade som martyr i händelsen vid Bi’r Ma’una)

274. Hazrat Ma’bad ibn Qays (må Allah vara nöjd med honom)

275. Hazrat Ma’bad ibn Ubada (må Allah vara nöjd med honom)

276. Hazrat Ma’bad ibn Wahb (må Allah vara nöjd med honom)

277. Hazrat Mu’attab ibn Ubayd (må Allah vara nöjd med honom)

278. Hazrat Mu’attab ibn Bashir (må Allah vara nöjd med honom)

279. Hazrat Maqal ibn Muhajir (må Allah vara nöjd med honom)

280. Hazrat Ma’an ibn Adi (må Allah vara nöjd med honom)

281. Hazrat Ma’mur bin Harith (må Allah vara nöjd med honom)

282. Hazrat Ma’an bin Yazid (må Allah vara nöjd med honom)

283. Hazrat Mu’awwiz bin Afra (må Allah vara nöjd med honom)

284. Hazrat Ma’an bin Afra (må Allah vara nöjd med honom)

285. Hazrat Mulayl bin Waira (må Allah vara nöjd med honom)

286. Hazrat Mundhir bin Urfudza (må Allah vara nöjd med honom)

287. Hazrat Mundhir bin Qudama (må Allah vara nöjd med honom)

288. Hazrat Mundhir bin Muhammad (må Allah vara nöjd med honom) (blev martyr i händelsen vid Bi’r Ma’una)

289. Hazrat Nasr ibn Harith (må Allah vara nöjd med honom)

290. Hazrat Nahas ibn Salaba (må Allah vara nöjd med honom)

291. Hazrat Nu’man ibn Abi Khazama (må Allah vara nöjd med honom)

292. Hazrat Nu’man ibn Abd Amr (må Allah vara nöjd med honom) (avled som martyr i slaget vid Uhud)

293. Hazrat Nu’man ibn Sinan (må Allah vara nöjd med honom)

294. Hazrat Nu’man ibn Aqr (må Allah vara nöjd med honom) (avled som martyr i Yamamaslaget)

295. Hazrat Nu’man ibn Malik (må Allah vara nöjd med honom)

296. Hazrat Nu’man ibn Amr (må Allah vara nöjd med honom) (avled under Muawiyas regering)

297. Hazrat Nu’ayman bin Amr (ra) (död under Mu’awiyas (ra) styre)

298. Hazrat Hani bin Niyyar (ra) (d. 45 e.h.)

299. Hazrat Nawfal bin Tha’laba (ra) (stupade martyr i slaget vid Uhud)

300. Hazrat Hubayl bin Ubrah (ra)

301. Hazrat Hilal bin Mu’alla (ra)

302. Hazrat Hilal bin Umayya (ra). (Han var en av de tre som ångrade att de inte hade deltagit i slaget vid Tabuk.)

303. Hazrat Humam bin Harith (ra)

304. Hazrat Udayya bin Amr (ra)

305. Hazrat Utqa ibn Yas (må Allah vara nöjd med honom) (dödad som martyr i slaget vid Yamama)

306. Hazrat Yazid ibn Tha’laba (må Allah vara nöjd med honom)

307. Hazrat Yazid ibn Mundhir (må Allah vara nöjd med honom)

308. Hazrat Yazid ibn Harith (må Allah vara nöjd med honom) (dödad som martyr i slaget vid Badr)

309. Hazrat Abu Sirma (må Allah vara nöjd med honom) (var en framstående poet)

310. Hazrat Abu Isa al-Harithi (må Allah vara nöjd med honom) (dog under Uthmans kalifat)

311. Hazrat Abu Dayya (må Allah vara nöjd med honom) (dödad som martyr i slaget vid Khaybar)

312. Hazrat Abu Mulayl (må Allah vara nöjd med honom)

313. Hazrat Abu Fudala (må Allah vara nöjd med honom)

Dessutom anser vissa historiker att följande sahaba också deltog i slaget vid Badr:

314. Hazrat Amr bin Qays (må Allah vara nöjd med honom)

315. Hazrat Abdullah bin Suraka (må Allah vara nöjd med honom)

316. Hazrat As’ad bin Yazid (må Allah vara nöjd med honom)

317. Hazrat Rifa’a bin Harith (må Allah vara nöjd med honom)

318. Hazrat Zayd bin Aslam (må Allah vara nöjd med honom)

319. Hazrat Zayd bin Udayya (må Allah vara nöjd med honom)

320. Hazrat Asim bin Bukayir (r.a.)

321. Hazrat Amir bin Salma (r.a.)

322. Hazrat Abdullah bin Sa’d bin Khaythuma (r.a.)

323. Hazrat Abdullah bin Sahl (r.a.) (martyrdödad i slaget vid Khandaq)

324. Hazrat Abdullah bin Umayr (r.a.)

325. Hazrat Abdullah bin Qays Sakhr (r.a.)

326. Hazrat Abbad bin Qays (r.a.)

327. Hazrat Ismat (r.a.)

328. Hazrat Asmat ibn Husayn (må Allah vara nöjd med honom)

329. Hazrat Uqba ibn Amr (må Allah vara nöjd med honom)

330. Hazrat Umair ibn Haram (må Allah vara nöjd med honom)

331. Hazrat Nu’man ibn Qawqal (må Allah vara nöjd med honom)

332. Hazrat Yazid ibn Akhnas (må Allah vara nöjd med honom)

333. Hazrat Yazid ibn Thabit (må Allah vara nöjd med honom) (martyr i slaget vid Yamama)

334. Hazrat Yazid ibn Amir (må Allah vara nöjd med honom)

335. Hazrat Abu Qatada (må Allah vara nöjd med honom) (död 41 AH)

Sihah Sitta och dess sammanställare

Här anges Sihah Sittas och dess sammanställares fullständiga namn samt födelse- och dödsår.

Betydelsefulla hadithsamlingar utöver Sihah Sitta

Imam al-Bukhārīs titel

För hans enastående och oöverträffade insatser med att samla in, sammanställa och bevara hadither tilldelades Imam al-Bukhārī (må Allah förbarma sig över honom) titlarna ”Imām al-Muḥaddithīn” och ”Amīr al-Muʾminīn fī l-Ḥadīth”.

Antalet hadither i Ṣaḥīḥ al-Bukhārī

Det totala antalet hadither i Ṣaḥīḥ al-Bukhārī, inklusive hadither som citeras flera gånger, är 9082. Om de muʿallaq, mutābiʿāt och mawqūf haditherna räknas bort blir det totala antalet 7397. Om dessutom de hadither som nämns flera gånger räknas bort blir antalet 2062. En annan beräkning anger antalet hadither till 2761.

Namnen på Imam al-Bukhārīs främsta elever och deras dödsdatum

1. Ibrāhīm ibn Maʿqil ibn al-Ḥajjāj al-Nasafī (d. 294 AH)

2. Hammād ibn Shākir al-Nasafī (d. 311 AH)

3. Muhammad ibn Yūsuf al-Farabārī (d. 320 AH)

4. Abū Talha Mansūr ibn Muhammad ibn Alī ibn Karīma al-Bajdūbī (d. 329 AH)

Antalet hadither i Sahih Muslim

I detta verk finns sammanlagt tolv tusen hadither nedtecknade. Hadither som citeras mer än en gång ingår i detta antal. Om man räknar bort dessa uppgår antalet hadither till ungefär fyra tusen.

Antalet hadither i Sunan Abu Dawud

Imam Abu Dawud granskade och valde ut hadither från fem hundra tusen hadither och tog med sammanlagt 4 800 hadither i detta verk.

Antalet hadither i al-Muwatta

Antalet hadither som återges i Muwatta av Imam Malik är 1 700.

Muttafaqun alayhi

Antalet muttafaqun alayhi-hadither är 2 326. Enligt en statistisk uppgift uppgick antalet sahaba till 114 000.

Indiska muhaddither under det sjunde århundradet

Jag nämner namnen på några av de muhaddither som verkade på vår subkontinent under det sjunde århundradet samt deras dödsår –

1. Shaykh Bahauddin Zakariya Multani (d. 666 AH)

2. Qadi Minhajul Siraj Juzjani (d. 668 AH)

3. Burhanuddin Mahmud ibn Abul Khayr Asad Balkhi (d. 687 AH)

4. Kamaluddin Zahid (d. 684 AH)

5. Raziuddin Badayuni (d. 700 AH)

6. Sharafuddin Abu Tawwam Bukhari Hanbali (d. 700 AH)

Namnen på fem berömda hadithlärda på den indiska subkontinenten

1. Shah Waliullah Dehlawi (må Allah förbarma sig över honom)

2. Shaykh Abdul Aziz Dehlawi (må Allah förbarma sig över honom)

3. Shaykhul Hind Mahmud Hasan Dehlawi (må Allah förbarma sig över honom)

4. Shaykh Muhammad Ishaq Dehlawi (må Allah förbarma sig över honom)

5. Shaykh Abd al-Haqq Muhaddith Dehlavi (må Allah förbarma sig över honom)

Imam Bukhari (må Allah förbarma sig över honom)

Imam Bukharis fullständiga namn var Abu Abdallah Muhammad ibn Ismail ibn Ibrahim. Han föddes i staden Bukhara (numera i Ryssland) på fredagen den 1 Shawwal år 194 efter hijra. Hans far dog när han var liten. Han växte upp under sin mors kärleksfulla omsorg. Redan vid tio års ålder började han ägna sig åt studier av hadith, och en dag nådde han framgångens gyllene höjdpunkt.

Imam Bukhari avled i staden Khartank (nära Samarkand) den 30 Rajab år 256 efter hijra, vid 62 års ålder.

Imam Muslim (må Allah förbarma sig över honom)

Imam Muslims fullständiga namn var Abu al-Husayn Muslim ibn al-Hajjaj al-Qushayri al-Naysaburi. Han föddes år 204 efter hijra i Nishapur i Khorasan. Redan från barndomen ägnade han sig åt studier av hadith. När Imam Bukhari kom till Nishapur anslöt sig Imam Muslim till honom. Senare blev han innehavare av djupgående kunskaper om hadith. Imam Muslim avled i Nishapur år 261 efter hijra, vid 57 års ålder.

Imam Nasa’i (må Allah förbarma sig över honom)

Imam Nasa’is ursprungliga namn var Abd al-Rahman Ahmad ibn Shu’ayb ibn Ali ibn Bahr ibn Mannan ibn ibn Dinar al-Nasa’i. Han föddes år 215 efter hijra i staden Nasa i Khorasan. Redan vid 15 års ålder lämnade han sitt hem för att studera och samla in hadither. Han var en framstående hafiz inom hadith. Imam Nasa’i (må Allah förbarma sig över honom) avled i Mekka år 303 efter hijra, vid 89 års ålder.

Imam Abu Dawud (må Allah förbarma sig över honom)

Imam Abu Dawuds fullständiga namn var Sulayman ibn al-Ash’ath ibn Ishaq al-Asadi al-Sijistani. Han föddes år 202 hijri på en plats kallad Sistan, nära Kandahar och Chisht. För att studera hadith reste han till Egypten, Syrien, Hijaz, Irak och Khorasan samt andra berömda hadithcentra, och uppnådde enastående kunskap och djup lärdom inom hadith.

Imam Tirmidhi (må Allah förbarma sig över honom)

Imam Tirmidhis fullständiga namn var al-Imam al-Hafiz Abu Isa Muhammad ibn Isa ibn Sawrata ibn Musa ibn Sulami al-Tirmidhi. Han föddes år 209 hijri i den gamla staden Tirmidh, belägen på slättlandet vid floden Jihun. För att höra och samla in hadither reste han till Kufa, Basra, Rayy, Khorasan, Irak och Hijaz, och blev innehavare av en omätlig kunskap om hadith. Han avled år 279 hijri i staden Tirmidh, vid sjuttio års ålder.

Imam Ibn Majah (må Allah förbarma sig över honom)

Imam Ibn Majahs fullständiga namn var Abu Abdullah ibn Yazid ibn Abdullah ibn Majah al-Qazwini. Han föddes år 209 hijri på en plats kallad Qazwin. För att studera och samla in hadither reste han till Medina, Mecka, Kufa, Basra, Bagdad, Wamat, Damaskus, Hims, Egypten, Tinnis, Isfahan, Nishapur och andra hadithcentra. Han skrev också många böcker. Med hadith som grund skrev han även en omfattande tafsir över den ädla Koranen. Han avled år 273 hijri, på en måndag, vid 64 års ålder.

— Slut —